Sök i Ratio Lex

Skrifvelse om förändrade föreskrifter rörande skyldighet att deltaga i kostnaden för anskaffande och underhåll af rum för folkskolan.

1871-05-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1871:73, Skrifvelse om förändrade föreskrifter rörande skyldighet att deltaga i kostnaden för anskaffande och underhåll af rum för folkskolan.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Biltsdagens underd Skrifvelse, N:o 73.

11

X;o 73.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 Maj 1,871.

— - — Andra Kammaren den 18 —• —

Riksdagens underdåniga skrifvelse om förändrade föreskrifter rörande

skyldighet att deltaga i kostnaden för anskaffande

och underhåll af rum för folkskolan.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o l) Utlåtande N:o 20 och första

Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 6.)

8. A. K.

Stadgan om folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842 innehåller

i § 3, sådan denna § lyder uti Kongl. Kungörelsen den 29 Maj 1850,

att hvarje skoldistrikt åligger anskaffa och underhålla tjenliga rum för

de folkskolor, som inom samma distrikt finnas eller blifva inrättade; att

kostnaden härför, der ej annorlunda öfverenskommes, skall af alla inom

distriktet boende utgöras efter de grunder, som inom orten följas i fråga

om kyrkobyggnad, utan afseende å den befrielse från sådan byggnad, som

efter privilegier och särskilda stadgande!! i vissa fall eger ruin; äfvensom

att verk och inrättningar, som äro från kyrkobyggnad befriade, i kostnaden

för skolhus, så vidt den efter hemmantal utgår, höra deltaga i mån

af den rösträtt dem vid sockenstämma i jemförelse med hemman tillkommer;

hvarjemte uti 26 Kapitlet 1 § _Byggninga-Balken stadgas, att alla

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bilisdagens underd. Slerifvelse, N:o 73.

som i socknen bo, skola kyrka bygga och uppehålla, och hvad dertill hörer:

såsom klockstapel, kyrkomur, sockenstuga och fattigstuga, dertill byggningsvirke,

körslor och annan kostnad utgöres efter hemmantalet och dagsverken

efter matlagen.

Hvad det sistnämnda åliggandet beträffar, hafva Rikets Ständer uti

underdånig skrifvelse den 20 Juni 1866 anhållit, det Eders Kong!. Maj:t

täcktes låta utarbeta och till då påföljande Riksdag meddela förslag till sådana

förändrade stadgande!! angående deltagande i byggnad och underhåll

af kyrka med hvad dertill hörer, äfvensom af sockenstuga och fattigstuga,

att dessa åliggande!! blefve för medlemmarne af kommunen, efter billiga

grunder, gemensamma.

De skål Rikets Ständer för denna underdåniga anhållan anförde

voro följande:

»Hemmantalet utgör ej numera antaglig mätare af en jordbruksfastighets

värde och följaktligen ej heller af den andel i allmänna utskylder,

fastigheter billigtvis bör tillkomma, likasom dagsverksskyldighetens fördelning

efter matlag är obillig derutinnan, att den fattige får utgöra lika många

dagsverke!! som den i ekonomiskt hänseende bättre lottade. Vidare och

då, såsom vanligen sker, kyrkobyggnaden verkställes medelst entreprenad,

kan ej med visshet utredas, huru stor del af entreprenadsumman, som

belöper pa den ena eller andra fördelningsgrunden. Slutligen hafva qvarnverk,

hvilkas deltagande i kyrkobyggnader beräknats efter beloppet af

åsätta räntan, blifvit från sådan ränta befriade, och en mängd fabriker

hafva uppstått, som icke uti lagen äro upptagna bland de byggnadsskyldige,

men enligt dess anda böra dertill hänföras. Att åter gorå byggnadsskyldigheten

till ett kommunalbesvär och sålunda låta hvarje person vidkännas

detsamma, i den mån häri i allmänhet deltager i utskylderna till

kommunen, skulle säkerligen ej utgöra eu tillfredsställande lösning af frågan.

Kommunalförfattningarne, ännu nya och i behof af åtskilliga jemkningar,

skulle, i fråga om sådana skyldigheter som, en gång fullgjorda, först efter

en lång tids förlopp återkomma och härigenom blifva då så mycket mera

tryckande, icke kunna vinna full tillämpning, utan att för mången förorsaka

öfverdrifna kostnader. Betraktar man blott förhållandet med embets- och

tjensteman, hvilka icke kunna fritt välja sin boningsort och ofta endast en

jemförelsevis. kort tid bo inom samma församling, finnes lätt, huru obilligt

det vore, om de vid förefallande kyrkobyggnad skulle deri deltaga för sin

lön i samma förhållande som fastighetsegare för sin fastighet.»

Hvad sålunda anförts för att visa behofvet af en förändring i grunderna

för deltagande i byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill

hörer, har Riksdagen ansett ega full tillämplighet i fråga om anskaffande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 73. 13

och underhåll af tjenliga lokaler för folkskolan, för så vidt samma grunder

för närvarande äro för begge gemensamma. Härtill kommer att, då verk

och inrättningar, som äro från kyrkobyggnad befriade, enligt ofvan åberopade

nådiga kungörelse, böra i skolhusbyggnad deltaga efter en särskild

grund, eller rösträtt vid sockenstämma, men enär sådan stämma numera

icke eger rum, tvekan alltså om tillämpligheten af donna grund måste uppstå;

och då uppförande af folkskolebyggnader, åtminstone sådana af större

omfång och medförande betydligare kostnader, först under de sednare årtiondena

ifrågakomma såsom ett kommunalt besvär och således icke utgör

någon af ålder vissa fastigheter eller samhällsklasser särskilt åliggande

tunga, har Riksdagen, med anledning af de i detta ämne väckta förslag,

ansett en billig jemkning af nu gällande grunder för deltagande i detta

besvär ej böra mota några väsendtlig betänkligheter eller svårigheter.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen i underdånighet

anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och till Riksdagen

meddela nådigt förslag till sådana förändrade stadgande angående

deltagande i byggnad och underhåll af skolhus, att dessa åligganden blifva

för medlemmarne af kommunen efter billiga grunder gemensamma.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 18 Maj 1871.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.