Skrifvelse, angående revision af nu gällande skolstadga.
1870-05-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1870:64, Skrifvelse, angående revision af nu gällande skolstadga.
Dokumentets text
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
\:o 64.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1870.
— — — — Andra Kammaren den 13 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående revision af nu gällande
skolstadga.
(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 9).
S. A. K.
Alltsedan rikets elementarläroverk år 1856 erhöllo den organisation, som de ännu
hufvudsakligen bibehålla, hafva gång efter annan förslag till en förändrad anordning af
undervisningen derstädes blifvit hos Riksdagen framställda, hvilka förslag äfven hatt till
följd flera jemkningar i läroverkens inrättning och undervisningsordning. Detta oaktadt
har en i alla samhällsklasser rådande oro beträffande ändamålsenligheten af den plan,
efter hvilken elementarläroverken äro inrättade, icke kunnat bringas till lugn. Donna
pro torde ej heller sakna all befogenhet; och anser sig Riksdagen höra antyda de omständigheter,
hvilka föranledt ett sådant antagande. Det har nemligen blifvit anmärkt,
huruledes de efter år 1856 timade förändringar och omkastningar i undervisningsplanen
bidragit till att rubba tron på riktigheten af de grundsatser, på hvilka skollagen stöder
sig, eller åtminstone på dessas fulla ändamålsenlighet för vårt folk och våra förhållanden;
huruledes språkundervisningen i de nedre klasserna af skolan utvidgats till att på ett
betänkligt sätt upptaga barnens tid och anstränga deras föga utbildade krafter; huruledes
såväl härigenom’ som genom mängden af ämnen, hvilka i skolan samtidigt läsas,
och framförallt genom deras föredragande af särskilda lärare, lärjungarne ytterligare och.
på ett stundom för deras helsa betänkligt sätt blifvit öfveransträngda; huruledes från
flera
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.
17
flera orter klagomål förspörja» deröfver, att lärokurserna äro så ordnade, att, i verkligheten,
någon afslutad undervisning icke erhålles förr än efter genomgåendet af skolans
alla klasser, under det att det störa flertalet af lärjungarne, hvilket icke har tillfälle att
fullständigt genomgå skolan, tvinga» att vid den tid, då de för sin framtida utkomst
måste se sig om efter arbete, lemna densamma med, i vissa ämnen åtminstone, ganska
ofullständiga kunskaper; huruledes slutligen sammanförandet i samma läroverk såväl af
skola och gymnasium som ock af båda bildningslinierna — den klassiska och den reala —
vållat att åtskilliga läroverk blifva så öfverfyllda, att disciplinen icke alltid torde kunna
nöjaktigt öfvervakas, hvarjemte denna förening på de flesta ställen ansetts menlig för
undervisningen, särdeles å den reala limen. Sistnämnda förhållanden torde äfven hafva
gifvit upphof till den fanken, som synes alltmera hafva vunnit insteg^ att det vore önskligt
att skolan så kunde ordnas, att undervisningen i de nedre klasserna b lofve i möjligaste
måtto för alla gemensam, men deremot i de öfre •— motsvarande de fordna gymnasierna
— kunde fullständigt särskiljas ända derhän, att, om möjligt, dessa, klasser
frånskildes den öfriga skolan och upptogos i fristående, sjelfständiga läroverk, afsedda
särskildt för bibringande af den klassiska bildningen, och särskild! för undervisning å flen
reala liden. Huruvida de klagomål öfver det närvarande förhållandet med våra elementarläroverk,
hvilka Riksdagen omnämnt, verkligen hafva den betydelse för ynglingarnes
uppfostran, som man allmänt synes böjd att tillmäta dem, anser sig Riksdagen icke
kunna afgöra. Deras ständiga framhållande har emellertid synts vara af den betydelse,
att äfven från Riksdagens sida något herde göras för deras afhjelpande eller, i fall de
efter närmare pröfning skulle visa sig mindre befogade, för allmänhetens upplysande
derom att de fel, som man • nu anmärker, i sjeltva verket icke förefinnas, utan hafva
anmärkningarna haft sin grund i missuppfattning åt förhållandena. Lifligt Riksdagens
förmenande ligger det nemligen makt deruppå, att folket är förvissad! derom, att den
undervisning, som meddelas dess söner i landets offentliga läroanstalter, icke allenast är
den fullständigaste, som, med afseende å landets tillgångar och behof, kan åstadkommas,
utan äfven att donna meddelas på ett sätt och under vilkor, som ej tvinga ynglingen att
vid skolan tillbringa alltför lång tid af hans ungdom, och som ej heller öfver hötvan
anstränga hans krafter. Eu undersökning af män, förtrogne med ämnets alla sidor, verkställd
i syfte att vinna klarhet i dessa frågor och omfattande tillika en pröfning af vårt
skolväsende, i hvad detta rörer elementarläroverken, har derföre Riksdagen ansett vara
af omständigheterna påkallad och nödvändigtvis höra föregå alla beslut om mer eller
mindre genomgripande förändringar i den hittills följda planen för elementarläroverkens
ordnande. Sedan en sådan granskning af nu gällande skolstadga egt ruin, torde det
blifva möjligt att sä ordna nämnda läroverk, att desamma må kunna komma i åtnjutande
af det fullständiga förtroende, hvilket är ett väsendtligt vilkor för deras lyckosamma arbete
och jemna, ostörda utveckling.
Dih. till Riksd. Prof. 1870. 10 Sand. 1 Afd. I Band.f 9 Haft.
3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen i underdånighet anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t genom sakkunnige män låta företaga en revision af nu
gällande stadga för rikets allmänna elementarläroverk och de särskilda, tid efter annan
meddelade föreskrifter rörande dess tillämpning, samt derefter underställa Riksdagens
pröfning de förslag till förändringar i nämnda stadga, öfver hvilka Eders Kongl. Maj:t
kan finna nödigt inhemta Riksdagens yttrande.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 13 Maj 1870.
JV:o UJi.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1870.
— — — Andra Kammaren den 1-3 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets
inkomster.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7. Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 14.)
S. A. K.
Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 14 sistlidne Januari till Riksdagen
aflåtna nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof, har, i afseende å
beräkningen af Statsverkets inkomster för den tid, nästa statsreglering omfattar, eller år
1871 och intill dess ny statsreglering derefter vidtager, Riksdagen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad Eders Kongl. Maj:t behagat föreslå, besluta, att förslagspriset
å Kronans spån mål må för berörda statsreglering bibehållas vid sednast bestämda belopp
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.