Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Femte Hufvudtitel.

1871-05-17 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1871:46, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Femte Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

1

X:o 46.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1871.

» » » » Andra Kammaren den 17 » »

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna

under Riks-statens Femte Hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 och Memorial N:o 65).

8. A. K.

Uti den nådiga Propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

liar vid Femte Ilufvudtiteln Eders Kongl. Maj:t, med hänvisande till ett den

nådiga Propositionen bilagdt statsråds-protokoll öfver sjöförsvars-ärenden

den 9 sistlidne Januari, fästat Riksdagens uppmärksamhet å angelägenheten

af de i Departements-chefens deri intagna yttrande angifna åtgärder till

förenkling i förvaltningen och redogörelsen vid sjövapnets stationer. De

ifrågasätta förändringarne, hvilka afsågo att sammanföra de å varfven spridda

verkstäderna och embetslokalerna samt förändra sättet för utgörande af

handräcknings-, arbets- och bevakningstjensten å stationerna, både beräknats

kunna, utan särskilda anslag, med iakttagande af sträng sparsamhet,

genomföras under loppet af några år, derest besparade tillgångar å hufvudtitelus

anslag ställdes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, att, i mån af

behof, för ändamålet användas. Med afseende härå både förändrade bestämmelser

i fråga om eu del af anslagen och besparingarnes användande

funnits vara erforderliga i enlighet med hvad de i den nådiga Propositionen

gjorda, bär nedan omförmälda förslag utvisade.

Då Riksdagen nu går att meddela sina beslut i afseende på de under

förevarande hufvudtitel ifrågasätta förändringar, har Riksdagen ansett sig

höra följa den uppställning, som i den nådiga Propositionen finnas iakttagen.

Bill. läl Kiksd. Prål. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Häfl.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Kansli-expeditionen.

l:o. Härvid har Eders Kong!. Maj:t föreslagit, att Expeditions- och

Protokollssekreterare-tjensterna, vid nuvarande innehafvarnes afgång, måtte förenas

och bestridas af en Expeditions-sekreterare med lön af 5,000 R:dr; och

då en förening af de ifrågavarande tjensterna, genom hvilken åtgärd Kansliexpeditionens

anslag kommer att minskas med 3,000 R:dr, af Eders Kongl.

Maja funnits möjlig och ändamålsenlig, har Eder Kongl. Maj:ts förevarande

nådiga framställning blifvit af Riksdagen bifallen.

2:o. För den vid expeditionen anställde vaktmästare har Eders Kongl.

Maj:t äskat löneförhöjning med 100 R:dr; men då den nu för denne vaktmästare

uppförda aflöning synts Riksdagen fullt tillräcklig, har den begärda

löneförhöjningen icke blifvit af Riksdagen beviljad.

Kommando-expeditionen.

3:o. '' Jemväl för vaktmästaren vid donna expedition har Eders Kongl.

Maj:t äskat löneförhöjning med 100 R:dr; men af enahanda skäl, som i

näst föregående punkt är åberopadt, har äfven donna löneförhöjning icke

blifvit af Riksdagen beviljad.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

(.Kansli-expeditionen och Förvaltningen af sjö-ärendena).

4:o. Enär det synts lämpligt att expensanslagen till Departementets

båda expeditioner bl ef vo under samma titel upptagna, har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

för Kommando expeditionen, hvilket i Riks-staten för 1871 är sammanfördt

med enahanda anslag för Förvaltningen af sjö-ärendena i en gemensam summa

af 5,000 R:dr, måtte sammanföras med expensanslaget till Kansli-expeditionen

och följaktligen 1,000 R:dr dit öfverflyttas från Förvaltningens af sjöärendena

expensmedel, hvarigenom anslaget till de båda expeditionerna skulle,

under benämning skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

kansli- och kommando-expeditioner, uppföras till ett med 1,000 R:dr

förhöj dt belopp, och hela anslaget erhålla natur af förslagsanslag, såsom förhållandet

nu är med anslaget till Kansli-expeditionen, samt till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m, för Förvaltning en af sjö-ärendena uppföras ett

nedsatt belopp af 4,000 R:dr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Hvad Eders Kong]. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har Riksdagen

bifallit.

Förvaltningen af sjö-ärendena.

5:o. Uti särskild den 26 sistlidne Januari till Riksdagen aflåten nådig

Proposition har Eders Kong!. Maj:t framlagt förslag till ombildning af Förvaltningen

af sjö-ärendena.

Utaf denna nådiga Proposition har Riksdagen inhemta t, att sedan

Eders Kong! Maj:t i nådigt Bref den 30 Oktober 1866 uppdragit åt komiterade

att, efter förberedande undersökningar, utarbeta och i underdånighet

afgifva betänkande och förslag, bland annat, om och till hvilken del de sjöförsvarets

ekonomiska öfverstyrelse tillhörande Förvaltningsbestyr herde till stationsbefälhafvarne

öfverflyttas samt hvilka För ändringar i öfvcrstyrelsens organisation

deraf kunde föranledas; så hade koiniterade den 15 Juni 1868

afgifvit underdånigt betänkande, öfver hvilket förvaltningen af sjö-ärendena,

efter det stationsbefälhafvarne blifvit herde, inkommit med utlåtande.

De till detta ärende hörande handlingar hade Eders Kong!. Maj:t, i

hvad de innefattade redogörelse för de olika åsigterna i fråga om Förvaltningens

af sjö-ärendena ombildning, i nåder låtit sig föredragas, dervid jemväl

till pröfning förekommit af Chefen för Sjöförsvars-departementct i berörda

hänseende framstäldt förslag, för hvilket funnes redogjordt i det den nådiga

Propositionen bifogade statsråds-protokoll;

Och enär Eders Kong], Maj:t funnit detta förslag innefatta grunder för

en förvaltning af sjöförsvarets ekonomiska angelägenheter, hvilken, lämpad

efter nuvarande förhållanden, motsvarade behofvet af trygghet för ärendenas

noggranna behandling i förening med kraft och skyndsamhet vid verkställigheten

af fattade beslut,

har Eders Kong!. Magt nu äskat Riksdagens medgifvande, att Förvaltningen

af sjö-ärendena måtte ombildas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

de grunder, hvilka sålunda blifvit af Chefen för Sjöförsvars-departementct

framställda; äfvensom att, i sådan händelse, det för Förvaltningen af sjöärendena

på Riks-ståt uppförda anslag måtte för den nya förvaltningen användas,

intilldess definitiv stat kunde i sådant afseende varda i behörig ordning

fastställd.

Beträffande organisationen af denna nya förvaltning inhemta^ af åberopade

statsråds-protokoll,**att, då behofvet af en ceritralförvaltnings-myndighet

framför allt betingades af nödvändigheten utaf sammanhållning af och

kontrollen å de ekonomiska och administrativa ärepdenas handläggning vid

sjövapnets båda stationer, skulle ej mindre militäriskt-tekniska frågor, hvilka

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

lämpligen kunde af byråer behandlas, utan äfven lots- och fyrväsendet från

det nya embetsverk^ skiljas. Lotsverket skulle stå under förvaltning af en

omedelbart under Sjöförsvars-departementet lydande chef.

Chefen för den föreslagna förvaltningen, hvilket embetsverk borde benämnas

Marinförvaltningen, skulle i alla förekommande ärenden, med undantag

endast af frågor om vissa befordringar, hafva beslutanderätt, likasom

han ock ensam vore ansvarig såväl för arbetets gång inom förvaltningen

som för vidtagna åtgärder och fattade beslut. Utom chefen, som borde

vara militär, skulle Marinförvaltningen utgöras af tvänne ordinarie ledamöter,

nemligen eu militär med hänsyn till de ekonomiska ärenden, som fordra

militärisk insigt, samt en calvil ledamot för alla rent civila ärendens behandling.

Härjemte skulle öfverdirektören för Marin-ingeniörstaten inträda

såsom tillfällig ledamot vid behandlingen af de ärenden, som tillhörde hans

verksamhet. Militäriskt-tekniska frågor skulle direkt från stationsbefälhafvarne

ingå till Eders Kongl. Maj.t, och det biträde vid desammans handläggning,

hvaraf Departements-chef en kunde, utöfver det af stationernas

reglements-komitéer i dylika frågor lemnade, vara i behof, skulle meddelas

af eu militäriskt-teknisk byrå, bestående af chefen i Marinförvaltningen,

militärledamoten och öfverdirektören vid Marin-ingeniörstaten, biträdde, då

så för en eller annan frågas bedömande kunde erfordras, af tillfälligt tillkallade

sakkunnige personel''. Derigenom erfordrades ej särskild personal för

donna byrå.

Grunderna för Marinförvaltningens form och verksamhet äro i statsrådsprotokollet

närmare augit''na; hvarförutan vid samma protokoll linnés bilagdt

förslag till aflöning åt tjenstemännen i Marinförvaltningen, upptagande en

slutsumma af 26,450 R:dr eller 8,800 Ridt'' mindre än den för Förvaltningen

af sjö-ärendena uppförda aflöuingssumma.

Efter öfvervägande af hvad i denna fråga förekommit, har Riksdagen icke

funnit skal bifalla Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag angående Förvaltningens

af sjö-ärendena ombildning till en Marinförvaltning i öfverensstämmelse med

de i sådant hänseende angifna grunder.

Förvaltningen å sjöförsvarets stationer samt lagskipning och själavård.

6:o. Under dessa titlar är föreslaget att, derest Eders Kongl. Maj:t

skulle finna sig föranlåten vidtaga ombildning af den för förvaltningen samt

för lagskipningens och själavårdens upprätthållande vid sjö vapnets stationer

anställda personal, de behållningar, hvilka kunde genom afgång bland tjenstemännen

uppkomma, måtte få af Eders Kongl. Maj it användas till de öfver
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

gångsstater, som kunde erfordras intilldess nya definitiva stater bl ef vo i behörig

ordning fastställda.

Enligt hvad det den nådiga Propositionen angående statsverkets tillstånd

och behöf bi lagda statsråds-protokoll öfver sjöförsvars-ärenden gifver vid handen,

hade vid föredragning af donna fråga Departementschefen anfört, hurusom

lian i afseende på förvaltningen vid stationerna samt lagskipning^ och

själavården derstädes hade för afsigt att underställa Eders Kong]. Maj:t förslag

till om bildningar, Indika, derest de biföllos, k om me att föranleda rubbningar

i eu del af de under dessa titlar uppförda anslag.

De förslag till förändringar af personalstaterna vid sjövapnets stationer,

för hvilkas genomförande den nu ifrågasätta fria dispositionen af hithörande

anslag funnits erforderlig, äro således ännu icke utarbetade och än mindre

af Eders Kong]. Maj:t godkända. Vid sådant förhållande lärer medgifvandet

af en sådan dispositionsrätt, som den nu begärda, icke kunna anses vara för

den tilltänkta ombildningens fortskyndande af den vigt, att deraf skulle kunna

hemtas anledning till frånträdande af den i allmänhet iakttagna grundsatsen

att de organisationer, hvilka betinga nya anslag eller förändradt användande

af redan uppförda, må underkastas Riksdagens pröfning. Om de förslag till

förändrade personalstater, som kunna uti ifrågavarande hänseenden varda uppgjorda,

blifva för n ä s ts am in a n trä d au de Riksdag framlagda med begäran om

Riksdagens medgifvande dertill, att de aflöningsbelopp, som under förrberörda

titlar innefattas, måtte jemväl för år 1872 få för den nya organisationen disponeras,

lärer af ett sådant tillvägagående något afsevärdt uppskof i organisationens

genomförande icke vara att befara, helst hinder för Eders Kong].

Maj:t icke torde förefinnas att, derest så pröfvas lämpligt, genom indragningar

och tillfälliga förordnanden förbereda de förändringar, som kunna vara

af förhandenvarande förhållanden mest påkallade.

Af dessa skål har Riksdagen ansett sig icke höra bifalla Eders Kong!.

Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning.

Sjukvård,

7:o. Med öfverlemnande till Riksdagens pröfning af eu i statsrådsprotokollet

intagen stat för läkarekorpsen vid sjöförsvaret har Eders Kong!.

Magt föreslagit, att denna stat måtte ofördröjligen tillämpas, i den män lediga

beställningar å densamma kunde varda af Eders Kong!. Maj:t tillsätta;

varande donna stat på följande sätt affatta^:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Vid Carlskrona station:

1 öfverfältl ältare.......

1 regementsläkare, jemte fri bostad.

2 förste bataljonsläkare, deraf en inec

bostad.........

extra läkare, arfvoden i mån af behof

Vid Stockholms station:

1 regementsläkare.......

2 förste bataljonsläkare, deraf en mec

bostad.........

Stipendiater:

5 st. a 400 R:dr

5 st. å 300 R:dr

Lön.

Arfvode.

Summa.

4,000:

— 800: —

4,800: —

2,000:

— 500: —

2,500: —

1 fri

1,200:

— 500: —

3,400: —

5,000: —

Säger R:dr

15,700: —

Lön.

Arfvode.

Summa.

2,000:

— 1,200: —

3,200: —

1 fri

1,200:

—- 300: —

3,000: —

Säger R:dr

6,200: —

. . . R:dr

3,500: —

Summa R:dr 25,400: —

Enligt denna stat skulle nuvarande anslaget till aflöning af läkarepersonalen

vid Carlskrona och Stockholms stationer öfverskridas med 16 R:dr.

Genom den verkställda indragningen af Göteborgs depot besparas deremot,

enligt hvad i statsrådsprotokollet är meddeladt, de till aflöning åt en förste

bataljonsläkare derstädes anslagna 1,500 R:dr, hvarigenom således å hela aflöningsanslagct

under titeln “sjukvårdenskulle uppstå en behållning af

1,484 R:dr, hvilket belopp dock, i likhet med besparingarne å en del andra

anslag, tills vidare vore behöflig! för vissa arbeten vid stationerna; i följd

hvaraf anslaget å aflöningsstaterna herde till oförminskad! belopp i Riks-staten

fortfarande uppföras.

Vid donna stat har Riksdagen icke haft annat att erinra, än att den

för öfverfältläkaren föreslagna aflöning af 4,000 R:dr lön och 800 R:dr arfvode,

eller tillhopa 4,800 R:dr, synts lämpligen höra fördelas i 3,000 Ration

och 1,800 R:dr arfvode, hvarigenom lönen kommer att motsvara hans

nuvarande fasta lön samt arfvode! att uppgå till enahanda belopp, som nu är

öfverfältläkaren vid Stockholms garnison såsom arfvode tillagd!, äfvensom att

det för Carlskrona station till extra läkare uppförda arfvodesbelopp synts höra

äfven till stipendiatarfvoden vara disponibel!. Riksdagen, som bär nedan kommer

att yttra sig i afseende på den besparing, som uppkommit genom indragning

af den vid Göteborgs depot anställde bataljonsläkare, har alltså,

— med vidtagande af den förändring, att öfverfältläkarens aflöning uppförts

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

7

med 3,000 R:dr lön och 1,800 R:dr arfvode, samt med förklarande, att det

må vara Eders Kongl. Maj:t obetaget att af de till arfvoden åt extra läkare

vid Carlskrona station afsedda 5,000 R:dr använda en större eller mindre

del till anställande af ett ökadt antal stipendiater vid Flottan, — det af

Eders Kongl. Maj:t framlagda förslag till atiöningsstat för sjöförsvarets läkarepersonal

i öfrigt godkänt samt medgifvit, att samma stat må, i den mån ske

kan, äfven under innevarande år tillämpas.

Militärpersonalen.

8:o. Under donna rubrik bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

dels att utdelning af spannmål till underhåll åt de vid Kongl. Flottan

och Kongl. Skärgårds-artilleriet, Nya reservstaten samt Marinregementet anställde

295 underofficerarne måtte upphöra i den mån sådant utan förnärmande

af deras rätt kunde ske och, i stället för de till en hvar af dem nu

årligen utgående 17,325 kubikfot spannmål, förhöjning i den kontanta lönen

med 50 R:dr per man dem tilldelas;

dels att, i händelse af bifall härtill, och på det att utbyte af spanna ål

mot kontant aflöning måtte kunna jemväl för handtverksstaterna ega rum, de

å Femte Hufvudtiteln till aflöningsstaterna samt till flottans underhåll anslagna

59,623,2 kubikfot oindelt sparnnål måtte i Riks-staten uppföras i penningar

med 140,174 R:dr 14 öre;

dels att detta belopp måtte å de särskilda anslagen sålunda fördelas,

att

å anslaget till aflöningsstaterna upptoges 14,750 R:dr, hvarigenom detta

anslag, å hvithet nu är uppförd spannmål till beräknadt värde af 84,936 R:dr

60 öre, komme att minskas med 70,186 R:dr 60 öre;

å anslaget till flottans underhåll upptoges 30,754 R:dr 2 öre, i följd

hvaraf samma anslag, derå spanna ålen nu är utförd med 40,272 R:dr 12 öre,

minskades med 9,518 R:dr 10 öre; och

att, enär den del af ifrågavarande 140,174 R:dr 14 öre, som motsvarade

den hitintills till bröd åt gemenskapen använda spanmål, borde öfverföras

till anslaget för gemenskapens natura-underhåll, detta anslags nuvarande belopp

blcfve höj dt med 94,670 R:dr 12 öre.

Med hänseende till den väsendtligt förenkling i redovisning och förvaltning,

som i följd af de föreslagna förändringarne kan beredas, bär Riksdagen

bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning; och är i följd

deraf dels anslaget till “aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer11, såsom

det numera, efter indragning af Göteborgs depot, synts böra benämnas, ökadt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

med ett kontant belopp af 14,750 R:dr, men deremot den under anslaget

upptagna oindelta spannmål, 40,446 kubikfot, med ett förslagsvärde af 84,936

R.dr 60 öre, derifrån afförd, sa att anslagets slutsumma derigenom minskats

med 70,186 R:dr 60 öre; dels anslaget till “Flottans underhåll“ ökadt med

ett kontant belopp af 30,754 R:dr 2 öre, men deremot den å samma anslag

upptagna oindelta spannmål 19,177,2 kubikfot med ett förslagsvärde af 40,272

R:dr 12 öre derifrån afförd, så att detta anslags slutsumma minskats med

9,518 R:dr 10 öre; och dels anslaget till “Gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll“

med 94,670 R:dr 12 öre för höjdt.

9:o. Vidare är föreslaget, att, i händelse Eders Kongl. Magt skulle

finna lämpligt indraga någon del af befälspersonalen vid Kongl. Flottan

eller S k a r g år d s - a rt i 11 er i et, den derigenom å lönestaterna uppkommande behållning

måtte af Eders Kongl. Mäj:t få användas till den öfvergångsstat,

som kunde blifva erforderlig, intilldess ny definitiv stat blefve i behörig

ordning fastställd; men af enahanda skal, som under punkten 6 här ofvan

äro i fråga om ett likartad! förslag anförda, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande

nådiga framställning icke blifvit af Riksdagen bifallen.

På indragningsstat öfverflyttade.

10:o. Jemlikt Kongl. Brefvet den 10 Juli 1866, angående förändrad

organisation af flottans officers- och underofficerskorpser blef medgifvet, att

de officerare, som förflyttades å nya reservstaten, fingo, med bibehållande af

lönen, uppföras å eu särskild indragningsstat. Dessa löner tillhörde följaktligen

flottans aflöningsanslag och skulle, i mån af afgång från indragningsstaten,

användas till den nya organisationens befrämjande, så att de för officerskorpserna

fastställda nya lönerna skulle kunna utgå enligt normalstat.

Då nämnda normalstat redan för innevarande år kunnat medelst användande

af särskild! för sådant ändamål anvisade medel fullständigt tillämpa

0°h således de besparingar, som genom afgång å indragningsstaten

kunna uppstå, icke äro i omförm elda hänseende behöflig!», har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, att nämnda indragningsstat jemte de till densamma utgående

aflöningar, 20,799 R:dr 98 öre, måtte till Nionde Hufvudtitelns allmänna

indragningsstat öfverflyttas.

Härvid förekommer emellertid, att de å ifrågavarande indragningsstat

öfverförde officerare äro för händelse af krig fortfarande underkastade tjenstgöringsskyldighet

och således icke fullt jemförliga med de å Allmänna indragningsstaten

uppförde personel''. Dessutom äro, på sätt af nästföregående

punkt inhemtas, ytterligare indragningar inom sjö vapnets befälspersonal ifrågasatte,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

satte, så att med allt skäl kan antagas, att den ifrågavarande speciela indragningsstaten

äfven framdeles kan komma att anlitas. Vid sådant förhållande

har Riksdagen ansett sig icke höra Eders Kongl. Maj:ts berörda nådiga

framställning bifalla. „

Båtsmanshållet.

ll:o. Under anslagstiteln Båtsmansindelningen finnas i nu gällande

riksstat uppförda följande belopp, nemligen:

penningar................... 7.61

indelt ränta och ersättning för indragna räntor......80,902.79

oindelt spanmål, 39 kubikfot 8 kannor, med förslagsvis beräknadt

värde af................... 83.ss

eller tillsammans 81,053.98.

Eders Kongl. Maj:t har nu föreslagit, att anslagsbeloppen penningar 7

R:dr 61 öre samt oindelt spanmål 39 kubikfot 8 kannor med värde af 83 R:dr

58 öre, hvilka anslagsposter utgöra ersättning för afskrifna qvarnräntor, måtte

ur riksstaten utgå och det dermed afsedda behofvet betäckas af förslagsanslaget:

“Tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor";

varande, enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, detta förslag föranledt

deraf, att om, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts här ofvan

omförmälda nådiga framställning, all öfrig oindelt spanmål under hufvudtiteln

komme att i fast penningeanslag förvandlas, skal ej vore för handen

att bibehålla det under bär ifrågavarande anslagstitel uppförda, jemförelsevis

obetydliga spanmålsbelopp, hvarjemte värdet af denna spanmål samt

det kontanta anslaget, tillhopa utgörande 91 R:dr 19 öre, vore alltför ringa

att särskilt i riksstaten upptagas.

Riksdagen, som bifallit Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag om förvandling

till penningeanslag af öfriga å femte hufvudtiteln nu uppförda spanmålsbelopp,

har visserligen funnit det ifrågavarande spån målsan slaget nog

obetydligt att ensamt å hufvudtiteln bibehållas, men deremot har det synts

Riksdagen ej fullt lämpligt, att för fyllande af det behof, hvartill de omförmälda

anslagsposterna äro afsedda, skulle användas de medel, som finnas

anvisade såsom tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna

räntor. Dessa medel äro nemligen uppförda till betäckande af den

brist, som till följd af Rikets åren 1856—1858 församlade Ständers medgifvande,

att öfverskotts- och reservräntorna inom nämnda län få, utan förvandling,

erläggas med deras penningebelopp enligt kronovärdi, uppstått vid

Bill. till Rilcsd. Prat. 1871. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 6 Halt. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

liqviderande af de s. k. tillskottsräntorna inom nämnda län, Indika räntetagarne

äro berättigade att efter årlig markegång uppbära; hvaremot de nu

till afförande föreslagna beloppen utgöra ersättning för afskrida räntor hufvudsakligen

inom Calm ar län. Emellertid synes ändamålet på ett annat sätt

kunna utan olägenhet vinnas. Sedan nemligen numera riksstatens kolumn

för indelt ränta jemväl inbegriper förslagsvis beräknad ersättning för de,

jemlikt Kongl. förordningen den 23 Juli 1869, indragna räntor, torde jemväl

den ersättning för afskrida, indelta qvarnräntor, hvilken nu är i fråga,

lämpligen kunna, åtminstone tills vidare och intill dess utredt blifvit huru

stor del af räntan bör i staten bibehållas och huru stor del med penningeanslag

ersättas, tilläggas det anslagsbelopp för båtsmansindelningen, hvilket

uti kolumnen: “Indelt ränta och ersättning för indragna räntor“ nu finnes i

riksstaten uppfördt; och äro i öfverensstämmelse härmed de under anslaget

båtsmansindelningen nu uppförda belopp af dels 7 R:dr 61 öre i penningar

och dels 39 kubikfot 8 kannor oindelt spanmål, med förslagsvis beräknadt

värde af 83 R:dr 58 öre, eller tillsammans 91 R:dr 19 öre, ur riksstaten

för år 1872 uteslutna samt i stället uppförda under samma anslagskolumn

för “Indelt ränta och ersättning för indragna räntor", hvilken derigenom

böjts från 80,962 R:dr 79 öre till 81,053 R:dr 98 öre.

Beklädnad och sängservis.

12:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att till betäckande af den

brist, som vid 1870 års utgång kunde finnas å anslaget till beklädnad åt

mariner, kanonier»?!-, matroser och skeppsgossar, äfvensom af kostnaden för

lösen af kompanichefernas vid Marinregementet rustkamrar, måtte användas

befintliga tillgångar å fonderna: Influtna medel till uppköp afl spanmål och

utredning sförrådet, samt att hvad derutöfver kunde för ändamålet erfordras

måtte få utgå af tillgångar ne å det till båtsmäns förseende med kojer och

täcken uppförda anslag.

Denna nådiga framställning är af Riksdagen bifallen.

13:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att de kontanta behållningarne

å fonden “sjöbeväringsförrådet" vid 1870 års slut äfvensom de

till samma förråd hörande beklädnadsmaterialer måtte få öfverföras till fonden

båtsmansbeklädnasmedel; och är donna nådiga framställning på det sätt

af Riksdagen bifallen, att de kontanta behållningarna å fonden “sjöbeväringsförrådet"

äfvensom de till samma förråd hörande beklädnadsmaterialier må

användas till enahanda ändamål, för hvilka det under rubrik “Båtsmännens

beklädnad" uppförda anslag är afsedt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

11

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader.

14:o. I afseende å detta anslag är föreslaget, att dess natur af reservationsanslag

måtte upphöra; men då Riksdagen, på sätt här nedan närmare

inhemtas, ansett sig icke höra bifalla Eders Kong!. Maj:ts nådiga framställning

i afseende å dispositionen af den å berörda anslag uppkomna reservation,

har detsamma fortfarande blifvit såsom reservationsanslag upptaget.

Nybyggnad och underhåll.

15:o. Enär det visat sig mota svårigheter att uppdraga den regel, enligt

hvilken förekommande utgifter höra drabba det ena eller det andra utaf

de å riksstaten uppförda särskilda anslag för flottans underhåll och för flottans

nybyggnad, bär Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att dessa anslag måtte

sammanföras till ett enda reservationsanslag under titeln: Flottans nybyggnad

och underhåll.

Hvad Eders Kong]. Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen bifallit.

Undervisningsanstalter å stationerna.

16‘:o. Under donna rubrik är föreslaget, att, derest Eders Kongl. Maj:t

skulle finna sig föranlåten företaga reglering af lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan

i Carl skrona, de behållningar, hvilka kunde genom afgång bland

samma personal uppkomma, måtte af Eders Kongl. Maja få användas till

den öfvergångsstat, som kunde erfordras, intilldess ny definitiv stat kunde

varda i behörig ordning fastställd.

Uti innevarande års stat är för skeppsgosseskolan i Carlskrona uppfördt

ett sammanräknadt belopp af 5,528 R:dr, hvilket utgår af anslaget till aflöningsstaterna

vid sjöförsvarets stationer; och då, enligt hvad af statsrådsprotokollet

inhemtats, förslag till reglering af lärarepersonalen vid nämnda skola

äro under utarbetning, har Riksdagen Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

framställning på det sätt bifallit, att, derest Eders Kongl. Maj:t skulle

finna sig föranlåten företaga reglering af lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan

i Carlskrona, de behållningar, hvilka kunna genom afgång bland samma

personal uppkomma, må af Eders Kongl. Maj:t få användas till undervisningens

uppehållande, intilldess ny stat kan varda i behörig ordning

fastställd.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Durchmarsch-kostnader.

17:o. I afseende å detta anslag har Eders Kong!. Maja föreslagit, att

det måtte från reservations- till förslagsanslag förändras.

Under punkten 20 här nedan har Riksdagen förklarat sig icke kunna

bifalla Eders Kongl. Maj ds nådiga framställning om bemyndigande att till

annat ändamål få disponera den vid detta års slut å förevarande anslag

uppkomna reservation, och då vid sådant förhållande något skål till förändring

af anslagets natur icke vidare torde förefinnas, har samma anslag

fortfarande såsom reservationsanslag uppförts.

Sjömätningar och lifräddningsanstalterna.

18:o. Enär fyr- och båt medlen lemna! en årligen växande inkomst,

som för 1870 kunde antagas uppgå till omkring 800,000 R:dr, och det

syntes otvifvelaktigt, att, äfven om någon nedsättning i vissa till fyr- och

båk-inrättningen nu ingående afgifter skulle ega rum, inkomsterna skulle

förslå till fyllande af de med desamma afsedda ändamål och derutöfver

lemna ett ärligt öfverskott, tillräckligt för att dermed tillgodose sjökartekontorets

behof och lifräddningsväsendet, har Eders Kongl. Maj:t, med afseende

härå och då sistnämnda inrättningar hufvudsakligen afsåge handelssjöfartens

bästa, föreslagit, att ej mindre det för sjömätningar och sjökartekontorets

verksamhet i riksstaten uppförda belopp af 60,000 R:dr, än ock

anslaget till lifräddningsanstalterna å rikets kuster, 10,000 R:dr, måtte anvisas

att, med natur, såsom hittills, af reservationsanslag, utgå af anslaget

till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal, hvarigenom nämnda

två belopp skulle komma att från riksstaten afföras.

Hvad beträffar bestridandet af kostnaderna för lifräddninganstalterna å

rikets kuster, har Riksdagen icke haft något att emot det nådiga förslaget

erinra, då dessa anstalter obestridligen afse handels-sjöfartens bästa, och det

således icke kan anses obilligt att de utaf afgifterna af donna sjöfart underhållas.

Sjömätningarne och sjökarte-kontorets verksamhet deremot torde i

främsta rummet höra betraktas såsom en sjöförsvarets angelägenhet, helst

en del af de sjökort, som öfver våra skärgårdar upprättas, ej ens äro för

handels- sjöfarten tillgängliga. Uppehållandet af dessa inrättningar synes

derföre fortfarande höra af statsverket bekostas. Skulle åter fyr- och båkmedlen

lemna öfverskott, som anses för dess ändamål behöfliga, torde nedsättning

i de afgifter, som uti ifrågavarande hänseende nu drabba sjöfarten,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

böra vidtagas. I följd häraf har anslaget till sjömätning ar och sjökartekontorets

verksamhet blifvit oförändradt å riksstaten bibehållet; hvaremot

det för lifräddning sanstalterna å rikets kuster uppförda anslag, 10,000 R:dr,

anvisats att, med natur, såsom hittills, af reservationsanslag, utgå af anslaget

till lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal.

För handeln.

19:o. I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning

och då inkomst-titeln “fyr- och båkmedel“, på sätt Eders Kongl.

Maj:t jemväl föreslagit, för år 1872 beräknats till 750,000 R:dr, har det

till lots- och fy ^inrättning en med dertill hörande personal uppförda pcnningeanslag

blifvit beräknadt till enahanda belopp, 7 50,000 R:dr, hvarjemte Riksdagen

medgifvit, att öfverskotten å nämnda inkomsttitel må, fortfarande

såsom hittills, få för det med ifrågavarande anslag afsedda behof användas.

20:o. Under förutsättning att de anslag, i hvilka förändringar ej blifvit

föreslagna, uppfördes till enahanda belopp, med hvilka de nu utgå,

har Eders Kongl. Maja vidare föreslagit, att, till genomförande af de arbeten

och åtgärder vid stationerna, hvilka, i ofvan antydda riktning, kunde

varda af Eders Kongl. Maja beslutade, tillsvidare måtte ställas till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande de behållningar å särskilda anslag, hvilka redan

funnos eller kunde uppstå,

a) genom afgång bland de vid Förvaltningen af sjö-ärendena anställde

tjensteman eller betjente, i den män dessa behållningar icke erfordrades till

aflöningar för det nya förvaltande verk, som, enligt Eders Kongl. Maj:ts

särskilt aflåtna framställning till Riksdagen, kunde komma att, i stället för

Förvaltningen af sjö-ärendena, inrättas;

b) genom afgång bland den för förvaltningen samt för lagskipningens

och själavårdens upprätthållande vid sjö vapnets stationer anställda personal,

i den mån samma tillgångar icke till nya aflöningsstater erfordrades;

c) genom indragning af skärgårdsartilleriets depot i Göteborg, i utgifterna

för läkarevården derstädes;

d) genom minskning i antalet kanonier, å de anslag, från hvilka

kostnaderna för korpsens aflöning, beklädnad och underhåll utgå;

e) å anslaget till båtsmäns förseende med kojer och täcken, sedan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

från samma behållningar utgått förut omförmälda fyllnad i bristen å anslaget

till beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar samt

kostnaden för lösen af kompanichefernes vid marinregementet rustkamrar, i

den man återstoden för anslagets ändamål icke erfordrades;

äfvensom de vid 1871 års slut möjligen befintliga tillgångar:

f) å anslaget till spanmålsupphandlings- och bageri-kostnader; samt

g'') å anslaget till durchmarsch-kostnader.

Ilärförutan har Eders Kongl. Maj:t erinrat, att, i händelse Riksdagen

bifölle den af Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen gjorda framställning

om öfverflyttning till landtförsvaret af tillsammans 2,322 båtsmansnummer

och af maringementet, anslaget till båtsmännens beklädnad komme att minskas

med 56,165 R:dr 93 öre, och kostnaden för marinregementet att från

hufvudtiteln afföras med 248,228 R:dr 42 öre, i enlighet med hvad den

statsrådsprotokollet bilagda uppställningen af utgifterna under hufvudtiteln

närmare utvisade. Då marinregementets portionskostnad afdroges från förslagsanslaget

till gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhåll, skulle detta

anslag sluta å 173,680 R:dr.

Riksdagen har redan under 6:te och 9:de punkterna här ofvan förklarat

sig icke kunna medgifva, det de behållningar, som genom afgång bland sjöförsvarets

militära och civila personal kunde under år 1872 uppkomma,

finge disponeras för de öfvergångsstater, hvartill ifrågasätta förändrade organisationer

kunde gifva anledning. Likaledes förefaller det Riksdagen mindre

lämpligt, att, på sätt i förevarande punkt är föreslaget, eventuel bespararingar

å flera olikartade anslag skulle ställas till Eders Kongl. Majrts

förfogande för tilltänkta arbeten och åtgärder, Indika med de ändamål,

hvarför anslagen äro afsedda, icke ega någon direkt gemenskap. Riksdagen

anser det visserligen vara af stor vigt, att åtgärder i förut angifna syftning

blifva vid stationerna vidtagna; men det har synts Riksdagen höra leda

till mera reda och enkelhet vid redovisningen, likasom det otvifvelaktigt

bäst öfverensstämmer med hittills iakttagna förmer, att, sedan grunderna för

de afsedda förändringarne blifvit bestämda och beräkningar öfver de dermed

förknippade kostnader uppgjorda, Riksdagen blir i tillfälle att, efter frågans

pröfning, såväl vidtaga de förändringar i afseende å anslagen under hufvudtiteln,

hvartill anledningar då må förefinnas, som äfven anvisa tillfälligt

anslag för de kostnader, som af öfvergången föranledas. Hvad särskildt

beträffar den behållning, som genom indragning af skärgårdsartilleriets depot

i Göteborg uppkommer i utgifterna för läkarevården derstädes, torde

densamma, såsom redan till beloppet känd, höra från anslaget till sjöförsvarets

stationer afföras; utgörande donna behållning, på sätt under 7:de punkten

här ofvan är närmare omförmäldt, ett belopp af 1,484 R:dr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

På grund af hvad sålunda förekommit, och då Riksdagen, på sätt uti

särskild underdånig skrifvelse är vordet anmäldt, vid pröfning af Eders

Kongl. Maj:ts nådiga förslag om marinregementets öfverflyttning till landtförsvaret,

bifallit, att nämnda regemente må vid 1872 års ingång från sjötill

landtförsvaret öfverflyttas och i sammanhang dermed de för regementet

nu utgående anslag, tillhopa 248,228 R:dr 42 öre, från femte till fjerde

hufvudtiteln öfvcrföras, hvaremot den nådiga framställningen om öfverflyttande

till landtförsvaret af vissa båtsmansnummer icke vunnit Riksdagens

bifall, får Riksdagen nu i underdånighet meddela:

att Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga förslag angående dispositionsrätt

öfver behållningarne å vissa anslag icke blifvit af Riksdagen bifallet;

att anslaget till „aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer“ blifvit minskadt

med dels 1,484 R:dr utaf den för en bataljonsläkare vid Göteborgs

depot uppförda lön och dels 122,558 R:dr 2 öre i följd af marinregementets

afförande från donna hufvudtitel;

att utaf sistnämnda anledning jemväl följande anslag blifvit minskade,

nemligen: anslaget till "flottans nybyggnad och underhåll" med 2,415 R:dr,

anslaget till “beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar",

ur hvilket anslags rubrik ordet “mariner" nu uteslutits, med 63,235 R:dr 40

öre, anslaget till “exercis af flottans bemanning" med 150 R:dr, anslaget

till “gemenskapens vid sjöförsvarets naturaunderhåll“ med 56,320 R:dr, samt

anslaget till “spanmålsupphandlings- och bagerikostnader" med 3,550

R:dr; och

att de under förevarande hufvudtitel uppförda anslag i öfrigt blifvit till

oförändrade belopp bibehållna, dock att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

anslaget till “skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets

kansli- och kommando-expeditioner" blifvit med 47 R:dr förhöj dt.

21:o. Med afseende på dispositionen af de s. k. allmänna besparingarne

under riksstatens särskilda hufvudtitlar yttrade Rikets Ständer uti underdånig

skrifvelse den 12 Maj 1841, hurusom Rikets Ständer beslutit, att

de besparingar, hvilka intill nästa riksdag kunde å någon eller några af

hufvudtitlarne uppkomma, finge fortfarande af Kongl. Magt användas till sådana

af Rikets Ständer ej förut pröfvade utgifter, hvilka hädanefter kunde

finnas för rikets styrelse af oundvikligt behof påkallade, för samma ändamål

som med hvarje hufvudtitels anslag afsåges, och hvilka utgifter alltid

måste vara tillfälliga och icke af permanent egenskap; att sålunda besparingarne

i intet fall måtte komma i fråga att begagnas till bestridande af årliga

löner och arfvoden, hvilka borde råtta sig efter den statsreglering, som

af Rikets Ständer blifvit godkänd och måste betraktas såsom gällande, intill

dess densamma i vederbörlig ordning förändrades; samt att vid donna dispo
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

sition i öfrigt skulle iakttagas, att de besparingar, som ett år reserverades,

kunde ett följande år användas.

Dessa föreskrifter äro sedermera icke ändrade, utan hafva i riksdagsbesluten

fortfarande åberopats, hvarjemte i allmänhet städse iakttagits den

af samma föreskrifter tydligt framgående och dessutom i sjelfva beskaffenheten

af ifrågavarande tillgångar grundade regel, att disposition icke egt rum

af förväntade, utan endast af redan under ett föregående år uppkomna besparingar.

Då nu emellertid utaf den vid statsrådsprotokollet för femte

hufvudtiteln fogade utgiftsstaten inhemtas, att till utgående af besparingarne

under nämnda hufvudtitel äro upptagna utgifter till ett sammanräknadt belopp

af 23,098 R:dr 93 öre, hvilka, med undantag af 5,282 R:dr 93 öre till

genomförande af den nya aflöningsstaten för sjöförsvarets officerskorpser, synas

vara sedan flera år tillbaka och framgent årligen utgående, ehuru till stöd

för samma utgifter endast åberopats för flera år sedan meddelade nådiga

dispositioner, hvarförutan samma utgifter till större delen utgöra löner, löneförhöjningar

eller arfvoden, bär Riksdagen, då ett sådant förfarande icke är

med en rätt tillämpning af förberörda föreskrifter förenligt, ansett sig höra

å detta förhållande fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet.

22:o. I anledning af ett utaf enskild motionär inom Riksdagen väckt

förslag, bland annat, derom, att flottan och skärgårdsartilleriet måtte till

en korps sammanföras, har frågan om ordnandet af sjöförsvarets personal

och materiel och särskildt om befäls- och underbefäls-personalens organisation

varit föremål för nu församlade Riksdags öfverläggningar.

Redan uti det vid Eders Kongl. Majrts till Rikets åren 1862—1863

församlade Ständer afl alna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd

och behof fogade statsrådsprotokoll uttalades den åsigt, att sjökrigspersonalen

herde fördelas på tvenne särskilda korpser, den ena för det inre och

den andra för det yttre eller djupgående sjöförsvaret, och Eders Kongl. Maj:t

begärde då, att de aflöningsbesparingar, hvilka kunde uppkomma genom indragning

af den, i följd af förestående förändringar uti sjökrigsmaterielen,

vid flottan öfverflödig blifvande personal, måtte vid personalens reorganisation

få användas; hvilken nådiga begäran jemväl vann Riksdagens bifall. Vid

nästpåföljda eller 1865—1866 årens Riksdag meddelades, hurusom Eders

Kongl. Maj:t den 16 September 1865, med gillande af ett utaf vederbörande

departementschef då framstäldt förslag till förändrad organisation af flottans

officers- och underofficers-korpser, hvilken organisation skulle tråda i

verkställighet den 1 April 1866, beslut!! och förordna!, att ifrån Eders Kongl.

Majrts flotta, hvilken skulle benämnas Kongl flottan samt fortfarande och

hufvudsakligast vara egnad åt rikets yttre kust- och sjö-försvar och derjemte

äfven på afläggare haf upprätthålla svenska flaggans anseende och hos främmande
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

mande folk bevaka våra intressen, skulle befäl till uppgifvet antal öfverflyttas

till en korps, hvilken komme att erhålla benämning af Kongl. Skärgårdsartilleriet

och förnämligast skulle hafva till uppgift försvaret af landets inre

skärgårdar och farvatten, men derjemte att på flytande materiel understödja

sjöfästningarnes försvar och öfvas, att den kunde i någon mån, om så skulle

erfordras, tjenstgöra på dessa fästningar; varande i afseende å organisationens

syftemål i öfrigt åberopade de vid den nådiga Propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof fogade „Grunder för ombildning af Sveriges sjöförsvar".

Dessa innehöllo, bland annat, att skärgårdsartilleriet icke borde

annorlunda uppfattas än såsom ett artilleriregemente med flytande lavetter,

hvars uppgift blefve icke blott att hindra fiendens fartyg framtränga genom

positionerna i våra skärgårdar samt att vid dessa strider veta att. begagna

fältverk, försänkningar, stängsel, minor, m. m., utan äfven att ikläda sig den

ej mindre vigtiga rollen, att när fiendtlig armé nalkades stränderna af våra

inre farleder, angripa densamma, samt att blifva eu flankbetäckning för vår

egen armé, när hon stödde sig vid ett farbart vattendrag. Äfven kring sjöfästningarne

bolde skärgårdsartilleriet, medelst sina pansarklädda flytande

lavetter, bidraga till försvaret; och å sjelfva fästningarne, åtminstone de vigtigarc

af dem, öfvertaga eu del af befälsplatserna, vara kanon!)etjeningens

förhandsmän samt bestrida battjenstgöringen. Det skulle derjemte betjena

och fortskaffa ett lättrörligt landstigningsartilleri, livilket på land kunde uppträda

i likartad tjenstgöring med arméen och vid många tillfällen gorå tjenst

som en skicklig pioniertrupp. Vidkommande materielen herde det yttre sjöförsvarets

fartyg vara af den konstruktion, som motsvarade fordringarne för

öppen sjö. Alla skulle de vara så beskaffade, att de kunde kryssa på närgränsande

farvatten, och en del af dem herde vara afsedd att äfven kunna

besegla de aflågsnaste liaf. dill flottan skulle således öfverlemnas sjöförsvarets

alla bevarade fartyg, som voro försedda med stående tackling, från och

med det fregattacklade ned till kanonångslupen, äfvensom de, Indika för

nyssnämnda fordringar voro till längd eller djupgående af så störa dimensioner,

att de icke kunde med fördel manövreras i våra trängre skärgårdar.

Skärgårdsartilleriets fartygsmateriel åter skulle utgöras af grundgående fartyg,

hufvudsakligast framdrifua medelst maskinkraft. Icke något fartyg tillhörande

detta vapen herde ega stående tackling, men väl lätta, för tillfället

uppsätta master för flygande rå- och snedsegel. Det sjömanskap, som här

eifoidrades, inskränkte sig således till vanlig båtsegling, till att kunna styra

och ro samt att ega vana vid den del af ångbåtsmanövern, som omfattar bedömandet

af fartygets rörelsekraft. Befälspersonalen herde jemväl ega erforderlig

yrkesskicklighet att kunna gå utomskärs långs utmed våra kuster. De

tre monitorer, som då voro under byggnad, skulle tillhöra det yttre försvaret,

Bill. lill Riksd. Prot. 1871 10 Samt. I Afd. 1 Band. 6 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

hvaremot för det inre försvaret borde anskaffas så grundgående fartyg som

möjligt, med ångkraft, groft artilleri samt bepansring, men ej af större dimensioner,

än att de genom slussarne i Göta kanal i nödfall kunde inkomma

på våra störa insjöar. Derjemte kräfde behof vet ännu mindre och lättrörligare

båtar för fortskaffande af ett landstigningsartilleri, hvilket, tillgängligt

på våra talrika inre vattendrag, kunde landsättas och uppträda på en terräng,

der icke något annat artilleri, beroende af anspann, kunde röra sig.

Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning angående tillämpningen af

donna organisation rönte af Rikets Ständer det tillmötesgående, att de icke

endast, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t äskat, medgåfvo att de för

befäls- och underbefälspersonalen förut anvisade medel finge, för tillämpning

af de nya lönestaterna och organisationens fullständiga genomförande, fortfarande

och framgent användas, utan äfven, oaktadt sådant icke var af Eders

Kongl. Maj:t direkt begärdt, anvisade ett ärligt belopp af 75,000 R:dr för

påskyndande af genomförandet utaf de förändrade lönestaterna för officersoch

underofficerspersonalen. Vid 1867 års riksdag höjdes anslaget till aflöningsstaterna

ytterligare med ett belopp af 3,467 R:dr 5 öre för full tillämpning

af den nya aflöningsstaten för sjöförsvarets underofficerspersonal.

Vid betraktande af den tid, som förflutit sedan den nya organisationen

blifvit efter flera års förberedelser satt i verket, den beredvillighet, hvarmed

Riksdagen anvisat särskilda medel till förändringens skyndsamma genomförande,

samt slutligen den bestämdhet, hvarmed de s. k. Grunderna angåfvo

de blifvande tvänne vapnens beskaffenhet och fullkomliga oförenlighet med

hvarandra, har det icke kunnat undgå att väcka uppmärksamhet, hurusom

den så mycket framhållna skiljaktigheten mellan de begge vapnen, hvad personalen

och dess användande beträffar, ännu icke i verkligheten framträda

Åtskilliga såsom synnerligen vigtiga angifna förrättningar, de der skulle i

hög grad bidraga att gorå skärgårdsartilleriet till ett vid landets försvar

särdeles gagneligt vapen, synas hafva redan från början blifvit öfvergifna;

och flera på sednare tiden vidtagna åtgärder hafva till och med gått i alldeles

motsatt riktning mot hvad man borde antaga såsom följd af åtskilliga

uti förhör orda “ Grunder “ uttalade satser.

Så är uti dessa grunder på flera ställen framhållen vigten af ett för

inlandsfarvattnen lämpadt flytande artilleri, afsedt att ej endast utgöra flankbetäckning

för landtarméen, utan äfven uppträda i likartad tjenstgöring med

denna både såsom artilleri- och pioniertrupp. Det förefaller emellertid som

om alla tankar på en sådan användning af skärgårdsartilleriet blifvit genast

efter den nya organisationens införande lemnade å sido, enär uti de sedermera

till Riksdagen aflåtna nådiga Propositioner angående Femte Hufvudtiteln

icke något förslag i denna syftning finnes framstäldt eller ens med

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46. 19

något ord antyda I det vid den nådiga Propositionen till 1868 års riksdag

fogade statsrådsprotokoll omförmälas, såsom afstäda att anskaffas, dels

tornfartyg af samma modell som de redan färdiga, dels “mindre kostsamma

fartyg, som, lika tillräckligt skyddade, jemväl fora en lika kraftig bestyckning

som tornfartygen, dels andra för samma ändamålVid 1869 års riksdag

framhölls endast behofvet af kraftiga, bepansrade kanonbåtar och stärka

monitorer äfvensom af grafva kanoner. Allt detta tyckes utvisa att man

hvad matericlen beträffar haft till syfte beskjutning af fartyg och möjligheten

att genomtränga dessas tjocka jernpansar — ingalunda ett artilleri af

beskaffenhet att närma sig fältartilleriet. Af statsrådsprotokollet till 1870

års nådiga Proposition synes, att man äfven börjat frigöra sig från det hämmande

band Göta-kanal-slussarnes små dimensioner dittills lågt på konstruktionen

af de för skärgårdsartilleriet af sed da fartyg; och genom bestämmelserna

i afseende å de under sistlidna sommar beställda fartyg torde det

sista steget till eu sådan frigörelse vara taget, men dermed lära väl också

tänkande på skärgårdsartilleriets mångsidiga användning inuti hjerta! af

landet få anses öfvergifna.

Jemväl i afseende på användandet af såväl personal som redan befintlig

materiel, synes det som vore den så skarpt betecknade gränsen mellan

de begge vapnen, flottan och skärgårdsartilleriet, i verkligheten vida svårare

att bestämma, än man efter merbemälda “ Grunder “ skulle vara böjd att

antaga. Deruti uttalas, på sätt ofvan är omförmäldt, med bestämdhet, att

de förut befintliga kanonångsluparne vore att hänföra till det s. k. yttre sjöförsvaret

eller Kongl. flottan, men, enligt de vid sistone riksdag företedda

officiela uppgifter, tillhör ännu flertalet af dessa fartyg, eller 7 af befintliga

10 stycken, skärgårdsartilleriet, användas, under befäl af officerare och bemannade

med manskap tillhörande detta vapen, vid dess årliga öfningar och

hafva vid flora tillfällen varit afsända till åtskilliga delar af landets kuster

för att bistå strandade fartyg eller tillhandagå med bogsering, alldeles på

samma sätt som likadana fartyg, under befäl af officerare från Kongl. Flottan,

samtidigt eller vid andra tillfällen varit använda på andra punktör af

kusten. Så har under 1867 års höst kanonångslupen Alfhild, hvilken ännu

tillhör skärgårdsartilleriet, varit beordrad till de norrländska hanmarne, dels

med transport af spannmål och dels för ^bogsering af spanmålsfartyg, äfvensom

sedermera samma fartyg och på sista tiden äfven den jemväl skärgårdsartilleriet

tillhörande kanonångslupen Svensksund varit under den svårare

årstiden stationerade vid Gotland, i ändamål att vara till hjelp åt haverister

och nödställda fartyg, under det kanonångslupen Gunhild, som tillhör Kongl.

Flottan, varit i enahanda ändamål stationerad å rikets vestkust. Då nu för

dylika förrättningar några militäriska insigter alldeles icke erfordras, men

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

deremot ganska mycken vana och erfarenhet såsom sjöman, vill det häraf

synas, som skulle den enligt “ Grunderna1* så bestämdt gifna och så oundgängligen

nödiga skilnaden emellan begge vapnen i verkligheten icke kunnat

upprätthållas, då de regler, som angifvits såsom grundade på obestridliga

sakförhållanden, eljest otvifvelaktigt skulle vunnit tillämpning. Samma slutsats

synes äfven kunna dragas af det sätt, hvarpå undervisningen för inträde

vid skärgårdsartilleriet blifvit ordnad, i det att donna undervisning icke blott

förlagts till den nybildade sjökrigsskolan, utan äfven omfattar tjenstgöring

ombord å sjögående fartyg, hvarigenom gifves vid handen, att transport från

arméen till skärgårdsartilleriet hädanefter väl icke kan, på sätt i “ Grunderna

“ antagits, komma att éga rum. Riksdagen betvifla!’ ingalunda att de

omförmälda åtgärderna varit icke blott välberäknade, utan äfven af erkändt

behof påkallade, ehuru de synas stå i strid emot sjelfva hufvudgrunderna i

den sednast gjorda organisationen.

Hvad de nuvarande monitorerna beträffar, lär det val ej kunna förnekas

att de, om än både sjö dugliga och försvarskraftiga, icke kunna uträtta mycket

på öppna sjön, der deras ringa snabbhet sätter dem ur stånd lika mycket

att tvinga en svagare fiende till strid, som att undvika striden med en

starkare — en åsigt, som äfven finnes otvetydigt uttalad uti statsrådsprotokollet

vid den nådiga Propositionen till nu församlade Riksdag. Om nu

äfven ekonomiska skål tala för deras fortfarande förläggande till Carlskrona

under fred, enär de med mycken fördel kunna i der befintliga dockor förvaras,

synas de likväl, i fråga om användning under krig, böra anses tillhöra

skärgårdsförsvaret. I nyssberörda statsrådsprotokoll betraktas de också

helt och hållet utur denna synpunkt, och vid deras jemförelse med smärre

pansrade fartyg är utgångspunkten den, att inom kortaste tid framföra det

största antalet flytande och pansarklädda kanoner till Stockholms försvar.

Ehuru hittills befälet å dylika fartyg plägat uppdragas åt officerare af Kong!.

Flottan, blir dock ett sådant befäl icke blott under krig, utan äfven under

freden hufvudsakligen af samma beskaffenhet som de befäl, hvilka tillkomma

skärgårdsartilleriets officerare — ett förhållande, som framträder ännu

bestämdare sedan sistnämnda vapen fått sig tillagda fartyg af så ansenliga

dimensioner, som några af de sednast till byggnad företagna pansrade kanonbåtarne.

Då dessa olika slag af fartyg hafva samma fält för sin verksamhet,

måste det blifva svårt att på ett tillfredsställande sätt uppdraga gränsen

mellan de olika egenskaper och färdigheter, som för befälet å'' ena och

andra slaget erfordras.

Om således monitorerna hänvisas till den plats inom vapnet, som, på

sätt nyss är antydt, synes vara den råtta, torde den materiel, som för det

yttre, sjögående sjöförsvaret återstår och kan, med hänseende till snabbhet

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

och öfriga egenskaper, anses någorlunda tidsenlig, blifva inskränkt till några

få fartyg. Icke heller är det troligt, att antalet af fartyg, afsedda för de

enda ändamål, h v lika nu med dem skulle ernås, nemligen under fred upprätthållandet

af flaggans anseende äfven på aflägsna haf och under krig skadandet

af fiendens handelssjöfart, skall någonsin blifva så ansenligt, att det

Lista och vigtigaste ändamålet i någon betydande mån kan vinnas. Den

uppgift, våra fåtaliga sjögående fartyg må anses kallade att omedelbart lösa,

är sålunda hufvudsakligen af mera fredlig natur, eller att, såsom redan blifva

sagdt, visa vår flagga på aflägsna™ haf och derstädes upprätthålla dess

anseende. Men donna eskader, huru liten den må vara, bör dock hafva äfven

ett annat, fast mera medelbart värf att utföra, det nemligen att bidraga

till utvecklingen af de egenskaper, insigter och färdigheter, hvilka väl svårligen

kunna undvaras äfven af befäl och manskap på de för kustförsvaret

afsedda fartygen, om detta befäl och manskap skall vara i stånd att motsvara

de anspråk, som måste på dem ställas.

Då nu den egentligen sjögående flottan oundvikligen blir inskränkt till

ett ringa antal fartyg, då behofvet af sjömansöfning äfven för skärgårdsartilleriets

officerare icke lärer kunna förbises — hvarom, såsom ofvan är

antydt, ett erkännande är lemnadt i det sätt, hvarpå undervisningen för blifvande

officerare vid detta vapen blifvit ordnad — och då det vapen, som

bestrider försvaret af landets kuster och skärgårdar, i alla händelser måste

anses såsom det hufvudsakliga, torde den tanken ligga nära till hands, att

något fullgiltig skål för de båda vapnens särskiljande icke förefinnes, helst

det ringa antal officerare, som må erfordras såsom specielt och uteslutande

afsedt för de få sjögående fartygen, lätteligen bör kunna utväljas utur den

gemensamma officerskorpsen. Härtill kommer att, enligt hvad här ofvan

under 8:de punkten är omförmäldt, fråga redan är väckt om eu ytterligare

minskning af sjövapnets nuvarande personal. Uti oftaberörda statsrådsprotokoll

har i afseende härå chefen för sjöförsvars-departementet yttrat, att han

efter noggran pröfning af förhållandena kommit till den öfvertygelse, att någon

minskning af befälspersonalen, åtminstone hvad regementsofficerare och

underofficerare angår, bör under vissa förutsättningar kunna ega rum; och

vid sådant förhållande har frågan huruvida icke eu förening af de båda vapnen

må vara önskvärd synts Riksdagen nu höra komma under ompröfning.

Då emellertid Riksdagen nogsamt inser svårigheten och olämpligheten

att framställa något bestämdt förslag i ämnen af förevarande beskaffenhet,

hvilka endast af Eders Kong!. Maj:t kunna erhålla den noggranna och

mångsidiga pröfning, som erfordras innan eu förändring i det nuvarande tillståndet

beslutas, får Riksdagen endast i underdånighet anhålla, att vid företagande

af frågan om indragning inom sjöförsvarets nuvarande befälsperso
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

nal och manskap, Eders Kong!. Maj:t täcktes i sammanhang dermed taga

under ompröfning, huruvida icke en förening af sjö vapnets begge korpser lämpligen

må kunna ega rum.

23:o. Såsom extra anslag har Eders Kongl. Maj:t äskat till två pansarbåtar

540,000 R:dr och till ett beväradt snabbgående rekognosceringsfartyg

120,000 R:dr.

Med afslag å den nådiga framställningen om anvisande af medel till

ett rekognosceringsfartyg har Riksdagen för pansarfartygs byggande ställt

till Eders Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 660,000 R:dr.

24:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit anvisande af 80,000

R:dr till fyra stycken grufva refflade kanoner och 130,000 R:dr till projektiler

för dessa kanoner; hvilken nådiga framställning Riksdagen på det sätt

bifallit, att för år 1872 på extra stat anvisats till grafva refflade kanoner

80,000 R:dr och till projektiler för sådana kanoner 130,000 R:dr.

25:o. Slutligen liar Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att för fortsätta försök

med minor samt anskaffning af minmateriel äfvensom för anskaffning af s. k.

mitrailleuser måtte anvisas ett belopp af 50,000 R:dr; och är donna nådiga

framställning af Riksdagen bifallen.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 17 Maj 1871.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

23

Litt. A.

Tabell öfver de ordinarie anslagen under Riks-statens

Femte Hufvudtitel.

Sjöförsvars-Departementet,

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för

indragna

räntor, För
-

summa

Riksmynt.

Aflöningsstater,

| Departements, chefen ..........................................

! Departementets Kansli-expedition ........................

Departementets Kommando-expedition .................

Förvaltningen af sjö-ärendena ..............................

Sjö-krigsskolan .................................................

Aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer:

Penningar:

Nuvarande beloppet................. 1,106,437: 30.

Af går:

Af anslaget till aflöning åt en

förste bataljonsläkare vid numera

indragna Göteborgs depot

..................... 1,484: —

I följd af Marin-regementets

öfverflyttning

till Fjerde

hufvudtiteln........ 122,558: 02. 124042- 02

Tillkommer:

982,395: 28.

R:dr.

15,000

18,900

4,100

35,250

21,470

R:dr.

R:dr.

15,000

18,900

4,100

35,250

21,470

Af det kontanta vederlaget för den under

anslaget hittills upptagna oindelta spanmål,

hvilken från Riks-staten utesluta..............

14 7fSO __ I

--1 997,145;28

Transportil,091,865:28

---1—| 997,145!28

--|—!l,091,86ö|28

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Transport

Båtsmansindelningen:

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor:

Nuvarande beloppet.......................................

Tillkommer: Under anslaget förut inbegripna

penningar...................................... 7: 61.

och värdet af 39 kub-fot 8 kannor

oindelt spannmål.......................... 83: 58.

Tillskott i de till båtsmans-indelningen uti Blekinge län anslagna

räntor, Förslagsanslag .............................

Penningar.

R:dr.

1,091,865

80,962: 79.1

91: 19.

Indelt ränta

och ersättning

för

indragna

räntor, För
-

R:dr.

—I 81,053

98

24,000;.

Summa

Riksmynt.

R:dr.

1,091,865

28

S:gr|l,115,865|28| 81,053;98

Materielen,

Flottans nybyggnad och underhåll, Reservationsanslag.

Kontanta beloppen af hittills, särskild! för Flottans nybyggnad

och särskild! för Flottans underhåll anvisade anslag, utgörande

......................................................... 754,888: 30.

Af kontanta vederlaget för den under förra anslaget

till Flottans underhåll uppförda oindelta spanmål,

hvilken från Riks-staten uteslutes............... 30,754: 02.

Tillsammans 785,642: 32.1

Af går: För Marinregemente! .......................... 2,415: — • ^gg 227 32

Båtsmäns förseende med kojer och täcken, Reservationsanslag... 13,500_

Båtsmännens beklädnad, Förslagsanslag, högst ...................... ; 138,200 —

Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar,

Reservationsanslag:

Nuvarande beloppet.......................................... 118,400: -

Efter afdrag af Marinregementets andel af detta

anslag ....................................................... 63,235: 40.

uppföres under titel: »Beklädnad åt kanonierer,

81,053

24,000

98

1,196,919 26

783,227 32

13,500- 138,200-

Transport|2,050,792;60 81,053 98!2,131,846158,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

25

matroser och skeppsgossar, Reservationsanslag»,

återstoden med..............................................

Diverse anslag.

Sjövapnets öfningar, Reservationsanslag:

Exercis af Flottans bemanning:

Nuvarande beloppet..................... 480,000: —

Af går för Marinregementet ......... 150: —

Penningar.

Indelt ränta

och ersätt- ning för

indragna

räntor, För- slagsanslag.

Summa

Riksmynt.

R:dr.

..

R:dr.

ö.

j

R:dr. 1 ö.

Transport

2,050,792

60

81,053

98

2.131,846^58

55,164

60

55,164 60

S:gr

990,091

92

■--

—

990,091''92

479,850: — i

!

Sjöexpeditioner till handelns skyddande ............ 150,000: —

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet,

Reservationsanslag ........................................................

Gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll, Förslagsanslag:

Nuvarande beloppet........................ 230,000: —

Tillkommer: Af den kontanta ersättningen

för den under anslagen till

sjöförsvarets stationer och Flottans

underhåll förut upptagna oindelta

spann; ål ................................. 94,670: 12. 324,670: 12.

629,850

60,0001—

629,8501—|

60,0001—j

Afgår: Marinregementets andel af anslaget......... 56,320: —

268,350

12

----

—j 268,350

12

Till stipendier för sjöofficerare under anställelse i utländsk tjenst

eller kommendering utrikes .............................................

15,000

—

—

— 15,000

—

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, Reservationsanslag:

Nuvarande beloppet.......................................... 20,000: —

Afgår för Marinregementet .............................. 3,550: —

16,450

__

—

— 16.450

—

Durchmarchekostnader, Reservationsanslag..............................

20,000

—

—

— 20,000

—

För sjukvård ......................................

39,000

— 39,000

För diverse behof ...................................................

19,175

— 19,175

Rese- och traktamentspenningar. Förslagsanslag .....................

15,000

—

—

—i 15,000

_

Transport

3,188,782

32

81,053

98 3,269,836

30

Jlih. till IO''!; sti. Vret. 1871. 10 Samt. 1 A fri. 1 Rand. (i Raft.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

Penningar.

!Indelfc ränta j

> och ersätt- i

ning för I

indragna

räntor. För-]

I slagsanslag, i

Summa

Riksmynt.

R:dr. | ö.

Transport 3,188,78232!

| Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Förvaltningen afl

sjöärendena:

Nuvarande anslag för Förvaltningen och Departementets Ko m
mando-expedition.

......................................... 5,000: — |

Afgår för Kommando-expeditionen..................... 1,000: —j 4 OM !

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för Departementets!

Kansli- och Kommando-expeditioner, Förslagsanslag:

Nuvarande anslag för Kansli-expeditionen ......... 1,156: 70.!

Tillkommer:

För Kommando-expeditionen......... 1,000: —

För jemnande af Hufvudtitelns slutsumma

....................................... 47: — 1047. _ !

i Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för sjöförsvarets stationer,

Förslagsanslag ........................................................j 27,000;—I

R:dr. i ö.| R:dr. j

81,053 98 3,269,83630

— 4,0001-

2,203 70''--i

Extra utgifter ..................................................................\ 15,000!-

S:gr! 1,131,028i 82!

2,203 70

— 27,000 —

j 15,000;—- !—1,131,028;82

För handeln.

Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal (häraf!

ett särskild! Reservationsamlag å 10,000 R:dr till lifräddnings-!

anstalterna å rikets kuster), Reservationsanslag:

Penningar:

Nuvarande beloppet..................... 650,000: —

Tillkommer, förhöjning ............... 100,000:

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor,

såsom i 1871 års Riks-stat.............................

750,000:

460:

—| 750,000-

460 — j 750,460!—

Summa 3,986,986 h2! 81,513 98 4,068,500 —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.

27

Litt. B.

Tabell öfver de extra, ordinarie anslagen under Riks-statens

Femte Hufvudtitel.

Riksmynt.

Sjöförsvars-Departementet.

R-.dr.

öre.

För pansarfartygs byggande.......................................................................

660,000

—

» grafva rafflade kanoner........................................................................

80,000

—

» projektiler för sådana kanoner ...........................................................

130,000

—

» fortsätta försök med minor samt anskaffning af min-materiel, äfven- som för anskaffning af s. k. mitrailleuser...................................

50,000

Summa

920,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.