Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående ändring i 2 kap. lo § Kyrkolagen och 2 kap. 5 § Rättegångsbalken.

1872-05-10 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1872:64, Skrifvelse, angående ändring i 2 kap. lo § Kyrkolagen och 2 kap. 5 § Rättegångsbalken.

Dokumentets text

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64,.

27

»Hvad i särskilda författningar är stadgadt derom, att, vid vissa liusesyner,

syneförrättaren må ega, sig till biträde, tillkalla minst tvänne nämndemän eller flera,

högst half nämnd, allt efter som syneförrättaren för synens vidlyftighet pröfvar, skall

gälla äfven om andra liusesyner, som af domare med nämnd förrättas skola.”

Med underdånigt tillkännagifvande häraf framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 10 Maj 1872.

N:o 64.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1872.

•— — — Andra Kammaren den 10 ——

jRiksdagens underdåniga- Skrifvelse, angående ändring i 2 kap. lo §

Kyrkolagen och 2 kap. 5 § Rättegångsbalken.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.)

S. A. K.

Hos Riksdagen har i öfvervägande kommit, hurusom erfarenheten visat, att

i allmänhet tingsmenigheten föga begagnar sig af tillfället att öfvervara tingspredikan,

i synnerhet då den hålles annorstädes än å tingsstaden. Gudstjensten vid tingen synes

följaktligen numera vara till egentligen blott för domstolens ledamöter. Vid sådant

förhållande torde gällande lag härutinnan lämpligen kunna så ändras, att gudstjenst

förrättas endast vid årets början, såsom i fråga om stadsdomstolarne redan är stadgadt,

och till hvilken förändring, i hvad den afser kyrkolagens stadgande i ämnet,

kyrkomötet, uppå framställning af Eders Kongl. Maj:t, redan lemnat sitt samtycke.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

Af anförda skäl liar Riksdagen för sin del beslutat en författning, så lydande:

"Med ändring af hvad i 2 kap. 13 § Kyrkolagen och 2 kap. 3 § Rättegångsbalken

stadgas om gudstjenst vid häradsting, förordnas, att vid underdomstol å

landet skall endast å det lagtima ting, som först på året infaller, innan Rätten till

domsäte träder, gudstjenst förrättas.

Hvad sålunda förordnadt är skall till efterrättelse gälla från och med början

af år 1873.”

Med underdånigt tillkännagifvande häraf framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 10 Maj 1872.

STOCKHOLM, tryckt hos J. & A. Riis, 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.