Sök i Ratio Lex

Skrifvelse om upphäfvande af den för beväringsskgldige medgifna legningsoch friköpning srätt.

1872-04-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1872:43, Skrifvelse om upphäfvande af den för beväringsskgldige medgifna legningsoch friköpning srätt.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.

\:o 48.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 April 1872.

— — — — Andra Kammaren den 30 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om kommunalförfattningarnes

tillämpning i Norrbottens och Westerbottens läns

lappmarker
(Bevillnings-Utskottcts

Betänkande N:o 7 och Memorial N:o 12.)

S. A. K.

tios Riksdagen har förslag blifvit framstäldt om införande af bevillningstaxering

i Norrbottens- och Westerbottens läns lappmarker i ändamål

att bereda dessa orters innebyggare fördelarne af kommunalförfattningarnes

tillämpning äfvensom likställighet i statsmedborgerligt hänseende

med landets innevånare i öfrigt; och då Riksdagen ansett önskvärdt om

lappmarksbefolkningen kunde beredas dessa fördelar, hvilket med den nuvarande

lagstiftningen dock icke synts Riksdagen kunna ske utan införande

af bevillningstaxering i nämnda lappmarker, men möjligen någon svårighet

för en sådan åtgärds genomförande kan möta i de så kallade lappmarksfiihetema

och det dessutom torde befinnas lämpligt att befolkningen inom

lappmarkerna beredes tillfälle att yttra sig i frågan, har Riksdagen velat

hos Eders Kougl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes låta tillse, huruvida och på hvad sätt kommunalförfattningarne må

kunna i Norr- och Westerbottens läns lappmarker vinna tillämpning och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 44.

lappmarksbefolkningen derigenom göras likställd i kommunalt och statsmedborgerligt

hänseende med rikets öfriga innevånare, samt då detta icke

utan bevillningstaxerings införande i lappmarkerna lärer låta sig göra, jemväl

låta verkställa den i sådant afseende erforderliga utredning; äfvensom

att Eders Kongl. Maj:t derefter måtte till Riksdagen göra den nådiga framställning,

hvartill omständigheterna för ernående af ofvanberörda ändamål

kunna föranleda.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 30 April 1872.

\:o ''14,

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 30 April 1872.

— — — — Andra Kammaren den 30 — —

Riksdag ens ''^underdånig a Skrifvelse om upphäfvande af den för

beväringsskgldige medgifna legnings- och friköpning srätt.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.)

9

8. A. K.

Enligt Riksdagens åsigt måste bevarandet af rikets sjelfständighet

i hufvudsaklig mån hvila på beväringsiurättningen och dess utbildande, och

det är fördenskull af synnerlig vigt, att denna allas värnepligt med fosterländsk

hängifvenhet omfattas af hela folket. Men för att detta skall

kunna ske, måste den vara grundad på^en jemlikhet, som fordrar, att enhvar

personligen fullgör sin skyldighet i detta afseende. Det synes nemligen

klart, att i den mån värnepligten till förmån hufvudsakligen för de

mera bemedlade klasserna förvandlas till en^gärd i penningar, i samma

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.