Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Tredje Hufvudtitel.
1871-05-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1871:44, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Tredje Hufvudtitel.
Dokumentets text
26
Riksdagens underd. Skrifvelse, Ako 44.
N:o 44.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1871.
— — — — Andra Kammaren den 10 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens Tredje Hufvudtitel.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 och Memorial Nio 28.)
S. A. K.
Under Tredje Hufvudtiteln, som innefattar anslagen till Utrikes-departementet
och för hvilken i nu gällande Riks-stat är upptaget ett sammanlagdt belopp åt
607,000 Riksdaler, har Eders Kong!. Maj:t, med åberopande af hvad uti det den
nådiga propositionen bilagda statsråds-protokoll af don 25 November 1870 funnes
anfördt, föreslagit,
dels att nedannämnda särskilda anslag, motsvarande af de för de förenade
rikenas diplomatiska utgifter, samt ^ af de för den gemensamma konsulstaten
äskade belopp, måtte varda af Riksdagen anvisade att, emot nu gällande redovisningsskyldighet
äfvensom med samma rätt till deras användande och på enahanda
vilkor som hittills, under nu instundande statsrcglcringsporiod till Utrikes-departementet
utgå, nemligen:
I. Diplomatiska utgifter:
Statsministern för utrikes ärendena . . .
Departementets expedition......
Ministersstaten...........
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter
......R:dr 24,000: —
....... 24,000: —
....... ,, 340,800: —
48,000: —
eller tillsammans R:dr 436,800: -—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens undcrd. Skrifvelse, N:o 44.
II. Konsulsstaten:
Departementets expedition..............Kali" 4,400: —
Konsulernas aflöning................ „ 147.600: —
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .... • . • „_8,000: —
eller tillsammans R:dr 160,000: —
dels ock att till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstant!nopel och
Tanger samt Svenska kyrkan i London äfven för donna statsreglering måtte anvisas
7,000 Riksdaler Riksmynt;
till följd hvaraf Hufvud titelns slutsumma skulle blifva 603,800 Riksdaler
eller 3,200 Riksdaler mindre än hvad af nästföregående Riksdag blifvit beviljadt.
Sedan anslaget till ministerstaten under åren 1841—1857 bibehållits vid eu
summa af 200,000 Riksdaler Banko, motsvarande 300,000 Riksdaler Riksmynt, blot
samma anslag af Rikets åren 1856—1858 församlade Ständer förhöj dt till 359,700
R:dr R:mt.
Såsom skål för donna betydliga förhöjning är i Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse af den 14 Januari 1858 hufvudsakligen anfördt, att Sverige under de då
sednast förflutna åren intagit en förändrad och i politiskt hänseende mera betydande
plats inom europeiska statsförbundet; att det således måste blifva ett vigtig!
och angeläget mål för Regeringens och nationens gemensamma bemödanden att
söka bibehålla donna ställning och, så vidt möjligt vore, tillse det landets intressen
å utrikes orter för framtiden noggrant och omsorgsfullt bevakades; att ett
medel, hvarigenom detta ändamål till eu viss grad kunde ernås, voro användandet
af en nitisk och skicklig diplomatisk korps på do platser, der eu sådan kunde
anses behöflig; att lika vigtig! som det vore att vården om rikets diplomatiska
angelägenheter å utrikes orter anförtroddes åt bildade, skicklige och eriarne män,
lika vigtig! herde det ock vara, såvida något till landets fördel skulle kunna uträttas,
att de personel'', som i dessa värf användas och antogos till nationens representanter
i främmande länder, voro någorlunda väl aflönade eller åtminstone i ekonomiskt
hänseende försatte i den ställning, att de, utan allt för störa inskränkningar
eller anlitande af egna tillgångar, kunde uppträda på ett- med deras egen och
rikets värdighet öfverensstämmande sätt; samt att, enligt hvad erfarenheten visat,
äfven inom andra länder lefnadskostnadcn under sednare åren i betydlig mån stegrats
samt på många ställen uppgått till en förut ovanlig höjd, hvadan med temlig
visshet kunde antagas, att de för ömhets- och tjensteman vid beskickningarne anslagna
lönebelopp icke förslogo till betäckande af de utgifter, som för deras vistande
å en främmande ort oundgängligen erfordrades.
Visserligen hafva, i anledning af Riksdagens derom gjorda framställningar,
utgifterna för de förenade rikenas diplomatiska representation under de sednare
åren något minskats, så att, på sätt bär ofvan inliemtas, Sveriges bidrag till dessa
utgifter nu föreslagits för år 1872 till 340,800 Riksdaler; men då de förenade rikenas
maktställning inom det europeiska statsförbundet icke blifvit af större betydenhet
28 Riksdagens underd . Skrifvelse, N:o 44.
än före år 1856, och en del af de förutsättningar, som föranled t Rikets åren
1856—1858 församlade Ständer att i anslaget till ministerstaten bevilja så bety dim
förhöjning, sålunda icke inträffat, föreställer sig Riksdagen, att utgifterna för nämnda
stat skulle kunna, utan att derigenom de förenade rikenas värdighet skulle lida
eller någon afsevärd olägenhet uppkomma, åter nedbringas till det belopp, som före
sistnämnda riksdag fanns för ändamålet tillräckligt. En sådan länkning i utgifterna
kan dock icke på en gång åstadkommas, utan först i mån af skeende afgång bland
de nuvarande innehafvarne af diplomatiska befattningar ega ruin, och skillnaden
emellan det före år 1858 såsom Sveriges anslag för ministerstaten uppförda beloppet,
300,000 R:dr, och den af Eders Kongl. Maj:t nu äskade summa, 340,800 R:dr,
har derföre ansetts höra såsom tillfälligt anslag till öfvergående utgifter uppföras.
Af dessa skål har Riksdagen, med bifall i öfrigt till Eders Kongl. Maj:ts i
afseende å regleringen af utgifterna under Riks-statens Tredje Hufvudtitel framställda
förslag, uppfört såsom anslag för ministerstaten endast ett belopp af 300,000
Riksdaler och såsom “tillfälligt anslag till öfvergående utgifter“ upptagit återstoden
af det utaf Eders Kongl. Makt till nämnda stat för år 1872 äskade belopp, 40,800
Riksdaler.
Riksdagen framhärda!'' etc.
Stockholm den 10 Maj 1871.
Tabell
Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 4.4.
29
Tabell öfver Hiks-statens Tredje HulVudtitel.
1
Penningar.
Utrikes-departementet.
Riksmynt
Diplomatiska utgifter:
Kali-,
öro.
Departements-chefen, Statsministern för Utrikes Ärendena. . j
24,000
—
Departementets Expedition.............
24,000
—
Ministerstaten..................
300,000
- s
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......
48,000
|
Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter........
40,800
—
S:gr
436,800
—
Konsuls-staten:
Departementets Expedition.............
4,400
—
Konsulernas aflöning ..........
147,000
—
Skrifmaterialier, expenser ock extra utgifter........
8,000
—
S:gr
160,000
.........i
Till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstantinopel och
I
; |
Tanger samt Svenska kyrkan i London......
7,000
—
Summa
603,800
—
Bih. till Riksd,. Prut. 1871. TV Sami 1 Afä I Band 4 //d/i.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.