Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

1870-05-09 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1870:39, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

N:o 39.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1870.

— — — — Andra Kammaren den 9 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna

under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26 och Memorial N:o 31.)

8. A. K.

I afseende å Riks-statens Sjette Hufvudtitel, innefattande anslagen till

Civil-departementet, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,

hvilka här nedan omförmälas.

Departementets Expedition.

Ro. I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit har Riksdagen

till arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och

expedierande för nästkommande år anvisat ett extra anslag af 1,800 R:dr.

Statistiska Tabeilkominissionen.

2:o. Sedan Chefen för Statistiska Centralbyrån uti underdånig skrifvelse

af den 3 November sistlidet år hos Eders Kongl. Maj:t gjort framställning

derom, att byråns vaktbetjentes aflöning 700 R:dr, som enligt gällande

stat utginge med 500 R:dr till en vaktmästare, hvilken åtnjöte fri

bostad, och med 200 R:dr till en biträdande vaktbetjent, måtte ökas till

1,000 R:dr, har Eders Kongl. Maj:t, som funnit den föreslagna anslagstill
ökningen
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

ökningen vara af behofvet påkallad, föreslagit, att aflöningsmedlen för Statistiska

Centralbyrån måtte med 300 R:dr förhöjas.

Denna nådiga framställning bär Riksdagen bifallit.

Kommers-kollegium.

3:o. Då vid behandlingen af ett inom Riksdagen väckt förslag angående

förening af bergmästaretjensterna i femte och sjette distrikten Riksdagen

trött sig finna, att flera af de göromål, som vid sednaste reglering af

bergslagsstaten blifvit åt bergmästarne uppdragna, numera dels upphört,

t. ex. uppgörande af längder för uppbörden af bergsbrukens riksdagsfullmäktiges

arfvode!!, dels blifvit till följd af sedermera utvidgad frihet för

bergshandteringen betydligen inskränkta, i hvilket afseende bör nämnas Kong!.

Förordningen af den 20 September 1859, dels slutligen utan olägenhet kunna

till andra tjensteman öfverlåtas, såsom förvaltningen af grefve- och malmöreskassorna,

utfärdandet af mutsedlar m. m.; bär Riksdagen, som i saknad

af erforderlig utredning icke kunnat ingå i någon speciel pröfning af förberörda

förslag, deremot ansett det kunna med skål ifrågasättas, huruvida

icke i allmänhet den nuvarande kontrollen öfver nämnda handtering kunde

på ett billigare sätt anordnas och besparingarne till grufvedriftens och bergsbrukets

fromma nyttigare användas; och får vid sådant förhållande Riksdagen

i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kong!. Maj:t i nåder

taga under öfvervägande, huruvida icke bergmästaretjensterna må kunna

indragas eller genom förändrad distriktindelning dessa tjensters antal

förminskas.

Laudtmäteristaten.

4:o. Sedan, med anledning af eu hos Riksdagen gjord framställning

derom, att andre landtmätaretjensterna, såsom numera obehöfliga, måtte indragas,

Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868, bland annat

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida

en förändrad organisation af landtmäterikorpsen i riket måtte kunna

genomföras, så att desse tjenstemäns antal icke blefve större än hvad beliofvet

kräfde, både, enligt hvad af det den nådiga Propositionen angående

Statsverkets tillstånd och behof bilagda Statsråds-protokoll öfver Civil-ärenden

inhemtats, Landtmäteri-styrelsen uti deröfver infordradt underdånigt utlåtande,

på anförda skäl, hemställt om vidtagande af åtgärder i sådan riktning,

att den till hvarje andre landtmätaretjenst, som kunde komma att

indragas, hörande lön 900 R:dr måtte under högst 10 år fördelas i två

lika expektansarfvoden och tilldelas äldre kommissionslandtmätare att af

Bih. till Riksd. Rrot. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 4 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

dem innehafvas, intill dess de blifvit lagligen berättigade till pension å allmänna

indragningsstaten, hvarjemte Styrelsen förklarat sig icke kunna afgifva

något förslag till omorganisation af landtmäterikorpsen, hvarigenom

landtmätarnes antal kunde, utan afbidan på de nu anställdes successiva

afgång, minskas till hvad behofvet kräfde, enär alla landtmätare voro

genom landtmäteri-instruktionen samt fullmakter och konstitutorial tryggade

vid sina befattningars innehafvande, intill dess de derifrån erlmllo afsked,

och vid rättigheten att under tiden få sysselsätta sig med tjenstegöromål

i den mån sådana erbjödos.

Emellertid både i detta ämne jemväl andra Underdåniga framställningar

blifvit gjorda. Landtmätarne i Christianstads län både nemligen

anhållit, att nämnda län måtte i landtinäteridistrikt indelas; och sedan en

bland landtmätarne i riket bildad förening åt utsedde komiterade uppdragit

att utarbeta förslag till en förändrad organisation af landtmäterikorpsen,

både bemälde komiterade till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat ett sådant,

utaf största delen af rikets landtmätare godkändt förslag, åsyftande, bland

annat, hela rikets indelning i omkring 200 landtmäteri-distrikt, med en i

hvarje distrikt anställd, på stat aflönad landtmätare, på hvilka skulle öfverflyttas

ekonomiska karteverkets arbeten samt insamlandet och beredandet

af uppgifter för jordbruksstatistiken m. in., hvilket förslag Landtmäteristyreisen

uti deröfver afgifvet utlåtande i hufvudsakliga delar förordat.

Eders Kongl. Maj:t, som vid pröfning af dessa särskilda framställningar

funnit tiden ännu icke vara inne för framläggande af något allmänt

regleringsförslag i den af komiterade angifna riktning, har nu endast föreslagit

Riksdagen att, derest andre landtmätaretjensterna blefvo af Eders

Kongl. Maj:t indragna, vid innevarande års slut de, som då voro lediga

eller endast på förordnande innehades, samt de öfriga i mån af innehafvarnes

afgång, lönerna, allt efter som de blefvo tillgängliga, måtte af

Eders Kongl. Maj:t få användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska

karteverket.

Denna Eders Kongl- Maj:ts nådiga framställning har Riksdagen på

det sätt bifallit, att Riksdagen för sin del beslutat, att, derest andre landtmätaretjensterna

varda af Eders Kongl. Maj:t indragna, vid innevarande års

slut de, som då äro lediga eller endast på förordnande innehafvas, samt de

öfriga i mån af innehafvarnes afgång, den besparing i utgifterna å Hufvudtiteln,

som sålunda uppkommer, tills vidare må af Eders Kongl. Maj:t få

användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska karteverket.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

19

Btikets <‘k<mvmifika karteverk.

5:o. För detta karteverk har Eders Kong!. Maj:t äskat, utöfver det

å ordinarie stat uppförda belopp 6,000 R:dr, extra anslag af 20,000 R:drul!

arbetena i Norrbottens län, och 40,000 R:dr till öfriga arbetena, eller

tillsammans 60,000 R:dr.

Då, enligt hvad Riksdagen inhemtat, Eders Kongl. Maj:t, som, jemlikt

beslut den 14 December nästlidet år, ställt ekonomiska karteverket,

utom hvad Norrbottens län angår, under Landtmäteri-styrelsen, dervid tillika

anbefallt Styrelsen att efter någon tids förlopp på grund af derunder vunnen

erfarenhet till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånig framställning,

angående de nya eller förändrade föreskrifter, som i ett eller annat hänseende

kunde af omständigheterna påkallas, torde på grund häraf och med

anledning af de anmärkningar, som blifvit uttalade mot detta karteverks

störa kostnader i förhållande till dess långsamma fortskridande, visserligen

kunna förväntas att en ny arbetsplan innan kort må blifva framlagd. I

donna syftning har Riksdagen jemväl, uti sin underdåniga skrifvelse angående

regleringen af utgifterna under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel, gjort

framställning om åvägabringande af ett närmare samband emellan arbetena

för de topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken. Emellertid

har Riksdagen ansett omständigheterna påkalla, att redan nu från ekonomiska

karteverket skiljas de kostsamma och för det egentliga karteverket

hinderliga arbetena med utgifning af kartorna. De obetydliga belopp,

hvartill försäljningen af de ekonomiska kartorna årligen uppgår, motsvara

icke de störa uppoffringar, Staten fatt vidkännas för deras utgifning; och

detta förhållande torde hafva sin förklaring deruti, att intresset för de utgift^

kartorna hufvudsakligen förefinnes endast hos innevånarne i de orter,

kartorna omfatta. Billigt synes derföre vara, att de landsting, hushållningssällskap

eller kommuner, som önska komma i åtnjutande af en dylik karta,

äfven drabbas af de med utgifningen förenade utgifter, helst Staten i allt

fall förut bekostat det dyrbaraste och väsendtligaste, nemligen den ritade

kartan. På grund af hvad sålunda förekommit och då beloppet af de poster,

som i ekonomiska karteverkets utgiftsstat kunna hänföras till utgifningskostnader,

uppgå till något mer än 8,000 R:dr, har Riksdagen, som,

beträffande det begärda anslaget för kartearbetena i Norrbottens län, icke haft

något att erinra, funnit skäligt Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning

på det sätt bifalla, att Riksdagen till ekonomiska karteverket, utöfver

det på ordinarie stat derför uppförda anslag 6,000 R:dr, anvisat å extra

stat 20,000 R;dr till arbetena i Norrbottens län och 32,000 R:dr till öfriga

arbeten, eller tillsammans 52,000 R:dr; anhållande Riksdagen i underdå
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N;o 39.

nighet, att utgifningen på Statens bekostnad af de ekonomiska kartorna,

utom den öfver Norrbottens län, må tills vidare inställas.

Landsstaterna I länen.

6:o- 1 enlighet med hvad Eders Kong!. Maj:t under donna anslags
rubrik

föreslagit har Riksdagen beslutat, dels att, med anledning deraf, att

landsstatstjenstemäns boställen blifvit till statsverket indragna, det kontanta

anslaget ökas med ett belopp, motsvarande de indelnings hafvande tillerkända

ersättningar, eller 3,437 R dr, men de indelta räntorna deremot minskas

med 223 R:dr, dels ock att den innehafvare!! af bostället Wara

Stommen tillerkända årliga ersättning för mistad nyttjanderätt till jord,

som från samma boställe exproprierats, under förevarande anslå» uppföres

med 13 R:dr. 6 11

Statens jernvägstrafik.

, Eders ICongl. Maj:t har föreslagit, att förslagsanslaget till Statens

jei nvägstrafik matte uppföras till samma belopp, som för innevarande

år, eller 4,300,000 R:dr.

Riksdagen, som vid granskning af de i det vid den nådiga Propositionen

fogade Statsråds-protokoll öfver Civil-ärenden intagna kalkyler öfver utgifterna

vid jernvägstrafiken för år 1871 ansett förenklingar och besparingar

i ti afikstaten kunna ega rum, har derföre för nämnda år uppfört ifrågavande

anslag till 4,200,000 R:dr.

8:o. Uti särskild under den 21 sistlidne Januari till Riksdagen aflåten

nådig Proposition har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att en ny mindre

jernvägsstation, med benämning Killeberg, enligt eu af Intendenten N. F.

Frykholm upprättad plan, måtte för eu kostnad af högst 30,000 R:dr under

loppet af innevarande år anläggas mellan stationerna Ousby och Elmhult

vid södra stambanan, men Riksdagen har icke funnit skäl detta nådiga

förslag bifalla.

9:o. Sedan Malmö sockerbruksaktiebolag, med tillkännagifvande, det

bolaget ämnade vid Arlöfs by, nära södra stambanan mellan Malmö och

A karp, anlägga en fabrik för sockerberedning af h vitbetor, hos Styrelsen för

Statens jernvägstrafik hemställt, att å lämplig plats vid nämnda by måtte

på Statens jernvägstrafiks bekostnad inrättas eu jernvägsstation, hvarvid

bolaget, med afseende å den ringa vattentillgången å Malmö station för

lokomotivens derstädes behof, erbjudit sig att för Statens jernvägars räkning

vid förberörda fabrik tillhandahålla erforderliga qvantitetcr färskt

vatten, samt Styrelsen _ med anledning häraf uti ett den 20 nästlidne Januaii

afgifvet underdånigt memorial af anförda skål föreslagit att, på vilkor,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

21

ett för sådant ändamål med bolaget upprättadt, det underdåniga memorialet

felaktigt förslagskontrakt innehölle, en jernvägsstation finge på trafikens

bekostnad anläggas å ifrågavarande plats, har Eders Kongl. Maj:t, uti en

till Riksdagen den 11 sistlidne Februari aflåten nådig Proposition, till

Riksdagens pröfning och godkännande öfverlemnat frågan om behofvet af

en mindre stations anläggning vid Arlöf.

Efter öfvervägande af hvad i denna fråga förekommit har Riksdagen

icke funnit skäl bifalla förslaget om anläggning af ifrågavarande

jernvägsstation.

Skiften och afvittringar.

10:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit har Riksdagen för storskiftes-

och afvittring sarbetenas fortsättande beviljat, utöfver det ordinarie

till 63,000 R:dr uppgående anslaget, ett extra anslag af 107,000 R:dr.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtinannanäringar.

ll:o. Vidare har Eders Kongl- Maj:t föreslagit, att följande vid sista

och flera föregående riksdagar beviljade extra anslag måtte jemväl för

år 1871 anvisas, nemligen:

a) till prisbelöningar vid. allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap,

maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

6,000 R:dr;

b) till prisbelöningar vid. täfling smöten för gödboskap, smör, ost, fläsk

och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast dem anställa

och der hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel

till dessa utställningar, 3,000 R:dr;

c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig

lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och vård m. m. 2,000 R:dr; och

d) till Svenska trädgårdsföreningen, mot enahanda vilkor, som vid

föregående riksdagar bestämts, 4,500 R:dr.

Med bifall till denna nådiga framställning har Riksdagen de äskade

extra anslagen, tillhopa 15,500 R:dr, för år 1871 anvisat.

12:o. Likaledes har Riksdagen, i enlighet med hvad Eders Kongl.

Maj:t i Nåder äskat, till fortsättande af de geologiska undersökningarne anvisat

för år 1871 ett extra anslag af 55,000 R:dr.

Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

13:o. Uti underdånig skrifvelse af den 3 sistlidne December hade,

enligt hvad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition inhemtats, Styrelsen

för Teknologiska Institutet, bland annat anfört, att, enär sistlidne års

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

Riksdag, med anledning deraf att undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst

meddelades vid nämnda institut, indragit anslaget för sådan undervisning

vid Artilleriläroverket å Marieberg, samt denna undervisning i följd

deraf numera vid sistnämnda läroverk upphört, och Teknologiska Institutet

alltså hädanefter kom me att blifva landets högsta läroanstalt för civil-ingeniörer,

Styrelsen funnit sig höra fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet

derå, att den undervisning i väg och vattenbyggnadskonst, som

hittills vid institutet meddelats, ingalunda kunde anses motsvara nutidens

fordringar å ett läroverk, som hade till uppgift att för det allmännas tjenst

bilda dylika ingeniörer, och att en utsträckning af lärokursen för civil-ingeniörer

derstädes derföre syntes vara af behofvet påkallad. Att den treåriga

lärokurs, som vid institutet för närvarande meddelas, icke kunde vara

annat än ofullständig i jemförelse med lärokurserna för civil-ingeniörer vid

de förnämsta utländska tekniska läroverk, hade Styrelsen funnit ådagalagdt

genom de upplysningar rörande dessa, som institutets föreståndare, i eu

till institutets lärare-kollegii protokoll i ämnet afgifven, den underdåniga

skrifvelsen bifogad promemoria lemnat, och vigten af att ifrågavarande undervisning

väl ordnades hade Styrelsen ansett aldra minst höra underskattas

i Sverige, hvarest så störa jernvägsbyggnader för närvarande vore under

arbete och så många val behöfliga förbättringar inom kommunikationsväsendet

ännu återstode att utföra. Styrelsen hade derföre hemställt, att lärokursen

för civil-ingeniörer vid institutet måtte från och med höstterminen

1871 få utsträckas från 3 till 4 år, för hvilken utvidgning följande förhöjning

af institutets årsanslag erfordrades:

Tillökning i aflöning åt läraren i väg- och vattenbyggnadskonst

..................................................................................................

Dito åt läraren i allmän byggnadslära och husbyggnadskonst

Aflöning till en ny lärare i topografi och geodesi......................

Dito till eu assistent i väg- och vattenbyggnadskonst

2,250

550

750

500

Summa R:dr 4,050

Jemväl Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hade fästat

Eders Kongl- Maj:ts uppmärksamhet på nödvändigheten att utsträcka kursen

för civil-ingeniörers undervisning och af anförda skål hemställt, att det anslag,

som förut till ingeniörs-elevers undervisning utgått till Krigshögskolan,

måtte i nåder föreslås att för år 1871 ånyo uppföras, för att utgå till

Teknologiska Institutets behof med 3,000 R:dr.

Eders Kongl. Maj:t, som lika med Styrelsen för Teknologiska institutet

och allmänna väg- och vattenbyggnader ansett en utsträckning af

lärokursen för civil-ingeniörselever från tre till fyra år vara af behofvet på
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens underd Skrifvelse, N:o 39.

kallad, har nu föreslagit Riksdagen att bevilja den härför erforderliga anslagstillökningen

af 4,050 R:dr, samt, då fjerde årets kurs skulle börja den

1 November 1871, deraf för samma år anvisa ett belopp af 825 R:dr.

Utan att ingå i något bedömande, huruvida lärokursen för civil-ingeuiörer

bör utsträckas från 3 till 4 år, har Riksdagen dels till löneförbättring

för läraren vid institutet uti väg- och vattenbyggnadskonst och dels

för undervisning uti topografi och geodesi beviljat ett ökadt anslag af

2,500 R:dr, att å ordinarie stat uppföras under lika vilkor, som institutets

öfriga årsanslag.

14:o. Sedan Eders Kongl. Maj:t i den nådiga Propositionen om Statsverkets

tillstånd och behof äskat förhöjning med 10,100 R:dr i det anslag

af 46,500 R:dr, som utöfver det ordinarie anslaget, 15,000 R:dr, är för

Stockholms slöjdskola provisoriskt å Riks-staten uppfördt, har Eders Rörig],

Maj:t under den 18 nästlidne Februari till Riksdagen afl åt i t särskild nådig

Proposition angående anslag till nämnda skola, hvaraf inhemtats, bland annat,

att, sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 8 Maj 1867 anhållit

att, efter det undervisningsplanen för slöjdskolan blifvit ordnad i öfverensstämmelse

med skolans hufvudsakliga syftemål, Eders Kongl. Makt

täcktes för Riksdagen framlägga ett derefter lämpadt förslag till utgiftsstat,

både Kommers-kollegium, som erhållit nådig befallning att, efter inhemtande

af Styrelsens för slöjdskolan yttrande och förslag, huru i den af Riksdagen

antydda syftning undervisningen kunde ordnas, till Eders Kongl. Maj:t

inkomma med detta yttrande jemte eget utlåtande, uti skrifvelse den

15 December nästlidet år i underdånighet öfverlemnat af skolstyrelsen

uppgjorda förslag till undervisningsplan samt inkomst- och utgiftsstat

för slöjdskolan från och med 1871, Indika förslag finnas i den nådiga Propositionen

intagna.

Hvad undervisningsplanen beträffade, hade Kommers-kollegium funnit

åtskilliga förändringar deruti vara af omständigheterna föranledda, hvarjemte

Kollegium på anförda skål föreslagit vissa nedsättningar i de af skolstyrelsen

i statsförslaget upptagna utgiftsposter, hvarigenom summan å utgiftsstaten

nedbragts från 81,900 R:dr till 80,400 R:dr, för hvilkas betäckande,

med beräkning af skolans fasta inkomster till 23,800 Rall-, ett ytterligare

statsbidrag af 56,600 R:dr skulle vara erforderligt. Då en något längre

erfarenhet om skolans verksamhet under nya förhållanden, än som ännu

kunnat vinnas, vore af nöden för ett jemförelsevis tillförlitligt bedömande

af skolans verkliga behof samt jemväl vissa föreslagna, besparing åsyftande

förändringar i vilkoren för tillträde till undervisningen ännu icke blifvit

tillämpade, hade Kollegium ansett ofvannämnda, utöfver det ordinarie anslaget

erforderliga, belopp fortfarande böra i Riks-staten provisoriskt upp
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

föras; och har Eders Kong!. Maj:t, som ansett hvad Kommers-kollegium,

rörande undervisningsplanen och i öfrigt, för så vidt utgiftsstaten deraf vore

beroende, yttrat och hemställt, vara af beskaffenhet att böra af Eders Kongl.

Maj:t godkännas, föreslagit Riksdagen att för år 1871, utöfver det anslag

af statsmedel, slöjdskolan har sig på ordinarie stat tillagdt, åt nämnda skola

anvisat 56,600 R:dr.

Med bifall till denna nådiga framställning har Riksdagen, utöfver

det å ordinarie stat till slöjdskolan i Stockholm uppförda anslag 15,000

R:dr, för år 1871 åt nämnda skola anvisat ett belopp af 56,600 R:dr.

15:o. Såsom bidrag till underhållande af väf''skolan i Boras har

Eders Kongl. Maj:t för år 1871 äskat ett extra anslag af 3,000 R:dr, eller

enahanda belopp, som vid hvardera af de två nästföregående riksdagarne

beviljats, med vilkor att från länets landsting, eller eljest inom orten, tillskötes

ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget; och har Riksdagen

det äskade anslagsbeloppet anvisat
Bdrämjaside

i allmänhet af slöjderna.

16:o. Vid 1862—1863 årens riksdag uppfördes på ordinarie stat

ett vid nästföregående riksmöte beviljat extra statsanslag af 3,000 R:dr årligen

till reseunderstöd åt sådana arbetare i de särskilda näringsyrkena,

hvilka önska i främmande länder förvärfva sig ökade insigter och konstfärdighet.

Då detta anslag, oaktadt det vid derpå följande riksdag höjdes

till 6,000 R:dr, visat sig otillräckligt i så måtto att af ett stort antal kompetente

sökande endast få kunnat hugnas med dylikt understöd, har hos

Riksdagen fråga blifvit väckt om anslagets förhöjande. Med anledning

häraf och då det för den inhemska industrien onekligen är särdeles gagneligt

att med utmärktare anlag utrustade arbetare i de särskilda yrkena beredes

tillfälle att i främmande länder med mera utvecklad industri förskaffa

sig ökade insigter, smak och yrkesskicklighet, har Riksdagen funnit skäligt

förhöja ifrågavarande anslag med 2,000 R:dr, eller från 6,000 R:dr till

8,000 Rdr.

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.

17:o. Med anledning af eu utaf Direktionen för navigationsskolan i

Calmar gjord och af Kommers-kollegium förordad underdånig framställning

har Eders Kongl. Maj:t föreslagit att, på det undervisning vid nämnda

skola i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling må kunna an/

ordnas, anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart måtte

förhöjas

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

förhöjas med 500 R:dr; och har Riksdagen den äskade anslagsförhöjningen

beviljat.

Karantänsinrättningen på Känsö.

18:o. Sedan Eders Kongl. Maj:t den 19 Februari sistlidet år beslutit

en förändrad organisation af karantänsinrättningen på Känsö, hvarigenom

utgifterna för denna inrättning, i mån som den förändrade organisationen

kunde genomföras, lcomme att minskas, samt denna omorganisation

redan ledt till sådan minskning, att den för innevarande år för inrättningen

fastställda utgiftsstat upptoge omkostnaderna till endast 15,850

R:dr, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att det för nämnda karantänsinrättning

uppförda förslagsanslag, 18,500 R:dr, måtte med 2,650 R:dr nedsättas,

så att det för år 1871 komme att i Rik s-staten utföras med det i

omförmälda utgifts-stat upptagna belopp: och har, på sätt Eders Kongl.

Maj:t sålunda föreslagit, förslagsanslaget till Känsö karantänsinrättning

blifvit nedsatt till 15,850 R:dr.

Kontrollen å bräiivhisförfattningarnes tillämpning och

restitution af ti ilverkningsafgift för ntfördt bränvin.

19:o. Med anledning deraf att förslagsanslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes

tillämpning och till restitution af tillverkningsafgift för

ntfördt bränvin, i innevarande års Riks-stat upptaget till 440,000 R:dr,

lemnat betydligt öfverskott icke allenast för 1868, utan äfven för år

1867, har Eders Kongl. Maj:t, som, jemlikt en i Statsråds-protokollet intagen

kalkyl, ansett utgifterna å detta anslag höra beräknas till 400,000 R:dr,

föreslagit att ifrågavarande anslag måtte med 40,000 R:dr nedsättas; och

har, i öfverensstämmelse härmed. Riksdagen uppfört nämnda förslagsanslag

till minskadt belopp af 400,000 R:dr.

Hese- och traktaHientspeiiiiingar samt skrifmaterialier

och expenser in. m.

20:o. Enär anslagen till rese- och traktamentspenningar samt till

skrifmaterialier och expenser ro. ro. såväl 1868 som flera föregående år varit

otillräckliga, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att dessa anslag måtte förhöjas,

det förra med 8,000 R:dr och det sednare med 9,998 R:dr: och har,

med bifall härtill, Riksdagen förhöjt förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

med 8,000 R:dr eller från 15,000 R:dr till 23,000 R:dr samt

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. med ett för

jemnande af Hufvudtitelns slutsumma lämpadt belopp af 10,023 R:dr eller

från 50,046 R:dr 8 öre till 60,069 R:dr 8 öre.

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Käft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 3.9.

21:o. Ofriga under Sjette Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag äro

af Riksdagen bestämda till enahanda belopp, som i nu gällande Riks-stat

äro upptagna; kommande, i följd af Riksdagens nu i underdånighet anmälda

beslut, Hufvudtiteln att minskas med 106,000 R:dr och dess slutsumma att

uppgå till 7,610,400 R:dr på sätt bilagda tabell Ritt. A närmare utvisar.

22:o. Sedan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader gjort

underdånig framställning om löneförhöjningar med 500 R:dr till den tjensteman,

som är kamererare och kansli-ledamot, och med 100 R:dr till

vaktmästaren hos Styrelsen, har i följd häraf Eders Kong!. Maj:t till aflöning

åt nämnda Styrelse samt dess tjenstebiträden, hvartill under flera år

anvisats 32,800 R:dr årligen, nu äskat ett extra anslag till förhöjdt belopp

af 33,400 R:dr.

Det sålunda äskade anslagsbeloppet har Riksdagen beviljat.

23:o. Då deremot behållning vanligen uppkommit å det extra anslag

af 30,000 R:dr årligen, som hittills beviljats till undersökningar och expenser

för allmänna arbeten, har Eders Kong!. Maj:t, i enlighet med derom

af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader gjordt underdånigt förslag,

ansett samma anslag kunna nedsättas med 5,000 R:dr och derföre

för år 1871 härtill endast äskat 25,000 R:dr; och bär Riksdagen detta belopp

25,000 R:dr för år 1871 på extra stat anvisat.

24:o. Till stipendier för medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten,

har Riksdagen, i enlighet med Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda

nådiga framställning, anvisat ett extra anslag till samma belopp, som vid

flora föregående riksdagar beviljats, eller 2,000 R:dr.

25:0. Slutligen får Riksdagen i underdånighet anmäla, att, med anledning

af de i Eders Kongl Maj:ts nådiga Proposition om statsverkets

tillstånd och behof gjorda framställningar om anvisande af medel för kanal-

och slussanläggningar, för hamnbyggnader, för anläggning af nya samt

förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar, för

befrämjande af utdikning^ och vattenaftappningar med flera allmänna arbeten,

Riksdagen till Eders Kongl. Maj:t afl åt! t särskild underdånig skrifvelse.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 9 Maj 1870.

opaginerad Kontrollera mot PDF

V

i

Litt, A.

v1'' P‘V

. . '' ; v.- . '' .''iU , -/ = • - ..

. '' .. , x. IH '' I

. , U x ” : : h

''-4 ■'' ■ ■

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

Riks-statens Sjette

Civil-departementet.

Statsråden utan departement..........

Departements-chefen.............

Departementets expedition...........

Kommers-kollegium.............

Statistiska Tabell- kommissionen:

Nuvarande beloppet...........

Tillkommer i aflöningsanslaget för Statistiska Centralbyrån

Landtmäteristaten.............

För Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag

Ofverståthållare-embetet...........

Landsstaterna i länen:

Penningar:

Nuvarande beloppet.............1,075,108: 82.

Tillkommer: Ersättning till landsstats-tjenstemän för af dem

frånträdda boställen........ 3,437: —

Ersättning för exproprierad mark från länsmans
bostället

Wara Stommen i Skaraborgs län . . ] 3: —- 3 45Q.

3 å 12,000: —

29,700: _

300: —

''1,078,558: 82.

Transport 1,078,558: 82.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

29

ufvudtitel.

Penningar.

R:dr.

36.000

17.000

45,600

86,950

30,000

95,500

6,000

77,267

I

Fors]

a g

s a n s 1 a g.

I

Indelt tionde

och ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Oindeit

spanmål.

Summa

Indelt ränta och

ersättning för in- dragna räntor.

Matt.

Värde förslags- vis ä 2 R:dr

it) öre kubik-

Riksmynt.

foten.

Rdr.

Ö.

Rdr.

ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

ö.

Rdr.

ö.

36.000

17''0 00

—

—

—

—

—

—

—

45,600

86,950

30,000

1

_

—

—

—

—

—

—

—

95,500

6,000

77,267

—i

-1

—

-

—

—

-1

394,3 17

-1

394,3-17

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

Transport 1,078,558: 82

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:

Ränta:

Nuvarande beloppet..............I 53,196: 09.

Af går: Räntor åt till Statsverket indragna boställen . . . _ 223: — 152,973: 09

Tionde..................... • "MI. 86

Oindelt spanmål, såsom i 1870 års Riks-stat...........15,031. 38

Särskildt förslagsanslag för landsstaterna i länen:

Landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön:

Till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen ingående räntepersedlar......

Statens järnvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafik med len utgå:

Nuvarande beloppet.................. 4,300,000.

Afgå . . ................- '' - ±00,000:

Gästgifvares friheter:

Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat.......... 1,039. 13

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:

Ränta........~............- - 17’42R: 7 i

Tionde...................... 8: 6

Oindelt spanmål, såsom i 1870 års Riks-stat............... 0

Till lättnad för skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides och tir särdeles ryckande

reservationsanslag .............. •

Färjor och färjekarlar:

Penningar, såsom i 1870 ars Riks-stat...............

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:

n- . .... 184: 69

Ranta............... o7. 47

Tionde.....................6‘i ‘

S:gi

Transpor

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

31

Penningar.

Fors

agsanslag.

Summa

Riksmynt.

Indelt ranta och

ersättning för in- dragna räntor.

Indelt tionde

och ersättning

för indragna

tiondeanslag.

1

Oindelt spanmål.

Matt.

1 Värde förslags- j vis ä 2 R:dr

10 öre kubik- foten.

lt:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

Kub.-fot.

1 k.

1

R:dr.

10.

R:dr.

Ö.

3 q 4 3 ,| 7

I

394 34 7

4,078,558

82

152,973

09

42,364

86

7,4 57

8

.

4 5,034

38

1,258,925

15

5,000

—

—

---

—

''

—

—

5,000

!

4,200,000

—

—

---

—

——-

—

4,200,000

!

1,039

13

17,423

■ • ''

74

8

64

38

4

80

04

4 8,554

46

125 000

425 000

50

484

69

37

47

274

86

5,803,964 |

95

170,581

49|

42,407

64

7,4 95

9

4 5.4 1 1 39|

6,002,065 (47

5,803,964

95

4 70,581

49

12,407 64j

7,495

9

4 5,4 4 4|39j

6,002,065

47

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

Jordbruket, handeln och näringarne.

Reservationsanslag.

Transpor

Skiften och afvittringar......................

Vägar och kommunikationer............,.........

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäriugar . ... .......

Landtbruksingeniorer och deras biträden.................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar...........

Hästafvelns förbättrande......................

Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder:

Nuvarande beloppet....................221,650:

Tillkommer: Förhöjning i anslaget för teknologiska institutet . . 2,000.

Dito för Slöjdskolan i Stockholm......10,100: — 12,600:

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Nuvarande beloppet................

Tillkommer: Förhöjning i anslaget till reseunderstöd åt sådane arbetare

skilda näringsyrkena, hvilka önska att i främmande länder förvärfva

insigter och konstfärdighet ..........

. . . 25,500:

i de särsig

ökade

. . . 2,000:

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:

Nuvarande beloppet.......... .....

Tillkommer: Förhöjning i anslaget till Calinar navigationsskola för undervisnings

meddelande i läran om ångmaskiners konstruktion och behandling ......

48,350:

500:

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ....

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Penningar, såsom i 1870 års Rik s-stat......

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana

Oindelt spanmål, såsom i 1870 års Riks-stat ....

Fiskerinäringens understöd..........

8,700: i

23,700: \

\\: 3

8:

Transp

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

33

Fors!

a g

5 a n s 1 a g.

Pen ningar.

Indelt tionde

och ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Oindelf spanmål.

Summa

''ädelt ränta och I

3 insättning för in- dragna räntor, j

Mått.

Värde förslags- vis ä 2 B:di- to öre, kubik- foten.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

E:dr.

ö.

R:dr.

ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

Rall-.

ö.

5,803,964

95

170,581

49

12,407

64

7,195

9

15,11 139

6,002,065

47

63,000

—

_

—

—

---

—

—

—

63,000

__

-12.000

—

—

—

—

—

—

—

12,000

1 64,600

—

—

__

—

—

—

164,600

43,450

—

— —

—

—

—

—

—

—

43,450

40,900

—

—

—

—

—

—

—

—

40,900

49,545

330

7

694

47

50,239

47

234,250

—

234,250

_

27,500

—

27,500

—

48,850

48,850

22,500

22,500

—

8,700

40

23,700

10

5

4

11

34

32,41 1

84

16,100

—

—

—

—

—

—

—

16,100

—

73 1,395

40

23,700 10 --

—

336 1

lO

O I

r- |

I

81

755,801

31

6,535,360 35 194,281 59

JBih. till Jtiksd. Brot. 1870.

12,407 64 7,532 —

10 Sami. 1 Afd. 1 Band.

15,817

4 Häft.

20

6,757,866

Ut ^7

oc

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

Diverse anslag.

Transport

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag............,

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling eller afskrifning .

Odlingshjelp för krön ony byggare, förslagsanslag................

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag;

Penningar, såsom i 1870 års Piks-stat ..............2,700: 36.

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana........2,946: 27.

Oindelt spanmål, såsom i 1870 års Piks-stat.......... . -1,308: 93.

Karantäns-inrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst 15,850 R:dr

Nuvarande beloppet......... -18,500: _

Afgå........................ 2,650: —

Till aflösning af Oresundska tullen, förslagsanslag ...............

Till aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ...... ......

Kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgift för utfördt

bränvin, förslagsanslag:

Nuvarande beloppet............ 440,000: _

Afgå...................... 40,000: —

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag-.

Nuvarande beloppet...................15,000: _

Tillkommer, förhöjning.................. 8,000: _

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag:

Nuvarande beloppet................... 50,046: 08.

Tillkommer, förhöjning..................-10 023: _

Extra utgifter, reservationsanslag ...............

S:gr

Summa

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

35

Penningar.

Fors

a g

sanslag.

Summa

Riksmynt.

Iridelt ränta och

ersättning för in- dragna räntor.

Indelt tionde

och ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Oiudelt

spantnål.

Mått.

Värde förslags- vis ä 2 R:dr

10 öre kubik- foten.

R:dr.

ö.

R:dr.

ö.

R:dr.

ö.

Knb.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

6,535,360

35

194,281

59

-12,407

64 7,532

15.817

20

6,757,866

78

M 0,000

—

''

—

—

—

—

—

—

110,000

4

18

—

—

—

—

1,264

—

2,654 40

2,658

58

4,500

—

4,500

O

o

<3?

36

2,946

27

’• -

623

3

I

1,308 93

6,955

56

15,850

15,850

188,000

—

—

—

—

—

__

188,000

26,500

v

—

—

26,500

—

400,000

—

■

-

—

400,000

—

23,000

-!

—

1

—

23,000

—;

60,069

08

1

-

60,069

1

08:

''15,000

—

__

—

—

—

--1

—j

--j

—

15,000 1

845,623 62

2,946 (27)

j

—

1,887

3

3,963 33''

852,533

22

7,380,983 97l

197,227 86

12,407 64

9,419

3

19,780 53j

7,610,400 |

—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.

Tab. lätt. B,

Extra Statsregleringsanslag under Sjette Hufvudtiteln,

Civil-Departementets expedition.

Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och

expedierande...................

För Dikets ekonomiska karteverk...........1

Skiften och afvittring ar...............

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtniannanäringar.

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, red-!

skap, maskiner m. in............ 6,000: —

» prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,

ost, fläsk och kött............. 3,000: —-

» understöd åt personer af mankönet, som genomgå

fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel

och vård m. m............... 2,000: —I

» understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elevskola 4,500: —j

» fortsättande af de geologiska undersökningarne och

utgifvande af derpå grundade kartor...... 55,000: —-

i Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

\ Bidrag till underhållande af väfskolan i Borås ........

Diverse anslag.

! Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden...... 33,400: —J

» undersökningar och expenser för allmänna arbeten 25,000: —

» stipendier för medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera

andra länders allmänna arbeten........ 2,000: —

Summa

Riksmynt. ’

_______

It:dr. jo. I

'' i I

1,8001—

52,000—I

107,000—;

I i

70,500;—|

3,000—|

| i

j i

|

60,400!-

294,700,—!

Stockholm, G. W. Blomqvists Boktryckeri, 1870.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.