Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel.
1871-05-17 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1871:50, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 00.
1
J¥:o *%0.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1871.
— — .— — Andra Kammaren den 17 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under Riksstatens Nionde Hufvudtitel.
(Ståts-Utskottets Utlåtanden N:ris 18 &’ 40 samt Memorial N:o 43).
8. A. K.
■ Efter pröfning af såväl Eders Kong!. Majtts nådiga Propositioner, som af livad
under innevarande Riksdag i öfrig! förekommit beträffande utgifterna under Riksstatens
Nionde Hufvudtitel, får Riksdagen underdånigst anmäla sina dervid fattade beslut,
Pensionsstaten.
l:o. Sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 årens riksdag, med bifall till framstäf
nådigt förslag om bildande af en pensionsanstalt för fartygsbefälhafvare, styrmän
och annat sjöfolk, inedgifvit, att till en sådan pensionsanstalt finge af tullmedlen utgå
ett emot den såkallade föringen ungefärligen svarande belopp, hvilket skulle bestämmas
i förhållande till lästetalet af de fartyg, till hvilkas besättningar firning utgått, och med
detta efter visso grunder ökas, så att, enär lästetalet af de till utrikes sjöfart under de
sistförflutna åren begagnade svenska fartyg uppgått till emellan 110,000 och 120,000
läster, anslaget för det dåvarande fastställdes till 24,000 R:dr, eller närmast det belopp,
som föringen vid donna tidpunkt utgjorde, men framdeles blefve ökadt med 1000 R:dr
för hvarje fullt femtusental utöfver 120,000, hvarmed lästetalet å sådana fartyg kunde
Bih. till Riksd. Prof. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Höft. 1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
komma att tillväxa; så och efter det Eders Kong!. Maj:t, som, på grund af Rikets
Ständers ofvanberörda beslut, den 29 Januari 1864 förordnat om inrättande af en dylik
pensionsanstalt och för densamma utfärdat reglemente, vid 1865—1866 årens riksdag
äskat, att ofvannämnda belopp, 24,000 R:dr, måtte såsom förslagsanslag å Nionde Hufvudtiteln
uppföras under rubrik: »Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, att af tullmedlen
direkte utgå», blef denna nådiga framställning af Rikets Ständer på det sätt
bifallen, att beloppet 24,000 R:dr uti 1867 års Riksstat uppfördes, men icke såsom
förslagsanslag utan under benämning af reservationsanslag, hvilken egenskap anslaget
fortfarande bibehållit, äfven sedan det till följd af indragning utaf anslaget till Ilandelsoch
sjöfarts-fonden vid 1869 års riksdag höjdes med ett belopp af 50,000 R:dr, motsvarande
det förut från nämnda fond till pensionsanstalten utgående bidrag.
Enligt hvad Stats-Kontoret hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmält, hade
direktionen öfver pensionsanstalten, hvilken för hvardera af åren 1867 och 1868 från
Generaltullstyrelsen utbekommit hela det beviljade anslaget, 24,000 R:dr årligen, derjemte
under sistnämnda år uppburit ett belopp af 1000 R:dr, såsom tillökning i 1867 års anslag;
och då pensionsanstalten, jemlik! det för densamma utfärdade reglemente, tillförsäkrats
att, i enlighet med ofvannämnda beräkningsgrund, från statsverket utbekomma
ifrågavarande ersättning, men det för ändamålet i riksstaten uppförda reservationsanslag,
såsom sådant, icke Ange öfverskridas, hade Statskontoret ansett den i 1867 års anslag
uppkomna bristen böra öfverföras till sådana förskott, hvilka borde hos Riksdagen till
ersättande anmälas; hvarjemte Statskontoret hemställt, det Eders Kongl. Maj:t måtte
hos Riksdagen gorå framställning derom, att ifrågavarande anslag, i öfverensstämmelse
med de för dess beräknande af Riksdagen bestämda grunder, finge uppföras såsom förslagsanslag.
Då lästetalet af de i utrikes sjöfart använda svenska fartyg på de sednare åren
så tillvuxit, att berörda lästetal, som vid 1862—1863 årens riksdag antogs till 120,000
svåra läster, (69,120 nyläster), enligt Kommerskollegii berättelser, uppgått år 1868 till
73,438 nyläster och år 1869 till 81,196 dylika läster, så syntes ock den del af det för
pensionsanstalten nu uppförda anslag, som utgjordes af omförmälda, föringen motsvarande
belopp, efter beräkning af ofvannämnda lästetal för år 1869, böra förhöjas med
4000 R:dr; och har Eders Kongl. Maj:t derföre föreslagit, att det för Handelsflottans
pensionsanstalt nu uppförda, af tullmedlen direkt utgående reservationsanslaget måtte med
4000 R:dr förhöjas till 78,000 R:dr, och att samma anslag tillika måtte uppföras såsom
förslagsvis beräknadt i den mening, att den utbetalning till nämnda pensionsanstalt, som
på grund af anslaget må ega ruin, skall, utöfver de 50,000 R:dr, som vid 1869 års
Riksdag beviljades i stället för det till pensionsanstalten förut utgående bidraget från
Handels- och sjöfarts-fonden, utgöra, såsom motsvarande den s. k. föringen, dels 24,000
R:dr och dels derjemte 1000 R:dr för hvarje fullt tal af 2,880 nyläster (5,000 svåra
läster), hvarmed lästetalet å svenska i utrikes sjöfart använda fartyg öfverstiger 69,120
nyläster (120,000 svåra läster).
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
3
Riksdagen har denna nådiga framställning bifallit och alltså såsom bidrag till
Handelsflottans pensionsanstalt, att af tullmedlen direkt utgå, å Nionde Hufvudtiteln
uppfört ett förslagsanslag å 78,000 R:dr.
2:o. Under omförmälande, hurusom vid föregående riksdagar förslag blifvit framställda
derom, att staten skulle helt och hållet befrias från skyldigheten att pensionera
sina embets- och tjensteman, derigenom, att åt dessa bereddes tillfälle till inträde i en
allmän lifförsäkrings- och pensions-anstalt, men att ett hinder för dessa förslags genomförande
ansetts förefinnas i den omständigheten, att någon på erkändt göda och pröfvade
grunder inrättad och under behöriga kontroller förvaltad anstalt för lifräntors meddelande
icke funnes att tillgå, har af enskild motionär blifvit hos Riksdagen föreslaget,
bland annat, att inom Civilstatens pensionsinrättning en särskild lifränteanstalt måtte
bildas för alla civila tjensteman och dess förvaltning af pensionsinrättningen bekostas;
att alla, som till civil tjenst blefve befordrade, sedan en sådan lifränteanstalt blifvit inrättad,
skulle vara förbundne att der årligen insätta ett visst belopp, exempelvis 3 procent
af lönen; att de vid afgång ur statens tjenst berättigades, jemte nuvarande
pension från Civilstatens pensionsinrättning, åtnjuta den lifränta, hvartill deras insatser
genom ränta, andel i arfsvinst och grundfondens afkastning lemnade tillgång; och att
det civila pensionsväsendet måtte enligt dessa grunder så ordnas, att, utan statens betungande,
embete- och tjensteman, i stället för pension å Allmänna indragningsstaten,
måtte beredas tillfälle till en motsvarande lifränta i Civilstatens pensionsinrättning.
Härförutom har af annan motionär påyrkats utredning, huruvida icke staten skulle kunna
helt och hållet befrias från skyldigheten att pensionera sina embete- och tjensteman,
derigenom, att åt desse bereddes tillfälle att i en allmän lifförsäkrings- eller pensionsanstalt
vinna inträde, dels genom att för ändamålet använda befintliga besparingar i
Civilstatens pensionsinrättning, dels genom af embete- och tjänstemännen skeende insättningar,
hvilka insättningar kunde, om så befunnes nödigt, till en början af staten bekostas.
Sedan Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse den 27 Februari 1858 anmält, att
de, vid behandlingen af de till Nionde Hufvudtiteln hörande frågor, funnit dittills gällande
pensionsförfattningar, såsom i viss mån bristfälliga, behöfva omarbetas, med anledning
hvaraf och då det syntes nödigt, att de i särskilda författningar spridda stadganden angående
pensionsväsendet blefve i en enda sammanförda, Rikets Ständer anhållit, att en
revision af nämnda stadganden måtte företagas och förslag till ändamålsenligt ordnande
af pensionsväsendet uppgöras och för Rikets Ständer framläggas, tillsatte Eders Kong).
Maj:t den 19 Juni 1858 en särskild komité, med uppdrag att, efter granskning af de
stadganden, som läge till grund för pensions erhållande af allmänna medel eller af särskilda,
utaf staten understödda pensionsinrättningar, uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t
i underdånighet aflemna förslag till ett ändamålsenligt ordnande af pensionsväsendet i
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
allmänhet. Den 27 September 1862 afgaf komitéen betänkande i ämnet, och sedan ej
mindre civilstatens fullmäktige än äfven direktionen för Civilstatens pensionsinrättning
häröfver inkommit med infordrade underdåniga utlåtanden, är denna fråga på Eders
Kong!. Maj:ts nådiga pröfning ännu beroende.
Hviika än anledningarna till tjänstemännens pensionering af staten från början
må hafva varit, torde val icke kunna förnekas, att staten genom beviljande af en dylik
förmån kunnat undgå en högre aflöning till tjänstemännen, då desse icke behof! vara
betänkte på sin utkomst efter det de blifvit uttjent^, likasom tjenstemännen af samma
anledning kunnat åtnöjas med eu lägre aflöning.
Båda dessa synpunkter böra derföre tagas i betraktande, om man afser att praktiskt
lösa frågan om tjenstemännens pensionering och vill undgå att lemna den i dess
nuvarande skick.
Att, på sätt föreslaget blifvit, bereda tjenstemännen tillfälle till inträde i en allmän
lifförsäkring!?- och
kostas, skulle, enligt Riksdagens förmenande, föranleda större utgifter, än dem staten
nu får för pensioneringen vidkännas. Att deremot ålägga tjenstemännen att utom det
bidrag till Civilstatens pensionsinrättning, som de redan äro pligtig att utgifva, dessutom
skatta till eu ny lifränteanstalt, synes äfven hafva sina betänkligheter. Utan att derföre
ifrågasätta någon alltför stor rubbning i nuvarande förhållanden, har Riksdagen likväl
trött en lindring i statens utgifter för pensioneringen kunna åvägabringas derigenom,
att Civilstatens pensionsinrättning så ordnades, att densamma kunde öfvertaga hela bestyret
med civila tjenstemäns pensionering. Af den utredning angående nämnda inrättnings
bildande, som ofvanbemälda komité meddelat, framgår äfven, att detta ursprungligen
vant det syftemål, som dervid vant afsedt. Enligt Kong!. Kungörelsen den 29
Juni 1798 anslogs till denna inrättning »såsom en början och grundläggning derjemte
för framtida fullständigare pensionsinrättning» ett belopp af 15,000 R:dr årligen, att
efter vissa föreskrifter användas. Civilstatens pensionsinrättnings grundfond bildades ock
af de från och med år 1802 uppkomna besparingar å berörda anslag, och utgjorde, enligt
uppgift i ofvannämnda komitébetänkande, den 3 Juni 1825, da densamma af
Statskontoret till inrättningen öfverlemnades, 397,014 R:dr 27 öre.
Utom det oegentliga deruti, att tjensteman pensioneras dels från Allmänna indragningsstaten
och dels från eu särskild af statsmedel understödd pensionsfond, är det
otvifvelaktigt en misshushållning att, oaktadt staten atagit sig att från Allmänna indragningsstaten
pensionera embete- och tjensteman, likväl på samma gång med statsbidrag
understödja en annan, till en del på delegarnes bidrag grundad fond af den beskaffenhet,
att den i anseende till de derifrån utgående pensionernas otillräcklighet allt
mindre och mindre för sitt afsedda ändamål anlitas. Rättigheten till pension från Civilstatens
pensionsinrättning har nemligen, på sätt komiterade upplyst, vant så föga begagnad,
att de årligen utgifva pensionerna icke ens uppgått till beloppet af det inrättningen
af statsmedel beviljade anslag. En rättelse härutinnan torde ju förr desto heldre
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
5
höra vidtagas, då Civilstatens pensionsfonder, enligt hvad revisionsberättelserna gifva vid
handen, årligen ökas med ganska betydliga belopp, hvilka, enligt hvad nyss är nämndt,
icke kunnat till sitt ursprungliga ändamål användas. På grund af hvad sålunda blifvit
anfördt, anhåller i underdånighet Riksdagen att Eders Kong!. Maj:t täcktes tillse, om och
på hvad sätt Civilstatens pensionsinrättning må kunna så ordnas, att den sättes i stånd
att helt och hållet öfvertaga samtlig civila tjenstemäns pensionering, så att dylik pensionering
från Allmänna indragningsstaten komma att upphöra.
Allmänna Indragningsstaten.
3:o. Med bifall till Eders Kongl. Majrts derom gjorda nådiga framställningar har
Riksdagen för nedannämnde personer beviljat å Allmänna indragningsstaten pensioner till
följande belopp, nemligen:
för Soldaten vid Westgöta regemente Gustaf Mun ters enka, Maja Stina Svensdotter
Munter, 50 R:dr årligen, att utgå från innevarande års början så länge hon lefver
ogift, samt för hvarje af hennes och Munters tre minderåriga barn, dottern Cajsa Lisa,
född den 7 Juli 1865, och sönerna Johan Ludvig, född den 1 Juli 1867, och Gustaf
Gottfrid, född den 21 Januari 1870, 25 R:dr, att likaledes från början af innevarande
år och framgent årligen utbetalas, intilldess barnet uppnått 15 års ålder eller derförinnan
med döden afgår;
för Vaktknekten vid länsfängelset i Linköping Nils ATilsson 400 R:dr, att från
och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från vaktknektsbefattningen vid
berörda fängelse, för hans återstående lifstid årligen utgå;
för Furiren vid Första Lifgrenadierregementet, Sergeanten Carl Isak Adolf Gyllenhammar
300 R:dr, att med månaden näst efter den, i hvilken lian erhåller afsked ur
krigstjensten, för hans återstående lifstid årligen utgå; dock med vilkor att Gyllenhammar,
som redan är berättigad att mot expektansafgifters erläggande, efter afgång ur tjensten,
framdeles komma i åtnjutande af pension från Arméens pensionskassa, skall åligga att
från den tidpunkt, då han sålunda egen uppbära pension från berörda kassa, vidkännas
en mot beloppet deraf svarande minskning i pensionen ä indragningsstat;
för Löjtnanten vid Calmar regemente Philip von Krusenstjerna 450 R:dr, att med
månaden näst efter den, hvari han erhåller afsked ur krigstjensten, under hans återstående
lifstid årligen utbetalas; dock med vilkor att lian från tjensten afgår innan lian
blifver till pension ur Arméens pensionskassa berättigad;
för extra Bataljonsläkaren vid Kongl. flottan J. G. M. Brovalls enka, Anna Lovisa
Ulrika Brovall född Svensson, 125 R:dr årligen under hennes återstående lifstid;
för Professoren J. 8. Bagges enka, Anna Margareta Bagge, född Odman, 500
Rall'' årligen under hennes återstående lifstid
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
för Adjunkten vid elementarläroverket i Wisby Per Arvid Säve 2,000 R:dr, att
under hans återstående lifstid årligen utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder
afsked varder honom beviljadt;
för Adjunkten vid elementarläroverket i Jönköping Johan August Lagerqvist 1,125
R:dr, att under hans återstående lifstid årligen utgå från och med månaden näst efter
den, under hvilken afsked från tjenstfri varder honom beviljadt; och
för Rektoren Carl Rääfs enka, Henrietta Katarina Råäf, född Nordström, 300
R:dr, att från den 1 innevarande Maj under hennes återstående lifstid årligen utgå.
4:o. För Länsmannen i norra distriktet af Walbo härad i Elfsborgs län Emanuel
Sandberg har Eders Kongl. Maj:t äskat anvisande af en årlig pension å 525 R:dr; men,
enär upplyst blifvit, att bemälde Sandberg numera aflidit, har Riksdagen ansett frågan
om den föreslagna pensionens beviljande hafva förfallit.
5:o. Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning om pension af 150 R:dr åt förre
Underjägaren å Kronoparken Vestra Kinneskogen i Skaraborgs län Conrad Ro os har icke
blifvit af Riksdagen bifallen.
6:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit har Riksdagen till understöd åt såll
a ne efter 1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsman, som deraf äro i behof,
å Allmänna indragningsstaten till Eders Kongl. Maj:ts disposition anvisat för år 1872
ett belopp af 20,000 R:dr.
7:o. Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag derom, att den nu å Femte hufvudtiteln
uppförda indragningsstat jemte de till densamma utgående aflöningar måtte till Allmänna
indragningsstaten öfverflyttas, har Riksdagen, på sätt uti dess underdåniga skrifvelse,
angående regleringen af utgifterna under Femte hufvudtiteln, vidare omförmäles, ansett
sig icke böra bifalla.
8:o. Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig Resolution den 6 Augusti 1869 förklarat
Arrendator^ Jonas Niklasson,'' hvilken, enligt kontrakt med Kammarkollegium, på
30 år, räknade från midfastan 1848, arrenderat numera till statsverket indragna häradsskrifvarebostället
Stora Hjerpetorp N:o 1 i Elfsborgs län, berättigad att såsom ersättning
för ett bostället tillhörigt qvarnfall, som genom sänkning af sjön Eldmörja!! gått
förloradt, årligen utbekomma ett belopp af 37 R:dr 50 öre, så har Eders Kong! Maj:t
nu begärt, att nämnda belopp måtte varda å Allmänna indragningsstaten uppfördt, att
under det återstående af arrendetiden från och med år 1871 till Jonas Niklasson årligen
utgå.
Hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har Riksdagen
bifallit.
9:o. Då riksmålkegångspriset å spanmål åren 1868, 1869 och 1870 utgjort i
medeltal 2 R:dr 69 öre kubikfoten, motsvarande 16 R:dr 99 öre för tunnan, eller 6 R:dr
49 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1841 års
statsreglering beräknades, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att den lönefyllnad, hvarom,
jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman in. fl., som före vidtagandet af
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
7
berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål,
äro tillförsäkrade, måtte af Riksdagen bestämmas till nämnda prisskilnad, 6 R:dr 49
öre för tunnan, till utgående från allmänna indragningsstaten.
Jemväl denna nådiga framställning är af Riksdagen bifallen.
10:o. På sätt i Riksdagens underdåniga skrifvelse angående regleringen af utgifterna
under Riksstatens Sjunde Hufvudtitel omförmäles, hafva nedannämnde, magasinsstaten
tillhörande personer blifvit å Allmänna indragningsstaten öfverflyttade till åtnjutande
under sin återstående lifstid af följande belopp, nemligen:
Förvaltaren vid Göteborgs kronomagasin, Löjtn. V. A. Hedelius . R:dr 750 —-
Föreståndaren vid Göteborgs kronobageri, Bagaren R. Greiffe ... » 300 —
Förvaltaren vid Carlstens kronomagasin, Ofveruppsyningsmannen
vid tullverket C. Engstedt............................, » 750 —
Förvaltaren vid Landskrona kronomagasin, f. d. Kaptenen J. G.
Rundqvist ....................................... » 750 —
Förvaltaren vid Malmö kronomagasin G. Rydberg.......... >> 750 —
Förvaltaren vid Torsebro kronomagasin S. D. Möller........ » 750 —
Föreståndaren vid Christianstads f. d. kronobageri, Bagare,, A.
Landegren....................................... » 250 —
Förvaltaren vid Wadstena kronomagasin G. Wallerstedt...... » 700 —
och Förvaltaren vid Wisby kronomagasin, Landträntmästaren M.
F. Rire........................................ » 750 —
med rättighet dessutom för Magasinsförvaltaren Wallerstedt att, efter frånträdande af nu
åt honom upplåtna boställslägenhet, erhålla vanlig hyresersättning 50 R:dr, och med
skyldighet för samtliga ofvan uppräknade personer att vara underkastade den jemkning
af beloppen, som kan blifva en följd deraf, att de, vid afgången från sina befattningar,
eller sedermera, komma för annan allmän tjenst i åtnjutande af Inne- eller annan inkomst.
ll:o. Ehär de nu å Allmänna indragningsstaten gjorda nya anvisningar antagits
blifva ungefärligen motsvarade af de besparingar, som genom äldre pensionstagares afgång
uppkomma, har Riksdagen ansett det för nämnda stat uppförda förslagsanslag icke
höra undergå någon förändring; hvadan samma anslag blifvit upptaget till oförändradt
belopp, 892,842 R:dr 1 öre.
, Vidare har Eders Kongl. Maj:t gjort framställning om beviljande af nedannämnda
extra anslag för år 1872.
12:o. I och för arméens pensionering har Eders Kongl. Maj:t äskat dels för
upprätthållande af Arméens pensionskassas egen pensionering en summa af 85,500 R:dr,
eller enahanda belopp, som för innevarande år finnes anvisadt, och dels för fortfarande
tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den 6 November
8
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
1860 att kreditiv å 245,000 R:dr, att användas till betäckande af den skilnad, som för
Arméens pensionskassa under år 1872 kan uppstå genom den ifrågavarande pensionerin
-
gens tillämpning.
Beträffande det förstnämnda af ifrågavarande anslagsbehof bär Riksdagen inhemta!,
att det för år 1869 beviljade bidrag till enahanda belopp som det nu äskade, eller
85,500 R:dr, klimat ett öfverskott af 18,743 R:dr 84 öre, hvilket kommer att till statsverket
återlevereras, samt att jemväl å de närmast föregående årens anslag af lika belopp
uppkommit icke obetydliga öfverskott, uppgående:
för år 1866 till............................... R:dv l7>554: 74 öre
»
» 1867 » ............................... » 19’794: 07 »
» » 1868 » ........................-...... » 25,327: 17 »
och har alltså någon nedsättning af ifrågavarande anslag synts Riksdagen utan olägenhet
kunna ega ruin.
Vidkommande åter det till fyllnadspensioner begärda kreditivet för tillämpning af
nu gällande pensioneringsstater för armeens befäl och tjensteman, har Riksdagen icke
halt något att anmärka vid den beräkning öfver detta behof, som i statsrådsprotokollet
finnes framlagd; och Riksdagen har derföre dels för upprätthållande af Armeens pensionskassas
egen pensionering för år 1872 pa extra stat anvisat ett kreditiv a 70,000 R.di,
med skyldighet för pensionskassan att till Riksgälds-kontoret afstå det för aret pensionskassan
tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna
och under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt ruin, eller att årsanslaget qvartalsvis
utbetalas, med förbindelse för pensionskassans direktion att, så snart arets räkenskap^
hunnit afslutas, behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf för ändamålet
varit behöflig!, samt att, i händelse det lyft a de beloppet icke åtgått, öfverskottet
återlemna; och dels för fortfarande tillämpning åt nu gällande pensinnsstater af den 9
Februari 1858 och den 6 November 1860 för år 1872 anvisa! på extra stat ett kreditiv
af 245,000 R:dr, att användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens pensionskassa
under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning,
och att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April, och andra hälften den
1 Oktober, med förbindelse för direktionen att, vid reqvirerande af första halfkrets belopp,
med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift.
13:o, Slutligen har Eders Kong!. Maj:t äskat att följande kreditiv måtte anvi
-
sas, nemligen:
dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i stånd att
till sjöförsvarets embets- och tjenstemän samt betjente, som söka afsked, genast utgifva
pensioner, enligt de för kassan nu gällande pensionsgrunder, än äfven utgöra tillgång till
de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande........... R:dr 75,000: —
dels för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade gemenskap
förunnade förbättrade pensionering.................. ” 40,000: —
eller tillhopa R:dr 115,000; —
med
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
9
med direktionen öfver nämnda kassa lemnad rättighet att å berörda kreditiv under loppet
af år 1872 lyfta hvad för omförmälda behof blifver erforderligt.
Till förberörda ändamål äro för innevarande år såsom kreditiv anvisade 72,000
R:dr för fortsatt tillämpning af staten för pensionering af sjöförsvarets embete- och tjensteman
samt betjente, och 40,000 R:dr för upprätthållande af den gemenskapen vid sjöförsvaret
förunnade förbättrade pensionering, och Eders Kong!. Maj:t har alltså i förstnämnda
hänseende för år 1872 äskat en förhöjning af 3,000 R:dr.
Rörande behofvet af denna förhöjning är i statsråds-protokollet hufvudsakligen
anfördt, att Eders Kong!. Maj:t ansett den form af kreditiv, under hvilken de nu ifrågavarande
bidragen till pensioneringen utginge, bära föranleda den förändring i de för
desammas begagnande hitintills föreskrifna vilkor, att hvad som å ett års kreditiv ej behöfde
för pensioneringen under samma år användas, icke vidare finge till ett påföljande
år reserveras, men att, i sådant fall, förstnämnda kreditiv ej kunde anses för sitt ändamål
tillräckligt, enär, enligt uppgift från Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan,
till pensionering af sjöförsvarets embete- och tjensteman samt betjente för år 1869 erfordrats
statsbidrag af 73,306 R:dr. Till samma kassa utginge dessutom, enligt Kong!.
Brefvet den 18 Januari 1853, från Femte Hufvudtitelns allmänna besparingar ett belopp
af 1,905 R:dr, i afseende å hvilket statsbidrag blifvit meddeladt, att, sedan vid 1850—
1851 årens riksdag Rikets Ständer — jemte det de, för sin del, medgifvit att de vakansoch
förslags-liggetidslöneinnehållningar, hvilka dittills, vid inträffade ledigheter, tillfallit
Civilstatens pensionskassa, Arméens pensionskassa och Amiralitets-krigsmanskassan, finge
upphöra — beviljat såsom bidrag till ersättning för den förmån, hvaraf dessa kassör
genom förändringen skulle gå i mistning, ett ärligt anslag af 5,000 R:dr Banko, att på
Riks-statens Nionde Hufvudtitel uppföras till Kong!. Maj:ts disposition, såvida Kongl.
Maj:t funne för godt att af de på Hufvudtitlarne härigenom uppkommande ökade besparingar
anvisa de summor, hvilka utöfver dessa 5,000 R;dr Banko såsom ersättning åt
förenämnda pensionskassor erfordrades; så hade Kongl. Maj:tgenom ofvanberörda nådiga
Bref förständigat Förvaltningen af sjö-ärendena att tillse, det af lönebesparingarne å
Femte Hufvudtiteln i första rummet från och med år 1852 beräknades och utginge den
ersättning, som, utöfver beviljadt anslag, borde tillkomma Amiralitets-krigsmanskassan
för de densamma förut anslagna, men frångångna förslags-liggetidsbesparingar; och hade
donna ersättning sedermera utgått med omförmälda belopp af 1,905 R:dr.
Då emellertid en dylik anvisning på kommande tillfälliga besparingar icke borde
längre fortfara, har Eders Kongl. Maj:t, med anledning häraf och på grund af hvad ofvan
är anfördt, föreslagit det först omförmälda kreditivets förhöjning till 75,000 R:dr,
i hvilket belopp då jemväl vore inbegripen ersättning för ofvannämnda 1,905 R:dr, som
i sådant fall icke vidare skulle komma att från hufvudtitelns allmänna besparingar för
ändamålet utgå.
Bill. till Riksd. Prof. 1871. 10 Sami, 1 Afd. 1 Band. 10 Haft.
2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
Jemlik! särskilda nådiga föreskrifter ingår o in förmälda ersättning för mistade
löneinnehållningar till den under Amiralitets-krigsmanskassan hörande enke- eller gratialfonden,
och då således dessa medel användas för annat ändamål än det, hvartill ifrågavarande
för uppehållande af pensioneringen för sjöförsvarets embets- och tjensteman samt
betjente beviljade kreditiv är afsedt, då, på sätt ofvan är omförmäldt, Rikets Ständer
begärt att ersättningen måtte anvisas å hufvudtitlarnes allmänna besparingar, dit de besparade
lönerna numera ingå, samt då enahanda anvisning af samma anledning förefinnes
å allmänna besparingarne under Andra, Fjerde, Sjette, Sjunde och Åttonde hufvudtitlarne,
torde ofvanberörda ersättningsbelopp, 1,905 R:dr, lämpligast böra äfven framgent af
Femte bufvudtitelns allmänna besparingar utgå och således den af Eders Kongl. Maj:t
äskade kreditivsumma, 75,000 R:dr, kunna med samma belopp, eller i rundt tal 2,000
R:dr, nedsättas; hvadan Riksdagen, som vid det för gemenskapens pensionering begärda
belopp icke haft något att erinra, Eders Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
på det sätt bifallit, att för år 1872 följande två kreditiv på Statskontoret anvisats,
nemligen:
för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i tillfälle att
till sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva
pension, enligt de för kassan gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång för
de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande . . .........R:dr 73,000: —
samt för upprätthållande af den sjöförsvarets afskedade gemenskap förunnade
förbättrade pensionering.....,............... » 40,000: —
tillhopa R:dr 113,000: —
med rättighet för direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan att å dessa kreditiv
under loppet af är 1872 lyfta hvad som för om förmälda behof blifver erforderligt.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 17 Maj 1871.
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
Tabell öfver de ordinarie anslagen
Pensions- och Indragnings-staterna.
A. Peiisions-staten.
Civilstatens Pensionskassa:
Pensionsstaten för civile embets- och tjensteman......................
Dito för deras enkor och omyndiga barn...........................
Ersättning för mistade löne-innehållningar..........................
Dito för nåd års- och begrafningshjelps-besparingar.....................
För pensionering af kommissions-landtmätare jemte dessa tjensteman enkor och barn
Arméens Pensionskassa:
Pensionsstaten för militäre embete- och tjenstemäns samt underofficerares enkor och barn
Ersättning för mistade löne-innehållningar..........................
Dito för nåd års- och begrafningshjelps-besparingar.....................
Wadstena Krigsmanshuskassa ...................................
Amiralitets-krigsmanskassan:
Förra anslaget under donna titel................................
Ersättning för mistade löne-innehållningar..........................
Dito för nådårs- och begrafningshjelps-besparingar.....................
Invalidhusfonden...........................................
För blesserade Öfver- och Underofficerare, Reservationsanslag.................
Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, att af tullmedlen direkte utgå, Förslagsanslag:
Nuvarande beloppet . . . ....................................
Tillkommer, förhöjning ................................
Bidrag till folkskolelärares pensionering..............................
Bidrag till folkskolelärarnes enke- och pupillkassa ........................
Bidrag till Kongl. Theaterns pensionskassor . . .........................
37,500
45,000
2,245
6,540
7,200
37,500
4,639
28,080
50
50.
43,100: —
615: —
2,580: —
74,000: —
4,000: —
S:gr
B. Allmänna Indragningsstaten.
För diverse föremål. Förslagsanslag ...................
Summa
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
13
under Riks-statens Elende Hufvudtitel.
Penningar.
Förslagsanslag:
Summa
Riksmynt.
Indclt ränta och er- sättning för indragna
räntor.
Indelt tionde och
ersättning för in- dragna tiondeanslag.
Oin
(1 elt
spann! ål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2 R:dr 10 öre
kubikfoten.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R-.dr.
öre.
Kubikfot.
k:nor
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
98,485
50
—
—
—
----—
—
—
—
98,485
50
70,219
50
70,219
50
193,058
98
24,713
3
51,897
93
244,956
91
46,295
3,239
16
--------
—
—
—
25,315
2
53,161
92
56,401
08
5,000
—
—
- ’
—
—
5,000
—
78,000
__
_____
''
78,000
30,000
—
—
—
—
—
—
—
—
30,000
2,000
—
—
—
-----
—
—
:-, .
■----
—
2,000
_
6,000
—
—
•—
------
—
—---
—
—
—
6,000
532,298
14
50, 2
10 ,0
85
637,357
9
889,500
37
3,129
41
151
75
28
8
60
48
892,842
01
1,421,798
51
3, 29
41
151
75
50,057
3
105,120
33
1,530,200
—
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
Litt. B.
Allmänna. Mragmngsstaten.
1
Riksmynt.
1
R:dr.
öre.
Ny anvisning.
Soldaten Gustaf Munters enka, Maja Stina Svensdotter Munter ... 50. ■
samt hvarje af hennes och Munters tre minderåriga barn, dotter n
Cajsa Lisa, samt sönerna Johan Ludvig och Gustaf Gottfrid, ett
i
1
hPlnpr af 25 R:dr att utså intilldess de uppnått 15 års ålder . 75: —
125
—
Vaktknekten vid Linköpings länsfängelse Nils Nilsson ............
400
Furiren vid första Lifgrenadier-regementet, Sergeanten Carl Isak Adolf
300
Löjtnanten vid Gal mar regemente Philip von Krusenstjerna..........
450
—
Till understöd åt qvarlefvande i behof stadde landtvärnsman.......
20,001)
Extra Bataljons-läkaren J. G. M. Brovalls enka, Anna Lovisa Vinka Bro-
125
_
Professoren J. S. Bagges enka, Anna Margaretha Ödman...........
500
—
Ersättning åt arrendator!! af indragna häradsskrifvare-bostället Störa Hjerpe-
torp N:o 1 i Elfsborgs län, Jonas Niklasson, att under återstående
37
50
arrendetiden från och med år 1871 utgå..................
Adjunkten vid Wisby elementar-läroverk Per Arvid Säve........■ ■ • •
2,000
1,125
Dito vid Jönköpings dito Johan August Lagerqvist ...............
Rektorn vid Carlskrona dito C. Rääfs enka, Henrietta Katharina Räåf, född
300
—
Förvaltaren vid Göteborgs krono-magasin, Löjtnanten V. A. Hedelius. . .
750
300
....
Föreståndaren vid Göteborgs kronobageri, Bagaren P. Greiffe.......
Transport
| 26,412
50
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
15
ltiksmyiit.
ft:dl\
öre.
26,412
50
750
750
—
750
—
750
—
250
—
750
750
—
31,162
50
Transport
Förvaltaren vid Carlstens krono-magasin, Ofveruppsyningsmannen vid Tullverket,
C. Engstedt...........................
Dito vid Landskrona dito, f. d. Kaptenen J. G. Bandqvist.......
Dito vid Malmö dito G. Rydberg......................
Dito vid Torsebro dito S. D. Möller....................
Föreståndaren vid Christianstads f. d. kronobageri, Bagaren A. Landegren.
Förvaltaren vid Wadstena krono-magasin G. Wallerstedt......700
jemte hyresersättning efter frånträdande af innehafvande bo
ställslägenhet.
............................ 50
Dito vid Wisby krono-magasin, Landträntmästaren M. F. Ihre . . . .
Summa
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 50.
Litt, 6.
Tabell öfver de extra ordinarie anslagen under
Eiks-statens fiende Hufvudtitel.
PeiiSLonsstateii.
Arraéens Pensionskassa:
För upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering,
kreditiv.......................... 70,000:
För fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater för
arméens befäl och tjensteman, kreditiv........... 245,000:
Amiralitcts-krigsmanskassan:
För fortsatt tillämpning af staten för pensionering af sjöförsva
svarets
embete- och tjensteman samt betjente, kreditiv . 73,000:
För upprätthållande af den gemenskapen vid sjöförsvaret förunnade
förbättrade pensionering, kreditiv......... 40,000: —j p 13,000
Summa |428,000|
STOCKHOLM, tryckt hos A. Holmberg & Comv. 1871.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.