Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående upplåtelse till staden Halmstad af tomter, tillhörande de fordna fästningsverken derstädes.

1873-05-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1873:41, Skrifvelse, angående upplåtelse till staden Halmstad af tomter, tillhörande de fordna fästningsverken derstädes.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

2V:o iå.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1873.

— — _ — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående upplåtelse till staden Halmstad

af tomter, tillhörande de fordna fästningsverken derstädes.

I

(Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 21.)

S. A. K.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands län uti underdånigt

memorial den 29 November 1870, jemte eget utlåtande och vederbörandes

yttranden i ämnet, öfverlemnat en af stadsfullmäktige i Halmstad till Eders Kongl.

Maj:t ställd skrift, deri stadsfullmäktige — jemte förmälan, bland annat, att den

tid, då staden varit befästad och åt landtsidorna omgifven af vallar och grafvar,

derstädes funnits mot Nissaströmmen en stenmur benämnd Ostra sträckvallen eller

sträckmuren, hvilken, sedan staden upphört att vara fästning, alltmera förfallit,

hvadan tillåtelse tid efter annan lemnats enskilde stadsinnevånare att styckevis undanrödja

denna mur och, sedan stenen blifvit för Kronans räkning försåld, använda

de afröjda platserna, intill dess annorlunda kunde om dem varda förordnadt,

utan att den disposition,'' som Kronan egde öfver vallplatsen, blifvit inskränkt genom

upplåtelserna, som endast borde anses såsom personliga och icke berättigande

till godtycklig öfverlåtelse från man till man, samt att i den mån, för ordnande

af stadens förhållanden och afhjelpande af olägenheter deraf att Nissaströmmen vore

från stadens allmänna gator och platser afstängd, staden behöfde ett eller annat stycke

af den till enskilda personer upplåtna vallplatsen, enskilda upplåtelseinnehafvare enligt

särskilda

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41. 17

särskilda utslag och Kongl. bref förpligtats att aflemna hvad som för allmänt ändamål

erfordrats — i underdånighet anhållit, att af den plats, der Halmstads fästnings

östra sträckmur varit belägen, äfven de stycken, som hittills icke blifvit åt staden

för gemensamt gagn upplåtna, måtte i nåder upplåtas för anläggning af strandeller

hamngata, och att de enskilda innehafvare, hvilka ännu disponerade vissa

stycken deraf, måtte få sig förelagdt att desamma aflemna, helst icke någon af

dem erhållit upplåtelse eller bekräftelse på nyttjanderätt, och föregående innehafvares

öfverlåtelser icke lagligen egde någon kraft, eller derest de skulle anses gälla

för nuvarande innehafvarne likasom för ursprungliga upplåtelsetagarne, likväl i intet

fall vore af beskaffenhet att hindra Kronans fria dispositionsrätt öfver ifrågavarande

vallplats,

har efter vederböraDdes hörande Eders Kongl. Maj:t uti nådig Proposition

den 30 Januari innevarande år föreslagit Riksdagen, att Kronans rätt till ifrågavarande

tomter måtte till Halmstads stad för anläggande af en strand- eller hamngata

öfverlåtas, emot skyldighet för staden, att, om densamma i följd häraf med

eller utan rättegång komme i besittning af berörde tomter, till de enskilde innehafvarne

af tomterna, hvilka vid deras afträdande icke ville borttaga derå varande,

dem tillhöriga byggnader, utgifva ersättning för samma byggnaders värde efter

mätismanna ordom.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda behagat föreslå har Riksdagen bifallit; med

tillkännagifvande hvaraf Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 16 Maj 1873.

Bih. till Riksd. Pr oi. 1873.

10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 3 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.