Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel.

1871-05-10 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1871:48, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

1

X:<> 48.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1871.

-r- — -— — Andra Kammaren den 10 — —-

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna

under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel.

(Stats-Utskottets Uti. N:is 16, 40 och 61 samt Hem- N:o 43.)

8. A. K.

I afseende å Riks-statens Sjunde Hufvudtitel, innefattande anslagen

till Finans-departementet, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakemmit de

förändringar, som med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen äro i

Riks-staten uppförda, här nedan omförmälas
Departementets

expedition.

l:o) För beredande åt hvardera af de tvänne vid Departementets

expedition anställde vaktmästare af en löneförhöjning å 100 R:dr har Eders

Kong!. Maj:t föreslagit, att det för bemälda expedition i nu gällande stat

uppförda anslag, 38,200 R:dr, måtte förhöjas med 200 R:dr; Men då de

nu för dessa vaktmästare bestämda löner synts Riksdagen utgöra fullt tillräcklig

godtgörelse för det arbete, som af dem fordras, bär Eders Kong!.

Maj:ts förevarande förslag icke blifvit af Riksdagen bifallet.

Statskontoret med kronomagasinerna samt vågstaten i Falun.

2:o) Uti särskild, den 23 Februari innevarande år till Riksdagen aflåten,

nådig proposition har Eders Kongl. Maja af anförda skäl föreslagit:

att Kronans magasins- och bagerirörelse i landsorterna måtte vid

innevarande års slut upphöra, och de derför afsedda tjenstebefattning^ vid

samma tidpunkt indragas;

Eib. till Riksd. Frot. 1871. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

att i följd häraf Sjunde Hufvudtitelns anslag till Statskontoret med

kronomagasinerna samt vågstaten i Falun, hvilket nu utgör 107,105 R:dr

i penningar och 113,4 kubikfot oindelad spån mål, måtte minskas dels med

7,975 R:dr och 18,9 kubikfot spannmål, utgörande beloppet af de under

nämnda anslag inbegripna aflöningar för eu del af berörda befattningar,

nemligen för dem vid Norrköpings, Linköpings, Wadstena, Wisby, Torsebro,

Malmö, Landskrona, Göteborgs, (karlstens och Lidköpings magasiner,

dels ock med ett äfven för magasinsstaten afsedt, men nu odisponeradt belopp

af 1,130 R:dr, eller med tillhopa 9,105 R:dr i penningar och 18,9

kubikfot spannmål, till 98,000 R:dr i penningar och 94,5 kubikfot spanmål,

eller, efter spanmålens förvandling i penningar a 2 R:dr 10 öre kubikfoten,

till 98,198 R:dr 45 öre;

att de nuvarande innehafvarne af berörda till indragning föreslagna

befattningar, som derå erhållit sådana konstitutorial, att de icke kunde

skiljas från dem tillförsäkrade löneförmåner, måtte å Allmänna Indragningsstaten

uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af följande

belopp, nemligen: förvaltaren vid Göteborgs kronomagasin, Löjtnanten

V. A. Hedelius 750 R:dr, föreståndaren vid Göteborgs kronobageri, Bagaren

R. Greiffe 300 R:dr, förvaltaren vid Carlstens kronomagasin, Ofveruppsyningsmannen

vid Tullverket C. Engstedt 750 R:dr, förvaltaren vid Landskrona

kronomagasin, f. d. Kapiteneu J. G. Rundqvist 750 R:dr, förvaltaren

vid Malmö kronomagasin G. Rydberg 750 R:dr, förvaltaren vid Torsebro

kronomagasin S. D. Möller 750 R:dr, föreståndaren vid Christian stads f, d.

kronobageri, Bagaren A. Landegren 250 R:dr, förvaltaren vid Wadstena

kronomagasin G WAllerstedt 700 R:dr och förvaltaren vid Wisby kronomagasin,

Landträntmästare!! M. F. Thre 750 R:dr, med rättighet dessutom

för Magasinsförvaltaren Wallerstedt att, efter frånträdande af nu åt honom

upplåtna bostadslägenhet, erhålla vanlig hyresersättning 50 R:dr, och

med skyldighet för samtliga ofvan uppräknade personer att vara underkastade

den jemkning i beloppen, som kunde blifva eu följd deraf, att de,

vid afgången från sina befattningar eller sedermera, komme för annan allmän

tjenst i åtnjutande af löne- eller annan inkomst;

att deremot de för t. f. förvaltarne vid Upsala, Norrtelje, Nyköpings,

Gripsholms, Calmar, Westerviks, Borgholms, Jönköpings, Ekesjö, Wexiö eller

Helgevärma, Ystads, Halmstads, Warbergs, Mariestads, Örebro, Carlstads,

WFsterås, Fall!, Hernösands, Frösö, Umeå och Luleå rcservmagasiner nu å

Allmänna Indragningsstaten uppförda arfvodesbelopp, tillsammans 4,900

R:dr, måtte derifrån uteslutas.

I fråga om de för Kronans magasins- och bagerirörelse i landsorten

hittills upplåtna byggnader, har Eders Kongl. Maj:t, som, uppå derom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

3

gjord underdånig framställning, i nåder bifallit, att magasinet i Wisby

må den 1 nästkommande Juli få för Gotlands försvarsverk öfvertagas af

Arméförvaltningen, i nåder föreslagit Riksdagen:

dels att magasinsbyggnaderna i Norrköping och Malmö måtte med

tillhörande tomter få i enlighet med framställda förslag af stadsfullmäktige

i nämnda städer inlösas till de värden, som, icke understigande redan erbjudna

30,000 R:dr för det förra och 7,700 R:dr för det sednare, Eders

Kongl. Magt, efter å egendomarne genom Ofverintendents-embctet anställd

uppskattning, kunde finna godt bestämma;

dels ock att, då af öfriga kronomagasinerna en del voro inrymda i

andra Kronans hus, eller dermed sammanbyggda, eller belägna inom områden

för Kongl. slott, eller å boställsjord, eller, i följd af andra omständigheter,

möjligen icke kunde utan olägenhet för Kronan afhändas, men

dessa omständigheter ännu icke erhållit den utredning, som erfordrades för

att afgöra, hvillca af ifrågavarande byggnader lämpligen kunde försäljas,

och hvilka åter borde fortfarande för Kronan bibehållas, Riksdagen ville

bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att, efter föregående värdering, få sälja

dem bland dessa byggnader, emot hvilkas afhändande från Kronan hinder

funnes icke mota.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslågit har Riksdagen bifallit.

Postverket.

3:o) Jemte det Eders Kongl. Maj:t uti särkild, den 10 sistlidne Mars

aflåten nådig proposition till Riksdagens granskning framlagt ett af Generalpoststyrelsen

upprättadt förslag till postverkets utgiftsstater för 1872

med de jemkningar, som Eders Kongl. Maj:t funnit deri böra vidtagas,

har Eders Kongl- Maj:t meddelat, att — då upprättandet af en normalstat

för postverket ansetts icke lämpligen höra ske förrän efter fastställandet

af en allmän poststadga och det af General-poststyrelsen afgifna förslag

till en sådan förordning, hvilket i anseende till de af sednast församlade

Riksdag fattade beslut rörande de delar deraf, som genom nådiga propositionen

den 31 Mars 1870 underställdes Riksdagens pröfning, måst i väsendtlig

män ’ omarbetas, ännu icke hunnit fullständigt beredas till underdånig

föredragning — det framlagda statsförslaget icke vore ämnadt att

fastställas såsom normalstat för postverket, utan endast att reglera verkets

utgifter under år 1872.

Postverkets stater för år 1871, sådana de af Eders Kongl. Maj:t blifvit

i öfverensstämmelse med sednast församlade Riksdags beslut fastställda,

sluta sig å en summa af 2,200,000 R:dr. Uti dessa stater hade Generalpoststyrelsen

föreslagit åtskilliga förändringar, för hvilka i nådiga propo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

sitionen närmare redogöres, och skulle, enligt General-poststyrelsens förslag,

postverkets utgiftsstater för år 1872 uppgå till falionrlo

aflöningsstaten....................................

indragningsstaten .............................

pensionsstaten ....................................

omkostnadsstaten ..............................

oförutsedda utgifter ........................

afkortningar och institutioner

eller samn

beräknade.

R:dr

694,300

—

55

10,688

50.

55

24,040

—

55

1,456,350

—

55

30,000

—

55

14,621

50.

R:dr

2,230,000

—

Af den nådiga propositionen inheintas vidare, att General-poststyrelsen

uti särskild underdånig skrifvelse^ till Eders Kongl. Maj:t sedermera

öfverlemnat en af Postmästaren i Gagnef Anders Johan Aschan gjord ansökning

om afsked med pension och dervid af anförda skål hemställt, huruvida

icke billigheten funnes påkalla, att Aschan, då han beviljades nådigt

afsked från postmästaretjensten i Gagnef, tillerkändes pension till belopp,

motsvarande hans hittills åtnjutna lön 800 R:dr.

bom Eders Kongl. Maj:t, med afseende å hvad General-poststyrelsen

anfört rörande Postmästaren Aschans ansökning om pension, funnit

godt för sin del bifalla, att bemälde postmästare måtte å pensionsstaten

uppföras till åtnjutande från och med månaden näst efter den, hvarunder

han erhölle afsked ur postverkets tjenst, af pension till belopp af 800 R:dr,

så komme, med iakttagande häraf och af de förändringar Eders KonglMaj;t,

på sätt i den nådiga propositionen förmäles, funnit sig höra i de af

General-poststyrelsen föreslagna staterna vidtaga, äfvensom af den jemkning

i beloppet af anslaget till afkortningar och restitutioner, som för slutsummans

afjemnande erfordrades, de postverkets utgiftsstater för år 1872,

som Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat till granskning jemväl af Riksdagen,

att sluta sig på följande summor, nemligen:

aflöningsstaten.......................................... R:dr 690,150: —

indragningsstaten .................................... „ 14,188: 50.

pensionsstaten .......................................... ,. 24,840: —

omkostnadsstaten .................................. „ 1,456,850: —

oförutsedda utgifter................................ " 30,000: _

afkortningar och restitutioner ............ » 13,971: 50-

Summa R:dr 2,230,000: —

Hvad angår beloppet af den pension, Eders Kongl. Maj:t, på sätt nyss

är nämndt, ansett höra å postverkets pensionsstat uppföras för Postmästaren

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bilcsdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

Aschan, har Riksdagen icke kunnat den nådiga propositionen bifalla. Ehuru

Aschan, jemlikt de för civile embets- och tjenstemäns pensionering från

allmänna indragningsstaten gällande grunder, icke är berättigad till pension,

enär han endast på förordnande och tillsvidare innehar postmästaretjensten

i Gagnef, bär Riksdagen visserligen på de af General-poststyrelsen

anförda skäl funnit billigheten fordra, att Aschan må komma i åtnjutande

af pension till ofvan föreslagna belopp; men då han, enligt meddelad uppgift,

vid afskedstagande är berättigad att från Civilstatens pensionsinrättning

erhålla en årlig pension af 400 R:dr, har Riksdagen ansett det belopp,

som bör å postverkets pensionsstat för Aschan uppföras, kunna inskränkas

till en pensionsfyllnad å 400 R:dr, motsvarande skilnaden mellan hans nuvarande

lön och pensionen från Civilstatens pensionsinrättning. Härigenom

skulle postverkets pensionsstat, sådan den blifvit af Eders Kong!. Maj:t

föreslagen, komma att minskas med 400 R:dr, hvilket belopp, för erhållande

af samma slutsumma som finnes i statsförslaget upptagen, lämpligen torde

kunna tilläggas anslaget till afkortningar och restitutioner; Och har Riksdagen

i öfrigt godkänt de postverkets utgiftsstater, hvilka, slutande sig å

en summa af 2,230,000 R:dr, blifvit, enligt hvad ofvan anförts, af Eders

Kongl. Maj:t för Dess del gillade; varande i följd häraf postverkets kontanta

anslag, förslagsvis beräknadt att af postmedel direkte utgå, till enahanda

belopp upptaget.

I sammanhang med förslaget till postverkets utgiftsstater har Eders

Kongl. Maj:t behagat meddela, hurusom, — sedan sednast» Riksdag med

anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition i ämnet bifallit, att

till bestridande af kostnaderna för uppförande af nytt posthus finge af

postverkets öfverskottsmedel för då »innevarande och de närmast derpå

följande åren» disponeras ett belopp af högst 300,000 R-.dr, emot det att

den nu till posthus bär i staden begagnade egendomen blefve till statsverket

öfverlemnad för att användas på sätt Eders Kongl. Maj:t kunde

finna godt bestämma, — General-poststyrelsen uti underdånig skrifvelse

anfört, att, derest Riksdagens berörda medgifvande herde tydas såsom icke

afseende de medel, hvarmed enligt då under arbete varande bokslut för år

1869 postverkets inkomster öfverskjuta de med postförvaltningen förenade

utgifter, utan dessa medel borde till Statskontoret levereras, den summa,

som i följd deraf nu vore att till nämnda kontor aflemna, utgjord» 184,020

R:dr 11 öre, men att styrelsen ansett sig före vidtagande af den på styrelsen

beroende åtgärd höra afvakta Eders Kongl. Maj:ts föreskrift i ämnet,

i hvilket afseende styrelsen, med erinran hurusom, till följd af åtskilliga

uppgifna förhållanden, både en icke obetydlig minskning i postverkets inkomster

och en ännu mera väsendtlig tillökning i verkets utgifter vore under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

de närmast förestående åren att emotse, hemställt om vidtagande af sådana

åtgärder, hvarigenom ifrågavarande medel kunde blifva för den nya

postbyggnaden disponibla. Vid pröfning häraf hade Eders Kongl. Maj:t

väl funnit, att, — då Riksdagen på grund af yttrad öfvertygelse, att ett nytt,

rymligare och på ett mera tidsenligt sätt inrättadt posthus i hufvudstaden

vore af verkligt behof påkalladt, medgifvit, att den för en sådan byggnads

uppförande erforderliga kostnad finge inom ett visst maximibelopp bestridas

af postverkets öfverskottsmedel, och det icke funnes någon anledning antaga

det Riksdagens mening varit att uppförandet af ifrågavarande, för

brefvexlingens behöriga besörjande i hög grad beliöfliga byggnad skulle

mer än nödigt fördröjas, — äfven ofvan o införmälda 184,020 R:dr 11 öre

borde anses tillhöra de medel, som varit af Riksdagen afsedda att för bekostande

af posthusbyggnaden användas, men, för den händelse denna uppfattning

af Riksdagens afsigt skulle befinnas icke vara riktig, hade Eders

Kongl. Maj:t icke velat i ämnet gifva någon föreskrift, innan Riksdagen

haft tillfälle att deruti sig yttra.

Vid behandling af detta ärende har Riksdagen medgifvit, att postverkets

öfverskottsmedel för år 1869 må för den nya, till en kostnad af

högst 300,000 R:dr beräknade posthusbyggnaden i hufvudstaden få disponeras.

Telegrafverket.

4:o) Då vid den utveckling och betydenhet, telegrafverket numera

ernått, något egentligt skål synts icke vara för handen att för detta verk,

som bland rikets embetsverk vore de enda, med hvars stat Riksdagen hittills

icke tagit befattning, fortfarande bibehålla ett sådant undantagsförhållande,

har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit uppförande i Riks-staten

äfven af berörda verks inkomster och utgifter; och, jemte det Eders Kongl.

Maj:t i sådant afseende vid beräkning af statsverkets tillgångar upptagit

telegrafverkets inkomster, under benämning telegraf medel, till ett belopp af

740,000 R:dr, har Eders Kongl. Maj:t under Sjunde Hufvudtiteln föreslagit,

att Riksdagen, med godkännande af de telegrafverkets utgiftsstater, som,

enligt hvad ett den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och

behof bilagdt statsråds-protokoll öfver finansärenden utvisade, Eders Kongl.

Maj;t för sin del gillat och hvilkas slutsumma uppgick till 689,500 R:dr,

måtte för nämnda verk uppföra ett reservationsanslag till förstberörda belopp,

740,000 R:dr, att omedelbart utgå af telegrafmedlen, samt derjemte

medgifva, dels att de öfverskott, som å samma medel möjligen kunde

uppstå, måtte af Eders Kongl. Maj:t för telegrafverkets behof disponeras

och dels att till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter,

som för uppfyllande af trdktatsenliga förbindelser kunde erfordras, Eders

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48. 7

Kong!. Maj:t matte, i händelse verkets egna medel dertill icke lemnade

tillgång, ega att i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till belopp af

högst 150,000 R:dr.

1 afseende å det anslag, som, i händelse förslaget om telegrafverkets

upptagande i Riks-staten vunne Riksdagens bifall, borde för samma

verk uppföras, hade, enligt hvad af statsråds-protokollet inhemtats, Eders

Kong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet fästats derpå, att utöfver utgiftsstaternas

nyssnämnda slutsumma, 689,500 R;dr, medel borde finnas till Eders

Kong!. Maj:ts disposition för telegrafnätets utsträckning och förbättring

äfvensom för andra ej i staten upptagna utgifter för telegrafverkets behof;

och då telegrafmedlen icke kunnat beräknas högre än till 740,000 R:dr, funnos

således de medel, som i berörda hänseende skulle för år 1872 kunna utan

anlitande af andra statsverkets tillgångar anvisas, icke utgöra mer än

50,500 R:dr. Häraf äfvensom af de enahanda medel, hvilka för de efter

1872 följande åren kunde blifva tillgängliga, komme emellertid eu väsendtlig

del att tagas i anspråk för det af Telegraf-styrelsen redan förut anmälda

behofvet af en ny undervattenskabel för bibehållande af den vigtiga telegrafförbindelsen

med Gotland, såsom bidrag hvartill vore ifrågasatt anvisande

från handels- och sjöfartsfonden af ett förskott å 110,000 R:dr,

emot skyldighet för telegrafverket att årligen, i den mån verkets vinstmedel

dertill lemnade tillgång, återbetala något visst belopp af förskottet.

Ringa som de medel, hvilka efter bestridande af telegrafverkets utgifter

enligt stat återstod o af dess beräknade inkomster, voro för verkets ändamålsenliga

utveckling, måste de efter afdrag af nyssberörda årliga utbetalning

till handels- och sjöfartsfonden blifva för ändamålet ännu otillräckligare,

hvarföre Eders Kong!. Maj:t ansett det vara alldeles nödvändigt, att jemte

ifrågavarande medel äfven de inkomster, som möjligen utöfver beräkningen

kunde till telegrafverket ingå, fortfarande finge förblifva till Eders Kong!.

Maj:ts disposition för verkets behof, på samma sätt som redan länge egt

mm i afseende på öfverskottens å fyr- och båkmedlen användande för lotsoch

fyrinrättningen.

Hvad telegrafverkets aflöning^stater och allmänna omkostnader beträffar,

väcktes vid 1867 års statsrevision fråga om detta verks förening

med postverket. Revisorerne hemställde nemligen uti sin berättelse, huruvida

icke tidpunkten vore inne för åstadkommande af en utredning utaf

fördelande och olägenheterna af post- och telegrafverkens förening under

en gemensam styrelse. Uti häröfver afgifvet utlåtande hade Telegrafstyrelsen

af anförda skål afstyrkt en dylik åtgärd, hvaremot General-poststyrelsen

uti sitt utlåtande i ämnet anfört flera skål till stöd för en sådan

förening, hvarjemte styrelsen, som, för att kunna hemta någon ledning för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

bedömandet af denna fråga utaf erfarenheten i andra länder, begärt upplysningar

i ämnet af vederbörande embetsmyndighet^'' i de länder, der förvaltningen

af telegrafinrättningen är förenad med postverket, vid ofvannämnda

utlåtande bifogat de yttranden, som med anledning häraf blifvit

afgifna dels af Norska Regeringens Marin- och Postdepartement, dels af

General-postdirektören i Danmark och dels slutligen af Preussiska Generalpostamtet.

1 anledning af Revisorernas berörda framställning, anhöll Riksdagen

uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1868, bland annat, att Eders Kongl.

Maj:t, efter föregången utredning af fördelar och olägenheter af post- och

telegrafverkens förening under eu gemensam styrelse och i sammanhang

med pröfning och fastställelse af ifrågasatt ny poststadga, täcktes för Riksdagen

framlägga förslag till normalstat för postverket, hvilken stat, för den

händelse en sammanslagning af de båda institutionerna befunnes fördelaktig,

äfven borde omfatta telegrafverket, samt att, intill dess en sådan normalstat

kunde varda slutligen fastställd, embeten och tjenster vid ifrågavarande

embetsverk måtte endast på förordnande och tillsvidare tillsättas.

Sedan cheferna för post- och telegrafverken häröfver på nådig befallning

afgifvit utlåtande, har Eders Kongl. Maj:t den 22 December 1869

till pröfning förehaft detta ärende och dervid, i betraktande af hvad i berörda

utlåtande blifvit yttradt, och då dertill komme, att göromålen inom

de båda verken icke vore af beskaffenhet att, för att skötas med tillbörlig

enhet och kraft, ovilkorligen erfordra eu gemensam styrelse; att det samband,

som emellan dessa båda verk borde förefinnas, lämpligast och bäst

ordnades derigenom, att desamma lydde under ett och samma regeringsdepartement;

att genom en sammanslagning af de båda styrelserna någon

afsevärd besparing i utgifter icke stode att vinna; och slutligen att i allt

fall tidpunkten för en dylik åtgärd nu syntes vara mindre lämplig, då

isynnerhet postverket stode under en utveckling, som ovilkorligen kräfde

en chefs odelade uppmärksamhet åt dess angelägenheter, funnit någon

annan åtgärd i anledning af Riksdagens förevarande framställning icke för

det dåvarande höra ega rum, än att å de orter, der båda styrelserna funne

sådant lämpligt, befattningarne såsom postexpeditör och telegrafstationsföreståndare,

vid inträffande ledighet, hos samma person förenades.

Emellertid har Riksdagen, som för sin del vidhåller de åsigter, hvilka

legat till grund för 1868 års Riksdags ofvanberörda framställning, ansett

sig vid detta tillfälle höra återupptaga frågan om post- och telegrafverkens

förening under gemensam förvaltning.

De

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48. 9

De yttranden, som blifvit meddelade af vederbörande embetsmyndigheter

i Norge, Danmark och Preussen,jemförda med General-poststyrelsens

och dess chefs ofvanberörda utlåtanden, innebära, enligt Riksdagens åsigt,

giltiga bevis för lämpligheten af en sådan förening, hvaremot de skal, som

af chefen för Telegrafstyrelsen blifvit till stöd för en motsatt åsigt anförda,

synts Riksdagen icke kunna tillerkännas någon afgörande vigt. Bemälde chef

yttrar, bland annat »att från förhållandena i främmande länder något stöd

icke syntes vara att hemta för en förening af de begge embetsveraen.» Härvid

torda höra bemärkas, att åtminstone i Preussen, hvars telegrafväsende,

innan det uppgick i det Nordtyska förbundets, vunnit en ojemförligt större

utveckling i afseende på stationer, personal och göromål än inom vårt

land ännu på lång tid kan vara att emotse, en förening af Post- och Telegrafverken

visat sig vara ändamålsenlig, samt att, på sätt det Preussiska

Generalpostamtet upplyst, oaktadt den delning af styrelsen, som numera

blifvit en följd af den Nordtyska förbundsförfattningen, sammanslagning

af post- och telegrafstationer ännu eger rum. Sålunda lemna förhållandena

i Preussen och dess Generalpostamts ofvan åberopade skrifvelse de kraftigaste

bevisen för fördelande af en för Post- och Telegrafverken gemensam

förvaltning. . rr, . „

Vidare har blifvit anfördt, »att vid bildandet af den svenska telegrafstyrelsen

den största inskränkning i tjenstemannapersonalen egt rum» och

»att styrelsen hyste den öfvertygelsen, att en sammanslagning af de begge

embetsverkens styrelse hvarken skall medföra besparing för Staten eller

underlätta ärendenas skötande». Riksdagen åter är af den åsigt att genom

den ifrågasätta föreningen en inskränkning i tjenstemännens antal inom de

båda verkens styrelse måste kunna åstadkommas, hvilket synes framgå

såväl deraf att inom Post- och Telegrafstyrelsernas kansli- och kameralafdelningar

flere tjenstemän innehafva befattningar äfven inom andra embetsverk,

som äfven deraf att sådana göromål, livilka tillhöra förrådsförvaltare,

registrator, kamererare, kassör in. fl., icke nödvändigt växa i aritmetiskt

förhållande till antalet personer, med hvilka de i tjensteutöfningen

komma i beröring. En minskning i göromålen skulle äfven blifva en följd

af sammanslagningen och den deraf uppkommande inskränkning i antalet

stationer, då derigenom expeditionernas antal komme att förminskas.

Beträffande frågan om lämpligheten af telegrafstations förening med

postanstalt har Telegrafstyrelsen anfört, »att, enär på eu telegrafstation af

något slags betydenhet tjenstemännens tid är ständigt upptagen af tjenstebestyr,

som icke i ringaste mån få eftersättas för främmande göromål,

en dylik stations förening med ett postkontor, i stället för att kunna åstad
Bih.

till Riksd. Prot. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

komma någon besparing medelst indragning af en eller annan tjenst, tvärtom

skulle genom det samtidiga skötandet af fullkomligt olikartade ärenden, för

hvilket tillräcklig tid saknades, skadligt inverka på handläggning af dem

alla.» Det allmänt kända förhållande, att flere telegraftjenstemän äro sysselsatta

med andra dels offentliga dels enskilda tjänster och bestyr, har

föranledt Riksdagen antaga, att tjenstemännens antal på åtskilliga stationer

är större än behofvet krafvel*. Att tjenstgöring^ icke öfverallt tager

tjenstemännens hela tid i anspråk synes äfven framgå af följande ur Telegrafstyrelsens

berättelse för år 1869 hemtade uppgifter. Utaf samtliga

114 stationer hade endast 54 afsändt 3,000 telegrafexpeditioner och derutöfver,

samt endast 35 afsändt öfver 6,000. Vid Dalarö med eu tjensteman,

som tillika är postföreståndare och hvars tjenstgöring hufvudsakligen

är inskränkt till sommartiden, hade expedierats 2,251 telegram under det

att vid Södertelje med 2 tjensteman expedierats ..... ... 2,862 telegram

vid Arboga med 1 tjensteman expedierats ..................... 2,834 „

.. Umeå „ 2 „ „ 8,726

„ Skelefteå „ 3 „ „ 9,088

„ Hernösand „ 3 „ „ 16,744

„ Örebro „ 4 „ „ 11,990

Det torde sålunda med visshet kunna antagas, att genom Post- och

Telegrafverkens förening eu betydlig minskning i tjenstemännens antal kan

åvägabringas icke allenast å de orter, der både post- och telegrafgöromålen

utan olägenhet kunna bestridas af en person, utan jemväl å sådana,

der båda verken af en eller annan anledning behöfde flera tjensteman, utan

att dessa äro i tjensten fullt upptagna. Äfven om billigheten påkalla]*, att

för den gemensamma post- och telegraftjenstemannen aflöningen fastställes

till något högre belopp, än någondera af de särskilda befattningarnes innehafvare

förut åtnjutit, bör det dock alltid anses fördelaktigare, att tjenstgöringen

bestrides af ett mindre antal personel*, hvilka deraf hemta tillräckliga

medel till sitt uppehälle, än att göromålen fördelas på flera personer,

af hvilka icke någon kan aflönas så, att han deraf eger sin fidla

bergning. Härtill kommer, att risken för kassabalanser måste aftaga i den

mån uppbördsmännens antal förminskas, men att å andra sidan kontrollen

öfver tvänne olika verka kassör hos en och samma tjensteman lärer vara

ofullständig, så vida icke båda dessa verk hafva gemensam öfverstyrelse

och bokföring. Dessutom torde antagandet af gemensamma tjensteman för

Post- och Telegrafverken icke vinna önskvärd tillämpning med mindre öfverstyrelse!]

blifver gemensam, till exempel hvarå må anföras, att hittills

sådan gemensamhet eger ruin endast i Åmål och vid Dalarö.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

Genom båda verkens förening skulle således, enligt Riksdagens tanke,

eu betydlig besparing i många afseende!! kunna vinnas, hvilket Riksdagen

hvad Telegrafverket beträffar, ansett så mycket angelägnare att här framhålla,

som Telegrafstyrelsen uttalat den åsigt, att detta verk icke hade till

uppgift att förvärfva öfverskottsmedel åt statskassan, — ett mål, hvilket

tvärtom synes Riksdagen vara väl värdi att eftersträfva, och, med den utveckling

Telegrafverket numera hunnit, snart kunna uppnås.

Frågan om Post- och Telegrafverkens förening synes derföre höra

komma under förnyad omröstning, på det att, om föreningen af de båda

verken vinner godkännande, ett organisationsförslag i detta syfte måtte utarbetas.

Då Riksdagen af denna anledning ansett aflönings- och utgiftsstat

särskild! för Telegrafverket för närvarande icke höra bestämmas, har Riksdagen

alltså icke heller ingått i någon detaljerad granskning af de nu

framlagda statsförslagen.

På grund af hvad sålunda förekommit och då Riksdagen funnit det

af Eders Kong!. Maj:t begärda kreditiv för sådana oförutsedda utgifter,

som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna uppstå, vara för

ändamålet behöfligt, har Riksdagen, med godkännande af Eders Kong!.

Maj:ts nådiga förslag om upptagande i Riks-staten af Telegrafverkets inkomster

och utgifter, ansett sig för närvarande icke höra bifalla det af

Eders Kongl. Maj:t framlagda nådiga förslag till utgiftsstat för Telegrafverket,

men till Eders Kongl. Maj:ts disposition för nämnda verk under

Sjunde Hufvudtiteln uppfört ett reservationsanslag af 740,000 R:dr, att

omedelbart utgå af telegrafmedlen; hvarjemte Riksdagen medgifvit, att de

öfverskott, som å samma medel möjligen kunna uppstå, må af Eders Kongl.

Maj:t för Telegrafverkets behof disponeras; och att till bestridande af sådana

Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga

förbindelser kunna erfordras, Eders Kongl. Maj:t må, i händelse verkets

egna medel dertill icke lemna tillgång, ega att i Riksgälds-kontoret

utbekomma förskott till belopp af högst 150,000 R:dr; anhållande i sammanhang

härmed Riksdagen i underdånighet, att Eders Kongl. Maj;t täcktes

taga frågan om Post- och Telegrafverkens förening under förnyad

ompröfning samt för Riksdagen framlägga det förslag, som af frågans utredning

kan föranledas.

Tullverket.

5:o) Uti eu den 2 nästlidne Januari ingifven underdånig skrifvelse

hade, på sätt det den nådiga propositionen angående stats verkets tillstånd

och behof bilagda statsråds-protokoll öfver finansärenden gifver vid handen,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

General-tullstyrelsen afgifvit förslag till de ändringar eller tillägg i Tullverkets

norrnalaflöningsstat och öfriga för år 1871 fastställda utgiftsstater,

hvartill en vexlande handelsrörelse och andra på frågan inverkande omständigheter

funnits höra vid reglerandet af Tullverkets utgifter för år 1872

gifva anledning; och hade styrelsen i sådant afseende öfverlemnat dels ett

statsregleringsförslag, dels ett förslag till ändring af vissa §§ i tullstadgan;

åsyftande detta sednare förslag en sådan förändring af de från äldre bevakningsanordningar

qvarvarande inloppstullkamrarne till Stockholm och

inloppsstationerna till Nyköping, Norrköping, Söderköping, Uddevalla och

Kongelf, att den derstädes anställda fasta bevakningspersonalen skulle utbytas

emot en mera rörlig, hvilken, jemte den egentliga kustbevakningen,

kunde på ett för sjöfarten mindre betungande, men under numera förändrade

förhållanden för Tullverket tillräckligt betryggande sätt utöfva nödiga kontroller

mot missbruk. ......

Under förutsättning af nådigt bifall härtill hade styrelsen föreslagit,

att ej mindre de vid inloppstullkamrarne valar», Sandhamn och Furusund

nu varande tullinspektorsbefattningar, utan ock den ena af de tvänne för

Stockholms skärgård i staten upptagna bevakningskontrollörsbefattnmgar

med de till denne kontrollörs biträde hörande tre jaktbåtsmän, en jaktuppsy

nings man med sina två jaktbåtsmän, äfvensom två roddare vid Furusund

måtte indragas, samt såväl vid nämnda inloppsstationer som vid kustbevakningen

i (ifrigt de enligt statsregleringsförslaget erforderliga öfver-och

undcrbetjente åläggas den förändrade tjenstgöring, som af tullstadgans förändring

blefve en gifven följd, samt tilldelas de i statsregleringsförslaget

utförda aflöningsförmåner; genom hvilka förändringar indragningsstaten väl

skulle komma att ökas med 4,800 R:dr, men aflöningsstaten deremot minskas

med 2,700 R:dr, hvadan kostnaderna för statsverket skulle komma

att för det närvarande ökas med 2,100 Rrdr.

I fråga om tullstationen Häfringc, som vore inloppsort såväl till Nyköping

som till Norrköping och hvarest vid nuvarande öfveruppsyningsmans

afgång skulle, i stället för honom, anställas en uppsyningsman, hade Generaltullstyrelsen,

under åberopande af hvad om förändrade åligganden blifvit

rörande inloppstullkamrarne till Stockholm föreslaget, hemställt, att enahanda

förändring måtte vidtagas vid vädring», hvarigenom nu utgående aflöningsbelopp

vid stationen komme att förhöjas med 300 R:dr.

Vidare hade General-tullstyrelsen af anförda skäl hemställt, att en

kustroddaresvssla i Göteborgs tullkammaredistrikt och en vaktmästaresyssla

vid Kalfsund inom samma distrikt måtte vid innehafvarnes afgång eller

frivilliga öfverflyttande på indragningsstat indragas, hvarigenom en besparing

af tillhopa 1,100 R:dr skulle på aflöningsstaten åstadkommas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

Likaledes hade styrelsen föreslagit, att den stationära tullbevakningen

vid Hattar! måtte indragas och ersättas med en uteslutande rörlig sjöbevakning

af en kustvakt med 500 R:dr i ordinarie lön, 200 R:dr i tjenstgöringspenningar

och 200 R:dr såsom båtlega samt två kustroddare med 350 R:dr

i lön och 150 R:dr i tjenstgöringspenningar hvardera, eller tillhopa 1,900

R:dr, med åliggande för dessa, att å ankommande fartyg, utan deras uppehållande

genom anläggning vid land, verkställa erforderliga undersökningsoch

kontrollåtgärder; varande härvid af styrelsen upplyst, att af de i staten

uppförda sysslorna så väl öfveruppsyningsmansbefattningen som vaktmästaretjensten

för närvarande vore lediga samt höllos otillsatta, i följd hvaraf och

enär nu på platsen anställda två roddare kunde såsom kustroddare fortfarande

användas, så att någon öfverflyttning på indragningsstaten icke blefve

behöflig, en besparing i Tullverkets utgifter af 600 R:dr, motsvarande skilnaden

emellan sistberörda belopp och den nu för stationen Hättan till 2,500

R:dr i staten upptagna aflöning, kunde åstadkommas.

Under åberopande af den betydande tillväxt trafiken i Malmö de sednare

åren vunnit och derpå beroende ökning i såväl tjenstebestyren som

uppbörden vid tullkammaren derstädes, och med erinran, hurusom enligt

gällande bestämmelser tullförvaltaren ålåge att ansvara för göromålens i packhuset

handhafvande, oaktadt uppbördens indrifning och kassaräkenskapernas

uppgörande icke lemnade honom någon tid öfrig för öfvervakande af inkommande

varors behandling i packhuset, hade bemälde tullkammare föreslagit

tillsättande af en packhusinspektor med egen ansvarighet för packhusgöromålen,

dervid biträdd, utom, såsom förut, af bokhållaren, jemväl af två

bland kammarskrifvarne vid tullkammaren, äfvensom af den i packhuset

anställde uppsyningsman, mot det att nu å tullkammarens stat upptagna

nederlagsinspektors- och öfveruppsyningsmanssysslor indrogos, och med skyldighet

för kontrollören, hvilken för närvarande hade hufvudbestyret med

packhusgöromålen, men genom en sådan ny anordning finge återgå till sin

egentliga befattning i tullkammaren, att derefter tillika handhafva nederlagsinspektorens

åligganden; hvarförutom tullkammaren ifrågasatt, om ej,

då den jemna tillsyn, som den yttre tullbevakningen fordrade å en så lifligt

trafikerad gränsort som Malmö, icke kunde af tullförvaltaren^med erforderlig

noggrannhet utöfvas, åt hamnbevakningsinspektoren, sonVansågs^böra

benämnas »tullbevakningsinspektor\ borde uppdragas att denna tillsyn på

eget ansvar handhafva.

Instämmande häruti hade distriktschefen tillstyrkt, att för en packhusinspektor

i Malmö måtte i 1872 års stat uppföras dels såsom ordinarie

lön 3,000 R:dr och dels såsom tjenstgöringspenningar 2,000 R:dr,“ellerfen

aflöning tillhopa af 5,000 R:dr, samt derjemte, att den åt tullförvaltaren

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

nu anslagna båtlega, 100 R;dr, finge i stället tilldelas hamnbevakningsinspektoren
General-tullstyrelsen

både af anförda skål i underdånighet tillstyrkt

de af tullkammaren och distriktschefen ifrågasätta förändringar, att vidtaga

i män som nuvarande nederlagsinspektor och öfveruppsyningsman afginge

eller fuunos villige att låta sig på indragningsstat öfverflyttas; hvarjemte

och då genom lämplig befunnen utvidgning af bevakningsområdena eu af

de inom Malmö tullkammaredistrikt stationerade kustsergeanter till häst

kunde umbäras, styrelsen föreslagit, att en sådan syssla måtte vid någon

kustsergeants” till häst inom Malmö fördelning blifvande afgång eller förflyttning

med eget begifvande på indragningsstat blifva indragen, hvarigenom

körnare att på aflöningsstaten besparas 1,350 Rall*.

Sedan Eders Kong!. Maj:t den 10 Juni nästlidna år förunnat staden

Cimbrishamn allmän stapelfrihet, under vilkor af upplåtande åt Tullverket

af de för tullförvaltningen erforderliga lägenheter och inventarier m. m.,

hade, på det att staden måtte omedelbart efter det sådant blifvit fullgjordt

kunna af förmånen komma i åtnjutande, Generaltullstyrelsen funnit sig

nu böra föreslå den tullkammarepersonal och den aflöning för samma personal,

som ansåges behöflig; och både styrelsen i sådant afseende hemställt,

att den förra måtte bestämmas till eu tullförvaltare och en vaktmästare,

af hvilken sistnämnde, utom öfriga åligganden, attestering^! af inkommande

varors packhusbehandling skulle fullgöras, och att aflöningen måtte fastställas

för tullförvaltaren till:

ordinarie lön .............. 1,500 R:dr

tjenstgöringspenningar ................. 500 »

båtlega ......................................... 100 » 2,100: —

och för vaktmästaren till:

ordinarie lön ........................ 400 Ridt

tjenstgöringspenningar -.......... 300 » 700: —-

Anförande styrelsen vidare, att, derest behofvet framdeles fordrade

anställande af eu uppsyningsman, hvilken berörda attesteringsskyldigliet då

ko linne att åligga, tjenstgöringspenningarne för vaktmästaren bolde nedsättas

till 200 R:dr och denne följaktligen vara pligtig att en sådan nedsättning

sig underkasta.

Härförutom har General-tullstyrelsen hemställt, att en sådan ny bevakningsanordning,

som bär ofvan omförmälts i afseende på inloppstullkamrarne

till Stockholm samt den för Nyköping och Norrköping gemensamma

inloppsstationen Häfringe, äfven måtte med ingången af år 1872

få vidtagas vid Arko under tullkammaren i Norrköping lydande tullstation,

samt att samtidigt en derstädes ledighållen vaktmästaresyssla måtte defG

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf)

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

nitivt indragas, hvarigenom den tillökning af 700 R:dr, som den nya regleringen

eljest skulle medfört i aflöningsstaten, komme att nedsättas till

100 R:dr.

I afseende å den inom Me ms tullkammaredistrikt belägna inloppsstationen

Baresund hade styrelsen åberopat endast hvad nyss om Arko

och förut om större delen öfriga inloppsorter blifvit, med hänsyn till förändring

i tjenstgöring och aflöning derstädes, anfördt, genom hvilken förändrings

tillämpning äfven vid Baresund utgifterna vid denna station komme

att höjas med 600 R:dr.

Styrelsen hade vidare ansett sig höra tillstyrka bifall å eu af den

under tullkammaren i Mera lydande jaktuppsyningsman gjord och af tullkammaren

understödd ansökning om förhöjning till 300 R:dr af hans nu

med 200 R:dr utgående jaktlega; och skulle härigenom en tillökning af 100

R:dr i aflöningsstaten uppkomma.

Beträffande eu af tullinspektionen i Arvika gjord framställning om

allt visitation- och förtullningsbestyrs inskränkande till Charlottenbergs

tullstation i fråga om gods och effekter, som, destinerade flit eller till

Afvika, ankomme med jernbantåg från Norge, hade styrelsen funnit detta

förslag fullt lämpligt och ändamålsenligt samt hemställt att, med bifall

dertill, i nåder måtte förordnas, att tullkontrollörs- och vaktmästaretjensterna

i Afvika skulle indragas vid nuvarande kontrollörens afgång eller

öfverflyttning med eget begifvande på indragningsstat, att derefter i Afvika

endast måtte anställas en tullkammareföreståndare med 200 R:dr ärligt

arfvode samt att en ny vaktmästaresyssla skulle inrättas vid Charlottcnberg

med ordinarie lön af 400 R:dr och tjenstgöringspenningar 200 R:dr, hvarigenom

en besparing af 1,950 R:dr å aflöningsstaten för tullkammaredistriktet

uppkomme.

Hvad anginge den egentliga eller rörliga kontrollbevakningen mot

Norska gränsen, som bestode af två bcvakningskontrollörcr med dem underlydande

tillhopa 14 gränsridare, både styrelsen slutligen på anförda skål

hemställt att, vid den enes af nämnda bcvakningskontrollörcr afgång eller

frivilliga öfverflyttning på indragningsstat, eu af dessa sysslor skulle indragas

och aflöningen för den andre höjas, den ordinarie lönen från 800

till 1,200 R:dr, tjenstgöringspenningarne från 100 till 300 R:dr och resekostnadsersättningen

från 300 till 500 R:dr; uppkommande ändock genom

inbesparingen af lönebeloppen för den indragna kontrollörstjcnsten en ytterligare

minskning af 400 R:dr å utgifterna på aflöningsstaten.

T följd af hvad sålunda blifvit af General-tullstyrelsen föreslaget skulle

aflöningsstaten komma att minskas med 5,900 R:dr och dess slutsumma,

som för år 1871 upptagits till ett bruttobelopp af 1,339,515 R:dr, således

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

att nedgå till

men härförutom hade man att nu likasom vid föregående

statsregleringstillfällen beräkna besparingar i ordinarie aflö
ningsnormalstaten,

. . , .

dels till följd af åtskilliga nuvarande tjenstinnehatvares

förklarande att de önskade bibehållas vid sina enligt 1868

års stat egande löneförmåner, hvilka besparingar, såvidt de nu

kunnat utrönas, komme att för år 1872 uppgå till 35,182: 50.

och dels till följd deraf att innehafvarne

af sådana tjenster, som, enligt det af styrelsen

nu ingifna förslaget till 1872 ars stat, skulle vid

blifvande ledigheter eller af annan förutsatt anledning

ersättas med andra befattningar, för hvilka

högre eller nya löner voro i normalstaten upptagna,

komme att, så länge de vid tjensterna

qvarstodo, uppbära endast den för dem i 1868

och 1871 års stater bestämda aflöning, hvilken

besparing kunde för år 1872 beräknas till ........ 6,450.

så att verkliga behofvet för de i 1872 års stat uppförda

1,333,615:

41,632: 50.

Itt att V Vi rvi It! it . --- —- * *------------

sysslor blefve inskränkt till ......................................., ^:dr 1,291,982: 50.

Deremot måste äfvenledes nu likasom vid sednaste statsreglering^

anslås särskilda belopp på öfvergångsaflöningsstat

dels åt de embets- och tjenstemän samt betjente, hvilkas befattningar

skulle vid blifvande ledigheter indragas och för hvilka aflöningsstaten för

år 1872 icke upptoge några lönebelopp — utöfver belöpande uppbördsprovision,

der sådan eger rum — dessa särskilda afiöningar tillhopa 35,400: —

och dels åt innehafvarne af sådana tjenster, hvilka vid

blifvande ledigheter skulle utbytas mot andra befattningar med

lägre löneförmåner och hvilka löneskilnadsbelopp blifvit för år

1872 beräknade till sammanlagdt .....................-.............................. 19,830:

Kommande sålunda för öfvergångsaflöningsstaten att jjt-___

fordras............................................................................. -............. R:dr 55>230: “

För tillhandahållande af den uppbördsprovision, som fortfarande borde

utgå till de embets- och tjenstemän samt betjente, hvilka förklarat sig icke

villa ingå på 1869 års stat eller voro pligtige att åtnöjas med den i 1868

års stat bestämda aflöning, och för hvilken provision, efter det medeltal

deraf för åren 1862—1866. som tillförene lagts till grund för dess beräknande

skulle för den ännu qvarvarande tullpersonalen, som bolde sådan

'' aflöning

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

17

aflöning åtnjuta, erfordras 58,571 R:dr, hade, med afseende å nu, likasom

förut skett, påräknad afgång bland donna personal före och under 1872,

styrelsen ansett sig kunna för sistnämnda år upptaga detta anslag till ett

belopp af endast 50,000 R:dr
Med

iakttagande vid beräkning af behofven för ålderstilläggs- samt

indragnings- och pensionsstaterna af den vid 1870 års statsreglering följda

grund, nemligen att dervid icke taga hänsyn till de belopp, hvartill anslagen

derför varit förslagsvis beräknade och blifvit beviljade för det år,

då statsregleringen skedde, hvillca belopp, såsom uppgifna så långt före

det år de afsågo, icke kunnat ega önskvärd noggrannhet, utan till dem,

som vid samma års ingång funnits verkligen hafva varit behöfliga, sedan

dervid gjorts de afdrag, hvartill redan skedda eller förväntade förändringar

funnits gifva anledning, hade till utgifterna på dessa stater visat sig erfordras

i runda tal följande belopp:

för ålderstillägsstaten .................. .............................. 88,000: —-

» indragningsstaten ......... ..........................- 92,400: —

« pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente 197,000: —

» pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn .......... 31,800: —

Beträffande sedermera den egentliga omkostnadsstaten med dess särskilda

anslagsposter, hade anledning icke förekommit att föreslå andra belopp

än de, som blifvit för år 1871 beviljade; dock både styrelsen hemställt,

att den till »diverse utgifter» anvisade förslagssumma!! af 10,046

R:dr 50 öre måtte för jemnande af hela utgiftsstatens slutsumma förhöjas

till 10,087 R:dr 50 öre.

Utgiftsstaterna för år 1872, sådana de af styrelsen föreslagits, skulle

alltså bestiga sig till följande summor, nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten .................... 1,333,615: —-

efter afdrag å derå beräknade besparingar 41,632: 50.

Ofvergångsaflöningsstaten

Dito uppbördsprovision, förslagsanslag

Alderstilläggsstaten, förslagsanslag ............................

Indragningsstaten, förslagsanslag .........................................

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente, förslagsanslag

.................................................................................

Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i

fattigdom efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag

Omkostnadsstaten ........................................................................

deraf 99,337 R:dr 50 öre äro förslagsanslag.

1,291,982

55,230

50.000

88.000

92,400

50.

197,000: —

31,800: —

173,587: 50.

Bill. till Riksd. Frot. 1871. 10 Sami.

Summa R:dr 1,980,000: —

1 Afä. 1 Band. 8 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

Beträffande först de af General-tullstyrelsen, i sammanhang med frågan

om att den inkommande fartyg hittills åliggande förpligtelse att vid

inloppsstationerna anlöpa och undergå visitation skulle utbytas emot skyldighet

för tullbetjeningen att gå ombord å de förbiseglande fartygen för

att såsom medföljande bevakning eller genom lastrummens försegling bereda

erforderlig kontroll, nu ånyo förordade förändrade bevakningsanordningar

vid in 1 oppstill 1 kainrarne till Stockholm samt inloppsstationerna till

Nyköping, Norrköping, Söderköping, Uddevalla och Kongelf, både Eders

Kong!. Maj:t funnit desamma böra i nåder godkännas och i följd deraf bifallit

de nya bestämmelse!'' rörande personalen vid inloppstullkamrarne Dalarö,

Sandhamn och Furusund, Stockholms skärgårdsbevakning samt inloppsstationerna

Häfringe, lfättan, Arko och Baresund, som General-tullstyrelsen

i sådant afseende uti aflöningsstaten föreslagit.

Likaledes både Eders Kong!. Maj:t icke funnit skål till anmärkning

emot öfriga bär ofvan omförmälda utaf General-tullstyrelsen framställda

förslag till förändringar inom tullverkets personal- och aflöningsstat, hvarföre

äfven samtliga dessa förslag blifvit af Eders Kong!. Maj:t i nåder

gillade.

Då vidare vid nådig pröfning af den hos sednaste Riksdag väckta

frågan om förändring af de arfvode!!, som nu för handläggning af tullmål

bestås en af Stockholms Rådstufvurätts afdelningar, Eders Kongl. Maj:t,

med afseende, bland annat, å det upplysta förhållande att nuvarande notarien

vid nämnda afdelning vore för sin tjenstetid tillagd en bestämd fast

aflöning af 750 R:dr, och att i följd häraf den direkta besparing af tullverkets

utgifter, som Riksdagen med berörda förslag åsyftat, för närvarande

icke skulle genom förändringen ernås, funnit godt förordna, att tillsvidare

de nu gällande föreskrifterna skulle lända till efterrättelse, likväl

med dervid fästadt förbehåll, att den nuvarande notariens blifvande efterträdare

skulle vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser angående

såväl tjenstgöring som aflöning, hvilka framdeles kunde varda meddelade;

dä derjemte de underhandlingar, som med vederbörande i Danmark

iuledts i anledning af samma Riksdags antydan om att utgifterna

för svenska kustbevakningen möjligen skulle kunna nedsättas genom eu

förändrad lagstiftning å danska sidan, ännu icke medfört något resultat,

samt de sålunda väckta frågorna följaktligen icke nu kunde föranleda till

någon förändring i utgiftsstaterna, så och då för (ifrigt anledning till ändringar

i berörda stater, sådana de blifvit af General-tullstyrelsen föreslagna,

icke ifrågakomma, har Eders Kong]. Näjd desamma i nåder gillat och,

jemte framläggande deraf till granskning äfven af Riksdagen, dervid föreslagit,

att det under Sjunde Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag att af

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

tullmedlen direkte utgå till tullverket måtte bestämmas till 1,980,000

R:dr eller samma belopp, hvarmed de för 1872 föreslagna utgiftsstaterna

sluta, och således det i nu gällande Riks-stat upptagna belopp minskas

med 10,000 R:dr.

Vid behandling af förevarande ärende har Riksdagen icke funnit

skål till anmärkning emot nu ifrågasätta ändringar och tillägg i tullverkets

normalaflöningsstat; och då Riksdagen ej heller haft något att erinra

vid de af General-tullstyrelsen uppgjorda och af Eders Kongl. Maj:t godkända

beräkningar angående tullverkets öfriga utgifter för år 1872, har

Riksdagen — med godkännande af de förändringar i tullverkets normalaflöningsstat

och öfriga utgiftsstater, som, enligt hvad ofvan anförts, blifvit

af Eders Kongl. Maj:t gillade, — bestämt anslaget för nämnda verk till

1,980,000 Rall’ att, i likhet med hvad hittills egt ruin, såsom förslagsanslag

direkte utgå af tullmedlen.

Skogsväsendet.

6:o) Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att den å Skogsstyrelsens

stat uppförda aflöning till en vaktmästare måtte ökas med 100 Råbock

följaktligen det kontanta anslaget för skogsväsendet, som nu utgör

337,678 R:dr 6 öre, med nämnda belopp förhöjas; men hvad Eders Kongl.

Maj:t i detta afseende föreslagit har icke blifvit af Riksdagen bifallet.

7:o) Öfriga under Sjunde Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag,

deruti förändring icke blifvit ifrågasatt, äro uppförda till enahanda belopp,

som vid sistlidne riksdag bestämdes; dock att, till jemnande af Idufvudtitelns

slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

in. m. blifvit minskadt med 55 R:dr 31 öre eller från 18,596 R:dr 94 öre

till 18,541 R:dr 63 öre.

8:o) Vidare har Eders Kong], Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte

bevilja ett belopp af 270,000 R:dr, att utgå med en tredjedel under hvardera

af åren 1871, 1872 och 1873 till inlösande för statsverkets läkning

af det så kallade Dramatiska theaterhuset, hvilket då skulle fritt från inteckningar

till statsverket öfverlemnas, samt i följd deraf nu anvisa ett

extra anslag, motsvarande två tredjedelar af nämnda belopp eller 180,000

R:dr, deraf under år 1871 bör utgå 90,000 R:dr och under år 1872 likaledes

90,000 R;dr; viljande Eders Kongl. Maj:t deremot åtaga sig att, med undantag

af ett belopp å 30,000 R:dr, som utgör Theaterns skuld till sina

egna arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa, liqvidera Theaterns

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens un derå. Skrifvelse, N:o 48.

gäld, hvilken beräknades vid utgången af spelåret 1869—1870 hafva uppgått

till 198,140 R:dr utöfver ofvannämnda 270,000 R:dr.

Denna nådiga framställning har Riksdagen på det sätt bifallit, att

Riksdagen beviljat ett extra anslag af 270,000 R:dr till liqviderande af de

Kong!- Theatrarnes gäld och deraf anvisat 180,000 R:dr att utgå med

90,000 Ridt'' under hvartdera af åren 1871 och 1872, mot vilkor att såväl

den Dramatiska Theaterns fasta egendom som all de båda Kong! Theatrarne

tillhörig lösegendom blifver statsegendom.

9:o) På sätt Eders Kong!. Maj:t äskat, har Riksdagen för granskning

inom Kammar-kollegium af nya jordeböcker beviljat för år 1872 ett extra

anslag af 15,000 R:dr.

10:oJ Till Skogsinstitutet har Riksdagen, i enlighet med Eders Kongl.

Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, beviljat för år 1872 ett extra

anslag af 13,100 R:dr.

ll:o) Slutligen har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att det förslagsanslag

å 25,000 R:dr, som för år 1871 finnes å extra stat anvisadt såsom

bidrag till bestridande af kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader,

måtte jemväl för år 1872 varda på enahanda sätt uppfördt; Och har Riksdagen

denna nådiga framställning bifallit.

Riksdagen framhärdar etc
-

Stockholm den 10 Maj 1871.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

Tabell öfver de ordinarie anslagen

Finans-departementet.

Departement s-chefen.....................................................................................................................

Departementets Expedition.......................................................................................................

Kammar-kollegium...................................................................................................................

Statskontoret:

Nuvarande anslag för Statskontoret med kronotnagasinerna samt vågstaten i Falun:

Penningar ............................................................................................ 107,105: —

Af går: Staten för magasinera och bagerierna i landsorterna..... 9,105: — 98,000: _

Mått. Värde.

Oiudelt spanmål........................................................... 113,t. 238: 14.

Af går: Aflöningsspanmål för en bagerigesäll vid

Göteborgs magasin............................................. 18,9. 39: 69.

S:r 94,5.

198: 45.

Stämpelpappersomkostnader, Förslagsanslag...................................................................................

Mynt- och kontroll verken:

Doningar................................................................ ..................................................... 18,700: —

Till Myntverkets drift och underhåll, Reservationsanslag........... .......................... 12,000: —

Omkostnader för kontrollverket, Förslagsanslag ...........................................................................

Kammarrätten ..............................................................................................................................

Öfverintendents-embetet

Postverket, kontanta anslaget, förslagsvis beräknadt att af postmedlen direkte utgå:

Penningar:

Nuvarande beloppet..................................................................... 2,200,000: —

Tillkommer, förhöjning ............................................................. 30,000: —- 2,230,000: _

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, såsom i 1871 års Riks-stat............ 34: —

Telegrafverket, Reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte utgå.......................................

Transport

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

23

under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel.

Penningar.

B: dr.

17,000

38,200

117,450

98,000,

164,000

30,700

5,400

126,426

25,400

2,230,000

740,000

Förslagsanslag.

Indelt ränta och

ersättning för

indragna räntor.

Indelt tionde

och ersättning

för indragna

tiondeanslag.

94

It: dr.

34

B: dr.

Oindelt spån mål.

Mått.

Kub.-fot. k

94

Värde förslagsvis

k 2 B: dr

10 öre kubikfoten.

B: dr.

198

45

Summa

Riksmynt.

B: dr.

17,000

38,200

117,450

98,198

164,000

30,700

5,400

126,426

25,400

2,230,034

740,000

45 j

94

3,592,576 194

34

94

5|

198 45j 3,592,809 (39

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

Transport

Tullverket, Förslagsanslag, att af tullmedlen direkte utgå:

Nuvarande anslag ...............................................................

Afgå.........................................................................................

1,990,000: —

10,000: —

Ersättning till städerna för mistad tolag, Förslagsanslag ..........................................................

Skogsväsendet (af kontanta beloppet 90,000 R:dr såsom Reservationsanslag) ...........................

Till belöningar för rofdjurs dödande, Förslagsanslag ..............................................................

Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm, Förslagsanslag ..................

Byggnader och reparationer i Stockholm, Reservationsanslag......................................................

Byggnader och reparationer i landsorterna, Reservationsanslag...................................................

Städers friheter, Förslagsanslag ...............................................................................................

Transportkostnader för statsverkets bergseffekter, Förslagsanslag................................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m., Förslagsanslag ..............................<....................

Mantalsskrifningsprovision, Förslagsanslag ................................................,............................:.....

Restitutioner, Förslagsanslag ...........................................................................................................

Uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkugn, Förslagsanslag.................................................

Rese- och traktamentspenningar, Förslagsanslag ........................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. va., Förslagsanslag:

Nuvarande beloppet................................................................................................... 18,596: 94.

För jemnande af hufvudtitelns slutsumma afgå ...................................................... 55: 31.

Extra utgifter, Reservationsanslag ................................................................................................

Kong]. Thcatern ...............................................................................................................................

Summa

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd.

Skrifvelse, N:o M.

25

Penningar.

Förslagsanslag.

Indelt ränta och

ersättning för

indragna räntor.

Indelt tionde

och ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis

ä 2 E: dito

öre kubikfoten.

Summa

Riksmynt.

R:dr.

ö.

R:dr.

..

O.

R'':dr.

1 -

O.

Kub.-fot.

k.

R-dr.

.. i

jo.

3,592,576

94

34

—

—

94

5

198

:

45

1,980.000

1,040,000

—

—

_

_

337,678

06

900

—

__

12,000

—

—

_

18,000

—

—

_

50,600

—

—

—

__

70,300

—

—

21,721

29

21,324

52

754

95

509

6

1,070

16

3,000

—

—

—

—

—

9,933

85

—

66

15

19,500

—

—

—

15,000

—

—

—

4,000

—

—

6,000

—

—

—

—

—

—

—

18,541

63

46,500

60,000

—

—

—

—

7,305,351

77

22,258 |52|

821

io|

604

1

1,268

61

R:dr.

3,592,809

1.980.000

1.040.000

338,578

12,000

18,000

50,600

70,300

44,870

3.000

10,000

19,500

15,000

4.000

6.000

18,541

46,500

60,000

o.

39

06

92

63

7,329,700

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.

Litt. B.

Tabell'' öfver de extra ordinarie anslagen under Riksstatens

Sjunde Hufvudtitel.

Riksmynt.

Finans-departementet.

R:dr. ! ö.

Kammar-kollegium:

För granskning af nya jordeböcker ........................................

15,000 —

Skogsväsendet:

|

Till Skogsinstitutet ................................................................

13,100 —

Kolonien S:t Barthelemy:

Bidrag till koloniens förvaltningskostnader, Förslagsanslag ...

25,000 —

Kanal. Theatern:

|

Till inlösande för statsverkets räkning af det s. k. Dramatiska theaternuset

90,000l—

Summa

143 100)—

Stockholm, G. W. Blomqvists Boktryckeri, 1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.