Skrifvelse, angående allmänna vilkor och stadganden , i afseende pa de statsbidrag, som under denna riksdag beviljats för väganläggningar och väg förbättringar, hamnanläggningar och vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappning sföretag.
1870-05-09 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1870:32, Skrifvelse, angående allmänna vilkor och stadganden , i afseende pa de statsbidrag, som under denna riksdag beviljats för väganläggningar och väg förbättringar, hamnanläggningar och vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappning sföretag.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.
IT
J¥:o 32.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1870.
— — — — Andra Kammaren den 9 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående allmänna vilkor och stadganden
, i afseende pa de statsbidrag, som under denna riksdag beviljats
för väganläggningar och väg förbättringar, hamnanläggningar och
vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappning
sföretag.
(Stats-Utskottets Memorial N:o 37.)
8. A. K.
I sammanhang med de åt Riksdagen iattade beslut rörande beviljandet af
statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader samt
kanaler, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag har Riksdagen
beslutat, att följande allmänna vilkor och stadganden i afseende på berörda statsbidrags
åtnjutande skola lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga
beslut och stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild!
meddelade:
1.0. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning
öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Eders KongL
Maj:ts nådiga fastställelse.
2.0. Då arbetsföretaget afser vägförbättring, väganläggning eller vattenaftappning,
bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta.
3:o. Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar
samt byggda broar höra af den menighet, det bolag aller den särskilda korporation,
som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allBih.
till Riksd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 2 Höft. 3
18
'' Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.
manna trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda
i behörig ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad.
4:o. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade utgifter efter arbetsföretagets
fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå
vara fastställd, så lindrig som skäligen later sig gorå. Sålunda fastställda utgifter
få icke förhöjas, med mindre Eders Kongl. Maj:t, på grund af särskilt förekommande
omständigheter, pröfva!- skäligt dertill lemna bifall, utan höra deremot ovilkorligen
nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger
eu viss, af Eders Kongl. Maj:t fastställd procent utaf de till företaget lemnade
enskilda bidrag; och skall dessutom en viss, af Eders Kongl. Maj:t likaledes bestämd
andel utaf de utgifter, som uppbäras, till reparationsfond afmattas.
5:o. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller
enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af
Eders Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för
stad, menighet, bolag eller enskilde dels att, i noggrann öfverensstämmelse med
den fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes
kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd
tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och
dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras.
Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter,
i afseende å hvilka Eders Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva,
inflyta, att vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren
inom viss bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen
afgifva berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att,
sedan kommunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemäld a styrelse
uppgjorda formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed
eger gemenskap.
6:o. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade statsmedlens
återbäring, ifall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af
Eders Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter,
hvilka Eders Kongl. Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet
frikalladc.
7:o. Af Eders Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån
kan i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjad t, hvarefter
utan återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i män af arbetets
fortgång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskild! blifvit
bestämda antingen af Eders Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader, efter dertill af Eders Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande;
hörande, såvida icke Eders Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden,
pröfvar skäligt annorlunda förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-konto
-
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.
19
re t innestå, intilldess arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt. Lånemedel
få, sedan behöriga handlingar afl e runa t s, lyftas på en gång, vid den tid de, som åtagit
sig arbetets fullgörande, sådant åstunda, såvida icke särskild föreskrift angående
tiden för lånets utbekommande blifvit meddelad.
8:o. Alla statsbidrag, som under donna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseende
beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller
ock genom Eders Kong!. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den embetsmyndighet,
som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga;
hörande, innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgälds-kontoret
företes:
a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;
b) af Eders Kongl. Maj-.t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts
fullgörande eller medlens återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt inom. 6
erfordras;
c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,
d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, en till Riksgälds-kontoret eller ordres
ställd, af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd
för vattenaftappning eller annat odlingsförefag, skall innefatta vederbörandes
betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemnlikt Kongl. Kungörelserna af den 13
Juni 1845 och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för
återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken
på föreskrifvet sätt antecknats; och
e) af Fullmäktige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna
skuldförbindelsens uppfyllande.
9:o. De låne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande
till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti kontorets vård; dock skola sådana
handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna,
till dem på behörig reqvisition utlemnas.
10:o. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett
från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Eders Kongl. Maj:t medgifvet
anstånd med detsammas utförande, icke blifvit fullborda^ inom derför bestämd
tid, ankommer på Eders Kong!. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning
af statsbidraget samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller successivt
till Riksgälds-kontoret inbetalas inom den tid, so in bestämmes af Eders Kongl.
Maj:t eller af Riksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring
lärer komma att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed än till nästa riksdag
anses erfordras. Fullmäktige höra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig
ordning.
ll:o. Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordradt
företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den mån Eders Kongl.
Maj:t pröfvar skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.
genom kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af
Eders Kong!. Maj:t att inställa utbetalningen af de beviljade medlen.
12:o. Vid alla med statsbidrag i större eller mindre män understödda arbeten
höra företrädesvis, der sig gorå later, tjenst- och sysslolösa personer användas.
13:o. De arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under denna
riksdag äro beviljade, höra sednast under loppet af år 1871 påbörjas; kommande
hvad Riksdagen nu anvisat för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att
reserveras till Riksdagens disposition.
14:o. För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar
eller andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år,
hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen erläggas
åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter fem för
hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende
på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan
åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till
efterrättelse.
15:o. För andra, till vissa företags befrämjande beviljade lån skola, i alla de
fall der ej särskild! blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det år
hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade lånesumman,
hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet,
och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild årlig
ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen
intagas, utan bör lånetagaren endast förbinda sig att under den tid,
som åtgår för det erhållna lånets tulla återbetalning, före hvarje års slut erlägga
sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd
tid, är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga
sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker.
16:o. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna anslag
eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas eller
godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift
derom uti kontraktet införas.
Jemte anmälan om de af Riksdagen sålunda beslutade stadgande!!, får Riksdagen
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes låta underrätta Fullmäktige i Riksgälds-kontoret ej mindre om de terminer,
då beviljade statsbidrag böra utbetalas, än om sådana förändringar uti de för statsbidragens
lyftning m. m. meddelade bestämmelser, som under arbetenas fortgång
kunna varda medgifna.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 9 Maj 1870.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.