Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af väckt fråga om allmänna bevillningens och öfrigcfrtill Riksgälds-kontoret nu ingående uppbördsmedels leverering till Statskontoret samt om öfverflyttande till sistnämnda embetsverk af den Riksgälds-kontoret ännu tillhörande befattning med en del af de till extra statsreglering en hörande utgifter in. m.

1873-05-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1873:32, Skrifvelse, i anledning af väckt fråga om allmänna bevillningens och öfrigcfrtill Riksgälds-kontoret nu ingående uppbördsmedels leverering till Statskontoret samt om öfverflyttande till sistnämnda embetsverk af den Riksgälds-kontoret ännu tillhörande befattning med en del af de till extra statsreglering en hörande utgifter in. m.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

21

]W:e> &W.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 Maj 1873- — — — — Andra Kammaren den 6 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af väckt fråga om allmänna

bevillningens och öfrigcfrtill Riksgälds-kontoret nu ingående uppbördsmedels

leverering till Statskontoret samt om öfverflyttande till

sistnämnda embetsverk af den Riksgälds-kontoret ännu tillhörande

befattning med en del af de till extra statsreglering en hörande utgifter

in. m.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 69 och Memorial N:o 75.)

S. A. K.

Uti Eders Kongl. Maj:t till innevarande Riksdag aflåtna nådiga Proposition,

angående Statsverkets tillstånd och behof, har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande

af hvad det vid den nådiga Propositionen bilagda utdrag af prottokollet för

fänansftrenden i ämnet vidare innehåller, till Riksdagens pröfning öfverlemnat, huruvida

det icke skulle vara lämpligt, att de till Riksgälds-kontoret nu ingående statsintrader,

nemligen allmänna bevillningen, kortstämplingsafgiften, skatterätts- och

ekeskogmedlen samt dertill hörande observationsmedel hädanefter inginge till Statskontoret;

dervid Eders Kong!. Maj:t ansett, att kortstämplingsafgiften samt skatterätts-

och ekeskogmedlen borde upptagas, den förra bland de extra ordinarie inkomsterna

och de senare bland extra uppbördsmedlen; att kortstämplingsomkostnaderna

likasom vissa inrättningars andelar af denna inkomst borde upptagas bland utgifterna

under Sjunde Hufvudtiteln samt sjelfva stämplingen besörjas af Statskontoret;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

och att allmänna bevillningen borde i mån af ingång och oberoende af andra liqvider

mellan stats- och riksgäldsverken af Statskontoret öfverlemnas till Riksgäldskontoret,

bland hvars inkomster den således skulle fortfarande upptagas och beräknas.

Efter inhemtande af hvad berörda protokollsutdrag innehåller samt vid öfvervägande

af härvid förekommande förhållanden, har Riksdagen för sin del funnit

något hinder icke möta för bevillningsmedlens ingående till Statskontoret, utan att

dervid behöfver, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, föreskrifvas »att allmänna

»bevillningen borde i mån af ingång och oberoende af andra liqvider emellan stats»och

riksgäldsverken af Statskontoret öfverlemnas till Riksgälds-kontoret, bland

»hvars inkomster den således skulle fortfarande upptagas och beräknas,» hvarigenom

blott skulle föranledas onödiga remisser och deraf orsakad öfverflödig bokföring

hos såväl Stats- som Riksgälds-kontoret. Enligt Riksdagens åsigt är det

deremot alldeles tillräckligt om, dels vid de årliga statsregleringarnes uppgörande

tillses, att Riksgälds-kontoret kommer i åtnjutande af de för dess utgifter nödiga

medel så tidigt, som för utgifternas bestridande är behöfligt; dels i allmänhet föreskrifves,

att Statskontoret hädanefter, såsom hittills, skall hafva skyldighet att till

Riksgälds-kontoret leverera de öfverskott och besparingar, som efter upprättadt

bokslut visat sig hafva uppkommit, äfvensom att i öfrigt, då Statskontorets kassaställning

det tillåter, till Riksgälds-kontoret för tillfälligt användande, mot återbetalningsskyldighet,

öfverlemna de medel, som icke för bestridande af Statskontorets

egna utgifter anses behöfliga, allt under förutsättning att Riksgälds-kontorets styrelse

fortfarande får bibehålla rättigheten att, i händelse af behof, genom upplåning

anskaffa nödiga medel för utgifternas bestridande.

Vidkommande härefter öfriga i Eders Kongl. Maj:ts nådiga Proposition omförmälda

skattetitlar, hvilkä borde till Statskontoret öfverflyttas, så lärer, i fall

uppbörden af bevillningen efter l:sta och 2:dra artiklarne i nu gällande bevillningsstadga

öfverflyttas till Statskontoret, deraf ock böra följa att äfven bevillningen

efter 3:dje artikeln, under hvilken såväl tcstamentsbevillningen som stämpelafgiften

ör spelkort finnes upptagen, likaledes bör dit ingå. Hvad särskildt beträffar kortfstämpelafgiften,

synes det fullkomligt riktigt, att denna afgift, hvilken har mycken

likhet med stämpelpappersmedlen, uppföres bland Statsverkets extra ordinarie inkomster,

samt att försäljningen af kortkonvolut och tillhandahållandet af s. k. manufakturstämpelremsor

uppdrages åt Kongl. Statskontoret att ombesörja på ungefärligen

samma sätt, som med tillhandahållandet af annat stämpelpapper nu eger

rum, helst någon annan stämpling af korten numera icke verkställes än den s. k.

manufakturstämplingen, hvilken ombesörjes af särskilde, utaf vederbörande Magistrater

tillsatte stämpelförrättare i de städer, der kortfabriker finnas, på sätt i

Kongl. Kungörelsen den 21 Oktober 1871 är närmare föreskrifvet. Om öfverflyttning

till Statskontoret af bevillningen sålunda kommer att ega rum, blir det dock

nödigt icke allenast att bevillningsstadgan undergår derefter lämpade förändringar,

utan ock att de uti såväl nyssnämnda Kongl. Kungörelse angående kortstämplin
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

gen, som ock Kongl. Kungörelsen den 11 December 1811 angående tillsynen och

kontrollen öfver testamentsbevillningen meddelade föreskrifter varda öfversedda

och i vissa delar förändrade.

Mot öfverflyttande af skatterätts- och ekeskogsmedelen samt de till dessa medel

och bevillningen hörande observationsmedel har Riksdagen icke heller funnit

hinder möta.

På grund häraf och med hufvudsakligt godkännande af Eders Kongl. Maj:ts

ofvanberörda nådiga framställning har Riksdagen beslutat, att de, enligt hittills

gällande föreskrifter, till Riksgälds-kontoret ingående statsintrader, som vid innevarande

års slut ännu icke blifvit såsom Riksgälds-kontorets medel till landtränterierna

eller kronouppbördsverket i Stockholm levererade, nemligen allmänna bevillning

efter lista och 2:dra artiklarne i bevillningsstadgan, äfvensom de särskilda

bevillningsafgifter, hvilka finnas upptagna under 3:dje artikeln i samma stadga samt

skatterätts- och ekeskogsinedlen, jemte de till alla dessa statsinkomster hörande

observationsmedel från och med nästkommande års början skola ingå till Statskortoret

att af detta embetsverk i likhet med statsmedlen i allmänhet förvaltas

och redovisas.

I sammanhang härmed har Riksdagen förehaft ett af enskild motionär väckt

förslag att uppbörden af räntor och amorteringar utaf till sjösänkningar, odlingar,

kanaler och jernvägar lemnade lån äfven må öfverflyttas på Statskontoret. Härvid

förekommer dock att skilnad bör göras mellan så beskaffade lån till vatteuaftappning

för beredande af odlingsbar mark m. m., för hvilka återbetalningsskyldigheten

utgår eller kan komma att utgå såsom ett för visst antal år fastställd

»allmänt onus» af fast egendom och på sådan grund skall upptagas på debetsedeln

bland öfriga kronoutskylder, samt sådana lån, för hvilka inbetalningarne skola af

låntagarne sjelfva direkte till Riksgälds-kontoret erläggas. Det synes helt naturligt

och ändamålsenligt, att hvad som inflyter för det förra slaget bör, såsom andra

kronoutskylder, af ränterierna levereras till Statskontoret, hvaremot det förefaller

lämpligast, att den utlåning af statsmedel, som i öfrigt eger rum, i alla de

fall, der ej särskilda omständigheter föranleda undantag, handhafves af Riksgäldskontoret

och icke sammanblandas med statens drätsel i öfrigt.

Enligt hvad Riksdagen inhemtat, ingår till Riksgälds-kontoret ränta af kapitalafbetalning

å lån, scm af Rikets Ständer och Riksdagen tid efter annan blifvit

beviljade, nemligen:

o) byggnadslån,

b) torntregleringslån,

c) lån till Karlskrona stads pastorat,

d) lån till allmänna barnhuset i Stockholm,

e) lån till Jemtlands kommunikations-aktiebolag,

/) lån till Alnarps landtbruksinstitut,

g) lån för hamn- och brobyggnader samt åars upprensning,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

h) lån för kanal- och slussanläggningar,

i) lån för jernvägsanläggningar,

k) lån för inlösen af de med åtskilliga landshöfdingebeställningar förenade

ackorder, och

l) lån till vattenaftappningar för odlingsföretag.

Bland dessa lån anser Riksdagen, att de under litt. a)—i) upptagna fortfarande

böra af Riksgälds-kontoret förvaltas. Af berörda låns sammanräknade belopp,

utgörande något mera än aderton millioner Riksdaler, har den vida öfvervägande

delen utgått af medel, som biifvit af Riksgälds-kontoret för statens räkning

upplånade. Det är redan derföre icke olämpligt, att räntor och kapitalafbetalningar

å dessa lån ingå till det verk, som har att ombestyra liqvideraudet af statens

gäld. Härtill kommer att det, å ena sidan, torde vara för Statskontoret önskvärdt

att icke på en gång och innan tjenstgöringen derstädes hunnit att efter dess

nya åligganden fullständigt ordnas, öfverhopas af allt för många göromål, under

det. dessa, å andra sidan, med lätthet bestridas af Riksgälds-kontoret, hvars tjensteman,

vande vid dessa bestyr, äfven om tjenster inom kontoret hädanefter endast

tillsättas på förordnande, vid förändringens genomförande till aldra största delen

äro försedda med fullmakter och således icke med någon fördel för staten skulle

kunna afskedas, äfven om tjenstgöringen sådant medgåfve.

Hvad åter beträffar Riksgälds-kontorets här ofvan upptagna fordringar under

litt. k) för lånet till inlösen af de med åtskilliga landshöfdingebeställningar förenade

ackorder, samt under litt. 1) för lånen till vattenaftappningar för beredande

af odlingsföretag, så anser Riksdagen, att dessa lån lämpligen kunna till Statskontoret

öfverdyttas, det förra emedan fordringen grundar sig på obligationer, som

äro å landshöfdinge-ackordsfondens vägnar af Statskontoret utfärdade, och de

sednare emedan betalning af ränta och amortering för dem, sedan de biifvit på

vederbörande hemman fördelade, verkställes i sammanhang med kronouppbörden

och med denna ingår till ränterierna, i följd hvaraf redovisningen för dessa medel

skulle genom deras öfverlemnade till Statskontoret icke obetydligt förenklas.

På grund af hvad sålunda biifvit anfördt har Riksdagen, för sin del, beslutat

att Riksgälds-kontorets fordringar i följd af meddelade lån, dels för inlösen af de

med åtskilliga landshöfdingebeställningar förenade ackorder. -eels till vattenaftappningar

för beredande af odlingsföretag, skola till det belopp dessa fordringar vid

innevarande års slut uppgå, på Statskontoret öfverlåtas, för att bland dess tillgångar

upptagas, i följd hvaraf de till dessa lån hörande, i Riksgälds-kontoret förvarade,

fordrings- och säkerhetshandlingar böra i början af nästa år till Statskontoret öfverlemnas,

hvarefter Statskontoret skulle öfvertaga den Riksgälds-kontoret förut

åliggande befattningen med dessa låns bevakande och redovisande.

Då Riksdagen år 1868 beslöt extra statsregleringens öfverflyttande från Riksgälds-kontoret

till Statskontoret ansåg dock Riksdagen, att alla såsom lån utgående
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

ende statsbidrag, äfvensom alla anslag till väganläggningar och vägförbättringar,

bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer samt sjösänkningar

och andra vattenaftappningsföretag fortfarande borde anvisas att utbetalas

från Riksgälds-kontoret, enär dessa statsbidrags öfverflyttning till Statskontoret

tilläfventyrs kunde föranleda anspråk på tillökning i nämnda verks tjensteroannaperBonal

jemte deraf följande kostnader, som likväl Statskontoret, uti sitt i ofvanberörda

statsrådsprotokoll omförmälda underdåniga betänkande af den 31 December

1869, yttrat den åsigt, att Riksgälds-kontorets befattning ej mindre med alla

dit nu ingående uppbördsmedel, än äfven med den återstående delen af extra statsregleringen

eller de statsutgifter, som i form dels af lån, dels af anslag anvisas

till hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer, väganläggningar

m, m. borde öfverflyttas till Statskontoret, har Riksdagen ansett denna fråga nu

böra ånyo komma under ompröfning. Ehuru Riksdagen finner en förändring i ofvanantydda

riktning vara gagnelig, har dock Riksdagen — med tillämpning af

den ofvan yttrade åsigten om lämpligheten deraf, att den utlåningsröreise staten

bedrifver, i alla de fall, der ej särskilda omständigheter föranleda ett undantag,

handhafves af Riksgälds-kontoret — ansett att, alla lån, som af Riksdagen beviljas,

med undantag af sådana, hvilkas återbetalning kan komma att verkställas i sammanhang

med kronoutskylderna, äfven hädanefter böra utbetalas från Riksgäldskontoret,

Dessutom bära fortfarande till utgående från Riksgälds-kontoret anvisas

sådana utgifter, som åro afsedda att utbetalas under löpande året, äfvensom sådana

statsbidrag som kunna blifva af Riksdagen beviljade att, för något visst ändamål,

utgå med en del såsom lån och en del såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,

enär tillsynen öfver uppfyllande af de för åtnjutande af dylika statsbidrag

föreskrifna vilkor synes lämpligare kunna utöfvas af ett än af två särskilda

embetsverk.

Med dessa inskränkningar i afseende på Statskontorets förenämnda förslå»,

har Riksdagen beslutat, att alla statsbidrag, som under innevarande och kommande

riksdagar anvisas att såsom anslag utan återbetalningssbyldighet utgå till väganläggningar

och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra

vattenkommunikationer samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, äfvensom

sådana lån, som beviljas för sistnämnda, slags företag, och hvilkas återbetalning

bör verkställas i sammanhang med kronoutskylderna, skola utbetalas från

Statskontoret, med förbindelse för detta verk att vaka deröfver, att de för statsbidragens

tillgodonjutande föreskrifna vilkor varda behörigen iakttagna.

Beträffande de till f.ljd af extra statsregleringarne vid föregående riksdagar

på Riksgälds-kontoret anvisade extra statsutgifter, som ännu icke blifvit till fullo

utbetalda, utan för hvilka de anvisade medlen till större eller mindre del derstädes

innestå, har Riksdagen, med tillämpning af de i nästföregående punkt yttrade

åsigter, beslutat, att ett belopp, motsvarande de extra anslag för åtskilliga föremål,

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.

som från äldre tider äro i Riksgälds-kontoret vid detta års slut innestående, bör

vid 1874 års början från Riksgälds-kontoret till Statskontoret utbetalas, med förbindelse

för sistnämnda kontor att öfvertaga den Riksgälds-kontoret förut åliggande

skyldigheten att i enlighet med de föreskrifter, som äro eller varda meddelade,

verkställa medlens utbetalning i stadgad ordning.

Då de beslut Riksdagen sålunda fattat, i vissa delar äro af vidsträcktare omfattning,

än de förslag, som af Eders Kongl. Maj:t. blilvit framlagda, samt utförandet

af Riksdagens beslut i följd deraf torde påkalla någon, om ock ringa, tillökning

i Statskontorets förvaltningskostnader, far Riksdagen i underdånighet anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes taga desamma i nådigt öfvervägande, och

att, derest dessa beslut vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse, Eders Kongl.

Maj:t måtte, med användande af tillgängliga medel för bestridande af häraf påkallade

utgifter, intill dess en definitiv reglering af de tjenstegöromål, som sålunda

varda till Statskontoret öfverflyttade, kan blifva fastställd, meddela de nådiga

föreskrifter, som dels i fråga om berörda tjenstegöromål, dels i öfrigt må finnas

vara af behofvet påkallade. t

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 6 Maj 1873.

X-.o SS,

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 Maj 1873.

— — — __ Andra Kammaren den 6 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beviljadt anslag för åvägabringande

af vinterväg till Norge från Jåckvik vid sjön Hornavan till

riksgränsen i riktning mot Saltenfjord.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 57 ocli Memorial N:o 71.)

S. A. K.

I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t uti nådig Proposition af den 22 sistlidne

Februari föreslagit, har Riksdagen för åvägabringande af vinterväg från däck
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.