Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående ändring i vissa fall af 1 kap. Rättegångsbalken.

1872-05-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1872:83, Skrifvelse, angående ändring i vissa fall af 1 kap. Rättegångsbalken.

Dokumentets text

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens under d. Skrifvelse, N:o 83.

X:o 83.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1872.

— — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående ändring i vissa fall

af 1 kap. Rättegångsbalken.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33 och Betänkande N:o 41.)

S. A. Iv.

Stadgandet i 1 kap. 1 § Rättegångsbalken, att Häradsnämnden skall

bestå af tolf »bönder», synes ej vara lämpligt, sedan något bondestånd i

legal mening numera ej finnes här i landet- I anseende härtill torde rättigheten

att välja nämndeman, liksom valbarheten, böra bestämmas hufvudsakligen

efter samma grunder, som i fråga om kommunala uppdrag i allmänhet

äro gällande.

Enligt Riksdagens åsigt, är den i gällande lag nämndeman medgifna

rättighet att bibehålla sin befattning så länge han det sjelf vill stridande

mot hvad i afseende å kommunala befattningar i öfrigt är stadgadt; och

om ett misstag vid val till nämndeman blifvit begånget, bör det finnas en

möjlighet att någon gång råtta detsamma. Riksdagen anser derföre, att

någon viss tid bör bestämmas, efter hvars förlopp nytt val skall ega rum.

Derjemte synes det i ] kap. 1 § Rättegångsbalken förekommande stadgande,

att ej någon, som ur nämnden afgått, skall vara skyldig att låta sig åter

invälja förr än ordningen ånyo till honom kommer, sedan de öfriga som

väljas kunna, äfven varit nämndemän, icke väl öfverensstämma med ange
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 83.

lägenheten att endast den, som kan värdigt fylla kallet, kommer att detsamma

utöfva. Om man deremot bestämmer en tid af sex år, efter hvars

förlopp han är skyldig underkasta sig omval, synes derigenom vara tillräckligt

sörjdt derför, att icke någon allt för mycket besväras.

Pa dessa skäl har Riksdagen för sin del beslutat den förändring af

1 kap. Rättegångsbalken, dels att, i stället för 1 §, införas tre §§ med följande

nummer och lydelse:

»1 §. Underrätt å landet är Häradsrätt. Der dömer Häradshöfding

med tolf män, som dertill valde ii ro. De tolf kallas Häradsnämnd. Då

ledigt rum i Nämnden fyllas skall, varde i den valkrets, för hvilken ledigheten

inträffat, val hållet å kommunalstämma. Äro flera socknar, eller

socknedelar, till gemensam valkrets förenade, bestämme Rätten, å hvilken

sockens kommunalstämma valet förrättas skall. En hvar, som i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigad är, ege rösträtt vid nämndemansval

inom den valkrets han tillhör; och hafve hvarje röstande en röst. Vid lika

röstetal skilje lotten.

2 §. Till nämndeman är valbar hvarje inom valkretsen bosatt man,

som är tjugufem år gammal och sjelf vid Nämndemansval rösträtt eger;

dock ej den, som står under förmynderskap eller annans husbondevälde

eller som all sin egendom till borgenärer afträdt och icke, på sätt lag förmår,

visa gitter, att han från deras kraf fri är; ej den, som är tilltalad

eller blifvit under framtiden ställd eller fälld till ansvar för brott, som

medför förlust af medborgerligt förtroende, eller dömd ovärdig att föra andras

talan inför Rätta; ej heller den, som är i Konungens eller rikets tjenst.

Nämndeman väljes för sex år, dock med rätt för den valde att efter två

år afgå. Flyttar Nämndeman ur valkretsen eller viser eljest giltigt hinder,

då må Rätten honom entlediga, ändå att han ej två år tjenstgjort. Nämndeman,

som berättigad är att från tjensten afgå, skall dock tjensten fortfarande

bestrida, till dess besked till Domaren inkommit, att annan vald blifvit.

Den, som fyllt sextio år, vare ej skyldig att i Nämnd tjenstgöra. Ej heller

vare någon pligtig att, sedan han ur Nämnden afgått, åter inträda förr,

än efter sex år.

3 §. År någon missnöjd med nämndemansval; ege deröfver hos Rätten

klagan föra; men valet lände ändå till efterrättelse, der ej Rätten annorlunda

förordnar. Den valdes behörighet ege Rätten pröfva, ändå att klagan

ej föres;»

dels ock att 10 § skall erhålla följande lydelse:

»Nu häfver Häradshöfding förfall, att han sitt embete ej förrätta kan;

kungöre det Idofrätten. Pröfvas det lagligt; förordne Hofrätten en skicklig

man, som embetet i hans ställe förestår. Samma, lag vare om Borgmästare,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 84.

der Rådstufvurätten utan honom ej domför är. Häfver Nämndeman förfall,

och varder förty Häradsrätten ej domför, eller saknas eljest fulltalig Nämnd,

i andra fall än det, som i 13 kap. 4 § sägs, kalle Häradshöfding af dem,

som närmast bo, och till Nämndemän väljas kunna, en eller flera, efter

ty som behofvet fordrar.»

Med underdånig anmälan härom framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 15 Maj 1872.

*\:o 84.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1872.

— — —. — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående ändring i gällande

stadganden rörande socknemännens inbördes skyldighet att

deltaga i prestgårdsbyggnad.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27 och Betänkande N:o 47.)

S. A. K.

Hos Riksdagen hafva särskilda förslag blifvit väckta om förändring

af lagens föreskrifter i afseende på socknemännens inbördes skyldighet att

deltaga i prestgårdsbyggnad.

Stadgandet i 26 kap 2 § Byggningabalken, att nämnda skyldighet

skall utgöras efter gårdatalet, härleder sig från en tid, då någon annan

näring än jordbruket ej hunnit någon särdeles utveckling och då man ej

kände någon annan grund för jordbrukarens beskattning än det hemmantal

han innehade. Emellertid hafva förhållandena numera väsendtligen förändrats,

hvarigenom jemväl förändring i lagstiftningen påkallas. I alla landsändar

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.