Skrifvelse, angående beslutade förändringar i Rikets Grundlagar.
1873-02-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1873:1, Skrifvelse, angående beslutade förändringar i Rikets Grundlagar.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 1.
1
N:0 1.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Februari 1873.
— — — •—■ Andra Kammaren den 15 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beslutade förändringar i Rikets
Grundlagar.
(Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1).
S. A. K.
Sedan Riksdagen numera till pröfning förehaft de vid riksdagen år 1872 väckta
och till slutligt afgörande vid den nu innevarande lagligen beredda förslag till
ändringai i Rikets Grundlagar, har Riksdagen, för sin del, godkänt och antagit
följande förslag, nemligen:
om ändring i 29 § Regeringsformen angående val af Erke-BEkop och Biskopar;
om
ändring i 13 och 16 §§ Riksdags-ordningen, afseende borttagande af stadgandet,
att städer, hvilka icke hafva egen jurisdiktion, skola i fråga om riksdagsmannaval
räknas till landet; samt
om ändringen i 72 § Regeringsformen angående den metalliska valuta, hvarmed
Riksbankens sedlar skola inlösas.
Enligt de af Riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer
erhålla följande lydelse:
Bill. till Riksd. Prot. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Häft.
1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 1.
Regeringsformen.
§ 29.
Till Erke-Biskop och Biskopar utnämne Konungen en af de tre, som, i den
ordning Kyrkolagen stadgar, föreslagne blifvit.
§ 72.
Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så att den
ostörd må förvaltas af de Fullmäktige, Kamrarne dertill förordna, efter de ordningar.
stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen
göras kunna. Riksdagen allena eger rätt att genom Banken utgifva sedlar,
som för mynt i Riket må erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, efter deras
lydelse, med silfver eller guld af Banken inlösas.
Riksdags-ordningen.
§ 13.
1. Andra Kammarens ledamöter väljas för en tid af tre ar, räknade från och
med Januari månads början året näst efter det, under hvilket valet skett.
2. Å landet, hvartill i fråga om riksdagsmannaval äfven räknas köpingar,
utses för hvarje domsaga en riksdagsman. Domsaga, som, oberäknadt dertill hörande
städer, har större folkmängd än fyratiotusen, varde dock af Konungen, så
vidt ske kan häradsvis, indelad i två valkretsar, somvälja hvardera en riksdagsman.
3. I hvarje stad, som eger en folkmängd af tiotusen eller mer, utses en riksdagsman
för hvarje fullt tal af tiotusen. Öfriga städer skola första gången af Konungen,
och derefter hvart tionde år af Kammaren, ordnas, så vidt ske kan länsvis,
! särskilda valkretsar, som hvardera utse en riksdagsman, och skall hvarje sådan
valkrets innehålla en folkmängd af minst sextusen och högst tolftusen.
§ 16.
Valen förrättas, för landet, inför domhafvanden medelst elektorer, som utses
inför kommunalstämmans ordförande. För hvarje kommun väljes en elektor och
derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal af ett-tusen.
I de valkretsar, som bestå af två eller flera städer, utses inför Magistraten en
elektor för hvarje stad och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal
3
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 1.
af femhundra. Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval inför Magistraten
i den stad inom valkretsen, som största folkmängden eger.
Kommuner, somfhafva att gemensamt välja riksdagsman, ega dock begagna
det omedelbara valsättet, derest flertalet af de röstberättigade så beslutar. Då
förslag härom af de röstberättigade i en kommun väckes medelst beslut, fattadt
inför kommunalstämmans ordförande eller magistrat, varder sådant meddeladt Konungens
Befallningshafvande, som från öfriga till valkretsen hörande kommuner
infordrar de röstberättigades röster och utfärdar kungörelse om utgången efter thy
som de flesta afgifna rösterna varit för bifall eller afslag. I sistnämda fäll kan
frågan icke förr, än en tid af fem år derefter förflutit, ånyo upptagas. Beslutas
åter förändringen, träder den i kraft vid det val, som näst efter en månad
från kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller för en tid af minst fem år, hvarefter
beslut om dess upphörande kan på lika sätt som om dess införande fattas.
Vid de omedelbara valen afgifvas rösterna, särskildt för hvarje kommun, inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat; och skola för rösternas sammanräknande
och fullmakts utfärdande åt den, som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas, för kommunerna å landet till doinhafvanden och för städerna till magistraten
i den stad, som största folkmängden eger.
I stad, som har att ensam sända en eller flera riksdagsmän, förrättas valen
omedelbart inför magistraten; och må, der flere riksdagsmän skola utses, staden,
på sätt om val till stadsfullmäktige är stadgadt, kunna indelas i valkretsar. I stad,
der magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskildt tillsatta styrelse eller
dess ordförande taga den befattning med riksdagsmannaval, som enligt denna §
samt §§ 18, 20 och 22 tillhör magistrat eller dess ordförande.
Hvill fet Riksdagen får hos Eders Kong!. Maj:t i underdånighet anmäla, med
anhållan, att i fråga varande förändringar i Grundlagarne måtte vinna Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bifall samt sedermera varda i vanlig ordning kungjorda.
I
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 15 Februari 1873.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.