Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af är 1871 verkställd revision af Statsverkets m. fl. allmänna fonders förvaltning år 1869.

1872-05-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1872:53, Skrifvelse, i anledning af är 1871 verkställd revision af Statsverkets m. fl. allmänna fonders förvaltning år 1869.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

M:& 3S.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 Maj 1872.

— — — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af är 1871 verkställd

revision af Statsverkets m. fl. allmänna fonders

förvaltning år 1869.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36).

S. A. K.

I anledning af hvad Riksdagens sistlidet år församlade Revisorer

rörande då verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna

medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under

år 1869 uti afgifven berättelse anmält, samt vederbörande förvaltande

verk och myndigheter uti deröfver afgifna underdåniga förklaringar

hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får Riksdagen i nedan omförmälda

ämnen, hvilka blifvit upptagna under de i revisionsberättelsen förekommande

rubriker, i underdånighet anföra följande:

Strömsholms slott.

Jemte förmälan, att slottskassans kontanta behållning, som vid

revisionsårets början utgjort 1,897 Rdr 30 öre, vid årets slut uppgått till

2,289 Rdr 82 öre, hade Revisorerne ansett, att, enär af räkenskapen

framginge, det större delen af denna behållning icke varit för löpande

utgifter erforderlig, densamma bort i bankinrättning insättas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

I sammanhang härmed må omförmälas, hurusom Revisorerne, i

anledning af ett vid granskning af Hernösands navigationsskolas räkenskaper

anmärkt likartadt, förhållande yttrat, att, då det icke kunde anses

vara med god ordning öfverensstämmande, att allmänna verks och

inrättningars kontanta, för löpande utgifter icke behöfliga behållningar

vore hos redogörarne innestående, hvilket förhållande uppmärksammats

icke allenast i dessa, utan äfven uti åtskilliga andra räkenskaper, Revisorerne

ansåge att, i likhet med hvad redan funnes stadgadt beträffande

konsistoriernas och elementarläroverkens medel, en allmän föreskrift

borde meddelas derom, att dylika behållningar, om de ej på annat

sätt kunde göras fruktbärande, skulle, i den mån sådant utan väsendtlig

olägenhet kunde ega rum, uti bankinrättning på deposition eller

upp- och afskrifning insättas och endast efter behof derifrån uttagas.

Lika med Revisorerne har Riksdagen ansett det vara med god

ordning öfverensstämmande, att en allmän föreskrift blefve, på sätt genom

Kongl. Cirkuläret den 1 Juli 1870 redan egt rum i afseende å

konsistoriernas och elementarläroverkens kassabehållningar, meddelad i

rlet af Revisorerne angifna syfte; Och Riksdagen får derföre i underdånighet

anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, i den mån stadganden i

fråga om förvaring eller fruktbargörande af allmänna verks och inrättningars

kontanta, för löpande utgifter icke behöfliga behållningar ej redan

förefinnas, i nåder meddela allmän föreskrift derom, att sådana

behållningar skola, der sådant utan väsendtlig olägenhet kan ega rum,

uti bankinrättning på deposition eller upp- och afskrifning insättas och

endast vid behof derifrån uttagas.

Statistiska Tabellkommissionen.

Enligt Statistiska Tabellkommissionens räkenskaper hade under

revisionsåret qvartalsvis utbetalts till Kamereraren i Kommerskollegium,

Kammarherren E. G. Leyonmarck ett sammanräknadt belopp af 750

R:dr, utgörande honom, såsom revisor i f. d. Kommissionen öfver Tabellverket,

tillagdt arvode.

I afseende å ifrågavarande arvode hade Revisorerne inhemtat,

hurusom Leyonmarck, hvilken den 12 Januari 1836 blifvit konstituerad

att bestrida revisorstjensten i dåvarande kommissionen öfver Tabellverket,

efter detta verks upplösning, som, jemlikt Kongl. Brefvet den 22

Juli 1858, med slutet af nämnda månad egt rum, hos Kongl. Maj:t sökt

att få uppbära sin i nämnda kommission innehafda lön af 750 Rdr in
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

23

till dess lian å Rikets stat erhölle annan tjenstebefattning med högre

lön; att Eders Kongl. Maj:t uti nådigt Bref den 30 Juli 1859 förklarat,

att då Leyonmarck, hvilken ej innehaft fullmakt å revisorsbefattningen,

utan allenast genom konstitutorial blifvit förordnad att förrätta densamma,

sedermera vid nämnda kommissions upplösning och dess göromåls

öfverflyttning till Statistiska Tabellkommissionen afböjt det honom

gjorda förslag att söka anställning i detta embetsverk, Leyonmarcks anhållan

icke kunde i vidsträcktare mån bifallas, än att t. f. Chefen för

Statistiska Centralbyrån egde att, om och när Leyonmarck sig dertill anmälde,

tilldela honom mot hans förra åligganden såsom revisor svarande

enahanda göromål inom byrån, i hvilket fall Leyonmarcks arvode

för denna tjenstgöring borde med 750 Rdr årligen utgå tills vidare af

det till extra tjenstebiträden inom byrån anvisade anslag; att, sedan

Leyonmarck derefter anmält sig att från och med September månad 1859

vilja åter inträda i sin förra revisorstjenstgöring, med den anhållan

likväl att, då han, såsom tillika anställd i Kommerskollegium, under hela

den tid han innehaft ifrågavarande revisorstjenst egt att hemma hos

sig på lämplig tid verkställa revisorsgöromålen, honom måtte äfven dädanefter

tilldelas endast sådana göromål, som han kunde i sin bostad

förrätta, Eders Kongl. Maj:t uti nådig proposition till Rikets vid 1859—1860

årens riksmöte församlade Ständer föreslagit och Rikets Ständer medgifvit,

att på kommissionens stat finge uppföras det arvode af 750 Rdr årligen, som

Leyonmarck, enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut, egde uppbära, med skyldighet

att inom Statiska Centralbyrån förrätta emot hans förra åliggande

såsom revisor i f. d. Kommissionen öfver Tabellverket svarande göromål;

samt att t. f. Chefen för Statistiska Centralbyrån redan uti underdånigt

memorial af den 17 December 1860 fäst Eders Kongl Maj:ts nådiga

uppmärksamhet på svårigheten att inom denna byrå för Leyonmarck

finna några mot hans förra åligganden såsom revisor i f. d. Kommissionen

öfver Tabellverket fullt svarande göromål och sedermera uti

embetsmemorial till Chefen för Civildepartementet af den 15 Augusti

1862 fäst dess uppmärksamhet på det oegentliga förhållande, att,

såsom orden lyda, »Statistiska Tabellkommissionens stat skall belastas med

ett arvode af 750 Rdr årligen till en f. d. tjensteman i den numera

upplösta Tabellkommissionen, hvilken tjensteman af sin innehafvande

kamererarebefattning i Kongl. Kommerskollegium är förhindrad att göra

någon tjenst i Statistiska Centralbyrån.»

Enär Leyonmarck, hvars anspråk på utbekommande af ifrågavarande

arvode, enligt hvad af Kongl. Brefvet den 30 Juli 1859 inhemtades,

då icke sträckt sig till längre tid, än till dess han å Rikets stat erhölle

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

annan tjenstebefattning med högre lön, redan den 30 November 1860

blifvit befordrad till kamererarebefattning i Kommerskollegium och

derigenom kommit i åtnjutande af högre lön å nämnda stat än den,

han på grund af sin fullmakt såsom kammarförvandt förut innehaft,

hade, enligt Revisorernes åsigt, endast af denna anledning ifrågavarande

arvode bort upphöra att vidare utgå. Då dertill korrnne att, enligt de

af Rikets Ständer vid 1856—1858 samt 1859—1860 årens riksdagar beslutade

bestämmelser, dels tjensteman inom Statistiska Centralbyrån icke

finge tillika innehafva annan allmän befattning, dels tjenst inom den

lönegrad, kamererarebefattning i Kommerskollegium medförde, icke

finge hos samma person med annan tjenst med lön å rikets stat förenas,

samt Leyonmarck, enligt hvad Chefen för Statistiska Centralbyrån

upplyst, i allt fall icke uppfyllt det vilkor, hvarunder ifrågavarande arvode

blifvit af Rikets Ständer beviljadt, hade Revisorerne ansett sig

icke kunna underlåta att å förhållandet fästa Riksdagens uppmärksamhet

för den åtgärd, som i anledning deraf kunde påkallas.

Med hänseende till hvad sålunda förekommit, och då vid tiden

för aflåtande af förrberörda nådiga Bref af den 30 Juli 1859 lönen vid

den kamrnarförvandtsbefattning, hvarå Leyonmarck då innehade fullmakt,

utgjorde 2,200 R:dr, hvaremot den kamereraretjenst, till hvilken han den

30 November 1860 blifvit utnämnd, är förenad med 3,500 R:drs lön,

har Riksdagen funnit uppenbart, att det ifrågavarnade arvodet från och

med månaden näst efter sistnämnda dag icke bort till Leyonmarck utgå.

Riksdagen har emellertid ansett sig endast böra i underdånighet

anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder föranstalta att det å

Statistiska Tabellkommissionens stat uppförda arvode åt en tjensteman

vid f. d. Tabellkommissionen icke vidare må till Leyonmarck utbetalas.

Svenska Akademien.

Utaf Svenska Akademiens ordboksarbete, till hvars fortsättande

från och med år 1854 varit beviljadt ett årligt anslag af 3,750 R:dr,

hvilket vid 1859—1860 årens riksdag uppfördes å ordinarie stat, och

hvartill alltså af statsmedel utgått 67,500 R:dr, hade under år 1870 utkommit

första häftet, innefattande bokstafven A. I anledning af hvad

Akademien yttrat uti det förord, hvarmed Akademien beledsagat detta

häfte och hvaraf Revisorerne meddelat ett utdrag, hade hos Revisorerne

tvekan uppstått, huruvida anordningen för ifrågavarande arbete,

hvars utgifvande redan varit förenadt med icke ringa kostnader, vore

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

25

fullt lämplig och ledande till arbetets fullbordande med den skyndsamhet

ändamålet kräfde.

Den tvekan, Revisorerne sålunda uttalat i afseende på ändamålsenligheten

af anordningarne för Svenska Akademiens ordboksarbete, har

Riksdagen icke kunnat annat än dela, och denna tvekan har vunnit

ökadt stöd i innehållet af det utaf Akademien i anledning af Revisorernes

anmärkning afgifna underdåniga utlåtande. Det har således

synts Riksdagen väl värdt att öfverväga, huruvida icke ifrågavarande

arbete borde ordnas på ett sätt, som mera befordrade dess raskare fortskridande.

Arbetets stora nationela betydelse gör det otvifvelaktigt

förtjent att af statsmedel understödjas, desto heldre som, utan sådant

understöd, ringa utsigt lärer förefinnas att det någonsin skulle kunna

tillfredsställande genomföras. En jemförelse mellan det betydliga belopp,

hvartill de hittills för arbetet under längre tid använda statsmedel

uppgå, och det resultat, som kunnat för allmänheten framläggas,

lärer emellertid gifva fullt stöd för den mening, att de hittills vidtagna

anordningarne icke kunna anses tillfredsställande. Det har förefallit

Riksdagen, som vore det både med god hushållning och med behörigt

erkännande af arbetets vigt mera öfverensstämmande att, äfven

med en för en tid något förhöjd utgift, söka fortskynda detsamma, så

att ordboken en gång må kunna fullbordas och åt den nationela språkodlingen

bereda den nytta, som eftersträfvas, än att alltjemt fortfara

att utbetala ett anslag, som, tilläfventyrs otillräckligt att åt ordboksarbetet

bereda önskvärdt fortskridande, i sjelfva verket icke, att döma

af hittills vunnen erfarenhet, lemnar för det allmänna något resultat,

som motsvarar de för längre tidrymd betydliga medel, som utan nämnvärdt

närmande till målet uppoffras. Riksdagen får derföre i underdånighet

anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t, taga under öfvervägande,

huruvida icke i afseende å det åt Svenska Akademien uppdragna arbete

för utarbetande af en ordbok öfver svenska språket, må kunna

träffas anordningar, som betrygga arbetets raskare fortskridande och

ordbokens fullbordande inom en ej för mycket aflägsen tid, samt, om

förhållandena dertill föranleda, till Riksdagen göra den framställning i

ämnet, som för nämnda ändamåls vinnande må kunna anses behöflig.

Bibelkommissionen.

Af en utaf Revisorerne meddelad redogörelse för Bibelkommissionens

räkenskap har inhemtats, att nämnda kommissions tillgångar

Bill. till Riksd. Protok. 1S72. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

vid 1869 års slut utgjordes af kontant behållning 4,235 R:dr 32 öre,

utlånta medel 43,900 Rdr, utestående räntemedel 180 R:dr eller tillsammans

48,315 R:dr 32 öre; Och då en medelsförvaitning, särdeles af

det omfång som den ifrågavarande, synts Revisorerne vara för kommissionens

ändamål främmande, hade Revisorerne, utgående från den

vid flera föregående revisioner uttalade och af Statskontoret uti underdånigt

utlåtande af den 31 December 1869 biträdda åsigt om lämpligheten

af en gemensam fond- och kassaförvaltning, ansett sig böra

hos Riksdagen hemställa, om icke förvaltningen af ifrågavarande medel

kunde från kommissionen skiljas, på det att kommissionen finge uteslutande

egna sin verksamhet åt sitt egentliga uppdrag, hvars snara

afslutande, efter kommissionens nära hundraåriga tillvaro, af flera skäl

vore önskvärdt.

Till alla delar instämmande i de af Revisorerne i denna fråga

uttalade åsigter, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det måtte Eders

Kongl. Maj:t i nåder täckas förordna derom, att de under Bibelkommissionens

förvaltning befintliga medelstillgångar blifva till Statsknotoret

öfverlemnade.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 8 Maj 1872.

Stockholm 1872. Associations-Boktryekeriei.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.