Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående befrielse för Manufakturdiskonten att af dess vinstmedel årligen till Riksgäldskontor et inbetala 21,000 R:dr.

1870-05-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1870:60, Skrifvelse, angående befrielse för Manufakturdiskonten att af dess vinstmedel årligen till Riksgäldskontor et inbetala 21,000 R:dr.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o SO.

11

J¥:o OO.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1870.

— .— — — Andra Kammaren den 12 —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående befrielse för Manufakturdiskonten

att af dess vinstmedel årligen till Riksgäldskontor

et inbetala 21,000 R:dr.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57).

8. A. K.

Vid 1840 och 1841 års riksdag beslutade Rikets Ständer, att det anslag af

14,000 R:dr Banko till Teknologiska institutet, som tillförene utgått af Manufaktur-diskontens

vinstmedel, skulle i Riks-staten uppföras, mot det att Manufaktur-lånefondens behållning

i årliga vinstmedel, efter afdrag af alla omkostnader och förluster, hvarje år

skulle till Riksgälds-kontoret inlevereras, hvilket beslut sedermera, jemlikt Rikets Ständers

underdåniga skrifvelse af den 26 Oktober 1844, blifvit så förändradt, att af Manufakturdiskontens

vinstmedel hvarje år till Riksgälds-kontoret skall levereras ett belopp af

14,000 R:dr Banko eller 21,000 R:dr R:mt. Som likväl numera — sedan ganska betydliga

extra anslag och årliga, för denna inrättning i egentlig mening främmande utgifter blifvit

på Manufaktur-diskontfonden anvisade, samt 500,000 R:dr af Diskontens kreditiv på

Riksbanken blifvit indragna — berörda till Riksgälds-kontoret utgående belopp ungefärligen

motsvarar Diskontens hela behållning för året och sannolikt inom kort komma att

öfverstiga donna behållning, har inom Riksdagen framställning gjorts, att Manufakturdiskonten

må från och med innevarande år befrias från åliggandet att till Riksgäldskontoret

årligen utbetala berörde 21,000 R:dr.

Med afseende å de sålunda anförda förhållanden och då behållningen af Manufaktur-diskontens

rörelse i följd af den ej mindre vid denna än föregående riksdagar

skedda minskning af dess kreditiv i Riksbanken betydligt nedgått och än vidare korn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 61,

mer att nedgå, har Riksdagen på det sätt bifallit ifrågavarande framställning att Manufaktur-diskonten

från och med nästkommande års början befrias från åliggandet att till

Riksgälds-kontoret afstå större eller mindre del af sina årliga vinstmedel.

Hvad sålunda blifvit beslutadt, får Riksdagen härmed i underdånighet anmäla.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 12 Maj 1870.

i\:o 61.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1870.

— — — — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beviljande åt Storbritanniske

undersåtarne Auäley C. Qosling och Hugh C. Smitli

af vissa förmåner i och för jernvägs anläggning mellan

Frövi och Ludvika,

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 71).

8. A. K.

Uti nådig Proposition af den 31 sistlidne Mars har Eders Kongl. Magt tillkännagifvit,

det Eders Kongl. Magt, genom nådig resolution af den 22 September 1869, uppå

derom gjord underdånig ansökan af Storbritanniske undersåtarne Audley C. Gosling och

Hugh C. Smith, beviljat bemälde Gosling och Smith rättighet att, i förening med andra

personer, anlägga en för gods- och persontrafik afsedd jernväg från Frövi station på

Köping—Hult-banan förbi staden Linde genom Ramsbergs och Nya Kopparbergs socknar

öfver Grängesberget till Ludvika station på Wessman—Barkens jernväg och densamma

till allmänt trafikerande, emot afgift, upplåta samt att, efter gällande lag och författnin
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.