Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående ändring i gällande stadganden rörande socknemännens inbördes skyldighet att deltaga i prestgårdsbyggnad.

1872-05-15 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1872:84, Skrifvelse, angående ändring i gällande stadganden rörande socknemännens inbördes skyldighet att deltaga i prestgårdsbyggnad.

Dokumentets text

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 84.

der Rådstufvurätten utan honom ej domför är. Häfver Nämndeman förfall,

och varder förty Häradsrätten ej domför, eller saknas eljest fulltalig Nämnd,

i andra fall än det, som i 13 kap. 4 § sägs, kalle Häradshöfding af dem,

som närmast bo, och till Nämndemän väljas kunna, en eller flera, efter

ty som behofvet fordrar.»

Med underdånig anmälan härom framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 15 Maj 1872.

*\:o 84.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1872.

— — —. — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående ändring i gällande

stadganden rörande socknemännens inbördes skyldighet att

deltaga i prestgårdsbyggnad.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27 och Betänkande N:o 47.)

S. A. K.

Hos Riksdagen hafva särskilda förslag blifvit väckta om förändring

af lagens föreskrifter i afseende på socknemännens inbördes skyldighet att

deltaga i prestgårdsbyggnad.

Stadgandet i 26 kap 2 § Byggningabalken, att nämnda skyldighet

skall utgöras efter gårdatalet, härleder sig från en tid, då någon annan

näring än jordbruket ej hunnit någon särdeles utveckling och då man ej

kände någon annan grund för jordbrukarens beskattning än det hemmantal

han innehade. Emellertid hafva förhållandena numera väsendtligen förändrats,

hvarigenom jemväl förändring i lagstiftningen påkallas. I alla landsändar

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 84.

har, jemte den egentlige jordbrukaren, uppstått en befolkning af fabrikanter,

handlande’ ;Och:i''handtverkare in. fl.; och på samma gång man under sednare

tider allt mera erkänt, att hemmantalet icke är någon lämplig grund i fråga

om deltagande i kommunala besvär, har man ock medgifvit rättvisan och

billigheten deraf, att skyldigheten till deltagande i dylika besvär utsträckes

till kommunens alla^medlemmar.

Riksdagen anser således, att ifrågavarande byggnadsskyldighet bör

blifva ett" gemensamt besvär, som efter billiga grunder drabbar icke blott

hemmansegare, men äfven eu hvar till deltagande i kommunalutskylder förpligtad

person. I anseende till det samband, som eger rum emellan denna

fråga och den på Eders Kongl. Maj:ts pröfning ännu beroende frågan angående

kyrkobyggnadsskyldigheten, hvarom Rikets Ständer under den 20

Juni ] 866 gjort underdånig framställning, har Riksdagen föreställt sig att

begge dessa frågor möjligen kunde på en och samma gång erhålla sin lösning.

På grund af hvad sålunda olifvit anfördt, får Riksdagen i underdånighet

anhålla, att Eders Kongl|Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till sådana förändrade stadganden rörande socknemännens

inbördes skyldighet att deltaga i prestgärdsbyggnad, att detta åliggande må

blifva för dem, efter billiga grunder, gemensamt.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 15 Maj 1872.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.