Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående tullbevillningen.

1872-05-08 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1872:52, Skrifvelse, angående tullbevillningen.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelsey N:o 52.

5

N-m 52.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 Maj 1872.

— — — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående tullbevillningen.

(Bevillnings-Utskottets Betänkanden N;is 9 och 14.)

S. A. K.

Efter pröfning af de hos Riksdagen förekomna framställningar i

afseende å nu gällande föreskrifter om tullbevillningens utgörande, har

Riksdagen fattat följande beslut:

Sedan utförselstullar icke vidare förekomma, har Riksdagen funnit

orden »tarif för införselstullen», med hvilka tulltaxan nu inledes, böra

såsom öfverflödiga utgå. I öfverensstämmelse härmed har äfven det vid

den i Tulltaxan förekommande sista rubrik »Varor» etc. etc. samt i anmärkningen

derunder befintliga uttrycket »införselstarif» blifvit förändradt

till »tulltaxa».

Då det förefallit föga lämpligt, att artikeln Album fortfarande upptages

i taxan under hufvudrubriken Böcker, har denna artikel, med bibehållande

af för densamma nu stadgade tullsats, blifvit uppförd under

särskild rubrik, vid hvilken, för undvikande af all villrådighet vid tillämpningen,

äfven intagits bestämdt stadgande derom, att afdrag i vigten icke

skall medgifvas för de fodral hvari varan inkommer. Af sistnämnda

skäl har äfven i afseende å artikeln Bronspulver blifvit stadgadt, att i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Biksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

varans vigt skall inbegripas pappersomslaget, hvarjemte den angående

artikelns förtullning nu förekommande hänvisning till metaller, sammansatta,

arbetade, andra slag, blifvit utesluten och tullafgiften vid

rubriken direkt angifven.

Den till införsel numera förekommande artikeln Böcker med upphöjda

stilar har Riksdagen, med fästadt afseende å dessa böckers ändamål

att begagnas vid blindas undervisning, medgifvit tullfrihet, och af

denna anledning under rubriken Böcker infört ett nytt moment af den

lydelse bifogade taxeförslag utvisar.

Sedan numera nytt Tågvirke får tullfritt införas, har Riksdagen

ansett samma frihet böra medgifvas äfven gammalt sådant eller Drefmat,

utan afseende å längden af de stycken, i hvilka det kan vara sönderhugget,

samt af denna anledning ur taxan uteslutit det vid rubriken

Drefmat nu förekommande stadgandet, och såsom tullfritt uppfört Drefmat

under gemensam rubrik med Dref.

Af från General-tullstyrelsen meddelade handlingar har Riksdagen

inhemtat, huruledes mycket skiljaktiga åsigter velat göra sig gällande

angående rätta tullbehandlingen af en under namn af Drufsocker till

införsel förekommande vara, med anledning hvaraf Riksdagen funnit

nödigt i taxan intaga en särskild sådan rubrik, och, med afseende å

varans egenskap af socker af mindre värde än raffineradt socker eller

ljusare råsocker, för densamma stadgat lika tullbehandling med socker

oraffineradt, mörkare än M 18.

Med än vidare utsträckt tillämpning af grundsatsen om tullfrihet

för lifsförnödenheter af mera oundgängligt slag, har Riksdagen, på sått

bifogade taxeförslag utvisar, medgifvit tullfrihet för Fisk alla slag, med

undantag endast för saltad eller inlagd anjovis, sardeller och thonfisk.

Då numera ofta införes Flaskfoder af sammansatta ämnen och af

vida dyrbarare beskaffenhet än att de för hufvudämnet, arbetadt trä,

bestämda tullafgifter må anses derå utgöra skälig beskattning, har Riksdagen

i taxan upptagit ifrågavarande artikel med hänvisning till en

bestämd tullsats, i likhet med hvad för Etuis nu är stadgadt.

Den nuvarande rubriken Frö, enligt hvilken vandra slag» än kanariefrö

äro tullfria, har befunnits icke väl öfverensstämma med åtskilliga

andra stadganden, som belägga särskilda fröslag, såsom Anis, Fenkol,

Senap, med tullafgifter, och då detta förhållande erfordrat rättelse, har

Riksdagen gifvit ifrågavarande rubrik den förändrade lydelse, som taxeförslaget

innehåller.

Då till införsel förekomma särskilda delar af Gevär, har Riksdagen,

för undvikande af all villrådighet angående grunden för deras förtull
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

7

ning, vid denna rubrik intagit föreskrift derom, att délar af gevär skola

förtullas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Med afseende derå, att artikeln sidventilglas, såsom i taxan icke

särskildt upptagen, stundom blifvit tullbeskattad, ehuruväl den utgör

material för fartygs byggande och inredning och följaktligen i likhet

med patentglas bort vara tullfri, samt att icke mindre likformigheten

i tillämpningen af taxans särskilda stadganden än äfven verkstädernas

för fartygs byggande billiga begäran att icke betungas med tull för sina

materialier, i detta förhållande påkallat rättelse, har Riksdagen under

rubriken glas upptagit jemväl sidventilglas såsom fria, med den begränsning

i anseende till ytinnehållet, som taxeförslaget utvisar.

För vinnande af större fullständighet i taxan har den nu befintliga

föreskriften angående förtullning af Grönsaker, torkade, blifvit utsträckt

äfven till saltade sådana.

Enär till införsel icke sällan förekomma Kängor eller Galoscher af

Guttapercha, kantade med pelsverk, har Riksdagen, till undvikande af

hvarje ovisshet angående denna artikels tullbehandling, funnit nödigt

gifva densamma under hufvudrubriken Guttapercha särskild rubrik i

taxan jemte bestämd hänvisning i afseende å grunden för dess förtullning.

Nu gällande bestämmelser, angående tullbehandling af Hattar,

förete den oegentligheten, att för hattar af ull, hår, filt och felb skall

den fastställda tullsatsen erläggas, oberoende af om hattarne äro färdiga

eller endast halffärdiga, hvilket stadgande deremot icke eger tillämpning

för hattar af siden eller halfsiden samt öfriga i rubrikens första moment

upptagna slag; och har denna oegentlighet vållat svårighet vid förtullningen,

i det sistnämnda slag af hattar ofta införas, icke hopsatta, utan

i särskilda delar, hvilka importören velat hafva tullbeskattade i likhet

med det material, hvaraf de bestå. För undvikande af alla förvecklingar

i detta hänseende har Riksdagen något förändrat ifrågavarande

rubriks redaktion, äfvensom för vinnande af större tydlighet vidtagit en

förändring i ordalydelsen af den under rubriken förekommande anmärkning;

allt på sätt taxeförslaget närmare utvisar.

Med anledning deraf, att get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-,

rådjurs- och harskinn endast undantagsvis användas till pelsverk, men

deremot hufvudsakligen utgöra råmaterial för läder- och skinnberedning,

har Riksdagen medgifvit tullfrihet för dessa artiklar, då de oberedda

införas. I enlighet med den i taxan antagna grundsats om skilnad i

tullbehandlingen för oberedda och beredda hudar, hafva de vid införsel

i beredt skick ansetts böra draga någon tull, hvilken blifvit fastställd

till 10 öre för ett skålpund; och har Riksdagen i öfverensstämmelse

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

härmed gifvit rubriken Hudar och Skinn, Pelsverk, den förändrade

redaktion, som taxeförslaget närmare angifver.

Vid öfvervägande deraf, att införsel af hvitbetor från våra grannländer

utan större svårighet läte sig verkställas, särdeles sedan man

numera lärt att i stort framställa socker ur betsnitsel eller torkade

betor, hvilka såsom till vigten betydligt reducerade kunde med jemförelsevis

föga kostnad transporteras, samt att genom sådan införsel

våra hvitbetssockerfabriker torde komma att hastigt erhålla en högt

uppdrifven tillverkning, till förlust för statsverket, men utan den nytta

för vårt jordbruk, som hufvudsakligen afsågs med de för hvitbetssockertillverkningen

medgifna friheter och förmåner, nemligen att befrämja

frambringandet inom landet af råmaterial för denna tillverkning, har

Riksdagen funnit nödigt åsätta så råa som torkade hvitbetor sådana

tullsatser, att det ur dem framställda sockret må blifva underkastadt

en tullen å råsocker motsvarande beskattning. Ehuru någon erfarenhet

till grund för en sådan beräkning af dessa tullsatser inom vårt land

ännu icke är vunnen, och betornas sockerhalt samt sockerutbytet deraf

äro mycket olika i olika länder, har Riksdagen dock, vid det förhållande

att från de Tyska betorna, hvilka i detta land beskattas efter ett beräknadt

sockerutbyte af 8 procent af vigten, redan före beskattningen

alltid noga afskiljas icke blott alla förorenande jordpartiklar utan äfven

sådana delar af sjelfva växten, hvilka innehålla för sockerberedningen

skadliga salter, men råa sockerbetor i sådant bereat skick icke kunna

blifva föremål för införsel, funnit sig icke böra beräkna det sockerutbyte,

som ur införda betor må kunna förväntas, till högre belopp än

7 procent, eller 7 skålpund per centner. Med denna beräkningsgrund

har sålunda, sedan tullen å råsocker blifvit bestämd till 8 öre per skålpund

och så länge afgiften å inhemska betsockertillverkningen utgör en

femtedel af råsockertullen, eller för 7 skålpund 11,2 öre, tullsatsen å

ett centner råa betor bort bestämmas till 56-—-11,2 eller 44,8 öre, hvilken

siffra Riksdagen, med afseende hufvudsakligast derå, att den vid raffinering

af betsocker vunna biprodukten sirap är af vida mindre värde

än den af rörsocker erhållna, ansett skäligen kunna afjemnas till 40

öre. Då slutligen, enligt hvad Riksdagen inhemtat, s. k. betsnitsel eller

sönderskurna och torkade betor kunna antagas innehålla 5 gånger de

råa betornas sockerhalt, har följaktligen tullen å sådana betor blifvit

bestämd till 5 gånger den för råa betor stadgade, eller 2 R:dr för

ett centner.

Enligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

9

Enligt gällande bestämmelser skola så väl Hängslen som Snörmakeriarbeten,

af siden eller halfsiden i förening med kautschuk, guttapercha

eller andra likartade ämnen förtullas såsom af oblandadt siden

eller halfsiden. Då likväl för artikeln Band redan finnes stadgadt, att

sådana, i hvilka ingå kautschuk, guttapercha eller likartade ämnen, få

förtullas med den för »band, andra slag», bestämda lägre tullsats, har

Riksdagen med hänsyn till icke mindre taxans följdriktighet än billighetens

fordringar, äfven under rubrikerna hängslen och snörmakeriarbeten

intagit ett dylikt stadgande, på sätt taxeförslaget utvisar.

Sedan erfarenheten visat, att åtskilliga af de under rubriken .Jern.

smidt eller valsadt, förekommande stadganden äro dels otydliga, dels

ofullständiga, hvaraf föranledts att sådana artiklar, som ingå såsom delar

i fartyg eller maskinerier, stundom blifvit tullbeskattade, har Riksdagen,

för vinnande af en likformig och sådan tillämpning af tulltaxan, att

särskilda delar till fartyg och båtar samt maskinerier och redskap må

utan andra än uttryckligen föreskrifna undantag åtnjuta tullfri införsel,

gifvit åt dessa stadganden den förändrade redaktion, som taxeförslaget

innehåller. Derjemte har Riksdagen vidtagit några mindre rättelser i

de under rubriken .Jern, gjutet, uti l:sta, 2:dra och 4:de momenten

förekommande uttryck.

Då statsverkets ställning för det närvarande synts medgifva en

nedsättning af de, med anledning af statens oafvisliga behof af ökade

inkomster, vid 1867 års riksdag höjda tullsatserna å Kaffe samt Socker,

så raffineradt som oraffineradt, har Riksdagen beslutat nedsätta tullen å

kaffe från 12 till 10 öre, kaffe, brändt och alla till kaffesurrogat användbara

brända växter från 18 till 15 öre, och å råsocker, mörkare än Jå 18,

från 10 till 8 öre, allt per skålpund. 1 afseende å tullen å raffineradt

socker, har Riksdagen velat så bestämma densamma, att någon förändring

i förhållandet emellan beskattningen å råvaran och å den förädlade

produkten icke deraf föranledes, och i sådan afsigt fastställt

denna tull till 11,60 öre per skålpund. För undvikande af biaitna öretal,

har Riksdagen derjemte ansett tullsatserna å socker böra beräknas

och i taxan utföras i centner.

De under rubriken Kautschuk förekommande stadganden har Riksdagen

funnit erfordra åtskilliga så förändringar som tillägg, i syfte dels

att fullständigare bereda tullfrihet åt sådana artiklar, som äro afsedda

för redskap och maskinerier, dels att med mera bestämdhet uttrycka i

hvilka fall kautschuk, arbetad, bör tullbehandlas såsom vattentäta kläder,

dels att bringa ifrågavarande stadganden i öfverensstämmelse så väl med

Bih. H/l Riksd. Pro/. 1872. 10 Sund. 1 A/d. 1 Band. JO Hä/t. 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

hvad under rubriken guttapercha redan förut finnes föreskrifvet angående

tullfrihet för vattenlednings- och gasrör, buffers och sprutslangar af dylikt

ämne, som äfven med den nu intagna bestämmelsen rörande förtullning

af med pelsverk kantade kängor eller galoscher, dels slutligen att fastställa

grunden för tullbehandlingen af i trähylsor infattad kautschuk;

och har rubriken i anledning af allt detta erhållit den förändrade lydelse,

som taxeförslaget innehåller.

Enär artiklarne Knif var och Gafflar tullbeskattas med hänsyn till

dyrbarheten af det ämne, hvaraf skaften bestå, har Riksdagen till de i

taxan specificerade, mera dyrbara skaften af silfver, pläter, ebenholtz

och elfenben, hvilka draga en drygare tull än de af andra ämnen, äfven

tillagt sådana af hvalrosständer, enär dessa så till utseende som värde

ega mycken likhet med de af elfenben.

Tulltaxans nu varande föreskrift medgifver icke vid tullbehandling

af Plommon någon skilnad emellan friska och torkade sådana. Då likväl

friska bär och frukter i allmänhet äro tullfria, har Riksdagen ansett

följdriktigheten fordra, att så äfven tillämpas i afseende å ifrågavarande

artikel, och af denna anledning gifvit rubriken den förändrade lydelse

taxeförslaget utvisar.

Så väl rubriken Potatesmjöl som den dervid fogade anmärkningen

angående förtullning af sådan vara, som under namn af potatesmjöl

befinnes utgöra ur potates erhållen stärkelse, hafva ansetts oegentliga,

enär allt i handeln förekommande potatismjöl i verkligheten icke utgöres

af annat än det ur potates utdragna stärkelseämnet, hvarför Riksdagen

uteslutit denna anmärkning och i enlighet med taxeförslaget förändrat

rubriken.

Skriftaflor, alla slag, äro nu tullfria- Då likväl till införsel förekomma

sådana i permar infattade, hvilka allmänt begagnas såsom annotationsböcker

och icke kunna betraktas såsom undervisningsmateriel,

har Riksdagen funnit denna artikel böra tullbeskattas i likhet med hvad

för slöjdvaror i allmänhet är stadgadt, och till rubriken skriftaflor fogat

ett nytt moment af sådant innehåll.

Handlingarne i ett af Eders Kongl. Maj:t afgjordt besvärsmål angående

förtullning af ett parti så kallade resfiltar, har Eders Kongl.

Maj:; låtit till Bevillnings-Utskottet öfverlemna, på det Riksdagen måtte

blifva i tillfälle att öfverväga, om ej restäcken af annan väfnad än filteller

mattväfnad må få införas emot den tull, som för väfnaden, hvaraf

de bestå, är bestämd, utan tillägg af särskild förhöjning med hänsyn

dertill att de äro kantade. Den nuvarande bestämmelsen angående tullbehandling

af resfiltar föreskrifter, under rubriken väfnader, ylle-, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

filtar och mattor, derunder inbegripna kantade resfiltar, skola förtullas

med 25 öre för skålpundet, och intogs i taxan genom 1862—1863 årens

Riksdags beslut, i afsigt åt; för denna artikel, såsom endast föga bearbetad,

stadga lika tullafgift, som vore bestämd för den väfnad, hvaraf

artikeln hufvudsakligen består. Da likväl, såsom de omförmälda handlingarne

för ett särskildt fall upplysa och erfarenheten deröfvei gifvit

vid handen, en af ordalydelsen i det mindre lyckligt affattade stadgan

det förestafvad tillämpning föranledt, att endast resfiltar af filt eller

mattväfnad fått införas mot samma tull, som för dylika vålnader är

stadgad, men deremot andra ingalunda mera bearbetade resfiltar, sammansatta

af högre tullbeskattade vätnader, mast <Iraga icke allenast,

såsom dock afsågs, den för sjelfva, väfnaden stadgade tull, utan äfven

lika med kläder 20 procent förhöjning i samma tull, har Riksdagen, för

att gifva åt tulltaxan den lydelse, som mera klart uttrycker lagstiftarens

mening, uteslutit den under väfnader, ylle-, nu befintliga föreskrift om

resfiltars tullbehandling, och i taxan intagit denna artikel under egen

rubrik med föreskrift om lika tullbehandling med den för väfnaden,

hvaraf den hufvudsakligen består. _ f _

För att i ökad män gifva tulltaxan den tydlighet och fullständighet,

som äro nödiga för vinnande af en likformig författningens tillämpning,

har Riksdagen i densamma under särskilda rubriker infört åtskilliga

artiklar, hvilka numera till införsel förekomma, men hittills icke i taxan

funnits intagna, nemligen: Apelsinskal, torra, med enahanda tull som

för citron- och pomeransskal är stadgad, eller 10 öre för skålpundet;

Bokpermar, lösa, med samma tullsats som å pappersarbeten, lacket ade,

eller 25 öre för skålpundet; Bomullskrut, med hänvisning till krut;

Borsyra, under gemensam rubrik med borax; Fiskrom, saltad, med hänvisning

till kaviar; Gödningsämnen, alla slag, e/j specificerade, såsom fria

med uteslutande af den nu befintliga rubriken Guano, enär i handeln

alltmera förekomma flerfakliga andra slag af gödningsämnen, hvilka

såsom lika nödiga för jordbruket äfven böra åtnjuta tullfri införsel;

Insektpulver såsom fritt; Amykos, Aseptin, Cyankalium, Glycerin, Härtinktur,

Jernbeta, Karbolsyra, Kollodium och Paraffin, hvar för sig med

hänvisning till kemiskt-tekniska preparater, cj specificerade; Kreatursfoder,

alla .slag, ej specificeradt, såsom fritt, emedan flera slags endast

''till sådant ändamål användbara varor nu införas, hvilka, i saknad af

bestämd föreskrift om deras tullfrihet, blifvit tullbeskattade i likhet med

varor i taxan ej särskildt upptagna, mer eller mindre arbetade; Kronessens

med hänvisning till likör; Maisrnjöl under gemensam rubrik med

mais; Maizena med hänvisning till stärkelse; Pariom, på grund af ar
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

tikelns så väl dyrbarhet som beskaffenhet i (ifrigt, med hänvisning till

porslin, äkta; Pennskaft, alla slag, utom af guld eller silfver, med samma

tullsats som pennor, eller 25 öre för skålpundet; af gidd eller silfver,

såsom dessa ämnen arbetade; Sabelklingor, under gemensam rubrik med

sablar, för erhållande af öfverensstämmelse med rubriken Värjor och

Värjklingor; Shoddy eller konstull, såsom tullfri, enär den vida dyrbarare

artikeln ull redan är medgifven tullfri införsel; Smergelduk, med hänvisning

till verktyg; Symaskiner, med hänvisning till redskap och maskinerier,

ej specificerade; allt på sätt taxeförslaget närmare angifver.

Det i följande stadganden: Skomakarearbeten, af — — — — —

färgade, pressade och tryckta skinn; Väfnad er, linne och hamp, hår och

tagel, vaxade och lackerade, samt Zink, målad och lackerad, förekommande

ordet och har såsom härledande sig från ett förbiseende vid redaktionen

af taxan blifvit utbytt mot ordet eller
-

Taxe-underrättelserna.

Enär det i § 8 taxe-underrättelserna förekommande stadgande, att

egare af fartyg få tillgodonjuta restitution af erlagda »införselsafgifter»

för segel och segelduk, som —---—, framkallat anspråk från

godsegare att erhålla restitution icke allenast af tullen utan äfven af

andra mot särskilda förmåner erlagda afgifter, har ordet införselsafgifter

blifvit utbytt mot »tullafgifter».

I sammanhang med nedsättning af införselstullen å råsocker har

äfven den restitution af denna tull, som enligt § 9 är medgifven vid

utförsel af här i riket utaf utländskt råämne raffineradt socker, bort i

motsvarig mån nedsättas, och har Riksdagen, med bibehållande af den

beräkning, som för närvarande bestämmer proportionen mellan råsockertullen

och restitutionsbeloppet, då den förra nu blifvit nedsatt till 8

R:dr, fastställt detta senare till 9 R:dr 60 öre per centner.

Slutligen får Riksdagen i underdånighet anmäla, att Eders Kongl.

Majrts nådiga Proposition af den 26 sistlidne Januari, angående upphörande

från och med innevarande års utgång af den å utrikes sjöfarten

hvilande afgift, om hvilken under namn af lastpenningar nu

stadgas i § 4 taxe-underrättelserna, icke blifvit af Riksdagen bifallen.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 8 Maj 1872.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

13

Tull-Ta xa

att lända till efterrättelse från och med den

Dref och Drefmat

Qvantitet för !

Införsels-

tullberäk-

tull.

1

ningen.

Riksmynt.

Album ............................................................................................

1 skålp.

—

40

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, hvari album inkomma.

Amykos-, hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Apelsinskal, torra.......................................................................

1 skålp.

—

10

Aseptin; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Bokpermar, lösa.........................................................................

1 skålp.

25''

Bomullskrut; se Krut.

j

Borax och Borsyra.....................................................................

—

Fr

la.

Bronspulver, pappers-omslagets vigt inbegripen ............

1 skålp.

—

15

Böcker:

med inbundet, rent eller — — — procent.

|

med upphöjda bokstäfver till begagnande för blinda

Fria.

Bönor — — — — — •— — —

Cyankalium; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Fria.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

,, Qvantitet för | Införselstnilberäk-

j tall.

ningen. [ Riksmynt.

Drufsocker; tullbehandla^ såsom socker, oraffineradt,

till färgen mörkare än N:o 18 af den i verldshandel

gällande holländska standard.

Fisk: !

saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thonfisk i

alla andra slag......................................................

Fiskrom, saltad; se Kaviar.

Flaskfoder; se Etuis.

Frö:

kanarie- ..............................................................................

andra slag, icke specificerade .....................................

1 skålp.

1 skålp.

delar af gevär förtullas såsom det ämne, arbetadt,

hvaraf de bestå.

-|25

Fri.

— 4

Fria.

Glas:

patent- — — — — —

sidventil-, runda eller kantiga, slipade eller oslipade,

icke under 0,25 tums tjocklek och ej öfver

1 qvadratfots yta ........................................................

Glycerin; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Grönsaker —

torkade eller saltade

Guld — — — — -

Fria.

10

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

15

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Guttapercha — — — — — —

arbeten deraf:

vattenlednings- — — — — — ''

kängor eller galoscher, kantade med pelsverk,

tullbehandlas såsom kläder af Guttapercha.

andra slag — — — — —

Gödning sämnen, alla slag, ej specificerade ........................

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

af siden —- — — — —

af ull, hår, filt eller felb ...............................................

af halm — — — —

andra slag — — — — — ~ —

Anm. Äro hattarna sammansatta af flera materialier, förtullas

de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

i 1 stycke

Fria.

40!

Hudar och Skinn:

pelsverk:

oberedda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-, rådjurs-

och harskinn.............................................

bäfver, hiller, kinkilla, mård, närtz, sobel, j

svarträf och blåräf samt utter .......................j 1 skålp.

andra slag..................................................................j 1 skålp.

beredda:

lösa eller hopsydda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-, rå-j

djurs- och harskinn..........................................i 1 skålp.

alla andra slag; förtullas lika med samma

slag, oberedda, med tillägg af 20 procent,

fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,

såsom skinnpelsar, muffar, kragar, m. m., förtullas

lika med pelsverket, beredt, hvaraf de

bestå, med tillägg af 20 procent.

Fria.

!

■

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

Qvantitet för

Införsels-

tullberäk-

tull.

ningen.

Riksmynt.

Hvitbetor:

råa ....................................................

1 centner

_

4o|

sönderskurna och torkade................................................

1 centner

2

|

!

Hårtinktur; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Hängslen — — — — — — — — — .—

andra slag: derunder inbegripna äfven sådana af

silke, hvari kautschuk, guttapercha eller likartade

ämnen ingå............................................................

Anm. För spännen etc.

Fritt.

Jern:

gjutet:

tack- och barlast- samt obrukbara kanoner, bombomber

och kulor — — — stämplade och

borrade, samt — — — — — — —

grytor, pannor, kittlar, ugnar, spisar

smidt eller valsadt:

_ _ _____

hammare och — — — — — — —j

i stänger alla slag, utan afseende på form eller |

dimensioner, häri inbegripna balk-, band-,!

spant-, s. k. T-, hörn- och vinkeljern äfven-;

som smältstycken......................................................

jernvägsinateriel, maskinerier, eller delar deraf,

tullbehandlas såsom redskap och maskinerier;

jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade,

med tillhörande skarfjern, skarfbultar, muttrar

och railspik...........................................................

Fria.

!

I Fria.

Insektpulver

1 skålp. | —;50

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

17

Qvantitet för

tullberäkningen.

Införsels
tull.

Riksmynt.

andra muttrar och skrufvar samt naglar af 0,4

tum och deröfver i diameter.............................''

kassakistor— —• — —- — — — — —j

plåtar, galvaniserade, förtente eller oförtente, utan j

vidare bearbetning, äfvensom plåtar af 0,1 tums!

tjocklek och deröfver, mer eller mindre bearbetade,

samt andra ämnen för ytterligare bear-j

betning ..........................................................................''

skostift — — — — — — — — —

Jernbeta; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Kaffe

brändt och alla till kaffes urrogat användbara,

1 skålp.

1 skålp.

brända växter ...............................................................

Karbolsyra; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Kautschuk:

vulkaniserad eller icke, oarbetad...............................

arbetad:

i skifvor utvalsad, af 0,4 linies tjocklek eller

derutöfver med eller utan väfinslag.................j--

af mindre tjocklek än 0,4 linie, utan väfinslag! 1 skålp.

med väfinslag, tullbehandlas såsom Väfnader,!

vattentäta;

vattenlednings- och gasrör, buffers samt sprut- i

slangar..........................................................................i---

kängor eller galoscher, kantade med pelsverk,!

tullbehandlas såsom kläder af kautschuk;

i trähylsa infattad

andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänförliga

till redskap och maskinerier eller delar

deraf ......................................................................

1 skålp.

Bih. till Riksd. Frat. 1872. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Höft.

Fria.

F ria.

10

15

1 skålp.! —

Fri.

Fri

— 40

Fria.

40

40

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

Knif var:

bords- och andra slag — — — — — —

med skaft af silfver, pläter, ebenholz, elfenben

eller hvalrosständer...................................................

Kollodium; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Kreatursfoder, alla slag, ej specificeradt .........................

Kronessens; se Likör.

Mats och Maismjöl...................................................................

Maizena; se Stärkelse.

Paraffin; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.

Parian; se Porslin, äkta.

Pennskaft, alla slag, utom af guld eller silfver...............

af guld eller silfver; se Guld eller Silfver, arbetadt.

Plommon, torra .........................................................................

Potates, äfven krossad eller rifven ......................................

Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates; se Stärkelse.

Pottaska — — — — — — — — — —

Qvantitet för

tullberäkningen.

1 skålp.

1 skålp.

1 skålp.

Införsels
tull.

Riksmynt.

50

Fritt.

Fria.

25

Fri.

Resjiltar, dubbla, hopsydda eller kantade; tullbehandlas

såsom den väfnad hvaraf de hufvudsakligen I

bestå.

Sablar och Sabelklingor; hänföras till stålarbeten.

Shoddy eller Konstull ............................................................i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

19

Skomakarearbeten:

af andra tyger — — pressade eller tryckta skinn.

Skriftaflor:

infattade i permar, med eller utan gångjeni .........

andra slag.............................................................................

Qvantitet för

i

Införsels-

tullberäk-

tull

ningen.

Riksmynt.

!

R:mt R:dr 100

10

Fria.

Smergelduk; se Verktyg.

Snörmakar e-arbeten:

andra slag, derunder inbegripna sådana äfven af

silke, hvari kautschuk, guttapercha eller likartade

ämnen ingå..........................................................

Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak
samt

krossadt eller pulveriseradt socker..............

oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af den i

verldshandeln gällande holländska standard,

hvarå normalprof genom General-tullstyrelsens

försorg hållas vederbörande tullkammare

tillhanda........................................................................

b) till färgen mörkare än nämnda standardnum
mer,

äfven om varan inkommer i upplöst eller

flytande tillstånd ......................................................

1 skålp.

1 centner

1 centner

1 centner

11

60

11

60

Symaskiner; se Redskap och Maskinerier, ej specificerade.

Väfnader:

yllefiltar

och mattor

1 skålp.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 52.

Väfnåder:

linne- eller hamp-:

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Införsels-

tull.

Riksmynt.

i

hår- eller tagel-:

vaxade eller lackerade:

Zink — — — — .— _ _ _ __ _ _

arbetad:

målad eller lackerad.

Varor, som icke kunna — — — denna tulltaxa

uptagna — — — — — — — _ _.

i

Anm. Med det för vissa i denna tulltaxa förekommande —

— — synligt.

I

Underrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

§ 8.

Egare af fartyg — — — restitution af erlagda tullafqifter för

segel och segelduk — — — — — _ _ _ _ _ _ _

§ 9.

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt

råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 centner raffineradt socker, alla slag.................. 9 R: dr 60 öre

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.