Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kong!. Maj:U nådiga Proposition, angående eftergift af den Riksarkivet genom testamente af Sekreteraren i Krigslwfrätten Grefve Carl Erik Ludvig Walter Posse tillagda rått till en del af hans qvarlåtenskap.

1871-05-10 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1871:33, Skrifvelse, i anledning af Kong!. Maj:U nådiga Proposition, angående eftergift af den Riksarkivet genom testamente af Sekreteraren i Krigslwfrätten Grefve Carl Erik Ludvig Walter Posse tillagda rått till en del af hans qvarlåtenskap.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

1

N:o 83.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1871.

— — — — Andra Kammaren den 10 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kong!. Maj:U

nådiga Proposition, angående eftergift af den Riksarkivet

genom testamente af Sekreteraren i Krigslwfrätten Grefve

Carl Erik Ludvig Walter Posse tillagda rått till en del af

hans qvarlåtenskap.

(Ståts-Utskottets Utlåtande Nto SO.)

8. A. IL

Uti nådig Proposition af den 3 sistiidne Februari bär Eders Kong! Haj:t

till Riksdagens bo profvande öfvcrlemnat, huruvida icke den, enligt framlidne Sekreteraren

i Krigshofrätten Grefve Cad Erik Ludvig Walter Posses testamente ,af

den 9 Maj 1868, Riksarkivet tillkommande rätt till en del af hans qvarlåtenskap

måtte, till förmån för -gossen Gustaf Erik Sigismund, född den 14 Juli 1865 och

sou af Bensvarfvare!! Adolf Schmidts dotter Hulda Schmidt, eftérgifvas. Vid

granskning af frågan rörande handlingar hav det synts Riksdagen, som skulle Riksarkivets

eller det allmännas rätt, hvilken måste bedömas efter enahanda grunder#

som i lag för enskildes rättsförhållanden i dylika fall äro stadgade, i förevarande

hänseende inskränka sig dertill, att antingen -emottaga den del af qvarlåtenskapeu,

hvarom här är fråga, med förpligtelse att använda densamma endast för de ändamål,

hvarför den blifvit till Riksarkivet testamenterad, nemligen för utgifvande af

de handlingar, hvild» i testamentets 9:de punkt omförmälas, eller ock att afstå ifrån

Bill. till /likså. Prat. 1871. 10 Sand. 1 Afd. 1 Hund.. 4 [käft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Riksdagens underd. Skrifvelse, AT:o FL.

cmottagandct af hvad genom testamentet blifvit Riksarkivet gifvet. I förra händelsen

kan Riksarkivets rätt, enligt Riksdagens tanke, icke å annan öfver]åtas

ntan i sammanhang med den dervid fästade förbindelsen, för hvars uppfyllande

Riksarkivet eller det allmänna i allt fall skulle blifva testator arf vingar "ans varigt.

1 det sednare fallet skulle åter qvarlåtenskapen enligt arfsrätt tillfalla testaters

närmaste arfvmgar. Det är endast för detta sednare fall dessa öfverlåtit sin rätt

ä oivannåmnda gossebarn Gustaf Erik_Sigismund, i sammanhang hvarmed uppdrag

lemnats åt den i testamentet nämnde exsekutor eller förmyndare att om barnets

uppfostran draga försorg samt om uppfyllandet af de i testamentet bestämda föreskrifter

gå i författning. Med hänsyn härtill och då det synts Riksdagen hafva

vant såväl testator som hans närmaste arfvingars uttryckliga vilja, att .ifrågavarande

medel skulle tillfalla nämnda gossebarn endast för det fall, attr barnet

komrne att uppfostras af de personer, testator i sådant hänseende utsett, helst

testamentet innehåller föreskrift derom, att, derest dessa personel- skulle före testator

aflida, medlen blott af donna anledning skulle tillfalla Riksarkivet, lärer icke

staten, hvars rätt uteslutande grundar sig å testator vilja, höra eller ens kunna

göia någon inskränkning eller eftergift i do vilkor testator funnit lämpligt föreskrifva,

helst sådant kunde innebära eu förnärmelse mot arfvingarnes rätt och möjligen

föi anleda rättsanspråk å deras sida mot det allmänna. Då emellertid såväl

testaters som arfvingarnes afsigt varit, att medlen herde i främsta rummet användas

till nämnda barns uppfostran på det sätt testamentet föreskrifver, torde staten,

för den händelse detta syftemål kan vinnas, icke höra gorå den rätt till medlen

gällande, staten numera torde ega, hvadan Riksdagen, i anledning af Eders Kong!.

Mapts nådiga framställning i ämnet, funnit sig höra förklara, att, derest ofvanbemäida

gossebarn Gustaf Erik Sigismund, inom tre månader efter det barnets förmyndare

om beslutet bevisligen erhållit kännedom, varder öfverlcmnadt till vård

och uppfostran åt någondera af do två personel-, Sekreteraren Grefve Desse i sådant

hänseende utsett, Riksdagen i denna händelse, men icke eljest, för sin del

medgifvcr, att Riksarkivet afstå!- från den rätt till en del af Grefve Dosses qvarlåtenskap,

som nämnda inrättning genom testamente fått sig tillagd.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 10 Maj 1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.