Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående regleringen af ''utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitél.

1870-05-09 · 38 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1870:41, Skrifvelse, angående regleringen af ''utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitél.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

G''

l

N:o 41.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1870.

— — hos Andra Kammaren den 9 — _

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af ''utgifterna

under Riks-statens Åttonde Hufvudtitél.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28 och Memorial N:o 31.)

B. A. K.

Under Riks-statens Åttonde Hufvudtitél, innefattande anslagen till

EcklesiaStik-departementet, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de

förändringar, som, med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen finnas

i Riks-staten upptagna, här nedan om förmälas.

Kleresi-staten.

Ro. I anledning af derom gjorda, utaf vederbörande myndigheter

förordade underdåniga ansökningar, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, dels

att ersättning åt kyrkoherden i Skagershults pastorat för mistad kronotionde

af torpen Gårdsjötorp och Södra Åsen måtte beviljas med 3 kubikfot 9 kannor

oindelt spanmal, tva tredjedelar råg och en tredjedel korn, motsvarande efter

värde af 2 R:dr 10 öre kubikfoten 8 R:dr 19 öre, dels ock att åt kontraktsprosten

i Mora kontrakt måtte anvisas prostetunna från Wåmhus församling

med 6 kubikfot o kannor oindelt spanmal, hälften korn och hälften hafre,

motsvarande efter samma värde. 13 R:dr 23 öre.

llih. till Rilcsd. Frat. 1870. 10 Sand. 1 Afd. 1 Rand. 6 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Vid denna nådiga framställning tiar någon annan anmärkning hos

Riksdagen icke förekommit, än att, då lösen för kronotiondespanmål numera,

jemlikt Kongl. Förordningen den 23 Juni 1869, icke till statsverket ingår

efter markegångspris utan efter det särskilda omsättningspris, som i nämnda

förordning är stadgadt, det synts Riksdagen icke vara lämpligt, att anslag af

förevarande beskaffenhet bestämmas i spannmål, för hvilken vederbörande allt

framgent skulle vara berättigade att undfå lösen efter medelmarkegångspris,

utan torda anslagen böra bestämmas till de belopp i penningar, som efter

nyssnämnda omsättningspris motsvara de ifrågavarande spanmålsqvantiteterna;

och har i öfverensstämmelse härmed Riksdagen under anslaget till Kleresistaten

uppfört ett belopp af 8 R:dr 42 öre, såsom ersättning_ åt kyrkoherden

i Skagershults pastorat för mistad kronotionde af torpen Gårdsjötorp och Södra

Åsen, samt under samma anslag anvisat ett belopp af 10 R:dr 84 öre såsom

ersättning åt kontraktsprosten i Mora kontrakt för prosttunna för Wåmhus

församling.

Universiteten.

2:o. Sedan kanslersembetet för universitetet i Utsåld hos Eders Kongl.

Maj:t i underdånighet anmält och förordat en af Consistorium Academicum

Majus derstädes gjord framställning om behofvet af ett ärligt belopp af

500 R:dr till fyllnad eller tillökning i årsanslaget till materiel för åen fysiologiska

institutionen vid universitetet, har Eders Kongl. Maj:t, som funnit

framställningen befogad, föreslagit Riksdagen att till 1,500 R:dr förhöja det

nu till 1,000 R:dr bestämda årsanslaget för materielen vid nämnda institution;

och har Riksdagen den äskade anslagsförhöjningen 500 R:dr beviljat.

3:o. Sedan kanslersembetet vid Lunds universitet uti underdånigt

memorial den 30 sistlidne November hos Eders Kongl. Maj:t anmält behofvet

af åtskilliga dels nya, dels tillökningar i äldre anslag, som ansetts erforderlig.

för ett tidsenligt upprätthållande af undervisningen och vården af universitetets

inrättningar, har, med afseende å hvad kanslersembetet i nämnda

memorial upplyst och anfört, Eders Kongl. Maj:t, som bland de gjorda framställningarne

funnit dem, Indika rörde anslag för universitetets byggnadsfond

och för den nybildade geologiska institutionen böra företrädesvis vinna afseende,

föreslagit Riksdagen att förhöja årsanslaget till byggnadsfond vid Lunds

universitet med ett ärligt belopp af 2,000 Rall- samt bevilja ett ärligt anslag

af 1,000 R:dr för den geologiska institutionen derstädes.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

4:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att såsom

ersättning till Lunds universitets löningsfond för den minskade inkomst, densamma

genom frånskiljandet från universitetet af Stäfvie och Lackglänga församlingars

pastorat, hvithet såsom prebende tillhört den utaf aflidne Professoren

C. Gr. Brunius i lifstiden innehafda professorska, Unge vidkännas, anvisa

ett anslag af 4,200 R:dr årligen, att å universitetets stat uppföras samt

utgå när berörda pastorat blifvit universitetet från skilj dt, i hvithet afseende

meddelats, att det Professoren Brunn enka tillkommande nådår tillära!aginge

den 30 April 1871, hvadan för sistnämnda år erfordrades utbetalning af det

ifrågavarande anslaget endast till sä stor del, som belöpte på åtta månader,

eller 2,800 R:dr.

Med bifall till donna nådiga framställning har Riksdagen såsom ersättning

för mistad inkomst till följd af upphörande af Stäfvie och Backalänga

församlingars pastorats prebende-egenskap å Lunds universitets stat uppfört

4,200 R:dr; samt deraf för år 1871 anvisat ett belopp af 2,800 R:dr.

Karolinska lledikokirurgiska Institutet.

5:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj ds derom gjorda nådiga förslag

har Riksdagen för Karolinska Medikokirurgiska Institutet anvisat ett anslag

af 1,000 R:dr årligen till bestridande af omkostnader vid de arbeten, som

utföras inom den med detta läroverk förenade pathologiskt-anatomiska institutionen.

Element* rläroverken.

6:o. Under anslaget till elementarläroverken har Riksdagen, i enlighet

med hvad Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslagit, anvisat dels 100 R:dr

såsom ersättning för ett tillförene af stadskassan i Arboga till en kollega vid

dervarande elementarläroverk utbetaldt lönebidrag, som numera upphört; och

dels 133 R:dr 34 öre såsom godtgörelse för ett likaledes indraget lönebidrag

af Norrköpings kyrkokassa till två lärare vid elementarläroverket derstädes.

7:o. Sedan Stockholms stadsfullmäktige uti underdånig skrifvelse af

den 1 December 1868 anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas i nåder

fastställa en för ordnande af elementarläroverken i hujvudstaden med

afseende å den närmaste framtidens behof uppgjord plan, som afsåg att upprätta

ett på båda bildningslinierna fullständigt läroverk på Norrmalm, att

jemväl inrätta ett på båda bildningslinierna fullständigt läroverk i stadens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

södra del, att inrätta det nya femklassiga läroverk, för hvilket medel redan

blindt af Rikets Ständer anvisade, å Ladugårdslandet och att bibehålla Jakobs och

Katrina nuvarande femklassiga läroverk såsom sådana i sina närvarande lokaler,

så och efter det stadsfullmäktige äfvensom direktionen öfver Stockholms

städs undervisningsverk, hvilken i underdånigt utlåtande den 9 sistlidne April

till hufvudsakliga delar tillstyrkt nyssnämnda plan, i sammanhang dermed

hemställt, att Nikolai, Adolf Fredriks, Kungsholms och Ladugårdslandets

tvåklassiga skolor måtte indragas och de medel, som derigenom blefve att

tillgå, användas till bildande af lektorslöner för det fullständiga läroverket

på Södermalm, hvartill äfven herde användas rektorslönerna vid Klara och

Maria förut fristående femklassiga läroverk, som enligt förslaget skulle komma

att bilda underklasser i fullständiga läroverk, — har vid underdånig

föredragning den 29 April sistlidet år af detta ärende Eders Kongl. Maj:t,

med godkännande af den åsigt, att två fullständiga elementarläroverk höra

finnas i hufvudstaden, funnit godt i nåder förordna, att, så snart ändamålsenligt

lärohus jemte bostad åt rektor blifvit genom stadsfullmäktiges åtgärd

tillgängligt, ett fullständigt läroverk skulle inrättas å Norrmalm, samt förklara,

att i anledning af det framställda förslaget om ett fullständigt läroverk

å Södermalm Eders Kongl. Maj:t ville framdeles, när dertill erforderliga

medel hlefvo att tillgå, fatta nådigt beslut; hvarjemte Eders Kongl.

Maj:t, som i afseende å de lägre elementarläroverken inom hufvudstaden

funnit godt gilla bibehållandet åt Jakobs och Katrina femklassiga skolor i

deras nuvarande lokaler, beslutat, att det af Rikets Ständer vid 1865—1866

årens riksdag för ett nytt femklassigt läroverk i hufvudstaden beviljade anslag

finge tillsvidare användas för eu femklassig skola i den af stadsfullmäktige

förhyrda lokal å Ladugårdslandet, och tillika, såsom förberedande

åtgärder för en omreglering af elementarläroverken i Stockholm, från rektorer

och ordinarie lärare vid de tvåklassiga skolorna derstädes låtit infordra

yttranden, huruvida de voro villige att, i händelse af dessa skolors indragning,

träda i tjenstgöring vid andra elementarläroverk i hufvudstaden, äfvensom

i de fullmakter, Indika hädanefter utfärdas för lärare vid elementarläroverken

i Stockholm, anbefallt intagandet af det förbehåll, att de utnämnde

skola vara skyldige att, om så fordras, ingå i tjenstgöring äfven vid annat

hufvudstadens elementarläroverk än det, vid hvilket ledigheten uppstått.

Då den plan, som sålunda blifvit uppgjord för elementarläroverken i

Stockholm, afsåge eu med skolstat!gans föreskrifter öfverensstämmande samt

tillika med afseende på de lokala förhållandena fullständigare och mera ändamålsenlig

reglering af dess läroverk, hvilken äfven, i följd af det stärka

tilloppet af lärjungar till det nuvarande gymnasium, vore af ett oafvisligt

behof påkallad, men bildandet af ett nytt fullständigt läroverk i Stockholm

icke kunde försiggå utan Riksdagens medgifvande, att de tillförene för andra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41. 5

läroverks behof anslagna medel finge för nämnda ändamål anlitas, har Eders

Kong!. Maj:t nu gjort framställning derom, att, när läroverkshus och rektorsboställe

blifvit genom kommunens försorg anskaffade, ett nytt fullständigt

elementarläroverk i Stockholm måtte upprättas med länsstat, enligt gällande

grunder för rektor, sju lektorer och sju adjunkter, samt att de för de tvåklassiga

skolorna derstädes nu utgående statsanslag äfvensom rektorslönerna

vid två af hufvudstadens femklassiga skolor måtte till bestridande af de för

det nya fullständiga läroverket erforderliga kostnader användas.

Enligt den i Statsråds-protokollet meddelade utredning uppgå lönerna

vid de lärareplatser, som äro till indragning föreslagna, till ett sammanlagdt

belopp af 26,000 R:dr, hvilket motsvarar hvad som skulle för genomförandet

af den föreslagna regleringen erfordras.

Vid pröfning af detta nådiga förslag har det synts Riksdagen kunna

sättas i fråga, huruvida dessa medel höra företrädesvis användas till upprättande

af ett nytt på båda bildningslinierna fullständigt elementarläroverk,

och om icke åtskilliga missförhållanden uppkomma genom sammanblandningen

af de klassiska och reala linierna vid samma läroverk, hvarigenom å

ena sidan den reala bildningen hämmas i sin utveckling och derigenom ej

kan tillkämpa sig det erkännande den i och för sig förtjena!’, å andra sidan

äfven den klassiska linien lider. Riksdagen har föreställt sig att i hufvudstaden

sådana olägenheter skulle kunna genom ett förändradt anordnande

af läroverken undvikas, men då Riksdagen likväl icke ansett sig höra i sådant

hänseende framställa något bestämdt förslag, får Riksdagen till svar å

Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning i underdånighet meddela,

att Riksdagen funnit godt medgifva, det må de af Eders Kongl. Maj:t

till indragning föreslagna lönerna för åtskilliga lärareplatser i Stockholm,

tillsammans utgörande 26,000 R:dr, af Eders Kongl. Maj:t till ordnande af

undervisningen vid hufvudstadens elementarläroverk användas.

Ko. Vidare har Eders Kongl. Maja föreslagit Riksdagen, att det till

lön för läraren vid skolan i Skeninge under anslaget till elementarläroverken

anvisade belopp, 1,000 R:dr, måtte från och med år 1871 upphöra.

Enär uti ifrågavarande lärarelön ingår afkomst af boställsjord, beräknad

till 25 R:dr, hvilket belopp icke är i anslaget till elementarläroverken

inbegripet, har Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande

nådiga framställning, att den i stad anslagna lönen för läraren vid den enklassiga

skolan i Skeninge, 975 R:dr, må från och med år 1871 upphöra

att utgå.

9:o. Hos Riksdagen har fråga blifvit väckt derom, att Riksdagen

matte anslå medel till aflöning för tvänne lektorer vid Luleä elementarläroverk^

hvaraf aflöningen till eu lektor skulle utgå från och med 1871 och

aflöningen till den andra från och med 1875, samt att, om detta bifölles,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

nämnda läroverk måtte förklaras för fullständigt elementarläroverk å båda

linierim från och med nästa läseårs början, med vilkor att landstinget, enligt

gjordt åtagande, bekostade aflöningen till en lektor till och med år 1874.

Beträffande behof vet af den ifrågasätta utvidgningen är, bland annat, anfördt,

att de hosta lärjungar vid Luleå läroverk begagnade undervisningen

på klassiska limon, så att höstterminen 1869, då hela antalet lärjungar, enligt

läroverkets katalog, utgjorde 70. endast 4 begagnade undervisningen å

den särskilda reallinien. Sedan de 5 lägre klasserna blifvit genomgångna,

måste derföre lärjungarne besöka annat utom länet beläget fullständigt högre

läroverk, för att fullborda sin elementarbildning. Samma förhållande inträffade

för lärjungarne i Haparanda treklassiga och i Piteå femklassiga läroverk.

Det närmast Norrbotten belägna fullständiga högre elementarläroverk vore

det i Umeå. Afståndet derifrån vore till Haparanda 45 mil, till Luleå 30

mil och till Piteå 23 */2 wil. Vore deremot läroverket i Luleå fullständigt,

så kunde lärjungarne derstädes erhålla tillräcklig högre elementarundervisning.

Lärjungarne från Haparanda behöfde i sådant fall endast resa 15 mil och

de från Piteå 6V2 mil. Ett annat för Norrbottens län eget förhållande borde

härvid äfven tagas i öfvervägande, nemligen innevånarnes olika nationaliteter.

Innevånarne i norra delen af länet utgjordes af finnar, Indika med högst få

undantag endast talade och förstodo finska språket, likasom uti andra delar

af länet endast lappska språket vore det allmänna. Uti dessa delar af länet,

hvars folkmängd utgjorde öfver 25 procent af länets folknummer, måste presterskapet,

för att kunna förrätta sin tjenst, förstå och obehindradt tala befolkningens

språk, hvarföre uppkommande prestledigheter ofta nog icke kunde

besättas förr än efter längre tids förlopp af brist på tjenliga sökande. Samma

förhållande inträffade äfven med examinerade folkskolelärare. Det vore derjemte

önskligt och säkerligen till både allmän och enskild nytta, om så väl

militäre som civile tjensteman vore mäktiga det språk, som talades af befolkningen

inom tjenstgöringsdistriktet. Om det inom länet funnes ett fullständigt

elementarläroverk, så-vore föräldrar, tillhörande nämnda nationaliteter,

i tillfälle att förskaffa sina söner sådan elementarbildning, som fordrades för

att vinna inträde så väl i statens som i kyrkans tjenst, och de nu omförmälda

ofta förekommande olägenheterna skulle derigenom småningom upphöra. Ortens

innevånare, som allt mer och mer insett vigten af denna angelägenhet,

hade dels redan gjort och dels förbundit sig att härför gorå icke obetydliga

uppoffringar; sålunda både Luleå stad'', under förhoppning om läroverkets utvidgning,

byggt ett nytt rymligt läroverkshus af sten, som kostat staden omkring

40,000 R:dr, utan annat bidrag än 3,000 R:dr från stiftets byggnadsfond.

Likaledes hade länets landsting förbundit sig att, om läroverkets utvidgning

icke med andra vilkor kunde erhållas, för en tid af högst fem år

bekosta aflöningen till en lektor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Vid 1867 års riksdag väcktes likaledes fråga om Luleå läroverks utvidgning

till fullständigt äfven på latinlinien, men donna fråga klöf af Riksdagen

utslagen på grund af den då rådande kristen på lärarekrafter. Förhållandet

i detta afseende är nu väsendtligen olika. Enligt en från Ecklesiastik-departementet

meddelad uppgift utgöres största antalet platser, hvilka stå

o tillsätta i krist på kompetente sökande, af öfverlärarebefattningar vid de

lägre läroverken. Till öfriga lärarebeställningar, så väl vid lägre som isynnerhet

vid högre läroverk, saknas för närvarande sällan kompetente sökande.

Vid sådant förhållande och då med hänseende till belägenheten af i frågavarande

läroverk den föreslagna utvidgningen obestridligen är af billighet

påkallad, har Riksdagen ansett sig höra det väckta förslaget tillmötesgå;

men då en väsendtlig omreglering af elementarläroverken redan är ifrågasatt,

torda de lärare, som för utvidgningen erfordras, höra underkastas vilkor et af

skyldighet att vid annat läroverk tjenstgöra.

Riksdagen har alltså för Luleå elementarläroverks utvidgning till fullständigt

äfven på latinlinien från och med nästa års början anvisat 2,000

R:dr till lön åt en lektor, med vilkor att Norrbottens läns landsting, enligt

sitt åtagande, från samma tid bekostar aflöning åt en lektor till och med år

1874; hörande de lärare, som för nämnda utvidgning kunna tillsättas, underkastas

skyldighet att i händelse af förändrad reglering för ifrågavarande

läroverk vid annan skola tjenstgöra.

10:o. I enlighet med Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning

har Riksdagen, för befrämjande af gymnastik och militär''6frångår,

under anslaget till elementarläroverken beviljat: till förhöjning af arfvoden

för gymnastiklärare, till rese- och traktamentsersättning åt officerare, som

särskild!: förord nas att leda vapenöfningarne, samt till anskaffande af ammunition

för målskjutning och inrättande af skjutbanor tillsammans 13,500 R:dr.

ll:o. Då, på sätt Statskontoret i sin den 1 December sistlidet år afgifna

underdåniga berättelse, angående Statsverkets tillstånd och förvaltning,

anmärkt, det under anslaget till elementarläroverken uppförda belopp oindelt

spanmål, enligt 1870 års Riks-stat utgörande 21,721 kubikfot 5 kannor, lämpligen

borde, enär lösen för donna spanmål utgår enligt gällande statspris,

till förenkling i räkenskaperna förvandlas i penningar, har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, att omförmälda oindelta spanmålsanslag må utbytas mot ett

efter nämnda pris svarande kontant anslag, eller 45,615 R:dr 15 öre, att

tilläggas det öfriga till elementarläroverken anvisade penningeanslag.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit.

Folkundervisningen.

12:o. På grund af de skäl, som i det den nådiga Propositionen bilagda

Statsråds-protokoll öfver Ecklesiastikärenden finnas anförda, har Eders

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Kongl. Maj:t föreslagit, att, på det hvarje examinerad ordinarie folkskolelärare,

som blifvit till lärarebefattningen antagen i den ordning, som folkskolestadgans

6 § 3 mom., enligt detta lagrums lydelse i Kongl. Förordningen

den 29 September 1853, föreskrefve, och som åtta år varit i ordinarie

lärare tjenst anställd, samt antingen åtnjöte stadgad minimilön, enligt Kongl.

Kungörelsen den 11 December 1863, eller lön öfver minimum, enligt de genom

Kongl. Kungörelsen den 20 Maj 1868 fastställda grunder, eller ock, der

klockare^ enst vore med lärarebefattningen förenad, för dessa båda tjenstår

uppbure löner, hvilka sammanlagda icke öfverstego värdet af femtio tunnor

spanmål, måtte, om honom af vederbörande skolråd och folkskoleinspektör

meddelades vitsord, att han med nit och skicklighet egna! sig åt sitt lärarekall,

erhålla ett ärligt lönetillägg af femtio R:dr, Riksdagen för detta ändamål måtte

anvisa ett belopp af 68,000 R:dr, att uppföras under det på Åttonde Hufvudtiteln

för folkundervisningen upptagna reservationsanslag. Vidare och då,

utöfver det på ordinarie stat uppförda årliga anslag af 160,000 R:dr till folkskoleväsendets

utveckling och förbättring, en ytterligare förhöjning i detta anslagvore

behöflig för fyllande af redan anmälda behof, och då med all sannolikhet

kunde beräknas, att under innevarande år dels flera nya småskolor komme

att bildas, dels ock andra anordningar till skolväsendets utveckling och förbättring

blefve vidtagna, för hvilka understöd af allmänna medel påkallades,

och billigheten fordrade, att församlingar, som åtogo sig de för skolväsendets

fullständigare ordnande behöfliga uppoffringar, äfven framgent måtte kunna

genom bidrag af Staten erhålla det understöd, som förut kommit andra församlingar

till godo, har Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort nådig- framställning

om 15,000 Riksdalers förhöjning i anslaget å Riks-statens Åttonde

Hufvudtitel till skolväsendets utveckling och förbättring, att under de vid

sistlidne riksdag bestämda vilkor af Eders Kongl. Maj:t disponeras.

I sammanhang med dessa nådiga framställningar har Riksdagen jemväl

till behandling förehaft inom Riksdagen väckta förslag om indragning

till Statsverket af ej mindre den del af personliga skyddsafgiften, som nu

under namn af folkskoleafgift till kommunerna utgår, än äfven de hittills utgående

bidragen till skollärarnes löner, samt anvisande i stället af visst bestämdt

anslag för hvarje folkskola.

Med afseende å kostnaderna för folkundervisningen har hittills den

grundsats städse gjort sig gällande, att folkskolan i främsta rummet är en

kommunens angelägenhet och att Statens mellankomst i detta fall, förutom

omsorgen om lärarebildningen, endast afser att understödja församlingarna

vid ordnandet af deras folkskoleväsende. Någon förändring härutinnan är ej

heller nu hos Riksdagen föreslagen, men väl ett annat system för understödets

meddelande ifrågasatt. Om det än å ena sidan måste medgifvas, att de

nu

s. 9 Kontrollera mot PDF

''Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41. 9

nu gällande anordningarne i afseende å anslagen till folkskolan och v ilkoren

för desammas åtnjutande icke oväsendtligt bidragit till folkskolans utveckling,

torde dock å andra sidan meningarne icke vara delade rörande olämpligheten

af det nu följda invecklade system för fördelningen af statsbidragen.

Jemte den mängd af göromål och kontroller, hvarmed styrelsen och förvaltningen

derigenom öfverhopas, kommer härtill den ofta öfverklagade svårigheten

för församlingarne att beräkna det statsbidrag, som kan komma dem

till del, äfvensom att för dess utfående meddela alla erforderliga bevis och

uträkningar. Beträffande sättet att afhjelpa dessa olägenheter, Indika framhållits

så väl uti Lera vid de sednaste riksdagarne i ämnet väckta motioner

som äfven under folkskolefrågans handläggning inom Riksdagen, hafva dock

meningarne varit så stridiga, att frågan derom ännu väntar sin fösning.

Emellertid synas de nu väckta förslagen om indragning af den s. k. folkskoleafgiften

och anvisande i stället af bestämda statsbidrag till hvarje lärares

aflöning vara förtjenta af särdeles uppmärksamhet, såsom ledande till

enkelhet och reda i förvaltningen samt medförande större fördelar för kommunerna,

som under det nuvarande systemet onekligen i detta afseende lida

af det nog långt drifna reglementerandct, hvarigenom ock statsanslagen först

efter en längre tid kunna komma dem till godo. Den kontroll, som med de

nuvarande föreskrifterna för statsmedlens erhållande varit åsyftad, torde numera

lämpligen kunna genom folkskole-inspektörerna åstadkommas. För att

emellertid fatta ett definitivt beslut i donna vigtiga fråga erfordras en mera

speciel utredning, än som kan hos Riksdagen åstadkommas.

Frågan om lönetillägg till folkskolelärare, hvartill Eders Kong!. Maja,

på sätt ofvan är nämndt, nu äskat ett belopp af 68,000 R:dr, har synts

Riksdagen icke höra ifrågakomma annat än i sammanhang med den omförmälda

regleringen; hvaremot anslagsförhöjningen till småskolorna torde med

hänsyn dertill, att det vid sista riksdagen för detta ändamål beviljade belopp

med 5,000 R:dr understigit behofvet, nu vara behöflig.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen ansett sig

icke höra bifalla Eders Kong!. Majrts nådiga framställning om anvisande af

68,000 R:dr såsom lönetillägg för examinerade folkskolelärare, men, i öfverensstämmelse

med Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag, beviljat i anslaget

till folkskoleväsendets utveckling och förbättring en förhöjning af 15,000

R:dr, att under de vid sistlidne riksdag bestämda vilkor af Eders Kongl.

Maj:t disponeras; och får, med anmälan härom Riksdagen i underdånighet

anhålla, dels att Eders Kongl. Maj:t behagade taga under nådigt öfvervägande,

huruvida icke den till församlingarne öfverlåtna andelen af personliga

skyddsafgiften lämpligen herde till Statsverket indragas för att jemte öfrig8''

till folkundervisningen anslagna statsmedel användas enligt ofvan anBih.

till Riksd. Frot. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Håft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens unåerd. Skrifvelse, N:o åt.

tydda grund, att nemligen ett visst bidrag skulle till hvarje folkskolelärares

aflönande anvisas, dels ock att Eders Kongl. Maj:t, derest denna åsigt vinner

godkännande, måtte för näst sammanträdande Riksdag i ämnet framlägga

nådigt förslag.

13:o. Genom Rikets Ständers beslut och Eders Kongl. Maj:ts derpå

grundade nådiga bref äro föreståndarne och lärarns vid folkskolelärare-seminarierna

tillförsäkrade rätt att, i likhet med lärår ne vid elementarläroverken,

intill vissa gränser för hvart femte tjenstår erhålla förhöjning i lönen

med 500 R:dr. Med anledning häraf och då, enligt en inom Ecklesiastikdepartementet

uppgjord beräkning öfver de lönebelopp, som för hvarje å stat

uppförd lärarebefattning vid dessa seminarier borde för år 1871 utgå, en

summa af 4,500 R:dr funnits för denna löneförhöjning erforderlig, har Eders

Kongl. Maj:t föreslagit, att anslaget å Riks-statens Åttonde Hufvudtitel till

folkskolelärare-seminarierna i riket må för nämnda ändamål ökas med förenärnnda

belopp.

Den sålunda äskade anslagstillökningen, 4,500 R:dr, har Riksdagen

beviljat.

14:o. Likaledes har Riksdagen, i enlighet med hvad Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, till arfvoden för ledning af vapenöjningar och till ammunition

för målskjutning vid folkskolelärare-seminarierna anvisat ett ärligt belopp

af 2,500 R:dr.

Farsoters och smitlosamma sjukdomars botande.

15:o. Utgifterna å det under denna rubrik uppförda förslagsanslag, i

nuvarande Riks-stat upptaget till 40,000 R:dr, hafva, enligt afslutade räkenskaper,

utgjort under år 1866 R:dr 75,361: 10, och år 1867 74,785: 81,

samt, enligt en i Statskontoret uppgjord approximativ beräkning, under år

1868 uppgått till 78,806 R:dr 10 öre.

Vid sådant förhållande har detta anslag synts lämpligen höra till närmare

öfverensstämmelse med utgifternas verkliga belopp förhöjas, hvadan

samma anslag blifvit af Riksdagen förhöjdt med 35,000 R:dr, eller från

40,000 R:dr till 75,000 R:dr.

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademieu,

16:o. Utaf Statsråds-protokollet har Riksdagen inhemta!, hurusom Vitterhets-,

Historie- och Antiqvitets-akademieu uti underdånig skrifvelse af den 7

sistlidne December anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen gorå

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Biksdagens underd. Skrifvelse, N.o 41.

framställning om beviljandet af följande särskilda belopp, nemligen: a) till

arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitetsintendent 3,500 R:dr;

b) till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande

1,500 R:dr; c) till undersökning af fäderneslandets fornlemningar och

upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr; d) till utgifvande af

plancheverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i Statens

historiska museum samt öfver Svenska sigill från medeltiden 2,000 R:dr;

e) till arfvode!! åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården

af Statens under Akademiens inseende ställda samlingar och till aflöning åt

vaktbetjening vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 R:dr; samt f) för

underhåll och fortsättning af inredning i Statens historiska museum och

myntkabinett 300 R:dr.

Och har med bifall härtill Eders Kongl. Maj:t, som ansett åtskilliga

af nämnda anslag framgent vara af behofvet påkallade, föreslagit att Riksdagen

måtte på ordinarie stat uppföra de under momenten a, c, e och f

här ofvan omnämnda anslagsbelopp; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t, på sätt

här nedan är omförmäldt, för de under momenten b och d upptagna föremål

äskat extra anslag.

I afseende på det anslag af 300 R:dr, som Eders Kongl. Maj:t föreslagit

till uppförande på ordinarie stat för underhåll och fortsättning af inredningen

i Statens historiska museum och myntkabinett, har Riksdagen icke

haft något att erinra; men de öfriga nyssnämnda anslagsbehofven hafva

samtliga synts Riksdagen lämpligast kunna äfven nu genom extra anslag

tillgodoses. De forskningar och arbeten, för h vil ka dessa anslag hufvudsakligen

äro afsedda, äro alla af beskaffenhet att icke påkalla inrättandet af

särskilda tjenstebefattningar, utan böra anslagen snarare, på sätt hittills egt

rum, användas såsom mer eller mindre tillfällig godtgörelse åt personer, som

för dylika forskningar ega intresse; och Riksdagen, som under punkten N;o

31 här nedan kommer att i ett sammanhang yttra sig om de hithörande

anslag, Indika Riksdagen ansett höra på extra stat anvisas, får således här

endast anmäla, att för underhåll och fortsättning af inredningen i Statens

historiska museum och myntkabinett anvisats ett belopp af 300 R:dr, att tilläggas

anslaget för Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien.

Hl asiatiska Akademien.

17:o. Musikaliska Akademien hade uti underdånig skrifvelse den 28

Maj 1869 på anförda skål hemställt, det Eders Kongl. Maj.-t täcktes till

Riksdagen aflåta nådig Proposition om beviljande af medel för uppbyggande

af läroverkshus, enligt bifogade ritningar och kostnadsförslag beräknadt till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

138,077 R:dr 50 öre, hvartill komme ytterligare 11,922 R:dr 50 öre för

åtskillig inredning, inköp af möbler samt eu del inventarier, äfvensom för

ritningars utförande, alltså tillsammans 150,000 R:dr. Dessa 150,000 R:dr

skulle antingen utbetalas på två eller högst tre år, med hälften eller en

tredjedel hvarje år, räknadt från 1870 års början, eller ock Akademien bemyndigas

att, på möjligen fördelaktigaste vilkor, upptaga ett lån till nyssnämnda

summa, 150,000 R:dr, för inköp af tomt och uppförande af en för

inrymmande af hennes läroverk och samlingar in. in. fullt lämplig byggnad,

i hvithet sednare fall borde på Riks-statens Åttonde Hufvud titel uppföras ett

årligt anslag af 7,000 R:dr, att användas till ränta och amortering af samma

lån, jemte redan anslagna 1,800 R:dr, som årligen åtgå till hyra för

Akademiens nuvarande lokal, hvarigenom, om dertill lades 200 R:dr, hvilka

voro disponibla från Mazérska fonden, Akademien skulle hafva att förfoga

öfver en annuitet af 9,000 R:dr för år. Akademien hade ock begärt

bemyndigande att erlägga 5 1/2 procents ränta på de medel, som genom

utfärdande af obligationer eller annorledes komme att upplåna^, i hvithet

fall första årets amortering blefve omkring 4/io procent och amorteringstiden

omkring 50 år, hvilken tid kunde betydligt förkortas, om Akademien finge

använda dels tills vidare hvad som kunde inflyta genom uthyrande af några

mindre, till en början för läroverket ej behöfliga lägenheter, dels ock inkomsten

för upplåtelse vid särskilda tillfällen af lektionsrummen och konsertsalen,

äfvensom derigenom att Akademien, som redan egde och, i samma

mån som läroverket utbildade sig, påräknade allt större tillgångar att för

ändamålet disponera, kunde genom uppförande af egna konserter bereda sig

inkomster till fortskyndande af amorteringen. Dessa medel skulle då disponeras

i följande ordning: i första rummet skulle Akademien använda en half

procent af ännu oguldet kapital till fyllnad i ränta för sådana summor, hvilka

kunde komma att upplåna^ från Akademiens fonder, för hvilka, anslagna till

särskilda ändamål, sex procent, enligt derom af donatorer meddelade föreskrifter,

måste vid skeende utlåningar betingas; dernäst skulle Akademien,

för fortskyndande af amorteringen, begagna öfverskottet af de årliga hyresinkomsterna,

till dess hela amorteringen för året uppginge till 11/2 procent

af det ursprungliga kapitalet, eller en summa af omkring 2,050 R:dr, hvarigenom

kapitalet blefve vida fortare återbetaldt, och då den alltmer minskade

kapitalåterstoden kräfde allt mindre del af annuiteten till räntebetalning,

Akademien äfven kunde förvänta, att donna afgift under sednare liden af

amorteringsperioden icke blefve särdeles betungande, utan fast heldre med

visshet kunde påräknas öfverskott; i följd hvaraf Akademien föreslagit, att

Akademien finge använda hyresafkastningen till husets och inventariernas

underhåll samt i öfrig t till läroverkets gagn, på sätt Eders Kongl. Maj:t i

nåder täcktes bestämma; och skulle sålunda efter amorteringstidens slut,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

hvilket sannolikt kunde antagas inträffa efter vid pass SO år, Staten ega ett

hus af icke obetydligt värde i eu central del af staden, emot jemförelsevis

måttlig uppoffring, och Akademiens läroverk skulle se sin framtid ej allenast

betryggad, utan ock detta på ett sätt, som gåfve säkerhet för undervisningens

jemna gång i fullt lämplig lokal.

För den händelse Staten i hufvudstaden egde obebygd tomt, hvilkens

centrala läge och öfriga beskaffenhet vore lämplig för ifrågavarande byggnad,

och en sådan tomt kunde för ändamålet få disponeras, komme statskassan

att tillskyndas en besparing i utgifter af 43,528 R:dr, som i annat

fall bolde utbetalas till inköp af ny tomt, hvarföre Akademien för denna

händelse anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta Proposition

om upplåtande af dylik tomt till Akademiens disposition för

ändamålet.

Med afseende å Akademiens förtjena Rulla verksamhet för höjande af

den musikaliska bildningen i landet, och då för fullföljandet af utvecklingen

af donna verksamhet den särdeles ogynsamma ställning, i hvilken Akademien

i anseende till lokal för dess dyrbara samlingar och lärorum för dess

talrikt besökta läroverk befunne sig, icke kunde annat än medföra en högst

ofördelaktig inverkan, hvadan angeläget syntes, att dessa olägenheter blefvo,

så snart ske kunde, undanröjda, samt den af Akademien föreslagna utväg

att på en längre tid fördela de för ändamålet erforderliga kostnader syntes,

såsom mindre betungande för Statsverket, höra föredragas förslaget om anslagets

beviljande att utgå under två eller tre år, har Eders Kongl. Näjd

efter Ofverintendents-embetets hörande föreslagit, att nedre delen af kronans

tomt N:o 8 Blasieholmen måtte såsom byggnadsplats för Akademiens behof

få användas, samt att till ränta och amortering å ett af Akademien upptaget

lån, stort högst 150,000 R:dr och afsedt för uppförande på omförmälda kronan

tillhöriga tomt af en byggnad för Musikaliska Akademien och dess

läroverk, måtte beviljas ett ärligt anslag af 7,000 Rall’, att utgå under så

lång tid, som, med användande derjemte af de särskilda tillgångar Akademien

uppgifvit, för lånets återbetalning erfordrades.

Efter öfvervägande af hvad i donna fråga förekommit har Riksdagen

funnit sig icke kunna för närvarande och i den form, som för bidrag

till ny byggnad för Musikaliska Akademien nu blifvit ifrågasatt, bevilja det

af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet äskade anslag.

Naturhistoriska Riksmuseum.

18:o. I enlighet med Eders Kongl. Maj ds derom gjorda nådiga framställning

har det ordinarie anslag, som Naturhistoriska Riksmuseum för när
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

varande åtnjuter till bekostande af materiel, till inköp af sällsynta föremål

och för vetenskapligt biträde vid samlingarnes ordnande, blifvit af Riksdagen

förhöj dt med ett belopp af 2,700 R:dr.

Fattigvärden i allmänhet.

19:o. För fattigvården i allmänhet är enligt Riks-staten anvisadt ett

förslagsanslag, stort 15,000 R:dr, hvarmed bekostas sådan fattigvård, hvilken

enligt gällande stadgande!! icke åligger kommuner eller enskilda personer att

bestrida. Då, oaktadt den stränga sparsamhet, som iakttagits vid dispositionen

af detta anslag, icke kunnat undvikas, att detsamma belopp under en

följd af år öfverskridits samt, enligt hvad Rikshufvudboken utvisade, utgifterna

för de med omförmälda anslag afsedda behof uppgått till

år 1864.................. R.dr 37,082: 60.

„ 1865 .................. „ 42,099: 19.

„ 1866 .................. „ 40,473: 97.

„ 1867 . ,................. „ . 39,712: 93.

eller i medeltal under dessa fyra år till 39,842 R:dr 17 öre, öfverstigande

anslaget med 24,842 R:dr 17 öre, har Eders Kongl. Maja. på det att detta

förslagsanslag måtte till siffran komma att närmare motsvara de verkliga utgifterna,

föreslagit Riksdagen att bestämma ifrågavarande anslag åtminstone

till 25,000 R:dr, hvarför skulle erfordras en tillökning i dess nuvarande belopp

med 10,000 R.dr.

Då emellertid utgifterna under detta anslag, på sätt äfven är nämndt,

under de sednare åren i medeltal uppgått till öfver 39,000 R:dr, synes anslaget

lämpligen böra till närmare likhet härmed bestämmas; och har derföre

Riksdagen funnit skäligt Eders Kongl. Maj ds förevarande nådiga framställning

på det sätt bifalla, att förslagsanslaget ”för fattigvården i allmänhet”

förhöjts med 20,000 R:dr, eller från 15,000 R.dr till 35,000 R.dr.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.

20:o. Detta förslagsanslag är i 1870 års Riksstat uppfördt med 16,854

R:dr 6 öre. Men då, enligt hvad Riksdagen inhemta!, utgifterna till ifrågavarande

ändamål under nedannämnda år uppgått till följande belopp, nemligen

:

år 1864 ..................R:dr 41,327: 74.

„ 1865 .................. „ 38,568: 25.

„ 1866 .................. „ 44,296: 21.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 4.1.

15

år 1867 .................. „ 46,971: 43.

„ 1868 .................. „ 53,460: —

har äfven detta förslagsanslag synts böra för nästa statsreglering bestämmas

till ett belopp, som närmare öfverensstämmer med utgifterna under de föregående

åren, i följd hvaraf och för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved in. in. blifvit med 28,222

R:dr 40 öre förhöj dt, eller från 16,854 R:dr 6 öre till 45,076 R:dr 46 öre.

21 :o. I afseende å Åttonde Hufvudtitelns öfriga, här ofvan ej särskild!

omförmälda ordinarie anslag, har någon förändring icke egt rum, hvadan

dessa anslag blifvit bestämda till enahanda belopp, som i nu gällande Riksstat

äro upptagna; kommande, i följd af hvad Riksdagen sålunda beslutat,

Hufvudtiteln att ökas med 130,300 R:dr, och således dess slutsumma att uppgå

till 4,871,800 R:dr, på sätt närlagda tabell litt. A närmare utvisar.

För de under Åttonde Hufvudtiteln hänför liga behof af tillfällig beskaffenhet,

som således höra till den extra statsregleringen, äro nedan omförmälda

framställningar gjorda.

22:o. Enär det visat sig, att antalet af de inom Ecklesiastik-departementet

till handläggning förekommande ärenden rörande ordnande af presterskapets

löneförmåner i enlighet med nådiga Kungörelsen den 11 Juli 1862

ännu vore ganska betydligt och detsamma med säkerhet kunde antagas blifva

förhållandet under den närmaste framtiden, i följd hvaraf användandet af särskilda

arbetskrafter härtill vore af oundgängligt behof påkalladt, har Eders

Kongl. Maj:t gjort framställning derom, att jemväl för år 1871 ett anslag

af 3,000 R:dr måtte anvisas, att för berörda ändamål af Eders Kongl. Maj:t

disponeras.

Med bifall härtill har Riksdagen för biträde vid handläggningen inom

Ecklesiastik-departementet af ärenden rörande löneregleringen för presterskapet

i riket anvisat ett extra anslag af 3,000 R:dr.

28:o. Efter det Eders Kongl. Maj:t, med afseende å det oundgängliga

behofvet för Kongl. Bibliotheket att erhålla en annan lokal än den in
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

skränkta lägenhet inom Kong!. Slottet, i hvilken det för mer än hundra år

sedan inrymdes, uti nådig Proposition vid 1865 — 1866 årens riksdag föreslagit

Rikets Ständer, att till en bibliotheksbyggnads uppförande anvisa, till

en början, för år 1867 ett belopp af 70,000 R:dr, och sedan derefter

till Rikets Ständer öfverlemnats ett af Stockholms stadsfullmäktige afgifvet

utlåtande rörande den väckta frågan om plats för nämnda byggnad å den

s. 1c. Sillhofstomten, hvari fullmäktige på anförda skål förklarat donna tomt

icke kunna för sådant ändamål upplåtas, förmälde Rikets Ständer i underdånig

skrifvelse den 16 Juni 1866, att, oaktadt behofvet af ny byggnadförKongl.

Bibliotheket syntes numera vara oafvisligt, och således hvarje ytterligare

uppskof med donna frågas afgörande otvifvelaktigt skulle '' föranleda

väsendtligt olägenheter, Rikets Ständer likväl funnit sig förhindrade att bevilja

det äskade anslaget, enär plats för byggnaden icke vore bestämd och

dessutom en fullt ändamålsenlig biblioteksbyggnad ansågs kunna åstadkommas

med vida mindre kostnad än den föreslagna, hvilken uppgick till 742,554

R:dr, anhållande Rikets Ständer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta

och för kommande Riksdag framlägga fullständigt förslag till ny sådan byggnad,

uppgjordt med iakttagande af all den sparsamhet, som med byggnadens

varaktighet och ändamålsenliga anordning vore förenlig.

Då de dyrbara samlingarne i Kongl. Bibliotheket — hvilket i sjelfva

verket vore att anse såsom ett Riksbibliothek — icke kunde behörigen vårdas,

än mindre på ändamålsenligt sätt ordnas och göras för allmänheten tillgängliga

uti den otillräckliga och olämpliga lokal, der de nu äro inrymda, och

då den stärka tillväxt, som dessa samlingar alltjemt vinna, dels genom inköp

af utländska verk, dels genom emottagande af den inhemska pressens årligen

förökade alster, hvartill under sednare liden kommit öfverlemnandet af andra,

betydliga bokförråd, gjorde nödvändigheten af en ny, efter behofvet afpassad

lokal för berörda samlingar alltmera tvingande, och då det undantagstillstånd,

i hvithet detta bibliotek befunne sig, vore af den beskaffenhet, att,

enligt hvad bibliothekarien yttrat, inom några få år ingå böcker vidare skulle

kunna i bibliotheket inträngas och detsamma måste för allmänheten tillslutas,

har Eders Kongl. Näjd, i betraktande af donna institutions höga betydelse

för den nationela bildningen, äfvensom åf Riksdagens på grund deraf hos

Eders Kongl. Näjd anmälda åsigt, att hvarje ytterligare uppskof med donna

frågas afgörande måste vara med väsendtligt olägenheter förenad!, nu till

Riksdagen gjord förnyad framställning om anvisande af nödiga medel till en

byggnad för detta bibliothek. Beträffande platsen för donna byggnad, har

Eders Kongl. Näjd, på de skål Öfverintendents-embetet uti dess i ämnet afgulna

utlåtande anfört, ansett den s. k. Humlegården höra dertill bestämmas,

helst Kongl. Bibliothekarien, som tillförene väl vitsordat Humlegårdens synnerliga
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

nerliga lämplighet med afseende på lord ringar ne för bibliothekslokalen i

och för sig betraktad, men hyst betänkligheter mot nämnda plats, i anseende

till dess betydliga aflägsenhet från stadens medelpunkt, numera, sedan

den allmänna rörelsen tagit eh afgjord riktning äfven åt detta håll och traktens

bebyggande småningom fatt och alltjemt får eu större utsträckning, ansett

det aflägsna lägel blifva af allt mindre betydelse och derföre instämt i

Ofverintendents-embetets förord för ifrågavarande byggnadsplats. Angående

åter den beräknade byggnadskostnad^], har Eders Kongl. Maj:t skiljt mellan

den del deraf, som a Iber husets grundläggning och konstruktion, efter den

ursprungliga planen utgörande ett belopp af 544,266 R:dr 97 öre, och den

kostnad, som belöpte sig för inredningen, och som uppginge till en summa

af 198,287 K:dr 3 öre. Om från förstnämnda summa afdroges dels den till

6,300 R:dr beräknade kostnaden för de i ritningsförslaget afsedda arkitektoniska

prydnaderna, livilka, enligt hvad Öfverintendents-embetet yttrat, skulle

kunna utelemna^, och dels det belopp, som kunde besparas genom borttagande

af 22 fot af byggnadens längd, hvilket belopp, enligt Öfverintendentsembetets

, antagande af 2,624 R:drs besparing för hvarje fot, uppginge till

57,728 Rall-, så återstod 480,238 R:dr 97 öre såsom den summa, hvilken

efter sparsammaste beräkning funnits erforderlig för ifrågavarande byggnads

grundläggning och konstruktion. Då kostnaden för byggnadens grundläggning

vore beräknad till icke fullt 35,000 R:dr och, om arbetena under första

året inskränktes till planering, gräfning och uppmurande af grunden, ett

tillägg af 10,000 R:dr till detta belopp syntes vara erforderligt för att bestrida

sådana kostnader, som möjligen i sammanhang med grundens läggande

kunde blifva nödiga, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

till uppförande af ny byggnad för Kongl. Bibliotheket bevilja till en början

480,238 R:dr, hvarutaf 45,000 R:dr att under 1871 utgå.

Denna nådiga framställning har Riksdagen bifallit och sålunda till uppförande

af byggnad för Kongl. Bibliotheket beviljat 480,238 R:dr och deraf

för år 1871 anvisat ett belopp af 45,000 R:dr.

24:o. För inspektion öfver gymnastik och militäröfningar vid läroverken

har Eders Kongl. Maj:t äskat anvisande för år 1871 af ett extra anslag

å 4,000 Rall-; men donna nådiga framställning har icke blifvit af Riksdagen

bifallen.

*25:o. Då det vid föregående riksdagar från och med år 1864 beviljade

reservationsanslag af 10,000 R:dr årligen till förbättring af de svagast

aflönade komministrars och kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjunkters

lönevilkor fortfarande vore behöflig!:, har Eders Kongl. Maj:t foreBih.

till RiJcsd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 6 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

slagit Riksdagen, att för berörda ändamål anvisa äfven för år 1871 ett reservationsanslag

till nämnda belopp 10,000 R:dr, med iakttagande, såsom hittills,

att löneförbättring icke komma någon till godo, hvars tjenst vederbörande

löneregleringsnämnd ansett böra vid innehafvarens afgång indragas.

Hvad Eders Kongl. Näjd sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit.

26:o. Till understöd åt sådana församlingar, som till följd af fattigdom

ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare

bär Riksdagen, i enlighet med Eders Kongl. Maj ds derom gjorda nådiga

framställning, beviljat för år 1871 ett extra anslag af 20,000 R:dr.

27:o. Likaledes har Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kongl.

Majd i sådant hänseende föreslagit, till undervisning i trädgårdsskötsel vid

folkskolelärare-seminarierna för år 1871 anvisat ett extra anslag af 4,500

R:dr.

28:o. På grund af hvad Domkapitlet i Wexiö uti särskilda underdånig,

skrivelser anfört, rörande behöfligheten af egen lokal för folkskolelärareseminarium

derstädes, och då det för en allmän läroinrättnings framtida bestånd

och ändamålsenliga utveckling vore af synnerlig vigt att hafva egen

lokal, som för sitt ändamål behörigen ordnades, så att undervisningen i alla

läroämnen kunde utan yttre hinder fullständigt utföras och i säker ordning

uppehållas, har Eders Kongl. Majd nu gjord nådig framställning om beviljande

af det för ändamålet erforderliga statsanslag, hvithet beräknats till

samma belopp, som särskild! utsedde komiterade för uppgörande af förslag

till normalritning för seminariibyggnader föreslagit, eller 50,584 Rall’, hvartill

korume lösen för jord till tomt för byggnaden och dertill hörande trädgårdsland

3,000 R:dr, således tillhopa 53,584 R:dr;^ men då byggnadsföretaget

ej kunde fullständigt utföras under det första året, och till en början

endast behöfdes medel för inköp af jord och byggnadsmaterialier samt grundens

läggande, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af förutnämnda

belopp anvisa för år 1871 endast 20,000 R:dr.

Ehuru olämpligheten af deri lokal, hvaruti folkskolelärare-seminarium i

Wexiö för närvarande är inrymdt, synes ådagalagd af den utaf Domkapitlet

i ämnet åvägabragta utredning, har Riksdagen likväl funnit betänkligt att

bevilja det störa belopp, som nu äskats för de öfverklagade olägenheternas

afhjelpande genom en ny byggnad. Det hyresanslag, som hittills kommit

ifrågavarande seminarium till del, utgörande, enligt hvad Riksdagen inhemta!,

1,200 R:dr, uppgår icke ens till hälften af räntan efter 5 procent å det

föreslagna byggnadsanslaget. Med anledning häraf och med särskild! fästad!

afseende på Statsverkets för andra angelägna behof anlitade tillgångar, har

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Riksdagen ansett sig för närvarande icke böra Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda

nådiga framställning bifalla.

29:o. Enär de förhållanden utan förändring bortföre, under hvilka

föregående Riksdagar, uppå Eders Kongl. Maj ds nådiga Proposition, beviljat

så väl för'' åren 1864 — 1870 ett årligt lönetillskott af 8,000 R:dr till fördelning

emellan Sundhetskollegii ordförande, ledamöter och tjensteman, på sätt

Eders Kongl. Näjd funne godt derom i nåder bestämma, som ock för åren

1867 —1870 en lönetillökning af 50 R:dr åt Kollega förste vaktmästare,

har Eders Kongl. Maj:t, i anledning af Kollega ordförandes i ämnet gjorda

framställning, föreslagit, att omförinälda tillökning i anslaget för Sundhetskollegium,

8,000 R:dr, måtte jemväl för år 1871 ställas till Eders Kongl.

Majrts disposition, äfvensom förste vaktmästarens lön för samma tid ökas

med 50 R:dr;

och har Riksdagen till omförinälda ändamål anvisat jemväl för 1871

ett extra anslag af 8,050 R:dr.

3Oro. Sedan Vetenskapsakademien i skrifvelse den 10 sistlidne November

underdånigst anmält, att det anslag af 1,200 R:dr, som Akademien

under flera år fatt uppbära till anskaffande af originalmålningar af växter

ur Sveriges flora och till utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål,

fortfarande vore af behofvet påkalladt och detta icke endast för det ändamål,

hvartill anslaget ursprungligen afsetts, nemligen bekostande af svampmålningar,

utgifna under ledning af Professoren Elias Fries, utan äfven och

ännu mera för att kunna utföra det alltjemt tillväxande antal naturhistoriska

planscher, hvilka Akademien årligen hade att såsom illustrationer till sina

skrifter offentliggöra, har Eders Kongl. Näjd föreslagit, att ett extra anslag

af 1,200 R:dr måtte äfven under år 1871 för ifrågavarande ändamål utgå

till Vetenskapsakademiens förfogande; och har Riksdagen till donna nådiga

framställning lenmat bifall.

31:o. På sätt Riksdagen under punkten 16 bär ofvan omförmält, har

Eders Kongl. Maj :t, till uppförande på ordinarie stat under Vitterhets-,

Historie- och Antiqvitets-akademien, föreslagit, bland annat, de tillförene beviljade

extra anslagen till arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitetsintendent

3,500 R:dr, till undersökning af fäderneslandets fornlemningar

och upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 Rall’, samt till arfvoden

åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af Statens under

nämnda Akademis inseende ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening

vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 R:dr; hvarförutan Eders

Kongl. Näjd äskat anvisande på extra stat af dels 1,500 R:dr för runstenars

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

uppsökande och aftecknande samt teckningarnas utgifvande, dels ock 2,000

R:dr för utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i Statens historiska museum samt Svenska sigill från medeltiden.

Under åberopande af hvad Riksdagen, beträffande förslaget om uppförande

å ordinarie stat af de tre förstnämnda anslagen, under nyssberörda

punkt yttrat, får Riksdagen vidare anföra, att de särskilda anslagen till en

antiqvitets-intendent, till undersökning och förtecknande af fäderneslandets

förnlemningar samt till runstenars uppsökande och aftecknande synts Riksdagen

afse föremål, som med hvarandra ega så nära gemenskap, att anslagen

lämpligast borde till ett sammanföras, dervid någon nedsättning af beloppet

utan olägenhet bör kunna ega rum, helst på det förstnämnda anslaget

vid flera tillfällen uppstått ej obetydliga besparingar, hvilka, såsom för

ändamålet obehöfliga, bl hvit till Riksgälds-kontoret indragna.

Riksdagen har alltså dels till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m. för år 1871 å extra stat anvisat ett belopp

af tillhopa 5,000 R:dr; dels till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af Statens under Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens

inseende ställda samlingar och till aflöning åt vaktbetjening

vid samlingarnes offentliga förevisning beviljat ett extra anslag af

4,000 R:dr; och dels till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i Statens historiska museum samt Svenska sigill från

medeltiden jemväl å extra stat anvisat ett belopp af 2,000 R:dr.

32:o. 1 enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga fram
ställning

har Riksdagen för hospitalsvården anvisa! för år 1871 ett extra

anslag af 120,000 R:dr.

33m. Det af Eders Kongl. Maj:t till fortsättning af liospitalsbyggnaden vid

Göteborg för år 1871 äskade extra anslag af 50,000 R:dr har Riksdagen

jemväl beviljat.

34:o. Med anledning af en vid sistlidne riksdag gjord framställning

om anvisande af bidrag för ett i Sköfde stad inrättad! idiotbarnhem, anförde

Riksdagen uti underdånig skrifvelse, att, enär de upplysningar, som i ämnet

blifvit meddelade, syntes antyda, att ifrågavarande uppfostringsanstalt väl

förtjena de understödjas, Riksdagen, som emellertid ansett sig icke böra utan

närmare utredning för sådan! ändamål anvisa statsmedel, anhöll, det täcktes

Eders Kongl. Maj:t efter vederbörandes hörande taga i nådigt öfvervägande,

om icke donna anstalt kunde anses förtjent af allmänt understöd.

Sedan dels Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Skaraborgs län

och Domkapitlet i Skara stift till följd af härå erhållen nådig remiss med
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

delat utredning rörande ifrågavarande anstalts uppkomst och utveckling jemte

dess verksamhet och ekonomiska ställning samt vitsordat anstalten vara val

förtjent af allmänt understöd och följaktligen tillstyrkt, att erforderligt statsanslag

måtte densamma beredas, dels Serafimerordens-gillet, hvars yttrande i

ämnet jemväl infordrats, uti underdånig skrifvelse den 13 sistlidne December

på anförda skål hemställt, att till stiftarinnan af idiotbarnhemmet i Sköfde,

Emanuela Carlbeck, måtte beviljas ett ärligt understöd, beräknadt efter 100

R:dr för hvarje under året der underhållet idiotiskt och medellöst barn, dock

icke för liera sådana än 25, såsom varande det högsta antal elever, som i

donna anstalts nuvarande skick syntes lämpligen kunna der vårdas, — har

Eders Kong!. Maj:t föreslagit, att 2,500 R:dr måtte för år 1871 anvisas på

extra stat såsom understöd för idiotanstalten i Sköfde, att utgå med 100

R:dr för hvarje der intaget medellöst barn.

På de skäl, som af bemälda embetsmyndigheter bl hvit anförda till stöd

för det ifrågasätta understödet till donna anstalt, hvilken i följd af stiftarinnans

menniskovänliga och uppoffrande bemödande fortgått med en allt mera

utvidgad verksamhet, bär Riksdagen äfven ansett sig höra det föreslagna anslagsbeloppet

bevilja, Riksdagen har likväl funnit betänkligt, att dervid

skulle fästas ofvannämnda vilkor, hvars tillämpning, enligt Riksdagens förmenande,

komma att i väsendtlig grad motverka ändamålet. Enligt ofvanberörda

utredning uppgingo de årliga utgifterna för 16 barn till sammanlagdt

] 1,340 R:dr, under det utgifter na för barnen, hvaraf två voro frielever, utgjort

2,885 R:dr. För att nu komma i åtnjutande af hela statsanslaget, skulle

enligt förslaget alla eleverna vara medellösa. Sålunda måste de, som kunde helt

och hållet eller till någon del bekosta sitt underhåll, från anstalten uteslutas,

hvithet icke synes vara med billighet öfverensstämmande. Anstaltens ekonomiska

ställning blefve derigenom ingalunda förbättrad, alldenstund inkomsterna

komme att minskas med skilnaden emellan statsanslaget och det förut

utgående beloppet af elevernas bidrag, under det att utgifterna komme att

betydligen ökas, då antalet barn, som skulle der vårdas, bestämdes till 25.

Det har derföre förefallit Riksdagen lämpligare, om såsom vilkor för anslagets

åtnjutande stadgades, att ett visst antal frielever skulle der emottagas

och vårdas; och har Riksdagen på grund af hvad sålunda blifvit an förd t,

till understöd för den i Sköfde inrättade vårdsanstalt för sinnesslöa barn, anvisat

ett extra anslag af 2,500 R:dr att under år 1871 utgå, mot vilkor att

två frielever der underhållas och vårdas.

35:o. Sedan sist församlade Riksdag för år 1870 anvisa! ett extra anslag

af 8,500 R:dr såsom bidrag till fullbordande af ett i grannskapet af

Jerfsö provincialläkarestation anlagd t sjukhem för personel'' i Helsingland behäftade

med sjukdomen spetälska samt deras skötsel och vård, under förbe
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

håll att Gefleborgs läns landsting till samma ändamål bidroge med 3,000

R:dr, både, enligt hvad det den nådiga Propositionen angående Statsverkets

tillstånd och behof bilagda Statsråds-protokoll gifvit vid handen, Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den 5 sistlidne

December, i sammanhang med anmälan att berörda för statsanslagets åtnjutande

stadgade vilkor vore af landstinget uppfyldt, gjort underdånig framställning

derom, att erforderligt ärligt anslag af statsmedel måtte för sjukhemmets

behöriga handhafvande äfven framgent anvisas och varda å ordinarie

stat uppfördt, i hvithet afseende till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnats

ett af direktionen för sjukhemmet uppgjord t förslag, enligt hvithet efter sjukhemmets

fullbordande år 1870 de årliga utgifterna för vård och underhåll,

som derstädes komme att lemnas åt 25 sjuke, beräknats uppgå till 8,850

B:dr. Uti häröfver infördradt underdånigt utlåtande hade Sundhetskollegium,

då någon bestämd erfarenhet ännu ej vunnits, hvaruppå en noggrann

beräkning af kostnaden för sjukhemmets underhåll kunde grundas, samt

ibland dem, hvilka kommo att der söka vård, sådana, som befunne sig i

bergliga vilkor, syntes ej böra helt och hållet befrias från afgift, ansett sig

böra berörda framställning endast så till vida förorda, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition om anslag åt ifrågavarande

sjukhem för år 1871 till samma belopp, som ursprungligen för ändamålet

af statsmedel utgått, eller 3,000 R:dr, under vilkor att landstinget för

samma ändamål beviljade ett lika stort anslag. Och har på grund af hvad

i detta ärende sålunda förekommit, Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till underhåll år 1871 af det uti Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetälska anvisa ett extra anslag af 3,000 R:dr under nyssnämnda

vilkor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit.

36:o. För tillsyn och vård af den i Nationalmuseum inrymda och

under musei-intendentens inseende ställda LifrustJcammarens samlingar har

Eders Kongl. Maj:t för år 1871 äskat samma belopp, som under innevarande

och närmast föregående åren för detta ändamål beviljats, eller 600

R:dr; och har, med bifall härtill, Riksdagen för tillsyn och vård af Lifrustkammarens

samlingar jemväl för - år 1871 anvisat ett extra anslag af

600 R:dr.

37:o. Enär Svenska fornskriftsällskapet fortfarande syntes höra från

Statens sida komma i åtnjutande af det understöd, som jemlikt Rikets Ständers

beslut vid 1844—1845 årens riksdag årligen från Riksgäld s-kontoret

utgått, och hvarförutan sällskapets för den Svenska häfdeforskningen och

kulturhistorien vigtiga verksamhet, för hvilken allmänhetens medverkan icke

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

vore i synnerlig grad att påräkna, tvifvelsutan skulle komma att i brist af

medel till utgifternas bestridande afstadna, bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för utdelning till in- och utländska offentliga lärda inrättningar,

till skolbibliothek in. m. måtte för Statens räkning inlösas trehundra

exemplar utaf sällskapets handlingar, efter en beräkning af 3 Rall’ 50 öre

för hvarje exemplar, och att härtill måtte för år 1871 anvisas ett extra

anslag af 1,050 R:dr, att efter Eders Kongl. Maj:ts disposition från Statskontoret

utbetalas.

Då genom beslut vid 1868 års riksdag de till den extra statsregleringen

hörande utgifter, som förut plägat å Riksgälds-kontoret anvisas, blifvit,

med undantag af låneunderstöd och extra anslag till väganläggningar och

likartade ändamål, till Statskontoret öfver flyttade, har det jemväl synts Riksdagen

lämpligt, att det till understöd för Svenska fornskriftsällskapet vid

1844—1845 årens riksdag beviljade anslag, hvilket allt hitintills upptagits

bland de Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar, nu anvisas på Statskontoret,

hvadan Riksdagen till inlösen af 300 exemplar utaf Svenska fornskrittsällskapets

handlingar för år 1871 anvisat ett extra anslag af 1,050 R:dr.

38:o. Under åberopande af de skäl, hvilka vid föregående riksmöten

föranledt understödjande af f. d. Kongl. Bibliothekarien Johan Erik Rydqvists

arbete: ”Svenska språkets lagar'', nemligen arbetets utmärkta vetenskapliga

värde och dess vigt för den inhemska språkforskningen, har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att till arbetets fortsätta utgifvande anvisa på

extra stat för år 1871 ett lika anslag, som förut beviljats, eller 1,500 R:dr;

och har Riksdagen denna nådiga framställning bifallit.

39:o. Sedan de två sista Riksdagarne å extra stat anvisat en summa

af 2,500 R:dr att, enligt Eders Kongl. Maj ds nådiga disposition, utgå till

extra ordinarie Professoren Carl Gustaf Malmström, på det han skulle sättas

i tillfälle att, utan afbrott i de honom åliggande akademiska funktionernas

jemna fortgång, fullborda och utgifva ett af honom påbörjadt arbete: ”Sveriges

politiska historia från Konung Carl XII:s död till statshväHningen 1772”,

har Eders Kongl. Majd, i anseende till ifrågavarande arbetes störa vigt för

kännedomen af fäderneslandets historia under den betydelsefulla utvecklingsperiod

af dess politiska förhållanden, som detsamma behandlade, föreslagit

Riksdagen att äfven för år 1871 anvisa ett extra anslag af 2,500 R:dr åt Professoren

Malmström, på det han måtte kunna jemväl under detta år egna

sin tid odelad t åt fullbordandet af omförmälda vetenskapliga verk.

Jemväl denna nådiga framställning bär Riksdagen bifallit.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

40:o. Enär utgifvandet af planschverket ”Sverige, aqvarell-lithografier

och tontryck”, för hvars fortsättande Lithografen Carl Johan BUlmark allt

ifrån 1859 —1860 årens riksmöte fått sig beviljad t ett ärligt understöd af

800 R:dr, vore förenadt med betydande kostnader i förhållande till den afsättning,

det jemförelsevis dyra verket hade -att påräkna, samt svårligen kunde

af Billmark fortsättas, utan bibehållande af det understöd, som Staten

hittills lem nät, har hos Riksdagen blifvit föreslaget, att äfven för år 1871

ett extra anslag till nyssnämnda belopp måtte honom för ändamålet beviljas.

Och då, enligt hvad Riksdagen inhemta!, omförmälda förtjenstfulla arbete med

oförminskad t nit fortsättes, samt Billmark för dess utgifvande fortfarande är

af detta understöd i behof, har Riksdagen såsom understöd för fortsatt utgifvande

af planschverket ”Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck” åt

Lithografen Billmark jemväl för år 1871 beviljat ett extra anslag af

800 R:dr.

41 :o. Jemte erinran, att 1868 års Riksdag, i likhet med hvad alltsedan

år 1862 egt ruin, åt Artisten N. M. Mandelgren anvisa! ”för fortsättning

af hans antiqvariska forskningar” ett anslag af 1,500 R:dr för år 1869,

har hos Riksdagen fråga blifvit väckt derom, att enahanda anslag måtte

äfven nu anvisas.

Då Akademien för de fria konsterna uti afgifvet utlåtande vitsorda!

Mandelgrens verksamhet, som haft till hufvudmål att genom afbildningar

samla och bekantgöra konst- och kulturhistoriska minnen från äldre tider,

såsom icke blott nitisk och sjelfuppoffrande, utan äfven för det allmänna

gagnelig genom den uppmärksamhet, som derigenom blifvit fästad å vigten

af tillförene ringaktade byggnaders, konstverks och gamla husgerådstings bevarande,

samt att af den betydliga mängd afbildningar, han sammanbragt,

en stor del utgjordes af föremål, vårda uppmärksamhet och intresse, har

Riksdagen ansett giltig anledning förefinnas att äfven nu bevilja det understöd

af allmänna medel Mandelgren i flera år åtnjutit; hvadan Riksdagen

till Eders Kong!. Maj:ts nådiga disposition för år 1871 anvisat ett extra

anslag af 1,500 R:dr att användas till understöd åt Artisten N. M. Mandelgren

för fortsättning af hans antiqvariska forskningar, derest Eders Kongl.

Maj:t, efter Akademiens för de fria konsterna hörande, finner Mandelgren

deraf vara förtjent, samt med skyldighet för Mandelgren att till nämnda

Akademi afgifva berättelse och inlemna de after!ningar han under året gjort.

42:o. Slutligen har hos Riksdagen framställning blifvit gjord om anvisande

af 20,000 R:dr till inlösen af Expeditionschefen C. F. Meinanders

Svenska myntsamling, att öfverlemnas till Kongl. Myntkabinettet, för hvars

ökande

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

ökande äfven alla de möjligen blifvande dupletterna borde användas till utbyten

eller försäljning; till stöd för hvilken framställning åberopats åtskilliga

handlingar, innefattande dels en af Expeditionschefen Meinander meddelad

summarisk uppgift å myntsamlingens innehåll, jemte erbjudande att mot

20,000 R:dr aflåta densamma till Staten, dels intyg, att enskild^ anbud å

samlingen till nämnda pris blifvit afslaget, dels ock ett af Riksantiqvarien afgifvet

utlåtande om densammas beskaffenhet och värde. Af sistnämnda handling

har inhemtats, att Expeditionschefen Meinanders samling af Svenska

mynt vore i sitt slag, både med afseende på fullständighet och” myntens utmärkta

beskaffenhet, en af de dyrbaraste, som egts af någon enskild person

i vårt land; att i donna samling farinös många högst sällsynta mynt och

bland dessa icke få, som hvarken i Statens offentliga myntkabinett eller hos

enskilda samlare förvarades; att det för fäderneslandet vore en stor, man

kunde med skål säga oersättlig förlust, om donna genom en enskild mans

mångåriga omsorg och med betydlig kostnad tillvägabragta samling skulle

gå till utlandet eller skingras genom försäljning på auktion; att i sednare

fallet för Kongl. Myntkabinettet och Statens öfriga offentliga samlingar b lofve

omöjligt att inköpa just de mynt, som der företrädesvis vore behöfliga,

alldenstund tillgångarne icke medgåfvo att för en offentlig samling betala de

utomordentligt höga pris, som i närvarande tid för sällsynta Svenska mynt

erlades af enskilda samlare. Den enda utvägen att kunna komplettera Statens

hufvudsamling med de många sällsyntheter här förefunnes, vore således

att med offentliga medel inköpa hela samlingen; hvarefter, sedan Kongl!

Myntkabinettet uttagit hvad som der hittills saknats och utbytt sämre exemplar

mot bättre, resten kunde antingen användas till utbyten, eller fördelas

på de öfriga större offentliga samlingarne, eller på auktion försäljas; att det

således för våra offentliga vetenskapliga samlingar och för kunskapen om

fäderneslandets myntförhållanden i äldre och nyare tid vore af stor vigt, om

medel blefve anvisade att erlägga den af Expeditionschefen Meinander’ bestämda

lösesumma, hvilken, om man inge i betraktande de pris, som för

äldre och sällsynta mynt i sednare tid varit gällande, icke kunde anses vara

för högt beräknad, samt att ett lika gynsamt tillfälle att föröka de offentliga

myntsamlingarne sent eller aldrig torde erbjudas.

Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst har äfven Riksdagen

ansett, att det nu erbjudna tillfället att komplettera Statens myntkabinett

med sådana sällsynta Svenska mynt, som deruti saknas, icke bör lemnas utan

afseende. Men då det blifvit ifrågasatt, att en del mynt åter skulle försäljas,

torde hela det ifrågasätta anslaget icke vara för ändamålet behöflig!. Då

dessutom Eders Kongl. Maj:t bäst är i tillfälle bedöma, huru Myntkabinettet

med minsta uppoffring från Statens sida må sättas i tillfälle att" förvärfva de

Bih. till Riksd. Prat. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 6 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

mynt utur den Meinanderska samlingen, som för närvarande i Statens samlingar

saknas, vare sig detta med egarens begifvande kan ske genom urval

eller på annat sätt, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det täcktes Eders

Kongl. Maj:t vidtaga de åtgärder, som kunna finnas lämpliga för att förvärfva

Expeditionschefen Meinanders Svenska myntsamling eller de delar

deraf, som för kompletterande af Statens samlingar kunna finnas behöfliga.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 9 Maj 1870.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41,

Riks-statens Åttonde

Ecklesiastik-departementet.

Departementschefen ......................................

Departementets expedition...................................

Riksarkivet ............................................

Kongl. Bibliotheket......................*................

Nationalmuseum..............''..........................

Kleresistaten:

Penningar:

Nuvarande beloppet...................... 14,864: 64.

Tillkommer:

Ersättning åt kyrkoherden i Skagerhults pastorat för

3 kubikfot 9 kannor mistad kronotionde. 8: 42.

Dito åt kontraktsprosten i Mora kontrakt för

prostetunna af Wåmhus församling ...... 10: 84. 19: 26. 14,883: 90.

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:

Ränta..................................... 130,160: 79.

Tionde.................................... 315,425:-46.

Oindelt spannmål, såsom i 1870 års Riks-stat . ............. 6,773: 34.

Särskilda förslagsanslag för Kleresiet:

Biskopens på Gotland lön......................... 3,000: —

Åt 13 konsistoriinotarier, å 270 R:dr, högst............... 3,51(k TZ

Domkapitlens expeditioner, Reservationsanslag :......................

Lappmarks Ecklesiastikverk, Förslagsanslag........................

Universiteten (af kontanta beloppet .ett Förslagsanslag å 30,000 R:dr för upprätthållande

till visst belopp af sådana löner vid Upsala universitet, i hvilka spannmål

ingår.)

Penningar:

Nuvarande beloppet.................... 265,337: 49.

Transport 265,337: 49.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

29

Hufvudtitel,

Förslags

-anslag

Indelt tionde

Oindelt spanmål.

Summa.

Penningar.

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för- slagsvis ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

B: dr.

Ö.

B:dr.

0.

Kub.-fot.

k.

B: dr.

0.

B: dr.

0.

17,000

52,800

20,040

27,850

25,550

—

—

—

—

—

—

—

—

—

17,000

52,800

20,040

27,850

25,550

—

14,883

90

130,160

79

315,425

46

3,225

4

6,773

34

467,243

49

6,510

10,000

22,700

—

—

—

---

—

—

—

6,510

10,000

22,700

197,333: 90

130,160 79

315,425

46

3,225

4

6,773 34

649,693| 49

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o il.

Transport 265,337: 49.

Tillkommer:

För Upsala universitet:

Förhöjning i anslaget till materiel för den fysiologiska

institutionen............ 500: —

För Lunds universitet:

Förhöjning i anslaget till byggnadsfonden

............... 2,000: —

Anslag till den geologiska institutionen

............... 1,000: —

Ersättning för mistad inkomst af

Stäfvie och Lackalänga församlingars

prebendepastorat .... 2,800: — 5,800: — 271 637- 49

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:

Ränta.................................... 82,363: 36.

_ Tionde...................................112,381: ?1.

Oindelt spannmål, såsom i 1870 års Riks-stat............... 168: 42.

Carolinska Mediko-kirurgiska institutet:

Nuvarande beloppet.............................. 74,051: —

Tillkommer för den pathologiskt-anatomiska institutionen........ 1,000: —

Elementarläroverken, Reservationsanslag:

Penningar:

Nuvarande beloppet................... 1,410,691: 74.

Tillkommer:

Ersättning för ett tillförene af stadskassa!! i Arboga

till en kollega vid dervarande elementarläroverk

utbetaldt lönebidrag . . . 100: —

Godtgörelse för ett likaledes indraget

lönebidrag af Norrköpings kyrkokassa

till två lärare vid elementarläroverket

derstädes......... 133: 34.

För befrämjande af gymnastik- och

vapenöfningar............ 13,500: —

Ett efter gällande statspris svarande

vederlag för den under anslaget

nu inbegripna oindelta spannmål,

hvilken från Riks-staten utesluta 45,615: 15.

Transport 59,348: 49. 1,410,691: 74!

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

31

Penningar.

Förslå

gs-anslag:

Summa.

Riksmynt.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt

Mått.

spanmål.

Värde för- slagsvis å

2 K:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr.

0.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

197,333

90

130,160

79

315,425

46

3,225

4

6,773

34

649,693

49

271,637

49

82,363

36

112,381

71

80

2

168

42

466,550

98

75,051

75,051

544,022

39

212,524) 15

427,807) 17

3,305

6

6,941

76

1,191,295)47

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

( Transport 59,348: 49. 1,410,691: 74.

Lön till en lektor vid läroverket i

o Luleå................. 2,000: — 61,348: 49.

Af går: Den i stat anslagna kontanta aflöning för

läraren vid skolan i Skeninge.......... 717: 75. 1,471,322:48.

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:

Ränta................''................... 8,913: 96.

Tionde:

Nuvarande anslag................... 208,639: 41.

Afgår: Värdet för 122 kubikfot 5 k:r spannmål,

anslagen läraren vid Skeninge skola..... 257: 25. 208,382: 16.

Seminarium för bildande af lärarinnor............................

Pedagogier och folkskolor:

Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat................... 44,609: 85.

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:

Ränta..................................... 4,219: —

Tionde.................................... 7,990: 08.

Oindelt spanmål, såsom i 1870 års Riks-stat............... 942: 69.

För folkundervisningen, Reservationsanslag:

Seminarier för folkskolelärares bildande:

Nuvarande belopp....................... 90,000: —

Tillkommer, förhöjning..................... 7,000: — 97,000: _

Stipendier för scminarii-elever....................... 45,000:

Arfvoden och resekostnadsersättning för folkskoleinspektörer..... 40,000

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolorna.............. 10,000

Löneförbättring för examinerade folkskolelärare............. 150,000

Understöd för högre folkskolor....................... 10,000

Folkskoleväsendets utveckling och förbättring:

Nuvarande beloppet.................... 160,000: —

Tillkommer, förhöjning.................. 15,000: — 175,000:

Gymnastiska Central-institutet

Sundhets-kollegium med Medicinalstaten (derunder ett Reservationsanslag å 6,000

R:dr)..............................................

Barnmorskeundervisningen och Barnbördshusen:

Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat.................. 21,841: —

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana...... 4,103: 82.

Transport

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

33

Penningar.

—

Förslags-

anslag:

8 limma.

Riksmynt.

Indelt ränta i

och. ersättning

för indragna

räntor.

1

Indelt tion t

och ersätt- ning föi- indragna

tiondeansla,

6

Oindelt s

panmål.

1

Mått.

Värde för- slagsvis ä

2 R:dr 10 öre

kubikfoten.

It-dr.

K

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.. 1

k. j

R:dr.

O.

R:dr.

O.

544,022

39

212,524

15

427,807

17

3,305

6

6,941

76

1,191,295

47

1,471,322

!

48

8,913

96

208,382

16

1,688,618

60

25,000

25,000

44,609

85

4,219

—

7,990

08

448

9

942

69

57,761

62

527,000

—

''

__

527,000

!

1 —

29,400

—

—

—

---

! —

29,400

-

280,121

,--

—

i

280,127

21,841

J —

1

1-

4,10f

85

__

-

i

_

25,944

-1 82

21,841 —|--- | 4,103! 82 ---j—j —— |—]____

2,943,322^72 225,657| U\ 648,283 23: 3,754! 5| 7^884; 451 3,825,147! 51

Bill. till Eiksd. Prat. 1870. 10 Sami, 1 Afd. 1 Band, 6 Käft. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

V

Transport

Ortopedisk a institutet .....................................

Veterinärundervisningen.....................................

Vaccinationens befrämjande..................................

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, Förslagsanslag:

Nuvarande beloppet............................ 40,000: —

Tillkommer, förhöjning........................... 35,000: —

Svenska Läkaresällskapet . . . ................................

Svenska Akademien.......................................

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien:

Nuvarande beloppet.............................16,150: —

Tillkommer: För underhåll och fortsättning af inredningen i Statens

historiska museum och myntkabinett................. 300: —

Fria konsternas akademi:

Till aflöning in. m.............................. 39,600: —

„ utrikes resestipendier, Reservationsanslag.............. 8,000: —

„ inköp af Svenska konstnärers arbeten, Reservationsanslag . . . 6,000: —

Musikaliska akademien.....................................

Naturhistoriska Riksmuseum:

Nuvarande beloppet.............. 41,250: —

Tillkommer: Förhöjning i anslaget till materiel, till inköp af sällsynta

föremål och för vetenskapligt biträde vid samlingarnes ordnande . 2,700: —

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Allmänna institutet............................. 81,000: —

Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för

medellösa döfstumma barn ...................... 20,000: —

Fattigvården i Stockholm och landsorterna:

Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat................. . 9,141: 25.

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:

Ränta.................................... 158: 29.

Tionde.................. . ................. 236: 46.

Fattigvården i allmänhet, Förslagsanslag:

Nuvarande beloppet. . ........................ 15,000: —

Tillkommer, förhöjning............................ 20,000: —

Serafimerordens-lasarettets underhåll.............................

Transport

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o ål.

35

- a n s 1 a c

Penningar.

r o r s J a g s

Summa.

Riksmynt.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Oindelt

Matt.

spanmål.

Värde för- slagsvis å

2 Rdr 10 öre

kubikfoten.

K: dr.

Ö.

It: dr.

Ö.

Rdr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

Rdr.

Ö.

Rdr.

O.

2,943,322

72

225,657

11

648,283

23

3,754

5

7,884

45

3,825,147

51

8,250

—

—

—

—

—

---

—

—

—

8,250

—

39,400

—

—

—

—

—

---

—

—

—

39,400

—

3,600

3,600

75,000

75,000

3,000

—

—

—

—

—

—

—

—---

—

3,000

—

12,000

—

—

—

12,000

—

14,710

—

“

14,710

16,450

—

—

—

—

—

—

---

—

16,450

—

53,600

-

53.600

30,300

30,300

43,950

—

—

—

—

—

—

—

—

43,950

—

101,000

—

—

--

—

—

——

—

—

—

101,000

—

9,141

25

158

29

236

46

—

—

—

—

9,536

—

35,000

35,000

24,000

—

—

—

—

—

—

—

—

24,000

—

3,412,723

97

225,815 40

648,519

69

3,754

5

7,884

45

4,294,943) 51

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Transport

Hospitals och Lasaretts underhåll:

Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat.................... 7,804: 33.

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:

Ränta..................................... 18,856: 27.

Tionde.................................... 89,587: 68.

Oindelt spannmål, såsom i 1870 års Riks-stal............... 148: 89.

Stora Barnhuset i Stockholm:

Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat................... 1,750: —

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana....... 42,930: 09.

Frimurarebarnhuset......................................

Barnhusen i landsorterna:

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana..............

Kyrkors underhåll:

Penningar, såsom i 1870 års Riks-stat.................. 6,720: 83.

Bibehållna indelningar och ersättning för indragna sådana:

Ränta.................................... 14,089: 62.

Tionde................................... 284,401: 95.

Oindelt spån mål, såsom i 1870 års Riks-stat............... 2,067: 66.

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande, Reservationsanslag. . .

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in., Förslagsanslag:

Nuvarande beloppet............................... 16,854: 06.

Tillkommer, förhöjning............................. 28,222: 40.

Extra utgifter, Reservationsanslag...............................

Summa

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

37

Förslags

-anslag

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

Oindelt

spanmål.

Summa.

Penningar.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått,

1

Värde för- slagsvis å

2 K:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

R:<lr.

| 3,412,723

ö.

97

R:dr.

225,815

4°o''

R:dr.

648,519

Ö.

69

Ku b.-fot.

3,754

k.l

5

R:dr.

7,884

Ö.

45

R:dr.

4,294,943

Ö.

51

7,804

33

18,856

27

89,587

68

,

70

9

-

148

89

116,397

17

1,750

1,250

—

—

42,930

09

—

—

—

44,680

1,250

09

1--

—

25,672

71

"

25,672

71

6,720

20,000

1,500

83

14,089

62

284,401

95

984

6

2,067

66

307,280

20,000

1,500

06

45,076

15,000

46

-

45,076

15,000

46

*

3,511,825

59

258,761

29

1,091,112

12

4,810

10,101

| 4,871,800

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Tat). Litt. B.

Extra Statsregleringsanslag tillhörande Åttonde Hufvudtiteln.

Eiksmynt.

EcJclesiastik-departementets expedition:

R:dr.

Ö.

För biträde vid handläggning af ärenden rörande lönereglerin- gen för presterskapet i riket....................

3,000

—

Kongl. Bibliotheket :

Till uppförande af byggnad för Kongl bibliotheket.......

45,000

—

Kleresistaten:

Till förbättring af komministrars, kapellpredikanters samt pasto- rats- och sockenadjunkters lönevilkor, Reservationsanslag .< . .

10,000

—

För folkundervisningen:

Till understöd för sådana församlingar, som icke förmå till er- forderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskole- lärare .....................‘20,000: -

För undervisning i trädgårdsskötsel vid folksskolelä-

rare-seminarierna..................... 4,500: -—

—

24,500

Sundhets-kollegium:

Till löneförbättring för dess em bets- och tjensteman samt förste

8,050

Vetenskaps-akademien:

Till anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges

flora och utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål .

1,200

—

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien:

Till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlem-

ningar m. in....................... 5,000: —

„ arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ord- nandet och vården af akademiens samlingar samt

till aflöning åt vaktbetjeuingen........... 4,000: —

„ utgifvande af plancheverk öfver fornsaker m. m.. 2,000: —

11,000

Transport

102,750

—

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

39

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

För Hospitalsvården:

Transport

102,750

—

Till hospitalsfondens förstärkande...........

„ fortsättning af liospitalsbyggnaden vid Göteborg

„ understöd för den i Sköfde inrättade vårdsan- stalt för sinnesslöa barn.............

Bidrag till underhåll af det i Jerfsö socken inrättade

sjukhem för spetälska...............

120,000: —

50,000: -

2,500: —

3,000: -

175,500

Diverse anslag:

För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar

Till inlösen af 300 exemplar af Svenska fornskrifts-

sällskapets handlingar...............

Understöd för fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska

språkpts lagar".................

600: —

1,050: -

1,500: —

2,500: —

800: —

1,500: —

Till e. o. Professoren C. G. Malmström för fortsättande

af ett historiskt arbete.............

Understöd för fortsatt utgifvande af planchcverket

“Sverige, aqvarell-litografier och tontryck" ....

Dito åt Ärilsten N. M. Mandelgren för fortsättning

af hans antiqvariska forskningar..........

7,950

Summa

286,200

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.