Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af den år 1872 verkställda granskning af Statsverkets m. fl. allmänna fonders förvaltning under år 1870.

1873-05-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1873:35, Skrifvelse, i anledning af den år 1872 verkställda granskning af Statsverkets m. fl. allmänna fonders förvaltning under år 1870.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

1

Vo 55.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1873.

— — — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af den år 1872 verkställda

granskning af Statsverkets m. fl. allmänna fonders förvaltning

under år 1870.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19 och Memorial N:o 39).

S. A. K.

I anledning af hvad Riksdagens sistlidet år församlade Revisorer rörande då

verkställd granskning af Statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders

tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1870 uti afgifven berättelse anmält,

samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter uti deröfver afgifna

underdåniga förklaringar hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får Riksdagen i nedan

omförmälda ämnen, hvilka blifvit upptagna i samma ordning, som i revisionsberättelsen

iakttagits, i underdånighet anföra följande:

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.

Med hänseende till vigten och betydelsen af de arbeten, som utgöra föremål

för Väg- och Yattenbyggnadsstyrelsens verksamhet, hade Revisorerne uttalat den

åsigt, att det vore önskvärdt, om de utaf nämnde Styrelse afgifna berättelser kunde

ingå i Sveriges officiela statistik under särskild littera samt med samma typograBih.

till Riksd. Prot. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 3 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

fiska utstyrsel och i enahanda format, som i öfriga berättelser, hvilka finnas deri

inrymda.

Riksdagen, som delar den af Revisorerna uttalade åsigt om önskvärdheten

deraf, att redogörelse Öfver de arbeten, som utgöra föremål för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet komme att ingå i Sveriges officiela statistik, har

ansett detta ändamål lämpligast vinnas dermed, att de berättelser som Styrelsen

har att årligen till Eders Kongl. Maj:t afgifva, till trycket befordras för att, med

iakttagande af de i dylikt fall af Statistiska Beredningen antagna bestämmelser,

under särskild littera i den officiela statistiken intagas, hvarefter afgifvandet till

Riksdagen af särskilda treårsberättelser icke synes vidare vara af nöden. Beträffande

kostnaderna för tryckning m. m. af de årliga berättelserna, så torde dessa

kostnader lämpligen kunna bestridas från de på extra stat uppförda anslag till undersökningar

och expenser för allmänna arbeten. Riksdagen får alltså i underdånighet

anhålla, att Eders Kong], Maj:t täcktes i nåder förordna, att, jemte det den

Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen nu åliggande skyldighet att hvart tredje år till

Riksdagen aflemna berättelse öfver sin verksamhet upphör, de årliga berättelser,

som af Styrelsen till Eders Kongl. Maj:t ingifvas, blifva till trycket befordrade för

att, med iakttagande af de för dylikt fall gällande bestämmelser, under särskild

littera uti Sveriges officiela statistik ingå.

Stuteri-öfverstyrelsen och Stuterierna.

Beträffande det vid stuterierna begagnade bokföringssätt hade, enligt hvad

Revisorerne erinrat, uti de fyra nästföregående årens revisionsberättelser blifvit

anmärkt, att räkenskaperna icke till penningevärde redovisade afkastningen af de

till stuterierna anslagna kungsgårdar och andra lägenheter. Samma ofullständighet

qvarstode uti de för revisionsåret afgifna räkenskaperna, hvilket förhållande

särskildt vid Ottenby, der ett större jordbruk förefunnes, gjorde det omöjligt att

erhålla en klar öfversigt af de verkliga kostnaderna för stuteriet och resultaten

af jordbruket.

De framställningar, som, på sätt Revisorerne omförmält, tillförene blifvit gjorda

i enahanda syfte som den nu förevarande, hafva icke föranledt till någon Riksdagens

åtgärd, hufvudsakligen till följd af den förutsättningen, att den af Eders Kongl.

Maj:t den 12 September 1868 förordnade komité för utarbetande af förslag till

stuteriväsendets ändamålsenliga ordnande äfven skulle taga frågan om bokföringssättet

i öfvervägande.

Nämnde komité afgaf den 17 December 1869 underdånigt betänkande, hvilket

likväl icke innefattade något förslag i afseende å ett förändradt bokföringssätt vid

stuterierna, och äro ej heller några bestämmelser i detta syfte meddelade uti det

nådiga Brefvet af den 1 November sistlidet år, hvarigenom Eders Kongl. Maj:t,

jemte stadgande af tillägg och ändringar i den år 1837 för bemälda Styrelse utfär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

dåde instruktion, fastst allt plan för anordnande af statens stuterier och dermed

sammanhängande inrättningar för inhemska hästafvelns förbättrande.

Vid sådant förhållande och då en förändring i det hittills vid stuterierna

följda bokföringssätt är af vigt, emedan i följd deraf med större säkerhet kunde

beräknas den kostnad, som staten får vidkännas för stuteriväsendet i dess helhet,

får Riksdagen i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga

de åtgärder, som må anses erforderliga för ett ändamålsenligt ordnande af

bokföringssättet vid stuteriinrättningarne.

Öfverintendents-embetet.

Jemte förmälan att ibland de uti Ofverintendents-embetets räkenskaper utbalanserade

fordringar jemväl inginge ett belopp af 27,426 R:dr 59 öre, hos Riksgäldskontoret

innestående behållning å det vid 1862—1863 årens riksdag beviljade anslag

för nationalmuseibyggnadens inredning, samt att af denna behållning sedermera

för ändamålet användts ett belopp af 3,000 R:dr, så att densamma i Riksgäldskontorets

räkenskaper vid 1871 års slut upptoges till 24,426 R:ar 59 öre, hade Revisorerne,

som vid besök å stället inhemtat, att inredningen af museibyggnaden

numera blifvit fullbordad, ansett återstoden af ifrågavarande anslag icke vidare

behöfva för ändamålet tillhandahållas.

Då det icke öfverensstämmer med reda och enkelhet vid förvaltningen och

bokföringen, att denna, i förhållande till anslagets ursprungliga belopp, ringa återstod

qvarstå)- utöfver den för anslagets användande afsedda, längesedan tilländagångna

tid, och då det ankommer på Eders Kongl. Maj:t att, i den mån nya

behof för samlingarnes ändamålsenliga ordnande yppas, afgifva de framställningar

för beredande af tillgångar dertill, som af omständigheterna föranledas, har Riksdagen

funnit skäligt besluta, att den behållning, som vid innevarande års slut kan å

förevarande anslag förefinnas, icke vidare skall från Riksgälds-kontoret utbetalas,

hvilket beslut Riksdagen härigenom får i underdånighet anmäla.

Expens- och Aflöning sräkning ar ne.

Uti den af Justitie-statsexpeditionen afgifna redogörelse för expensmedel och

diverse anslag fanns, enligt hvad Revisorerne anmält, upptaget äfven anslaget till

»arvoden åt Justitie-statsministerns ombud för tillsynen öfver boktryckerierna och

bokhandeln i riket,» hvilket, jemlikt Rikets Ständers skrifvelse den 20 November

1823 och Kongl. Brefvet den 14 Januari 1824 vore under allmänna indragningsstaten

uppfördt. Då emellertid nämnda arvoden genom Justitie-statsexpeditionen

utbetalades och redovisades, hade det synts Revisorerne lämpligast, att detta anslagsbelopp

öfverfördes till det för nämnda expedition å riksstatens andra hufvud
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

titel upptagna anslag, och hafva i följd häraf Revisorerne ansett sig böra härå fästa

Riksdagens uppmärksamhet.

Då det synts Riksdagen mindre egentligt, att arvodena till de ombud, hvilka

det, jemlikt 4 § mom. 1 Tryckfrihetsförordningen, tillkommer Justitie-statsministern

att förordna, för att vaka öfver skrifters allmängörande, fortfarande utgå från allmänna

indragningsstaten, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det Eders Kongl.

Maj:t i nåder täcktes till Riksdagen afgifva förslag derom, att anslaget till arvoden

åt Justitie-statsministérns ombud för tillsynen öfver boktryckerierna och bokhandeln

i riket måtte till det för Justitie-statsexpeditionen å riksstatens andra hufvudtitel

upptagna anslag öfverföras,

Om kostnaderna för åtskilliga allmänna verk och inrättningar.

Jemte förmälan, att det uti ett af Revisorerne meddeladt sammandrag öfver

kostnaderna för åtskilliga allmänna verk och inrättningar under rubrik »arvoden och

gratifikationer» för Krigshofrätten upptagna belopp, 4,050 R:dr, utgjordes af arvoden

åt denna Hofrätts ordförande och militäre ledamöter, samt att dessa arvoden voro

anordnade för ordföranden å fjerde hufvud titelns allmänna besparingar samt för ledamöterne

af fjerde och femte hufvudtitlarnes anslag till rese- och traktainentspenningar,

hade Revisorerne ansett sig böra, till vinnande af enkelhet och reda, föreslå, att

tillgång för ifrågavarande arvoden måtte, under Krigshofrättens anslag å riksstatens

andra hufvudtitel uppföras, helst besparingars användande för ständiga arvoden

vore helt och hållet stridande mot de i afseende å dispositionen af hufvudtitlarnes

besparingsmedel genom Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 meddelade

bestämmelser.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Arméförvaltningen, jemte anmälan

att utbetalningarne af arvodet för ordföranden i Krigshofrätten från fjerde

hufvudtitelns allmänna besparingar och arvodena för nämnde öfverdomstols militärledamöter

af landtarméen från samma hufvudtitels anslag till rese- och traktamentspenningar

grundade sig, den förra å Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 11 Augusti

1837 och den sednare å Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 13 December 1826 och den

29 April 1830, i underdånighet tillstyrkt, att dessa arvoden måtte, på sätt Revisorerne

föreslagit, uppföras å andra liufvudtiteln under Krigshofrättens anslag, hvarigenom,

under förutsättning att dylik åtgärd vidtoges med militärledamotens af flottan

från femte hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar nu utgående

arvode, aflöningen för Krigshofrättens samtlige embets- och tjensteman kunde

från ett i stället för från särskilda anslag utgå och å en gemensam stat upptagas.

På grund af hvad sålunda förekommit får Riksdagen i underdånighet anhålla,

att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder täckas till nästkommande Riksdag afgifva

förslag derom, att tillgång för de åt Krigshofrättens ordförande och militärledamö
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 35.

ter erforderliga arvodesbelopp måtte under samma Hofrätts anslag å riksstatens

andra hufvudtitel uppföras.

Slutligen hade Revisorerne anmält, att uti den i berörda sammandrag för Ecklesiastik-departementet

under rubrik »arvoden och gratifikationer» upptagna summa

inginge ett belopp af 900 R:dr, som, jemlikt Kongl. Brefvet den 13 December

1850 utaf åttonde hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser anvisats

såsom årligt arvode åt redaktören af Svensk Författningssamling. Kostnaderna

för tryckning och utdelning af Författningssamlingen bestredos från samma anslag

och hade under revisionsåret uppgått till 28,395 R:dr 56 öre. Oaktadt således

kostnaderna för detta författningstryck ingalunda voro obetydliga, lemnade det

dock,, enligt Revisorernes åsigt, i afseende på användbarhet och fullständighet

mycket öfrigt att önska. Under det deri funnes intagna ett stort antal stadganden,

som visserligen vore af beskaffenhet att nödvändigtvis böra komma till allmänhetens

kännedom, men likväl endast för en kortare tid egde betydelse, såsom Kongl.

Maj:ts kungörelser angående tillförordnad regering, bönedagsplakater, Kommerskollegii

kungörelse om kolerasmittade orter m. m., saknade man en mängd Kongl.

bref och resolutioner, hvilka innehölle stadganden, som för längre tid vore af allmän

vigt. För att åt Författningssamlingen bereda erforderlig fullständighet, utan

att den genom allt för stor vidlyftighet blefve mindre användbar, vore det, enligt

Revisorernes uppfattning, nödigt att från densamma utbrötes alla sådana förordnanden,

som vore af mera tillfällig natur, och hvilka då kunde, jemte legala notiser

i öfrigt, inrymmas i ett särskildt Kungörelseblad. Författningssamlingen kornme

då endast att innehålla sådant, som vore af mera permanent natur. Genom

denna anordning komme otvifvelaktigt kostnaderna för författningstrycket att i betydlig

mån ökas, men denna omständighet syntes Revisorerne ej böra på frågans

afgörande inverka, då den ifrågasatta förändringen vore för det allmänna af stor

och obestridlig vigt.

De bristfälligheter, som för närvarande onekligen vidlåda Svensk Författningssamling,

bestå, på sätt Revisorerne antydt, hufvudsakligen deri, att i samlingen

saknas ej mindre ett stort antal Kongl. cirkulärer, bref och resolutioner, hvilka

innefatta tillägg till eller förklaring af förut offentliggjorda Kongl. förordningar

och kungörelser, och som ega gällande kraft antingen för hela riket eller för vissa

orter, än äfven åtskilliga af Kollegierna och öfriga centrala embetsverk utfärdade

allmänna föreskrifter. Jemte det ändamålsenliga deri, att från denna samling afskiljas

sådana beslut eller förordnanden, som endast ega mera tillfällig betydelse,

anser Riksdagen, lika med Revisorerne, ernåendet af större fullständighet i öfrigt

vara af verklig vigt för det allmänna. Riksdagen, som likväl icke funnit sig kunna

ingå i närmare undersökning om sättet, hvarpå förändringen skulle kunna lärnp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 36.

ligast genomföras, får derföre i underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Maj:t

täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke sådana förändrade anordningar för utgifvande

af Svensk Författningssamling kunde vidtagas, hvarigenom, jemte det

från densamma afskiljdes sådana påbud och förordningar, hvilka ega mera tillfällig

betydelse, i öfrigt större fullständighet åt samlingen bereddes.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 16 Maj 1873.

Ato 36.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1873.

— — — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående afsöndring af jord från ryttmåstarebostället

vid Skånska dragonregementet Östra, Sallerup för utvidgning

af Ostra Sallerups församlings i Malmöhus län kyrkogård.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.)

S. A. K.

Sedan Kyrkoherden i Östra Sallerups församling i Frosta härad af Malmöhus

län S. J. Heimer, å församlingens vägnar, hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, att,

för nödig befunnen utvidgning af församlingens kyrkogård, en jordrymd om 2 qvadratref

86 qvadratstänger, af hvilket område 1 ref 22 stänger tillhörde ryttmästarebostället

vid Skånska dragonregement N:is 1, 6 och 7 ett mantal Östra Sallerup

och öfriga 1 ref 64 stänger kyrkoherdebostället N:o 2 °/8 mantal i nämnda församling,

måtte från desssa boställen få afsöndras, emot en af landtmätaren och gode

män föreslagen årlig afgäld af 1 kubikfot 7,5 kannor korn till ryttmästare- och 1

kubikfot 8,8 kannor samma sädesslag till kyrkoherdeboställets innehafvare, att efter

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.