Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgälds-Jcontoret, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1872 års riksdag.

1873-03-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1873:10, Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgälds-Jcontoret, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1872 års riksdag.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse, N:o 10.

IV:0 f©.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 26 Mars 1873.

— — — — Andra Kammaren den 24 —• —

Riksdagens Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgälds-Jcontoret, angående Riksgäldskontorets

förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af

1872 års riksdag.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.) ■

Efter erhållen del af af Riksdagens sistlidet år församlade Revisorers berättelse,

rörande den samma år verkställda granskning af Riksgälds-kontorets tillstånd

och förvaltning, har Riksdagen tagit under öfvervägande de omständigheter och

förhållanden, hvilka föranledt särskilda yttranden eller framställningar af Revisorerne;

och har Riksdagen, i anledning af hvad Revisorerne rörande sagda förvaltning erinrat

och föreslagit, fattat följande beslut:

l:o Angående de från Landtränterierna och Ofverståthållare-embetets kansli till Kongl.

Statskontoret insända och derifrån till Riksgälds-kontoret öfverlernnade depositionsmedel.

I afseende på dessa inom linien balanserade medel, hvilka vid 1870 års slut

uppgingo till 143,769 R:dr 6 öre, föreslogo Riksdagens år 1871 församlade Revisorer,

»att nämnda belopp må ur räkenskaperna uteslutas, och att hädanefter till

Riksgälds-kontoret inflytande depositionsmedel icke vidare må föras inom linien.»

Detta förslag blef af Riksdagen bifallet. Som emellertid från 1870 års slut till

den dag, den 20 Mars 1872, då Riksdagen fattade detta beslut, dylika medel till

Riksgälds-kontoret influtit, nemligen 2,943 R:dr 71 öre, den 14 Januari 1871 och

243 R:dr 63 öre den 13 Januari 1872, på hvilka medel sagda beslut i anseende

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse, N:o 10.

till tiden, hvarunder de levererats, icke torde, strängt tolkadt, efter ordalydelsen,

vara tillämpligt, hafva Revisorerne hemställt, att äfven berörda belopp må ur räkenskaperna

afskrifvas.

Då med Riksdagens beslut otvetydigt afsågs att medel af ifrågavarande beskaffenhet

icke vidare skulle behöfva i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanseras,

har Revisorernes berörda hemställan blifvit af Riksdagen bifallen.

2:o Angående dröjsmål med årliga inbetalningarne för åtskilliga från Riksgälds-kontoret

utgifna lån.

Enligt hvad Revisorerne anfört, har »vid genomgåendet af Riksgälds-kontorets

»fordringar för utgifna lån till vissa bestämda föremål, Revisorernas uppmärksam»het

fästats derpå, att årliga återbetalningen å flera af dessa lån blifvit fördröjd

»långt utöfver den tid, då den bestämda räntan och amorteringen skolat erläggas,

»med anledning hvaraf Revisorerne vid den i berättelsen förut intagna tabellariska

»uppgift öfver Riksgälds-kontorets fordringar och öfriga tillgångar fogat noter, in»nehållande

de anmärkningar, hvartill hvarje särskildt förhållande synts föranleda»;

och hafva Revisorerne i detta afseende hänvisat till dessa noter.

Efter det Fullmäktige, i sitt öfver Revisorernes berättelse afgifna utlåtande, i

allmänhet uttalat sig om hvad Revisorerne sålunda anfört samt dervid, bland annat,

yttrat den åsigt att i de fall då låneinnehafvaren vore skyldig att för det till betalning

förfallna, men icke erlagda beloppet godtgöra Riksgälds-kontoret ytterligare

ränta från förfallodagen intill dess beloppet blefve inbetaldt, förlust för Riksgäldskontoret

eller minskning i dess af dylika liqvider påräknade tillgångar icke uppkomme

genom annuitetsliqvidernas under några dagar eller veckor fördröjda verkställighet,

samt att, till följd af de i afseende på beräknandet och bokföringen af

räntan å annuiteterna meddelade bestämmelser, den för hvarje låns fulla återbetalning

erforderliga, af annuitetens belopp beroende tid icke heller genom den fördröjda

inbetalningen blefve förlängd, hafva Fullmäktige punkt för punkt återgifvit och

besvarat de uti förenämnda noter af Revisorerne framställda anmärkningar, hvilka

afse följande lån, nemligen:

A) Lånet för biblioteksbyggnaden vid Upsala Akademi.

I afseende på detta lån hafva Revisorerne anmärkt, att »lånet skulle enligt

»förbindelsen blifva slutbetaldt år 1875, men genom liqvidernas fördröjda verkstäl»lande

har tiden för slutbetalningen blifvit framskjuten och kommer att, med fort»satt

afbetalning af 2 procent årligen inträffa först 7 år efter den bestämda tiden.»

Vid sådant förhållande hafva Revisorerne ansett »att akademien borde tillhållas

»så ordna de återstående inbetalningarne, att lånet blir inom föreskrifven tid

»slutbetaldt.»

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse, N:o 10.

På grund af hvad Fullmäktige i denna fråga upplyst, har Riksdagen lemnat

Revisorernas ifrågavarande framställning utan afseende.

B) Christinehamns kyrkobyggnadslån.

Den af Revisorerne i fråga om detta lån gjorda anmärkning att 1871 års inbetalning,

hvilken borde ske före samma års slut, verkställts den 2 Januari 1872,

har Riksdagen funnit icke böra till någon åtgärd föranleda.

C) Lånet för reparationer å Westerås domkyrka.

Det i afseende å detta lån af Revisorerne anmärkta förhållande att annuiteten

för år 1870 blifvit inbetald den 13 Maj 1871 och för år 1871 erlagts den 16

Maj 1872 har Riksdagen, efter tagen kännedom af Fullmäktiges i ämnet meddelade

upplysningar, ansett vara nöjaktigt förklaradt.

D) Lånet för återuppbyggande af den 1846 nedbrunna delen af staden Amål.

Revisionsberättelsen innehåller den uppgift, att annuiteten för år 1871 å detta

lån inbetaides den 23 April 1872. Som likväl, enligt hvad upplyst blifvit, ränteoch

kapitalinbetalningen för år 1871 till Riksgälds-kontoret inkom den 15 Januari

1872 och nästpåföljde dag blef insatt på Riksgälds-kontorets räkning i Riksbanken,

har Riksdagen funnit den gjorda anmärkningen böra förfalla.

E) Lånet för uppförande af byggnader på häradshöfdingebostället Mälby.

I anledning af Revisorernes anmärkning att den före hvarje års slut förfallna

årliga inbetalningen å detta lån under flera år fördröjts från 3 till 9 månader, samt

att afbetalningen för år 1870 verkställdes den 16 Oktober 1871 och 1871 års liqvid

den 27 April 1872, hafva Fullmäktige rörande anledningen till det anmärkta dröjsmålet

meddelat åtskilliga upplysningar; och har Riksdagen dervid låtit bero.

F) Lånet för uppmuddring af Ystads hamn.

Revisorerne hafva i afseende på detta lån erinrat att annuiteten derför under

flera år blifvit inbetald först under påföljande året och att sednast den för ar 1871

inbetaides den 16 Januari 1872. Denna anmärkning hav, på grund af de utaf Fullmäktige

lemnade upplysningar, blifvit af Riksdagen ogillad.

G) Lånet

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse, N:o 10.

Gr) Lånet till staden Christianstad för hamnbyggnad vid Åhus.

1 fråga om detta lån hafva Revisorerne anmärkt att inbetalningen derför blifvit

verkställd 9 månader efter förfallodagen; hvaremot Fullmäktige upplyst, att de

årliga rånte- och amorteringsliqviderna, hvilka, enligt den för lånet afgifna skuldförbindelsens

innehåll, bort efter fem års förlopp från slutet af det år lånet blifvit

lyftadt årligen erläggas, städse från och med år 1854 blifvit under December

månad och således inom föreskrifven tid fullgjorda.

Efter tagen kännedom om den af Fullmäktige lemnade utredning af härmed

sammanhängande förhållanden, har Riksdagen funnit den gjorda anmärkningen icke

böra till någon åtgärd föranleda.

H) Lånet till hamnbyggnaden vid Färjestaden på Öland.

I) LjCinet till staden Strömstad för fullbord,ande af hamnanläggning.

K) Lånet till staden Amål för hamnbyggnad.

L) Lånet till Ronneby köping för Rottne åns upprensning.

Revisorernes anmärkningar om försenade inbetalningar å dessa 4 lån har Riksdagen,

efter tagen kännedom om hvad Fullmäktige i ämnet upplyst, ansett böra

lemnas utan afsseende.

M) Lånen för anläggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Wessrnan.

Med godkännande af Fullmäktiges förklaring i anledning af Revisorernes erinran

att de stadgade inbetalningarne för dessa båda lån i allmänhet icke på föreskrifven

tid, utan först senare, influtit, har Riksdagen beslutat att det anmärkta

förhållandet icke till någon åtgärd föranleder.

N) Lånet för anläggande af jernväg mellan Ystad och Eslöf.

O) Lånet för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Billeberga station på

.Landskrona—Eslöf s-banan.

P) Lånet för anläggning af jernväg mellan Wexiö och Alfvesta.

De af Revisorerne framställda anmärkningar om dröjsmål med inbetalningarne

för berörda 3:ne lån har Riksdagen ansett böra förfalla.

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse, N:o 10.

Q) Lånet för Uddevalla—Herrljunga-jernvägens anläggande.

Då i afseende på den anmärkta tidsutdrägten med rånte- och kapitalafbetalningarne

å ifrågavarande lån bhfvit upplyst att den från år 1871 resterande kapitalafbetalningen

och räntan blifvit under Januari—Juni månader 1872 till Riksgäldskontor

fullt inbetald, jemte derå upplupen öfverränta; har Riksdagen härvid

låtit bero.

R) Lånet för rensning af Olandsån inom Stockholms och Upsala län.

Enär af Fullmäktiges förklaring framgår, att någon försummelse i afseende

på detta lån icke kan läggas Fullmäktige eller Kommissariatet till last, har Riksdagen

funnit hvad Revisorerne i förevarande fråga anfört icke till någon åtgärd

föranleda.

S) Lånet för sänkning af Weselången i Hallands och Elf shor g s län.

Efter inhemtande af hvad i fråga om inbetalningarne för detta lån blifvit upplyst,

har Riksdagen beslutat att den rörande berörda inbetalningar af Revisorerne

gjorda anmärkning må förfalla.

T) Lånet för sänkning af Tåsjön inom Tåsjö socken.

Då Riksdagen funnit den utredning af förhållandet rörande detta lån, hvilken

förekommer i Fullmäktiges utlåtande, fullt nöjaktig, har Riksdagen förklarat att

Revisorernes rörande berörde lån gjorda anmärkning bör förfalla.

3:o) Angående ändring i tiden, inom hvilken Riksgälds-kontorets hufvudbok bör vara

af slutad och renskrifven.

Då Riksdagen vid uppgörandet af nytt Reglemente för Riksgälds-kontoret

blir i tillfälle att taga denna fråga under pröfning, har Riksdagen ansett Revisorernes

i detta ämne gjorda framställning nu icke till någon åtgärd föranleda.

4:o) Angående den vid sednaste riksdag beslutade upplåning mot fyra-procents-obligationer.

Riksdagen, som funnit hvad af Fullmäktige i denna fråga blifvit anfördt på

ett fullt nöjaktigt sätt förklara deras i afseende på 1872 års obligationers försäljning

vidtagna åtgärder, har godkänt Fullmäktiges af Revisorerne i detta hänseenklandrade

förfaringssätt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse, N:o 10.

■5:o) Angående uppköp för Riksdagens behof af papper m. m.

Då Fullmäktige redan i sistlidne November meddelat sina beslut och föreskrifter

om upphandlingen af det papper jemte de skrifmaterialier och andra vanliga

effekter, som för Riksdagen erfordras, samt vid samma tillfälle bestämt de terminer

då papperef borde aflemnas, har Riksdagen vid hvad Fullmäktige sålunda

åtgjort låtit bero.

6:o) Angående om- och påbyggnadsarbetena å Riksdagens hus.

I betraktande af omfattningen och beskaffenheten af dessa arbeten, i afseende

å hvilka uppgjorda ritningar och kostnadsförslag varit af Ofverintendentsembetet

granskade och godkända samt af Riksdagen pröfvade och antagna, bar Riksdagen

ansett något klander desto mindre böra drabba Fullmäktige för det den

förslagsvis beräknade kostnadssumman blifvit öfverskriden, som Ofverintendentsembetet

förklarat, det arbetena icke lämpligen kunde eller borde verkställas på entreprenad,

hvilket jemväl synts följa deraf, att Fullmäktige fått sig uppdraget vidtaga

de jemkningar i afseende på rummens inredning m. m., som kunde finnas

lämpliga och ändamålsenliga; och som Riksdagen dessutom funnit hvad Fullmäktige

i sitt utlåtande anfört nöjaktigt förklara de förhållanden, rörande kostnadsförslagets

mindre tillförlitlighet m. m„ som af Revisorerne blifvit anförda, har Riksdagen

beslutat att Revisorernes i dessa bänsseenden gjorda anmärkningar må förfalla.

ho) Angående lånet till Jemtlands kommunikations-aktiebolag.

Efter tagen kännedom om de åtgärder, som blifvit vidtagna för utredandet af

förenämnda bolags konkurs samt indrifvandet af Riksgälds-kontorets fordran för

det till bolaget utgifna lån, har Riksdagen härvid låtit bero.

8:o) Angående Höganäs stenkolsverk.

Efter fullständigt anförande af de beslut Rikets Ständer vid 1823 samt 1828

1830 års riksdagar fattade, angående afskrifning och öfverlåtelse på intressenterne

i Höganäs stenkolsverk af Riksgälds-kontorets fordringar utaf framlidne Generalguvenören

Grefve Erik Ruuths sterbhusdelegare samt meddelandet af de upplysningar,

Revisorerne genom Fullmäktige erhållit om det sätt, hvarpå de vilkor

Rikets Ständer för dessa fordringars afskrifning och öfverlåtelse föreskrifvit, blifvit

af Höganäs stenkolsverks bolag fullgjorda, hafva Revisorerne anmält, att den förbindelse,

hvarigenom nya bolaget för nämnda stenkolsverk enligt Rikets Ständers

beslut skulle åtaga och utfästa sig att, när stenkolsverket lemnade en utdelningsyinst

af åtta procent och deröfver, erlägga till staten en viss, efter denna vinstut
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse, N:o 10.

delnings belopp lämpad andel deraf, icke kunnat för Revisorerne företes vid de af

dem hos Riksgälds-kontorets Fullmäktige och Kommissariat anställda inventeringar,

samt att berörde förbindelse ej heller sedermera, oaktadt företagna efterforskningar,

kunnat tillrättafås och, på sätt i härom till Fullmäktige aflåten skrifvelse

begärts, Revisorerne tillhandahållas.

Ehuru, enligt hvad upplyst blifvit, ofvan omförmälda förbindelse icke förnyats

under de mera än 40 år, som förflutit sedan densamma utfärdades, samt det alltså

synes, som skulle densamma, äfven om den återfunnes, sakna allt värde, anser dock

Riksdagen, att då, enligt Fullmäktiges protokoll för den 20 Maj 1829, såväl det gamla

som nya bolaget enhälligt förklarat, att de inginge på de af Rikets Ständer uti

Stats-Utskottets protokollsutdrag för den 8 April samma år fastställda vilkor, hvilket

förhållande derjemte blifvit bekräftadt af en uti protokollet intagen och bland

handlingarne i original befintlig skrift, undertecknad af intressenterne i gamla bolaget,

denna mellan Riksgälds-kontoret, å statens vägnar, samt förenämnda bolag

träffade öfverenskommelse utgör ett så beekaffadt ömsesidigt aftal, som hvarken är

underkastadt preskription eller kan af endera kontrahenten ensidigt brytas; och har

Riksdagen på sådan grund beslutat uppdraga åt Fullmäktige att vidtaga de åtgärder,

som må finnas af behofvet påkallade, dels för bevakande af de rättigheter,

hvilka tillkomma staten, på grund af de utaf Rikets Ständer år 1829 fastställda

och af Höganäs stenkolsverks bolag antagna vilkor för tillgodonjutande af vissa,

bemälda bolag då tillförsäkrade fördelar, dels för att förmå Höganäs stenkolsverks

bolag att noggrannt fullgöra sina i ofvanberörda hänseende åliggande förbindelse

till staten.

9:o) Angående ffolöfflifeik&ti.•lolnägtå o,,

sol mnlrtol glowtnoji-sddäii/.fii.H. bs fdmnvlnfmi 5miss s-m,..

Då Riksdagen deläf ReVléörfeffiés; 1 åsig:t:!öthr‘behöfvetRutt”ferhälH nödiga uppgifter

öfver Strömsholms nya kanalbolags såväl inkomster och utgifter, under de

år revisionen af bolagets räkenskaper och förvaltnipgvvOtnfät.tar^.SQ^töfyer, ,bol:agets-‘t

tillgångar och skulder vid slutet af hvart och ett af samma år, har Riksdagen beslutat,

idet Fullmäktige! skola lemna, tfén^ievhsdfi, •tkWfi''IÖP€eää‘lttt6feS^ätt deltaga i

granskningen 4tf nämnde1 bolags1 förvältiirng ööhR fäkenhkä^fef, ;''u3digh 1 föreskrifter

ohi meddelandet äf -alla idé m^pgiftérp1 sötu må ^Mhsés5 riödigä ''fof hlt kutihä Bédöimä

det".isätt, hvarpå bolaget fullgör sina förbindelser till ''détf allmänna.''7!‘nT-* nsröriovijg

•lodtiv oh åqiavil ,st£s iob aio iiflfid-ro ogiiilBndh/i monog on-mo%dvofl .mgmn

tivtild .hvlmboaöi oslotMravlö iloo gninli f>ia''lis imgrmb-iol eaaöb röt VjhaRid sJoflifl

10(8) indrioigllut gelod sahovslodnola afiaegöH le

p/iobnfilB alodiil Jgdno sirovstoiSiioJa iibniaäa röi loge lod irm monognis/xl .o-.lobniu

-egi» ©låd ifrågavarande ärende fm beroende ’■ på Full mäktiges handläggning,1 har Riksu1

dagen* dervid låtito bero. i7 no notnJa llit Bggfiho .lodörali doo Jnoootq Bill. Ib vmi/

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse, N:o 10.

ll:o) Angående Hudiksvalls jevnvägs-aktiebolag.

Enär bolagets reservfond, som vid 1871 års början utgjorde 52,079 R:dr 18

öre och af 1871 års vinst fått sig tillgodofördt ett belopp af 10,000 R:dr, likväl

vid årets slut, till följd deraf att utaf fonden användts 14,291 R:dr 21 öre till inköp

af ett lokomotiv, nedgått till 47,787 R:dr 97 öre, hafva Revisorerne anmärkt,

att reservfonden syntes icke vara afsedd att användas för utgifter af dylik beskaffenhet.

På grund af hvad bolagets direktion i dess afgifna förklaring anfört, har

Riksdagen beslutat att den gjorda anmärkningen må förfalla.

12:o) Ystad—Eslöfs jernvågs-aktiebolag.

Till svar å Revisorernes anmärkning att, oaktadt bolagets räkenskaper till

och med år 1871 utvisade en behållning af 138,031 R:dr 71 öre, ingen reservfond

för jernvägens framtida underhåll blifvit bildad, har bolagets direktion uti sin afgifna

förklaring meddelat sådana upplysningar, att Riksdagen ansett Revisorernes

framställning icke må till någon åtgärd föranleda.

13:o) Helsingborg—Landskrona■—Eslöfs (Helsingborgs—Billeberga) jernvågs-aktiebolag.

På grund af åtskilliga uppgifna förhållanden hafva Revisorerne hemställt, att

Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla om åtgärders vidtagande för att förmå

Helsingborg—Landskrona— Eslöfs jernvägs-aktiebolag, som beslutat utdelning till

aktieegarne af 1870 och 1871 års inkomster, oaktadt dessa intetdera året skola

uppgått till det belopp, som ansetts motsvara banans och materielens slitning, att

antingen till reservfonden afsätta såväl behållningen från år 1867, som ett mot

aktieutdelningarne för åren 1870 och 1871 svarande belopp, jemte ränta derå, eller

ock att, i öfverensstämmelse med direktionens till Kong], Maj:t ingifna förklaring

och flertalets af sednaste jernvägsrevisorer .yrkande, den s. k. byggnadsbesparingsfonden

må till reservfonden öfverföras.

Med afseende å hvad af bolagets direktion i dess afgifna förklaring anförts

samt hvad i öfrigt i detta ämne blifvit upplyst, har Riksdagen beslutat att Revisorernes

ifrågavarande framställningar icke skola till någon åtgärd föranleda.

-run/i Kts-nVfl doo il ,

14:o) Angående Hjetmare kanal- och slussverk.

Det af Revisorerne väckta förslag, att statens ombud i styrelsen för Hjelmare

kanal- och slussverk måtte få sig ålagÖt 4tt^årligen afgifva sådan berättelse, att

deraf kunde inhemtas bolagets ställning samt huruvida bolaget fullgör sina förbindelser

till det ‘ ällrilännay »äfvensoni ($tt ett exemplar;iäf denna berättelse inåtfe öfVerlernnaö

till FuUth^tigenh''Riksgälds-tköntbret,Hör ätt vara för Riksdagens RevL

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 11.

sorer tillgängligt, har Riksdagen, efter öfvervägande af härvid förekommande förhållanden,

ansett böra förfalla.

15:o) A ngående ansvarsfrihet för Riksgålds-kontorets styrelse.

Då Riksdagen funnit att Fullmäktige med nit och omsorg uppfyllt sitt vigtiga

och ansvarsfulla kall, har Riksdagen tillerkänt Fullmäktige full ansvarsfrihet

för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras protokoll från den

19 Januari 1872 till och med den 23 sistlidne Januari.

Stockholm den 26 Mars 1873.

A7:# It.

Uppläst och godkänd i Första Kammaren den 9 April 1873.

— — — — Andra Kammaren den 9 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beräkning af allmänna vägars

längd efter hela mil och tiondedels mil samt om resekostnadsersättningars

bestämmande efter samma grund.

(Andra Kammarens Fjerde Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 2 och körsta Kammarens

Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 3).

S. A. K.

Med anledning af de olägenheter, som uppkomme deraf att uti de vid gästgifverierna

befintliga dagböcker skjutshållens längd finnes upptagen och beräknad

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.