Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Majds nådiga Proposition i fråga om befordringsrätt för de vid marinregementet qvarstående subalternofjicerare och det lägre underbefälet samt om ersättning till nuvarande kompanicheferne derstädes för förlorad inkomst i följd af passevolansens upphörande.

1872-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1872:66, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Majds nådiga Proposition i fråga om befordringsrätt för de vid marinregementet qvarstående subalternofjicerare och det lägre underbefälet samt om ersättning till nuvarande kompanicheferne derstädes för förlorad inkomst i följd af passevolansens upphörande.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 66.

efter den i liknande fall hittills tillämpade grund, så att på Sverige belöpte

rf och på Norge rr, den svenska andelen funnes utgöra 34,456 R:dr

13 öre, har Eders Kongl. Maj:t nu i nåder äskat, att, till betäckande af

Sveriges andel i ofvan anförda förskottssumma, nyssnämnda belopp, 34,456

R:dr 13 öre, måtte varda af Riksdagen anvisadt; och har, med bifall till

Eders Kong]. Maj:ts förevarande nådiga framställning, Riksdagen till Eders

Kong]. .Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret anvisat det äskade beloppet,

34,456 R:dr 13 öre.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den II Maj 1 S72.

N:o «6.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1872.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Majds

nådiga Proposition i fråga om befordringsrätt för de vid

marinregementet qvarstående subalternofjicerare och det

lägre underbefälet samt om ersättning till nuvarande kompanicheferne

derstädes för förlorad inkomst i följd af

passevolansens upphörande.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 75.)

S. A. K.

Uti en den 8 nästlidne Mars till Riksdagen aflåten nådig Proposition

är erinradt, hurusom i anledning af Eders Kongl. Majrts uti nådig Propo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 66.

sition till 1871 ås lagtima riksdag angående landtförsvarets ordnande framställda

förslag om öfverflyttning af flottans marinregemente från sjö- till

landtförsvaret samt om de förmåner och skyldigheter, hvilka efter öfverHyttningen

borde befäl och underbefäl vid berörda regemente tillkomma —

Riksdagen enligt underdånig skrifvelse af den 16 Maj nämnda år beslutat,

bland "annat, »att det befäl och underbefäl med vederlikar vid marinregementet,

hvilka vid regementets indragning icke blifva behöfliga eller till

andra regementen eller korpser transporterade eller till andra allmänna

befattningar förflyttade, må vid sina dem genom fullmakt tillförsäkrade

aflöningsförmåner och tjenstebefattningar behållas såsom eu för Kongl. Maj:t

disponibel befälskader, intill dess full pensionsålder är uppnådd, efter hvilken

tid de endast underkastas tjenstgöring i likhet med dem af deras vederlikar,

som erhållit afsked med fyllnadspension»; och har Eders Kongl.

Maj:t nu af anförda skäl föreslagit Riksdagen att, såsom tillägg till dess

ofvan omförmälda beslut, medgifva:

att nu varande kompanichefer och fanjunkare vid marinregementet

måtte vid afsked efter uppnådd full pensionsålder undfå fyllnadspension

till det belopp, att densamma tillika med pensionen från amiralitetskrigsmanskassan

komme att motsvara deras enligt stat innehafvande lön

jemte tjenstgöringspenningar:

att nu varande subalternofficerare måtte i mån al uppkommande

ledigheter kunna befordras till kaptensgrad; dock att de officerare, hvilka

sålunda blefvo till kaptener befordrade, skulle vid uppnådd full pensionsålder,

från hvilken tid tjenstgöringsskyldighet icke ifrågakomme i vidsträcktare

mån, än för dem, hvilka erhållit afsked med fyllnadspension, frånträda

tjenstgöringspenningar och åtnöjas med den i stat bestådda lön;

att underofficerare af lägre grad än fanjunkare måtte jemväl i mån

af uppkommande ledigheter kunna till fanjunkaregrad befordras; samt

att alla så väl officerare som underofficerare, hvilka af här ifrågavarande

befordringsrätt ville sig begagna, skulle i afseende a pensionsförmåner

vara underkastade de bestämmelser, som för pension ur amiralitetskrigsmanskassan

jemte fyllnadspension nu vore eller framdeles blefve i

nåder meddelade.

I sammanhang härmed har Eders Kongl. Maj:t, som ansett en af

kompanicheferne vid marinregementet gjord underdånig ansökning om ersättning

för förlorade inkomster i följd af passevolansens upphörande derstädes

endast i så måtto böra bifallas, att dem för sistlidna och innevarande

år tillerkändes ersättning för den inkomst, hvaraf de i följd af passevolansens

upphörande gått i mistning, med det af Förvaltningen af sjöärendena,

i afgifvet utlåtande, föreslagna belopp af 600 R:dr för år till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 66.

hvardera af nu varande kompanichefer, begärt Riksdagens j medgifvande

dertill, att den ersättning som i öfverensstämmelse med nyssberörda åsiot

kunde finnas böra nu varande kompanicheferne vid marinregementet för

åren 1871 och 1872 tillkomma, måtte utgå från det för nämnda regemente

under riksstatens fjerde hufvudtitel numera uppförda anslag.

Beträffande först frågan om befordringsrätt för subalternoffieerare

och det lägre underbefälet vid marinregementet har det af Eders Kong].

Maj:t i detta hänseende framlagda förslag synts Riksdagen icke öfverskrida

gränserna för den strängaste billighet, men då emellertid den föreslagna

befordringsrätten utgör en förmån, hvartill vederbörande icke äro genom

föregående Riksdags beslut berättigade, har Riksdagen ansett vid medgifvande

af sådan befordringsrätt böra fästas ett vilkor, som, utan att innebära

någon obillighet mot den enskilde, kan bereda staten ej oväsendtliga

fördelar. Om nemligen inom en icke aflägsen tidrymd skulle ifrågakomma

att i provinsen Blekinge uppsätta annan infanteritrupp, och dymedelst

marinregementets befäl blefve för beväringens öfvande obehöfligt, skulle

staten ändock icke kunna undgå att fortfarande aflöna detta befäl bredvid

det nya regementets eller den nya korpsens befäl. Det har derföre synts

böra föreskrifvas, att de officerare och underofficerare, som vilja af* här

ifrågavarande befordringsrätt sig begagna, böra vara underkastade förflyttning

till annat infanteriregemente eller iufanterikorps, derest Eders Kongl.

Maj:t kan pröfva sådant lämpligt.

Vidkommande frågan om ersättning til! kompanicheferne för förlorad

inkomst till följd af passevolansens upphörande, har Riksdagen funnit de

af Eders Kongl. Maj:t föreslagna ersättningsbelopp vara med billighet öfverensstämmande.

Riksdagen har alltså i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders

Kongl. Maj:ts nådiga förslag medgifvit,

att nuvarande kompanichefer och fanjunkare vid marinregementet må

vid afsked efter uppnådd full pensionsålder undfå fyllnadspension till det

belopp, att densamma tillika med pensionen från amiralitets-krigsmanskassan

kommer att motsvara deras enligt stat innehafvande lön jemte tjenstgönngspenningar;
att

nuvarande subalternoffieerare må i mån af uppkommande ledigheter

kunna befordras till kaptens grad; dock att de officerare, hvilka så
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 66. , 5

lunda blifva till kaptener befordrade, skola vid uppnådd full pensionsålder,

från hvilken tid tjenstgöringsskyldighet icke ifrågakommer i vidsträcktare

inån, än för dem, hvilka erhållit afsked med fyllnadspension, frånträda

tjenstgöringspenningar och åtnöjas med den i stat bestådda lön;

att underofficerare af lägre grad än fanjunkare må jemväl i mån af

uppkommande ledigheter kunna till fanjunkaregrad befordras;

att alla såväl officerare som underofficerare, hvilka af här ifrågavarande

befordringsrätt vilja sig begagna, skola dels vara underkastade förflyttning

till annat infanteriregemente eller korps, derest Eders Kong].

Maj:t kan finna sådant lämpligt, dels ock i afseende å pensionsförmåner

vara underkastade de bestämmelser, som för pension ur amiralitetskrigsmanskassan

jemte fyllnadspension nu äro eller framdeles varda i

nåder meddelade; samt

att den ersättning, som i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts

uttryckta åsigt kan finnas böra nuvarande kompanicheferne vid marinregementet

för åren 1871 och 1872 tillkomma, må utgå från det för nämnda

regemente under riksstatens fjerde hufvudtitel uppförda anslag.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 11 Maj 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.