Sök i Ratio Lex

Skrifvelse angående ordnandet af den medicinska undervisningen i riket.

1872-05-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1872:47, Skrifvelse angående ordnandet af den medicinska undervisningen i riket.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

i¥:o 4?.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 3 Maj 1872.

— — — — Andra Kammaren den 3 —• —

Riksdagens underdåniga skrifvelse angående ordnandet af den medicinska

undervisningen i riket.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 6.)

S. A. K.

Uti särskilda motioner, väckta inom Riksdagens Andra Kammare,

hafva hlifvit föreslagna åtskilliga förändringar i de stadganden, hvilka den

26 April 1861 blifvit af Eders Kongl. Maj''t meddelade beträffande ordnandet

af den medicinska undervisningen i riket.

Vid behandlingen af förevarande ärende liar Riksdagen funnit att

afseende i första rummet bör fästas vid det gagn för läkarebildningen och

den utveckling af den medicinska vetenskapen, som kunna af en förändring

i den nuvarande organisationen vara att emotse, äfvensom vid de

ökade lättnader, hvilka kunna för de erforderliga insigternas inhemtande

beredas de studerande, hvaremot alla frågor om de särskilda medicinska

läroverkens ställning, pligter och rättigheter böra underordnas hänsynen

till det allmännas fördel. Härjemte har uppmärksamheten blifvit riktad å

de i rnanga afseenden förändrade förhållanden, som uppstått sedan år 1861,

då de nu gällande stadgarne för Carolinska institutet utfärdades, alldenstund

sedan denna tid ej mindre vid det sistnämnda läroverket än äfven

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

19

vid universitetens medicinska fakulteter tillkommit så väl nya lärarebefattningar

som äfven för den medicinska undervisningen afsedda vigtiga och

till en del ganska storartade institutioner, hvarigenom förfoganden blifvit

möjliga, hvilka icke för ett årtionde sedan kunde ifrågakomma.

Hvad i detta vigtiga- och grannlaga ärende förekommit har Riksdagen

tagit i ett noga och omsorgsfullt öfvervägande, och dä det synes Riksdagen

vara af särdeles vigt att studietiden för blifvande läkare förkortas,

så vidt sådant kan ske utan uppoffring af studiernas omfattning och grundlighet,

samt att i sådant hänseende, jemte det någon inskränkning sker i

antalet af de ämnen, som ingå i den förberedande examen, tillfälle beredes

medicinse studiosi att, så, vidt tillgångarne det medgifva och sådant i

öfrigt lämpligen kan ske, samtidigt med de teoretiska studierna förvärfva

den erforderliga praktiska öfningen;

dä det äfven visat sig, att under de sednare tio åren flertalet af medicine

studerande sökt sin undervisning vid universitetens fakulteter, företrädesvis

Upsala, under det att vid det tredje läroverket, Carolinska institutet,

endast ett ringa antal begagnat undervisningen för den teoretiska

examen, samt då ett större tillopp till ett enda läroverk måste, genom

obehörigt ansträngande af dess lärarekrafter, verka menligt på undervisningen,

på samma gång det förlänger den tid som åtgår för undervisningens

meddelande;

dä således en fördelning af läkarebildningen i dess helhet mellan

samtliga läroverken synes icke längre böra uppskjutas;

dä vidare en sådan fördelning nu mera synes desto lättare kunna

utan nämnvärda kostnader anordnas, som sedan år 1861 dels universitetens

medicinska fakulteter erhållit flera nya lärareplatser med tillhörande

vetenskapliga institutioner, och derjemte betydliga sjuk vårdsanstalter blifvit

i båda universitetsstäderna upprättade, vid hvilka klinisk undervisning

redan medddelas, hvilken, om lärjungarne blifva mera jemnt fördelade på

samtliga läroverken, otvifvelaktigt skall kunna ordnas så, att den i alla

händelser kommer samtlige medicine studerande till godo; dels vid Carolinska

institutet en adjunktur blifvit inrättad i patologisk anatomi, och

institutet erhållit nödiga byggnader och inrättningar för undervisningen i

denna vetenskap, samt det icke lärer kunna möta något hinder för förändringen,

i enlighet med Institutets lärarecollegii, af kanslersembetet förordade

hemställan, af den sedan år 1867 ledigvarande professionen i

materia medica till en profession i fysiologi;

dä det så väl för den medicinska vetenskapens utveckling i vårt land,

som för de studerande måste vara i högsta måtto önskvärdt, att samtliga

medicinska läroverken, i mån af förmåga och tillgångar, räcka hvarandra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.

handen till enig samverkan för deras gemensamma mål, vetenskapens och

läkarebildningens främjande till högsta möjliga fulländning;

dä en sådan samverkan nu icke längre synes kunna utan skada för

de medicinska studierna fördröjas; och

dä det icke kan vara med en god statshushållning förenligt, att med

betydande omkostnader underhålla en stor vetenskaplig institution, utan att

landet af densamma hemtar allt det gagn, som den bör vara i stånd att

lemna, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kongl.

Maj;t taga i nådigt öfvervägande huruvida icke tidpunkten nu är inne att,

till underlättande och främjande af den medicinska undervisningen, examina

och praktiska öfningar måtte blifva så ordnade, att, jemte det ämnenas

antal i den förberedande medico-filosofiska examen, så vidt ske kan,

inskränkes och åt universitetens medicinska fakulteter öfverlemnas så stor

delaktighet i den praktiska undervisningen, som deras nu mera betydligt

utvidgade kliniska inrättningar och statens fordran på fullständig läkarebildning

medgifva, medicinse studiosi må erhålla befogenhet att vid hvilket

af rikets medicinska läroverk som helst — universitetens medicinska

fakulteter och Carolinska medico-chirurgiska institutet — aflägga såväl den

teoretiskt-medicinska eller kandidat-examen, som ock den praktiskt-medicinska

eller licentiatexamen.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 3 Maj 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.