Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående allmänna vilkor och stadganden , i afseende pa de statsbidrag, som under denna riksdag beviljats för väganläggningar och väg förbättringar, hamnanläggningar och vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappning sföretag.

1870-05-09 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1870:32, Skrifvelse, angående allmänna vilkor och stadganden , i afseende pa de statsbidrag, som under denna riksdag beviljats för väganläggningar och väg förbättringar, hamnanläggningar och vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappning sföretag.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

IT

J¥:o 32.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1870.

— — — — Andra Kammaren den 9 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående allmänna vilkor och stadganden

, i afseende pa de statsbidrag, som under denna riksdag beviljats

för väganläggningar och väg förbättringar, hamnanläggningar och

vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappning

sföretag.

(Stats-Utskottets Memorial N:o 37.)

8. A. K.

I sammanhang med de åt Riksdagen iattade beslut rörande beviljandet af

statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader samt

kanaler, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag har Riksdagen

beslutat, att följande allmänna vilkor och stadganden i afseende på berörda statsbidrags

åtnjutande skola lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga

beslut och stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild!

meddelade:

1.0. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning

öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Eders KongL

Maj:ts nådiga fastställelse.

2.0. Då arbetsföretaget afser vägförbättring, väganläggning eller vattenaftappning,

bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet

och nytta.

3:o. Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar

samt byggda broar höra af den menighet, det bolag aller den särskilda korporation,

som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allBih.

till Riksd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 2 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

'' Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

manna trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda

i behörig ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad.

4:o. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade utgifter efter arbetsföretagets

fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå

vara fastställd, så lindrig som skäligen later sig gorå. Sålunda fastställda utgifter

få icke förhöjas, med mindre Eders Kongl. Maj:t, på grund af särskilt förekommande

omständigheter, pröfva!- skäligt dertill lemna bifall, utan höra deremot ovilkorligen

nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Eders Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger

eu viss, af Eders Kongl. Maj:t fastställd procent utaf de till företaget lemnade

enskilda bidrag; och skall dessutom en viss, af Eders Kongl. Maj:t likaledes bestämd

andel utaf de utgifter, som uppbäras, till reparationsfond afmattas.

5:o. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller

enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af

Eders Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för

stad, menighet, bolag eller enskilde dels att, i noggrann öfverensstämmelse med

den fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes

kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd

tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och

dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras.

Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter,

i afseende å hvilka Eders Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva,

inflyta, att vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren

inom viss bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen

afgifva berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att,

sedan kommunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemäld a styrelse

uppgjorda formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed

eger gemenskap.

6:o. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade statsmedlens

återbäring, ifall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af

Eders Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter,

hvilka Eders Kongl. Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet

frikalladc.

7:o. Af Eders Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån

kan i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjad t, hvarefter

utan återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i män af arbetets

fortgång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskild! blifvit

bestämda antingen af Eders Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna vägoch

vattenbyggnader, efter dertill af Eders Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande;

hörande, såvida icke Eders Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden,

pröfvar skäligt annorlunda förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-konto
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

19

re t innestå, intilldess arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt. Lånemedel

få, sedan behöriga handlingar afl e runa t s, lyftas på en gång, vid den tid de, som åtagit

sig arbetets fullgörande, sådant åstunda, såvida icke särskild föreskrift angående

tiden för lånets utbekommande blifvit meddelad.

8:o. Alla statsbidrag, som under donna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseende

beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller

ock genom Eders Kong!. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den embetsmyndighet,

som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga;

hörande, innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgälds-kontoret

företes:

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) af Eders Kongl. Maj-.t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts

fullgörande eller medlens återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt inom. 6

erfordras;

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,

d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, en till Riksgälds-kontoret eller ordres

ställd, af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd

för vattenaftappning eller annat odlingsförefag, skall innefatta vederbörandes

betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemnlikt Kongl. Kungörelserna af den 13

Juni 1845 och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för

återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken

på föreskrifvet sätt antecknats; och

e) af Fullmäktige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna

skuldförbindelsens uppfyllande.

9:o. De låne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande

till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti kontorets vård; dock skola sådana

handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna,

till dem på behörig reqvisition utlemnas.

10:o. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett

från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Eders Kongl. Maj:t medgifvet

anstånd med detsammas utförande, icke blifvit fullborda^ inom derför bestämd

tid, ankommer på Eders Kong!. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning

af statsbidraget samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller successivt

till Riksgälds-kontoret inbetalas inom den tid, so in bestämmes af Eders Kongl.

Maj:t eller af Riksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring

lärer komma att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed än till nästa riksdag

anses erfordras. Fullmäktige höra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig

ordning.

ll:o. Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordradt

företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den mån Eders Kongl.

Maj:t pröfvar skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

genom kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af

Eders Kong!. Maj:t att inställa utbetalningen af de beviljade medlen.

12:o. Vid alla med statsbidrag i större eller mindre män understödda arbeten

höra företrädesvis, der sig gorå later, tjenst- och sysslolösa personer användas.

13:o. De arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under denna

riksdag äro beviljade, höra sednast under loppet af år 1871 påbörjas; kommande

hvad Riksdagen nu anvisat för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att

reserveras till Riksdagens disposition.

14:o. För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar

eller andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år,

hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen erläggas

åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter fem för

hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende

på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan

åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till

efterrättelse.

15:o. För andra, till vissa företags befrämjande beviljade lån skola, i alla de

fall der ej särskild! blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det år

hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade lånesumman,

hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet,

och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild årlig

ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen

intagas, utan bör lånetagaren endast förbinda sig att under den tid,

som åtgår för det erhållna lånets tulla återbetalning, före hvarje års slut erlägga

sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd

tid, är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga

sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker.

16:o. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna anslag

eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas eller

godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift

derom uti kontraktet införas.

Jemte anmälan om de af Riksdagen sålunda beslutade stadgande!!, får Riksdagen

hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes låta underrätta Fullmäktige i Riksgälds-kontoret ej mindre om de terminer,

då beviljade statsbidrag böra utbetalas, än om sådana förändringar uti de för statsbidragens

lyftning m. m. meddelade bestämmelser, som under arbetenas fortgång

kunna varda medgifna.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 9 Maj 1870.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.