Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgälds-kontor et, angående Riksgälds-kontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1870 års riksdag.
1871-03-18 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1871:5, Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgälds-kontor et, angående Riksgälds-kontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1870 års riksdag.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse, N:o 5.
o
Wto S.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 Mars 1871.
— Andra Kammaren den 18 — —
Riksdagens Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgälds-kontor et, angående Riksgälds-kontorets
förvaltning under den tid, som förflutit sedan början
af 1870 års riksdag.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21).
Efter erhållen del åt Riksdagens sistlidet år församlade Revisorers berättelse,
rörande den samma år verkställda granskning af Riksgälds-kontorets tillstånd och
förvaltning, har Riksdagen tagit under öfvervägande de omständigheter och förhållanden,
Indika föranledt särskilda yttranden eller framställningar af Revisorer^,
och har Riksdagen, i anledning af hvad Revisorerne erinrat och föreslagit, fattat
följande beslut:
Angående statslanefondens vinstmedel.
Sedan Kong!. Statskontoret, under åberopande af Kong!. Brefvet den 24 Februari
186o och med anledning af Styrelsens öfver Statens jern vägsbyggnader reqvisition,
den 26 Juli 1870 begärt, att ett belopp af 9,000 Rall-, som utaf statslånefondens
vinstmedel kort förut blifvit från Riksbanken till Riksgälds-kontoret aflemnadt,
måtte varda i vanlig ordning till Kong!. Statskontoret utbetaldt; hafva Fullmäktige,
enär det uti Riksgälds-kontorets vid 1869 och föregående års riksmöten
utfärdade reglementen intagna stadgande, att hvad som ytterligare koinrne att till
Riksgälds-kontoret inflyta utaf omförmälda vinstmedel skulle på vederbörliga reqvisitioner
utbetalas, för att enligt föreskrifterna i 168 § af 1863 års reglemente användas,
blifvit uteslutet ur det reglemente, som 1870 års Riksdag för Riksgälds
-
6
Riksdagens Skrifvelse, N:o 5.
kontoret utfärdat, funnit sig icke kunna, i strid mot samma reglementes 138 §,
medgifva utbetalning af sagda belopp.
I anledning häraf hafva Revisorer^ erinrat, att då statslånefondens vinstmedel,
af hvilka under år 1864 och 1865 till Riksgälds-kontoret inflöto och derifrån
för jernvägsbyggnaderna utbetaldes 370,000 R:dr, skola blifvit såväl af Kung!. Maj:t
som af Riksdagen beräknade att användas för utförande af arbetena å nordvestra
stambanan å sträckan från riksgränsen till trakten af Arvika, och då afskrifning
af de efter sistnämnda år inflytande dylika medel hvarken blifvit af Riksdagen beslutad
eller ens fråga derom utgjort föremål för dess pröfning på annat sätt, än att
det i de från och med år 1863 till och med år 1869 för Riksgälds-kontoret utfärdade
reglementen intagna stadgandet om dessa medels tillhandahållande för angifna
ändamål blifvit uteslutet ur 1870 års reglemente, så, ehuru sagda reglemente syntes
lemna stöd för det beslut Fullmäktige i saken fattat, men det torde kunna antagas,
att Riksdagen icke afse It någon förändring af de rörande dessa medel förut gillra
föreskrifter, hafva Revisorerne till Riksdagens kännedom meddelat nu uppgillra förhållande,
för att fästa Riksdagens, uppmärksamhet på behofvet att meddela förnyade
bestämmelser rörande de redan under året influtna och möjligen framdeles
inflytande vinstmedel af statslånefonden.
Då Riksdagen anser behof icke förefinnas att i detta ämne meddela några nya
bestämmelser, enär de under sistlidet år influtna och möjligen framdeles inflytande
vinstmedel af statslånefonden obestridligen böra i likhet med -Riksgälds-kontorets
öfriga inkomster användas för bestridande af de å kontoret anvisade allmänna utgifter;
bär Riksdagen funnit Revisorernes ofvanberörda framställning icke till någon
åtgärd föranleda.
Angående 1870 ars statslån.
I afseende på det genom 72 § i Riksgälds-kontorets reglemente åt Fullmäktige
lemnade uppdrag »att mot fonderade statsobligationer i Svenskt mynt å ett sam»manräknadt
nominel t belopp af högst Fyratio millioner Riksdaler samt löpande
»med högst 5. procents ränta, som halfårsvis förfaller, upplägga ett lån att återbetalas
genom årlig amortering inom loppet af 40 år», hafva Revisorerne, beträffande
först frågan om tiden, då obligationerna för detta lån bort till allmänheten utbjudas,
anfört, att »då Riksdagens beslut om upptagande af ifrågavarande lån, fattadt
»flen 13 sistliden Maj, redan den 20 i samma månad blef af Kongl. Maj:t sanktio»neradt
och Fullmäktige meddelad t, vid hvilken tid lånemarknaden var ovanligt
»gynnsam och då de åtgärder för lånets upptagande, hvilka på Fullmäktige be»rodde,
icke, såvidt af hithörande handlingar kunnat utrönas, synas hafva påkallat
»några, lång tid erfordrande förberedelser, Revisorerne icke kunnat undgå attfram»hålla,
det dessa åtgärder först den 4 sistlidne Augusti nätt den fullständighet, att
7
Riksdagens Skrifvelse, N:o 5.
»lånet då kunde till teckning åt allmänheten utbjudas, helst det ingalunda syntes
»afgjordt, att icke detta uppskof kunnat väsendtligen bidraga till Fullmäktiges beslut
att, sedan räntan redan den 28 Juni blifvit bestämd till det högsta af Riks»(lagen
derför medgifna belopp, för den nu utbjudna låneandelen bevilja en större
»kapitalrabatt, än eljest torde erfordrats, om inbjudningen till teckning för lånet
tidigare kungjorts.»
Om ock i allmänhet ma antagas, att vid utförandet af hvarje allmänt uppdrag
såsom regel bör iakttagas, att icke längre, än som af omständigheterna oundgängligen
påkallas, (fröja med uppdragets fullgörande, har dock Riksdagen funnit
Fullmäktige hafva uti deras revisions-berättelsen bifogade utlåtande anfört sådana
skäl för sitt handlingssätt i detta fall, att Revisorernes i ofvanberörda hänseende
gjorda framställning icke bör till någon åtgärd föranleda.
Vidkommande derefter F ullmäktiges beslut att bestämma den i obligationerna
förskrifna räntan till det högsta af Riksdagen medgifna belopp, eller 5 procent, så
och enär Riksdagen, vid fattande af sitt beslut om lånets uppläggning, beträffande
räntefotens bestämmande lem nät Fullmäktige fria händer att tillvägagå på det sätt
de funne lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande, har
Riksdagen funnit hvad mot den i obligationerna förskrifna räntan blifvit anförd t
icke till någon åtgärd föranleda.
Hvad slutligen angår den af Fullmäktige beviljade provision vid försäljning
af obligationer till belopp af 50,000 Rall- och derutöfver, så har Riksdagen ansett
Fullmäktiges derom fattade beslut icke vara af beskaffenhet att föranleda någon
egentlig anmärkning mot Fullmäktiges förvaltning, enär otvifvelaktigt är att Fullmäktige
genom dessa beslut icke öfverskridit den af Riksdagen dem lemnade rättighet
att bestämma obligationernas försäljningspris och i öfrig! vid upplåningen
tillvägagå på det sätt de funne lämpligast och med det allmännas fördel mest ”öfverensstämmande;
och Riksdagen har derför vid de af Fullmäktige i detta hänseende
vidtagna åtgärder låtit bero.
Angående redovisandet af uppköpt papper m. m. för Riksdagens behof.
Såsom stridande mot den uti 96 § af 1867 års och 128 § i 1868 års reglemente
för Riksgälds-kontoret meddelade föreskrift, att för Riksdagens behof af Riksgälds-kontoret
uppköpta och utlemnade qvantiteter tryck- och skrifpapper samt
skrifmaterialier och öfråga effekter skola efter riksdagens slut redovisas, hafva Revisorer
anmält, att sådan redogörelse för 1867 och 1868 års riksdagar afgifvits
först i Februari månad 1870.
Jemte det Riksdagen, med afseende derå att de reglementariskä föreskrifterna
i detta ämne, fastän Riksdagen numera årligen sammanträder, fortfarande bibehållits
oförändrade, funnit, att Revisorerne obestridligen haft grundad anledning till
8
Riksdagens Skrifvelse, N:o 5.
flen gjorda framställningen, har Riksdagen, i anledning deraf att dess sammanträden
efter det nya statsskickets införande årligen inträffa, samt på det de i detta
ämne meddelade stadgande!! för framtiden må erhålla nödig bestämdhet, beslutat,
att den hittills gällande och i slutet af 110 § af 1870 års reglemente för Riksgäldskon
törel intagna föreskriften om vederbörandes skyldighet att, efter riksdagens slut,
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla mottagna effekter, skall uti det
reglemente, som vid innevarande riksdag kommer att utfärdas, erhålla den förändrade
lydelse, att sådan redogörelse bör afgifvas vid hvarje kalenderårs slut.
Angående bevillningen för testamenten, gåfvobref m. m.
Beträffande de af Hofrätterna och underdomstolarne årligen afgifna och till
Riksgälds-kontoret insända förteckningar öfver bevakade testamenten samt arffallna
tillgångar i sterbhus, för hvilka bevillning skall erläggas, äfvensom vederbörande
uppbördsmäns Riksgälds-kontoret tillställda testamentsbevillnings-rapporter, hafvaRevisorerne
anmält, att, oaktadt dessa förteckningar och rapporter, enligt föreskriften
i Kongl. Kungörelsen den 11 December 1811, skola, efter deras handläggning i
Riksgälds-kontoret, aflemnas till Kammarrätten för att vara att tillgå till nödig upplysning
vid landsböckernas granskning, hafva dessa handlingar, sedan längre tid
tillbaka, icke blifvit till sistnämnda embetsverk öfverlemnade.
Med afseende å hvad Fullmäktige uti deras i detta ämne afgifna yttrande
upplyst, och enär förslag om införandet af förändrade bestämmelser rörande uppbörden,
redovisningen och kontrollen öfver testamentsbevillningen samt dessa bestämmelsers
blängande till närmare öfverensstämmelse med hvad i afseende å öfriga
bevillningar finnes i författningarne föreskrifvet, är att från Fullmäktige förvänta,
har Riksdagen härvid för närvarande låtit bero.
Angående Dalslands kanalaktiebolag.
I afseende på Revisorernes erinran att medel, som influtit genom inbetalning
å de i detta bolag tecknade s. k. garantiaktier, blifvit använda för annat ändamål
än till inbetalning å bolagets skuld till Riksgälds-kontoret, har Riksdagen, vid det
förhållande att frågan om bolagsmännens ansvarighet, efter derom anställd rättegång,
är beroende på Kongl, Maj:ts nådiga pröfning, förklarat, att Revisorernes i
detta ämne gjorda anmälan för närvarande icke föranleder till någon åtgärd från
Riksdagens sida.
Angående
9
Riksdagens Skrifvelse, N:o <5.
Angående Borås jernvägsaktiebolags reservfond.
Vidkommande först Revisorernes framställning rörande bokföringen åt det belopp,
15,540 R:dr, som under år 1869 blifvit användt för amortering af det för denna
jern vägsanläggning från Riksgälds-kontoret utgifna lån, bär Riksdagen, som funnit
den af bolagets styrelse derom afgifna förklaring fullkomligt nöjaktig, ansett hvad
Revisorerne i detta hänseende anfört icke till någon vidare åtgärd föranleda.
Hvad åter angår reservfondens bildande, har bolagets styrelse uti den afgifna
förklaringen medgifvit riktigheten af Revisorernes uppfattning rörande 1866 och
1867 års riksdagsföreskrift i detta fall, hvarjemte Styrelsen anmält, att Styrelsen
gatt i författning om att aktieegarnes delaktighet blifver uti räkenskaperna nedsatt
till det belopp, som utgör en tredjedel af jernvägens verkliga anläggningskostnad,
eller 688,527 R:dr 63 öre, samt att öfverskottet å deras konto godtgöres reservfonden,
och har Riksdagen låtit bero vid hvad sålunda af bolagets styrelse blifvit åtgjordt.
Beträffande slutligen de bland tillgångar^ upptagna aktier i Uddevalla—
Wenersborg—Herrljunga jernväg äfvensom Revisorernes erinran rörande ett af bo
lagsstyrelsen utgifvet lån å 2,000 R:dr, har Riksdagen ansett de i dessa hänseenden
af Revisorerne gjorda framställningar icke föranleda någon åtgärd.
Angående de för 1864 års jernvågslan utfärdade, icke utleanade obligationer
Med bifall till Revisorernes derom gjorda hemställan, har Riksdagen beslutat
uppdraga åt Fullmäktige, att, under iakttagande af de kontroller, som vid förbränning
af andra dylika i rörelsen icke utsläppta papper vanligen plägar iakttaga»,
låta uppbränna samtliga icke utlemna de obligationer och räntekuponer för 1864 åra
jernvägslån.
Angående ansvarsfrihet för Riksgälds-kontorets Styrelse.
Då Riksdagen funnit att Fullmäktige med nit och omsorg uppfyllt sitt vigtiga
och ansvarsfulla kall, har Riksdagen tillerkänt Fullmäktige full ansvarsfrihet för
alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras protokoll från den 20
Januari 1870 till och med den 19 Januari 1871.
Stockholm den 18 Mars 1871.
Bih. till Riksd. Prof. 1871. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 1 Fläft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.