Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, om förändring af eller tillagg till bestämmelserna, uti Kongl. Förordningen den 15 Februari 1855 angående behandling af frågor om understöd, som af fattigvärdssamhäUe i ett af de förenade rikena Sverige och Norge lemnas nödlidande från det andra.

1872-05-15 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1872:80, Skrifvelse, om förändring af eller tillagg till bestämmelserna, uti Kongl. Förordningen den 15 Februari 1855 angående behandling af frågor om understöd, som af fattigvärdssamhäUe i ett af de förenade rikena Sverige och Norge lemnas nödlidande från det andra.

Dokumentets text

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens unclerd. Skrifvelse, N:o 80.

29

X:o 80.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1872.

— — — — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om förändring af eller tillagg

till bestämmelserna, uti Kongl. Förordningen den 15 Februari

1855 angående behandling af frågor om understöd,

som af fattigvärdssamhäUe i ett af de förenade rikena

Sverige och Norge lemnas nödlidande från det andra.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o l) Utlåtande N:o 12.)

S. A. K.

Inom Riksdagens Andra Kammare har förslag blifvit framstäldt om

upphäfvande af, bland annat, Kongl. Förordningen den 15 Februari 1855

angående behandling af frågor om ersättning för understöd, som af fattigvärdssamhälle

i ett af de förenade rikena Sverige och Norge lemnas nödlidande

från det andra.

Vid pröfningen af detta förslag har Riksdagen, med fästadt afseende

å det särskilda politiska förhållande, hvari de begge rikena stå till hvarandra,

ansett billigt och lämpligt vara, att grundsatsen om deras ömsesidiga

ersättningsskyldighet i frågor af nämnda beskaffenhet är i lag erkänd och

att erforderliga bestämmelser finnas antagna till reglering af sättet för

grundsatsens tillämpning; hvarföre Riksdagen funnit sig icke böra under
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jtili $ dag ens underd. Skrifvelse, N:o 80.

stödja ett förslag, åsyftande att undanrödja denna redan under en följd af

år med skäl erkända grundsats och alla bestämmelser i ämnet; men då

den ömsesidiga ersättningsskyldighet de förenade rikena emellan, som uti

ofvanberörda nådiga förordningen erkännes, skulle bibehållas väsendtligen

på grund af politiska skäl, har det synts Riksdagen, som borde statskassan

hufvudsakligen deraf drabbas samt svenskt fattigvårdssamhälle ej hafva

vidsträcktare skyldighet att godtgöra statskassan, än om understödet lemnats

inom svenskt fattigvårdssamhälle.

Enligt nu gällande fattigvårdslag, § 29, sträcker sig svenskt fattigvårdssamhälles

skyldighet att ersätta ett annat för der lemnadt understöd

åt en person med hemortsrätt i det förra icke vidare, än till sådant understöd,

som lemnats enligt 1 §:s bestämmelser om s. k. obligatorisk fattigvård.

. På grund af Förordningen den 15 Februari 1855, på sätt den hittills

tillämpats, har det emellertid ålagts de svenska fattigvårdssamhällena

att godtgöra statskassan hvarje slags understöd, som, i öfverensstämmelse

med fattigvårdslag i Norge- der lemnats, följaktligen äfven sådant, som

icke varit till obligatorisk fattigvård hänförligt- Vidare har Riksdagens

uppmärksamhet blifvit fästad dervid, att under det, jemlikt stadgande uti

instruktionen för länens lasaretts- och kurhusdirektioner, fri vård lemnas

alla veneriskt sjuka samt sådan sjukvårdsbehöfvande från annat distrikt,

som är medellös, lemnas deremot uti intetdera fallet vården afgiftsfritt

i Norge.

Då skäl synas för en sådan förändring i den förevarande förordningen,

att statsverket vidkännes berörda kostnader, får Riksdagen, på grund

af hvad sålunda blifvit anfördt, härigenom hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

anhålla om sådan förändring af eller tillägg till bestämmelserna

uti ifrågavarande nådiga Förordning af den 15 Februari 1855. att svenskt

fattigvårdssamhälles skyldighet att godtgöra statskassan förskjuten ersättning

för tillfällig fattigvård och sjukvård, lemnad någon dess medlem inom

Norge, ej må blifva vidsträcktare, än om vården lemnats inom annat svenskt

fattigvårdssamhälle.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 15 Maj 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.