Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af gjorda framställningar angående upphörande af hofveriskyldigheten till kungsgårdar och militiebo ställ en i Skåne.

1872-05-08 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1872:54, Skrifvelse, i anledning af gjorda framställningar angående upphörande af hofveriskyldigheten till kungsgårdar och militiebo ställ en i Skåne.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 54.

i

N:o

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 Maj 1872.

—. — — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af gjorda framställningar

angående upphörande af hofveriskyldigheten till kungsgårdar

och militiebo ställ en i Skåne.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 55.) S.

S. A. K.

Inom Riksdagens båda Kamrar hafva förslag blifvit väckta derom, att, för

den händelse Riksdagen genom bifall till Eders Kongl. Maj:ts i den nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning om anslag still

inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne» skulle efterskänka den dessa

hemman enligt kongl. reglementet den 7 November 1695 påliggande arbetsskyldighet,

Riksdagen då ock måtte i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj;t behagade

vidtaga sådana åtgärder, att Rikets Ständers beslut om dagsverksskyldighetens allmänna

upphörande måtte komma till tillämpning äfven beträffande innehafvare af de hemman,

hvilka utgöra hofveri till kungsgårdar eller militieboställen i Skåne, och att Eders

Kongl. Maj:t täcktes låta uppgöra och till Riksdagen afgifva förslag om den ersättning,

som för sådant fall vore erforderlig, derest icke rättigheten att disponera ifrågavarande

hofverier funnes kunna upphöra vid ombyten af kungsgårdarnes eller boställenas

innehafvare.

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 10 Sami 1 Afd. 1 Rand. 11 Höft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

“ Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

Vid pröfning af denna fråga liar Riksdagen, som uti underdånig skrifvelse den

10 sistlidne April, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel,

redan anmält, att Eders Kongl. Maj:ts ofvanoniförmälda nådiga förslag om inlösen

af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne vunnit Riksdagens bifall, funnit

ådagalagdt, att nämnda dagsverksskyldighet hvarken till sitt upphof eller beskaffenhet

har något gemensamt med de uti hemmanens ränta och skattläggning icke inbegripna

dagsverks- och arbetsskyldigheter, som in natura utgjorts och ännu utgöras till en del

kungsgårdar eller militieboställen i Skåne, och om hvilka skyldigheters afskaffande

framställningar nu blifvit inom Riksdagen gjorda.

Jemlikt Rikets Ständers vid 1853—1 854 årens riksmöte fattade, af Eders

Kongl. Maj:t den 8 September 1854 i nåder gillade beslut, skulle sistnämnda, ursprungligen

obegränsade, men sedermera till vissa arbetsprestationer, såsom uppplöjandet

af en viss jordrymd, inbergandet af grödan å en viss åker, transporter af vissa

qvantiteter spanmål eller ved m. m., för hvarje hemman eller hemmansdel bestämda

arbets- eller hofveriskyldighet, hvilken vid eu af numera aflidne Kammarrådet i Kammarkollegium

L. E. Cassel, jemlikt nådigt förordnande, år 1844 verkställd undersökning

uppskattats till visst antal dagsverken, upphöra mot det att do arbetsskyldige

i stäliet utgjorde dels den hemmanen åliggande, mot arbetskyldigheten förut afkortade,

indelta räntan och dels derutöfver eu vid nämnda undersökning efter de

beräknade dagsverkenas antal på vissa grunder bestämd årlig afgäld; hvarjemte bestämmelser

då äfven medelades om ersättning åt vederbörande boställsinnehafvare för upphörandet

af det förut åtnjutna arbetsbiträdet.

Enligt hvad Riksdagen vidare inhemtat, hafva äfven till följd af detta beslut,

utaf ^ de till åtskilliga kungsgårdar och militieboställen ursprungligen arbetsskyldiga

143*9/96 mantal, 7 72;3 mantal blifvit befriade från utgörande af dagsverken in natura,

hvaremot i anledning deraf att innehafvare under anförande bland annat, att

den ifrågasätta ersättningen vore för hög, vägrat att ingå på de föreslagna vilkoren,

arbetsskyldigheten qvarstode för 6G5/32 mantal.

I anledning af hvad sålunda förekommit, har Riksdagen visserligen icke funnit

skäligt, att ifrågavarande arbetsskyldighet skulle efterskänkas för de hemman, hvilkas

innehafvare icke velat derifrån vinna befrielse genom godkännande af de i öfverensstämmelse

med fastställda grunder föreslagna överenskommelser, helst ett sådant eftergifvande

skulle innefatta en orättvisa emot alla dem, icke blott inom provinsen Skåne,

utan äfven inom andra landskap, som emot lösen vunnit befrielse från dagsverksskyldighetens

utgörande in natura. Emellertid har det synts ej oantagligt, att det af de

ännu arbetsskyldige för deras vägran att på regleringen ingå anförda skäl, att den

ifrågasätta ersättningen vore för hög, numera icke saknar all grund, i det genom vid

jordbruket i allmänhet införda förbättrade arbetsmetoder och andra förhållanden en

lindring sannolikt åstadkommits i den arbetsbemmanen åliggande arbetsskyldighet, sådan

densamma med ledning af då för handen varande förhållanden utaf Kammarrådet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N-.o 64.

3

Cassel, enligt hvad af handlingarne inhemtats, till de arbetsskyldiges belåtenhet uppskattades.

En förnyad undersökning och uppskattning af de tjenstbarheter, som åligga

de ännu arbetsskyldige, jemte derefter lämpad jemkning af de för befrielsen derifrån

fastställda grunder torde alltså kunna vara af omständigheterna påkallad, på det att

den ännu återstående arbetsskyldighetens, af många skäl önksvärda, afskaffande måtte

kunna åvägabringas; hvadan, och då Riksdagens uppmärksamhet äfven blifvit fästad

derå, att skyldigheten att utgöra dagsverken in natura till boställen i Skåne ännu

qvarstår för ett ej ringa antal s. k. gatehus, Riksdagen får i underdånighet anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta efter förnyad undersökning uppgöra och till Riksdagen

afgifva förslag dels derom, att Rikets Ständers beslut om upphörande af dagsverksskyldighetens

utgörande in natura måtte komma till tillämpning å de hemman

och gatehus i Skåne, för Indika arbetsskyldigheten ännu qvarstår, och dels om den

ersättning, som för sådant fall må vara erforderlig, derest icke rättigheten att disponera

de ifrågavarande dagsverkena finnes kunna upphöra utan annan ersättning än den,

som kan varda de arbetsskyldige till utgifvande ålagd.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 8 Maj 1872-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.