Skrifvelse om upphäfvande af den för beväringsskgldige medgifna legningsoch friköpning srätt.
1872-04-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1872:43, Skrifvelse om upphäfvande af den för beväringsskgldige medgifna legningsoch friköpning srätt.
Dokumentets text
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.
\:o 48.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 April 1872.
— — — — Andra Kammaren den 30 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om kommunalförfattningarnes
tillämpning i Norrbottens och Westerbottens läns
lappmarker
(Bevillnings-Utskottcts
Betänkande N:o 7 och Memorial N:o 12.)
S. A. K.
tios Riksdagen har förslag blifvit framstäldt om införande af bevillningstaxering
i Norrbottens- och Westerbottens läns lappmarker i ändamål
att bereda dessa orters innebyggare fördelarne af kommunalförfattningarnes
tillämpning äfvensom likställighet i statsmedborgerligt hänseende
med landets innevånare i öfrigt; och då Riksdagen ansett önskvärdt om
lappmarksbefolkningen kunde beredas dessa fördelar, hvilket med den nuvarande
lagstiftningen dock icke synts Riksdagen kunna ske utan införande
af bevillningstaxering i nämnda lappmarker, men möjligen någon svårighet
för en sådan åtgärds genomförande kan möta i de så kallade lappmarksfiihetema
och det dessutom torde befinnas lämpligt att befolkningen inom
lappmarkerna beredes tillfälle att yttra sig i frågan, har Riksdagen velat
hos Eders Kougl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes låta tillse, huruvida och på hvad sätt kommunalförfattningarne må
kunna i Norr- och Westerbottens läns lappmarker vinna tillämpning och
13
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 44.
lappmarksbefolkningen derigenom göras likställd i kommunalt och statsmedborgerligt
hänseende med rikets öfriga innevånare, samt då detta icke
utan bevillningstaxerings införande i lappmarkerna lärer låta sig göra, jemväl
låta verkställa den i sådant afseende erforderliga utredning; äfvensom
att Eders Kongl. Maj:t derefter måtte till Riksdagen göra den nådiga framställning,
hvartill omständigheterna för ernående af ofvanberörda ändamål
kunna föranleda.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 30 April 1872.
\:o ''14,
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 April 1872.
— — — — Andra Kammaren den 30 — —
Riksdag ens ''^underdånig a Skrifvelse om upphäfvande af den för
beväringsskgldige medgifna legnings- och friköpning srätt.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.)
9
8. A. K.
Enligt Riksdagens åsigt måste bevarandet af rikets sjelfständighet
i hufvudsaklig mån hvila på beväringsiurättningen och dess utbildande, och
det är fördenskull af synnerlig vigt, att denna allas värnepligt med fosterländsk
hängifvenhet omfattas af hela folket. Men för att detta skall
kunna ske, måste den vara grundad på^en jemlikhet, som fordrar, att enhvar
personligen fullgör sin skyldighet i detta afseende. Det synes nemligen
klart, att i den mån värnepligten till förmån hufvudsakligen för de
mera bemedlade klasserna förvandlas till en^gärd i penningar, i samma
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.