Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående -de uti Riks-staten uppförda indelta ränteanslag samt indelta och oindelta spanmålsanslagen.

1870-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1870:33, Skrifvelse, angående -de uti Riks-staten uppförda indelta ränteanslag samt indelta och oindelta spanmålsanslagen.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

21

\:o 33.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1870.

— — — — Andra Kammaren den 9 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående -de uti Riks-staten uppförda indelta

ränteanslag samt indelta och oindelta spanmålsanslagen.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20).

8. A. K.

Uti den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof har

Eders Kongl. Maj:t, med föranledande af bestämmelserna i Eders Kong!. Maj:ts nådiga

Förordning den 23 Juli 1869, framlagt förslag rörande de uti Riks-staten uppförda

indelta ränteunslagen samt indelta och oindelta spanmålsanslagen, hvilka förslag

afse samtliga Hufvudtitlarne, med undantag af den första och den tredje, och

derföre blifvit i ett sammanhang framställda.

Berörda nådiga förordning, hvarigenom indelta och anordnade räntor och

tiondeanslag, med undantag af boställens räntor och sådana, som äro påförda hemman

och lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres, förklarats skola till Statsverket

indragas, stadgar tillika, att för sålunda indragna räntor och tionde skall

lemnas ersättning medelst statsanslag i penningar; att dessa anslag, intilldess annorlunda

varder förordnadt eller innehafvare af rånte- eller tiondeanslag förklarar

sig nöjd med godtgörelse efter det nya omsättningspriset, komma att utgå till belopp,

motsvarande de indelta och anordnade rånte- och tiondeanslagens värden

efter ärligt medelmarkegångspris, samt att embets- och tjensteman, som enligt

fullmakter och konstitutorial tillträdt indelt lön utan skyldighet att ingå på den

genom Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 vidtagna förändring i sättet för grundräntors

och kronotiondes utgörande samt icke sedermera densamma sig underkasta!,

skola, om icke de sjelfva, derom börda, annat medgifva, af Statsverket tillhandahållas

deras indelta löner på lika sätt och vilkor, som de nu ega att desamma af

rånte- och tiondegifvare bekomma.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

Till följd häraf borde nu bland utgifterna å Riks-staten de rånte- och iiondeanslag,

som fortfarande komma att bibehållas såsom indelta eller anordnade, upptagas

i sina vederbörande kolumner med det värde, hvartill de, enligt ofvannämnda

nådiga förordning, blifvit omsätta, eller med samma värde, hvartill de bland inkomsterna

beräknats, och derjemte uppföras erforderliga penningeanslag till godtgörande

af de indelningar, som skola till Statsverket indragas.

Då emellertid för närvarande, och innan erforderliga upplysningar från vederbörande

myndigheter hunnit inhemtas, de förstnämnda rånte- och tiondeanslagen

icke kunde skiljas från de öfriga, hade Statskontoret för den nu förestående statsregleringen

föreslagit, att de rånte- och tiondeanslag, hvilka fortfarande skulle såsom

indelta eller anordnade bibehållas, måtte sammanföras med ersättningsanslagen för

de till indragning afsedda indelningarna på det sätt, att för de stater och korpser,

verk och inrättningar, i hvilkas anslag, enligt sednast upprättade Riks-stat, ränta

och tiondespanmål inginge, uppfördes tvänne särskilda förslagsanslag, det ena för

indelt ränta och ersättning för de till Statsverket indragna räntor och det andra

för indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.

I sammanhang härmed hade Statskontoret vidare, i fråga om de uti Riksstaten

uppförda, så kallade oindelta spann!ålsanslagen, anfört, hurusom, i anseende

dertill att dessa anslag i allmänhet voro anvisade till utgående af Kronans behållna

räntespanmål, skilnaden mellan spann!ålens värde efter statspriset och medeimarkegångspriset,

efter hvilket sednare pris vederbörande indelningshafvare, såvidt de

icke tillhörde elementarläroverken, för hvilka ett annat förhållande gällde, erhållit

godtgörelse, blifvit tillgodoförd eller påförd räntan, som derigenom ökats eller minskats

med motsvarande belopp. Ehuru genom detta bokföringssätt enahanda slutliga

resultat vid uppgörande af liqviden med Riksgälds-kontoret för öfverskott, besparingar

och brister erhölles, som om räntan upptoges till det belopp, hvartill den

i verkligheten uppgått, och bemälda kontor särskildt debiterades i liqviden för berörda

prisskilnad, ansåge dock Statskontoret nämnda bokföringsmethod numera,

efter räntans omsättande till en bestämd penningeskatt, vara mindre lämplig och

föranleda till en felaktig beräkning af inkomsterna. Förut hade detta icke varit

förhållandet, ty i samma in ån som medelmarkegångspriset öfversteg statspriset och

ersättningen för prisskilnaden å den oindelta spanmålen bl ef större, bereddes ock

tillgång till prisskilnadens betäckande genom öfverskott å väntan, hvilken höjdes i

samma förhållande, i följd deraf att deri ingående persedlar löstes efter medelmarkegångspris.

Efter räntans omsättning i en oföränderlig penningeskatt kunde deremot

något öfverskott till betäckande af denna prisskilnad icke uppstå, och Statskontoret

hade derföre hemställt om vidtagande af den förändring i afseende å ifra—

varande anslag, att dessa i den blifvande Riks-staten uppfördes såsom förslagsanslag

i den mening, att förena randa prisskilnad finge i de årliga liqviderna mellan Statsverket

och Riksgälds-kontoret särskildt upptagas. Härifrån ansågs dock undantag

höra ega ruin för den under Åttonde Hufvud titelns anslag till elementarläroverken

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

uppförda oindelta spannmål, för hvilken lösen utginge enligt gällande statspris, i

följd hvaraf ock någon prisskilnad, föranledande till förhöjd eller minskad aflöning

för innehafvande af donna spanmål, icke kunde ifrågakomma.

I öfverensstämmelse härmed och då de nya anslagen ansetts höra bibehållas

vid samma belopp i penningar, som i nu gällande Riks-stat finnas för de motsvarande

indelta rånte- och tiondeanslagen upptagna, har Eders Kong!. Maj:t föreslagit:

att i stället för hvart och ett särskild^ i Riks-staten nu förekommande indelt

rånte- eller tiondeanslag måtte under samma titel uppföras ett anslag, innefattande

såväl den del af det i anslaget ingående belopp, hvilken fortfarande skall bibehållas

såsom indelt, som ock den ersättning, hvilken bör till vederbörande indelningshafvare

utgå för den del af det indelta beloppet, som skall till Statsverket indragas;

att å hvarje sådant anslag måtte, såvidt ej för något fall annat blifvit särskild!

äskadt, bibehållas samma belopp i penningar, som i nu gällande Riks-stat finnes för

det motsvarande indelta rånte- eller tiondeanslaget upptaget; samt

att såväl de nu omförmälda anslagen som de i Riks-staten förekommande, så

kallade oindelta spanmålsanslagen, med undantag af de för elementarläroverken

uppförda anslagen af sistnämnda beskaffenhet, om hvilka Eders Kongl. Maj:t under

Åttonde Hufvudtiteln gjort särskild nådig framställning, måtte "tilläggas natur

af förslagsanslag.

På grund af de skäl, som här ofvan finnas till stöd för den sålunda föreslagna

regleringen anförda, har hvad Eders Kongl. Maj:t uti förevarande hänseenden föreslagit

blifvit af Riksdagen bifallet.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 9 Maj 1870.

Z

Å

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.