Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1871 års riksdag.

1872-04-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1872:7, Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1871 års riksdag.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

rättigheter, frälseräntor, fabriker eller andra inrättningar med hvad mera som under

eganderätt föryttras och vid domstolarne uppbjudes, belägges med stämpel till

belopp af 60 öre för hvarje fulla 100 R:dr af värdet, beräknadt för bytes- och

gåfvobref samt testamentariska förordnanden efter nästföregående årets taxeringsvärde

samt för köpebref efter den i penningar bestämda köpeskillingen, så framt

denna icke understiger fastighetens taxeringsvärde, men i sådant fäll efter sistberörda

värde.»

Hvilket Riksdagen härmed får för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 4 April 1872.

J%/:0 7.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 April 1872.

— — — — Andra Kammaren den 6 — —

Riksdagens Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, angående Riksgäldskontorets

förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af

1871 års riksdag.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.)

Efter erhållen del af Riksdagens sistlidet år församlade revisorers berättelse,

rörande den samma år verkställda granskning af Riksgälds-kontorets tillstånd och

förvaltning, har Riksdagen tagit under öfvervägande de omständigheter och för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

hållanden, hvilka föranledt särskilda yttranden eller framställningar af revisorerne;

och har Riksdagen, i anledning af hvad revisorerne erinrat och föreslagit, fattat

följande beslut:

Angående de, för bidrag till byggandet af Trollhåtte slussverk, år 1750 utfärdade,

men hittills icke till inlösen företedda förbindelser eller så kallade Trollhåtte slussverks

lottsedlar.

Enär, på sätt Fullmäktige uti sin afgifna förklaring anfört, förenämnda lottsedlars

uteslutande ur räkenskaperna icke kan inverka på vederbörande lottsedelinnehafvares

betalningsrätt, samt Riksgälds-kontoret följaktligen fortfarande skulle

hafva skyldighet att, äfven om beloppet af berörda lottsedlar afskrefves, betala

ifrågavarande skuld, om och när förbindelserna blifva till inlösen företedda, liar

Riksdagen, som anser olämpligt att en skuld af denna beskaffenhet helt och hållet

afskrifves, så länge statens betalningsskyldighet fortfar, beslutat att revisorernes

ifrågavarande framställning icke skall till någon åtgärd föranleda.

Angående den till belopp af 6,022,278 R:dr 51 öre inom linien balanserade skulden

till Riksbanken.

I afseende på denna skuld, hvilken härleder sig från förskott, som Riksgäldskontoret

mot diskontvilkor och 2 procent ränta till 1823 års slut egt att hos Riksbanken

erhålla, hafva revisorerne i sin berättelse om granskning af Bankoverket

gjort hemställan om beloppets afskrifning ur Riksbankens räkenskaper; och har

Riksdagen, som bifallit att Riksbankens ifrågavarande fordran, 6,022,278 R:dr 51

öre, må utur Bankens räkenskaper uteslutas, beslutat, att ofvanberörda, såsom skuld

i Riksgälds-kontorets räkenskaper inom linien balanserade belopp jemväl skall utur

sistnämnda räkenskaper afskrifvas.

Angående de från landtränterierna och Öfverståthållare-enibetets kansli till Kongl.

Statskontoret insända och derifrån till Riksgälds-kontoret öfverlemnade depositionsrnédel.

I fråga om dessa inom linien balanserade medel har Riksdagen, med anledning

af hvad Fullmäktige, uti deras i detta ämne afgifna utlåtande, anfört, beslutat:

a) att Riksgälds-kontorets för äldre från Kongl. Statskontoret levererade depositionsmedel

vid 1870 års slut inom linien balanserade skuld, 143,769 R:dr 6 öre,

skola ur räkenskaperna afskrifvas; samt

b) att depositionsmedel af ifrågavarande beskaffenhet, som hädanefter varda

från Kongl. Statskontoret till Riksgälds-kontoret levererade, icke behöfva inom

linien i kontorets räkenskaper balanseras.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

Angående medel, som varit inneslutna i outtagna rekommenderade bref och från

Postverket blifvit till Riksgälds-kontoret öfverlemnade.

På de uti revisionsberättelsen samt Fullmäktiges utlåtande i fråga om dessa

medel anförda skäl, har Riksdagen förordnat, att det uti Riksgälds-kontorets räkenskaper

inom linien balanserade skuldbelopp, 4,727 R:dr 32 öre, för dit levererade

medel, som varit inneslutna i öfverblifna bref, skall ur samma räkenskaper afföras.

Angående förre Glasmästaren S. P. Dafgårds återstående skuld för ett byggnadslån.

Likaledes och på de utaf såväl revisionen som Fullmäktige anförda skäl. har

Riksdagen beslutat, att Riksgälds-kontorets inom linien balanserade fordran af 674

R.dr 92 öre för ett förre Glasmästaren S. P. Dafgård i Wenersborg beviljadt

byggnadslån skall ur räkenskaperna afskrifvas.

Angående lyftade beloppet utaf det för rikets försvar och andra vigtiga ändamål

vid 1862 och 1863 års riksdag anvisade kreditiv.

Då, enligt hvad Revisorerne upplyst, det utaf ofvannämnda kreditiv år 1865

lyltade beloppet, 379,950 R:dr 95 öre, blifvit behörigen redovisadt, så att intet hinder

möter för detsammas afskrifning, har Riksdagen medgifvit den utaf revisorerne

föreslagna afskrifning af berörda, inom linien i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserade

kreditivbelopp.

Angående de till bestridande af kostnaderna för kolonien S:t Bartlielemys förvaltning

utbetalda medel.

På grund af de utaf Fullmäktige uti det afgifna utlåtandet anförda skäl har

Riksdagen förordnat, att det uti Riksgälds-kontorets räkenskaper inom linien balanserade

beloppet af de utaf nämnda kontor under åren 1847—1868 verkställda utbetalningar

för kolonien S:t Bartlielemys förvaltningskostnader skall ur räkenskaperna

afföras.

Angående Riksgälds-kontorets kassabehållninyar i landtränterierna.

Då den uti Fullmäktiges utlåtande lemnade utredning af detta ämne nöjaktigt

förklarar det anmärkta förhållandet, har Riksdagen funnit revisorernes framställning

icke påkalla någon åtgärd.

Angående statsbidraget för rensnings- och kanaliseringsarbeten i Lule eif.

Ehuru de af Fullmäktige vidtagna åtgärder i och för bevarande och utförande

af statens rätt och talan mot de engelska delegarne uti »the Gellivara Company

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

limited» icke ledt till det åsyftade målet, har dock Riksdagen ansett, att någon

uraktlåtenhet vid fullgörandet af det utaf sistlidet års riksdag Fullmäktige lemnade

uppdrag icke billigt vis kan läggas Fullmäktige till last. Men då det är åt vigt,

att alla med denna sak gemenskap egande förhållanden noggrannt undersökas och

öfvervägas, för att komma till visshet om och i hvad mån någon utsigt funnes att

staten må kunna återfå större eller mindre del af den till Lule elfs upprensning

och kanalisering lemnade försträckning, kommer Riksdagen, som före denna frågas

afgörande velat inhemta Riksdagens Justitie-ombudsmans utlåtande, att framdeles

meddela Fullmäktige de föreskrifter, hvartill ett noggrannt öfvervägande af

alla härvid förekommande omständigheter må kunna föranleda.

Angående Dalslands kanal-aktiebolag.

Jemte det revisorerne anmärkt, att utaf den inbetalning å lånet för öppnande

af segelled från Hattefura till Stora Lee (eller den så kallade Dalslands kanal),

som för år 1870 borde ega rum, 17,000 R:dr återstode obetalda, hvilket belopp

dock sedermera den 6 sistlidne Oktober blifvit erlagdt, hafva revisorerne erinrat,

att genom den fördröjda inbetalningen lånets amorteringstid förlängdes; hvarförutan

revisorerne, efter att hafva meddelat en utredning öfver det belopp, som

blifvit å aktierna inbetaldt, yttrat den åsigt, att den till statens säkerhet ställda

garantiaktieteckningen blifvit förminskad med vida mera, än som i öfverensstämmelse

med de vid lånets beviljande meddelade stadganden bort ega rum.

Riksdagen, som funnit den af Styrelsen för Dalslands kanalaktiebolag i ämnet

afgifna förklaring nöjaktig, har ansett hvad revisorerne i förberörda hänseenden

anfört icke till någon åtgärd föranleda, hvaremot Riksdagen, i enlighet med

revisorernes hemställan, beslutat uppdraga åt Fullmäktige att anmoda den revisor,

som af dem utses för granskning af bolagets förvaltning och räkenskaper, att i den

derom afgifvande revisionsberättelsen eller på annat sätt meddela Fullmäktige fullständig

upplysning om bolagets ställning vid slutet af det år, revisionen omfattar.

Angående Ystad—Eslöfs jernväg saktiebolag.

I anledning af revisorernes erinran om angelägenheten deraf, att uti blifvande

revisionsberättelser bolagets skuld för det inbetalda aktiekapitalet särskildt angifves,

och sålunda skiljes från öfriga under rubriken »Proprie konto» upptagna skuldposter,

har bolagets styrelse uti afgifven förklaring tillkännagifvit, att hvad revisorerne

sålunda erinrat skall blifva iakttaget; och har Riksdagen härvid låtit bero.

Angående Helsingborg—Landskrona—Eslöfs jernvågsaktiebolag.

Under erinran att å de i detta bolag tecknade aktier den 1 November 1867

voro inbetalade tillsammans 550,000 R:dr, men att det bland skulderna vid 1870 års

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

slut upptagna aktiebeloppet endast uppginge till 462,150 R:dr och sålunda med

87,850 R:dr understege inbetalade aktiesumman, hafva revisorerne yttrat den åsigt,

att ett sådant förminskande af aktiekapitalet skulle vara stridande emot och förnärmande

för den rätt, som staten sig förbehållit uti 10 § af det om jernvägens

utförande afslutade kontrakt, uti hvilken § stadgades, att, om den behållna inkomsten,

efter afdrag af den årliga inbetalningen å statslånet, öfverstege sex procent

å det belopp aktieegarne tillskjutit, det ankomme på Kongl. Maj:t att föreskrifva,

huru stor del af detta belopp skall afsättas till underhålls- och ombyggnadsfond

eller ock användas till ökande af lånets amortering. Derjemte hafva revisorerne

anmärkt, att, ehuru direktionen uti underdånig skrifvelse angående lindring i afseende

på återbetalningsskyldigheten för statslånet anfört, att minst 2 procent af anläggningskapitalet

eller 54,000 R:dr årligen borde reserveras till banans framtida

ombyggnad och ny materiel, så och ehuru en häremot svarande reservfond icke

blifvit afsatt, hade dock bolaget beslutat verkställa utdelning till aktieegarne af

1870 års behållning.

Med afseende å hvad af bolagets styrelse i dess afgifna förklaring blifvit anlordt,

har Riksdagen ansett revisorernes ifrågavarande framställningar icke böra

till någon åtgärd föranleda.

Angående Wexiö—Alfvestads jernväg saktiebolag.

Revisorerne, som funnit dels att delegarnes aktiekapital under år 1870 ökats

med 2,100 R:dr, dels att reservfonden, som enligt 1869 års revisionsberättelse skall

utgjort 71,258 R:dr 45 öre, vid 1870 års slut upptagits till endast 30,296 R:dr 81 öre,

hafva tillkännagifvit, att de, i saknad af derför erforderliga handlingar, icke varit

i tillfälle förklara orsakerna till dessa skiljaktiga uppgifter eller kunnat ingå i bedömande

af desamma.

Då emellertid styrelsen för ofvannämnda jernvägsaktiebolag uti sin afgifna

förklaring fullständigt utredt verkliga förhållandet beträffande de af revisorerne

omförmälda omständigheter, har Riksdagen ansett berörda framställning icke till

vidare åtgärd föranleda.

Angående Gefle—Dala jernvägsaktiebolag.

Under erinran om innehållet af 6 § uti det mellan Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader, å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, samt bolaget år

1855 afslutade kontrakt om byggande af Gefle—Dala jernväg, hafva revisorerne,

som ansett ostridigt, att det i nämnda § förekommande uttryck »den årliga behållningen»

afsåge behållningen för året och af sådan anledning uttalat den mening,

att, då behållningen ölverstiger 8 procent, åtm nstone hälften af öfverskottet borde,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

utöfver ursprungligen stadgade 3 procent, ingå till Riksgälds-kontoret för att påskynda

amorterandet af dess från nämnda kontor erhållna lån.

Ehuru Riksdagen icke kan godkänna den af bolagets direktion uti dess afgifna

förklaring yttrade åsigt, att Kongl. Maj:t skulle vara förhindrad att, efter den

år 1868 beslutade förhöjning af det årliga inbetalningsbeloppet, derest omständigheterna

dertill föranleda, besluta och påbjuda en ytterligare förhöjning deraf, hvilket

Riksdagen för sin del finner vara fullt öfverensstämmande icke blott med billighet

utan ock med innehållet af de i kontraktet meddelade stadganden, har dock,

vid det förhållande att Riksdagen öfverlemnat åt Kongl. Maj:t att pröfva om och

med hvad belopp den stadgade amorteringen å det ifrågavarande lånet skall ökas,

samt att Kongl. Maj:t redan innevarande år kommer att taga under nådig pröfning

frågan om tillämpning af de uti 6 § af kontraktet intagna bestämmelser och

dervid icke lärer underlåta tillse, att Statens rätt och fördel varder behörigen iakttagen,

Riksdagen ansett att revisorernes ifrågavarande framställning icke till någon

åtgärd föranleder.

Angående förräntandet af Riksgälds-kontorets tillgångar.

Med erinran derom att Riksgälds-kontoret, utöfver de betydliga belopp, som

af kontoret förräntats, under hela sistlidet år haft stora summor innestående i Riksbanken,

samt att dessa blefve, i den mån de ej inom de uti Riksgälds-kontorets

reglemente utstakade gränser kunde göras fruktbärande, undandragna den allmänna

rörelsen, enär Riksbanken emottoge dem blott att förvaras, men icke att i utlåning

användas och förräntas, hafva revisorerne yttrat den åsigt, att dels uti detta

förhållande, dels i den omständigheten att Riksgälds-kontoret icke desto mindre

under årets första 9 månader haft att besörja en till 6 millionér uppgående utlåning,

hvilket synts revisorerne vara temligen främmande för kontorets ursprungliga

syfte, förelåge anledning att taga under öfvervägande, huruvida icke genom förändrade

anordningar, ifrågavarande utlåningar för'' det allmännas räkning lämpligare

kunde verkställas genom Riksbanken, hvilken, om den sålunda erhölle rätt att i

sin rörelse använda dylika medel, borde å desamma kunna lemna Riksgäldskontoret

någon räntegodtgörelse.

Denna revisorernes framställning har af Riksdagen blifvit lemnad utan afseende.

Angående ansvarsfrihet för Riksgälds-kontorets styrelse.

Då Riksdagen funnit att Fullmäktige med nit och omsorg uppfyllt sitt vigtiga

och ansvarsfulla kall, har Riksdagen tillerkänt Fullmäktige full ansvarsfrihet

för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras protokoll från den

19 Januari 1871 till och med den 19 Januari 1872.

Stockholm den 6 April 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.