Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående revision af nu gällande skolstadga.

1870-05-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1870:64, Skrifvelse, angående revision af nu gällande skolstadga.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

\:o 64.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1870.

— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående revision af nu gällande

skolstadga.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 9).

S. A. K.

Alltsedan rikets elementarläroverk år 1856 erhöllo den organisation, som de ännu

hufvudsakligen bibehålla, hafva gång efter annan förslag till en förändrad anordning af

undervisningen derstädes blifvit hos Riksdagen framställda, hvilka förslag äfven hatt till

följd flera jemkningar i läroverkens inrättning och undervisningsordning. Detta oaktadt

har en i alla samhällsklasser rådande oro beträffande ändamålsenligheten af den plan,

efter hvilken elementarläroverken äro inrättade, icke kunnat bringas till lugn. Donna

pro torde ej heller sakna all befogenhet; och anser sig Riksdagen höra antyda de omständigheter,

hvilka föranledt ett sådant antagande. Det har nemligen blifvit anmärkt,

huruledes de efter år 1856 timade förändringar och omkastningar i undervisningsplanen

bidragit till att rubba tron på riktigheten af de grundsatser, på hvilka skollagen stöder

sig, eller åtminstone på dessas fulla ändamålsenlighet för vårt folk och våra förhållanden;

huruledes språkundervisningen i de nedre klasserna af skolan utvidgats till att på ett

betänkligt sätt upptaga barnens tid och anstränga deras föga utbildade krafter; huruledes

såväl härigenom’ som genom mängden af ämnen, hvilka i skolan samtidigt läsas,

och framförallt genom deras föredragande af särskilda lärare, lärjungarne ytterligare och.

på ett stundom för deras helsa betänkligt sätt blifvit öfveransträngda; huruledes från

flera

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

17

flera orter klagomål förspörja» deröfver, att lärokurserna äro så ordnade, att, i verkligheten,

någon afslutad undervisning icke erhålles förr än efter genomgåendet af skolans

alla klasser, under det att det störa flertalet af lärjungarne, hvilket icke har tillfälle att

fullständigt genomgå skolan, tvinga» att vid den tid, då de för sin framtida utkomst

måste se sig om efter arbete, lemna densamma med, i vissa ämnen åtminstone, ganska

ofullständiga kunskaper; huruledes slutligen sammanförandet i samma läroverk såväl af

skola och gymnasium som ock af båda bildningslinierna — den klassiska och den reala —

vållat att åtskilliga läroverk blifva så öfverfyllda, att disciplinen icke alltid torde kunna

nöjaktigt öfvervakas, hvarjemte denna förening på de flesta ställen ansetts menlig för

undervisningen, särdeles å den reala limen. Sistnämnda förhållanden torde äfven hafva

gifvit upphof till den fanken, som synes alltmera hafva vunnit insteg^ att det vore önskligt

att skolan så kunde ordnas, att undervisningen i de nedre klasserna b lofve i möjligaste

måtto för alla gemensam, men deremot i de öfre •— motsvarande de fordna gymnasierna

— kunde fullständigt särskiljas ända derhän, att, om möjligt, dessa, klasser

frånskildes den öfriga skolan och upptogos i fristående, sjelfständiga läroverk, afsedda

särskildt för bibringande af den klassiska bildningen, och särskild! för undervisning å flen

reala liden. Huruvida de klagomål öfver det närvarande förhållandet med våra elementarläroverk,

hvilka Riksdagen omnämnt, verkligen hafva den betydelse för ynglingarnes

uppfostran, som man allmänt synes böjd att tillmäta dem, anser sig Riksdagen icke

kunna afgöra. Deras ständiga framhållande har emellertid synts vara af den betydelse,

att äfven från Riksdagens sida något herde göras för deras afhjelpande eller, i fall de

efter närmare pröfning skulle visa sig mindre befogade, för allmänhetens upplysande

derom att de fel, som man • nu anmärker, i sjeltva verket icke förefinnas, utan hafva

anmärkningarna haft sin grund i missuppfattning åt förhållandena. Lifligt Riksdagens

förmenande ligger det nemligen makt deruppå, att folket är förvissad! derom, att den

undervisning, som meddelas dess söner i landets offentliga läroanstalter, icke allenast är

den fullständigaste, som, med afseende å landets tillgångar och behof, kan åstadkommas,

utan äfven att donna meddelas på ett sätt och under vilkor, som ej tvinga ynglingen att

vid skolan tillbringa alltför lång tid af hans ungdom, och som ej heller öfver hötvan

anstränga hans krafter. Eu undersökning af män, förtrogne med ämnets alla sidor, verkställd

i syfte att vinna klarhet i dessa frågor och omfattande tillika en pröfning af vårt

skolväsende, i hvad detta rörer elementarläroverken, har derföre Riksdagen ansett vara

af omständigheterna påkallad och nödvändigtvis höra föregå alla beslut om mer eller

mindre genomgripande förändringar i den hittills följda planen för elementarläroverkens

ordnande. Sedan en sådan granskning af nu gällande skolstadga egt ruin, torde det

blifva möjligt att sä ordna nämnda läroverk, att desamma må kunna komma i åtnjutande

af det fullständiga förtroende, hvilket är ett väsendtligt vilkor för deras lyckosamma arbete

och jemna, ostörda utveckling.

Dih. till Riksd. Prof. 1870. 10 Sand. 1 Afd. I Band.f 9 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen i underdånighet anhålla,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t genom sakkunnige män låta företaga en revision af nu

gällande stadga för rikets allmänna elementarläroverk och de särskilda, tid efter annan

meddelade föreskrifter rörande dess tillämpning, samt derefter underställa Riksdagens

pröfning de förslag till förändringar i nämnda stadga, öfver hvilka Eders Kongl. Maj:t

kan finna nödigt inhemta Riksdagens yttrande.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 13 Maj 1870.

JV:o UJi.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1870.

— — — Andra Kammaren den 1-3 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets

inkomster.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7. Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 14.)

S. A. K.

Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 14 sistlidne Januari till Riksdagen

aflåtna nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof, har, i afseende å

beräkningen af Statsverkets inkomster för den tid, nästa statsreglering omfattar, eller år

1871 och intill dess ny statsreglering derefter vidtager, Riksdagen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad Eders Kongl. Maj:t behagat föreslå, besluta, att förslagspriset

å Kronans spån mål må för berörda statsreglering bibehållas vid sednast bestämda belopp

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.