Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Femte IJufvudtitel.
1873-05-22 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1873:49, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Femte IJufvudtitel.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.
1
i\;o 4.9.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 Maj 1873.
— — — — Andra Kammaren den 22 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under
Riksstatens Femte IJufvudtitel.
(Stats-Utskottets Utlåtanden N:is 7 och 65 samt Memorial Nlis 58, 72, 73 och 99).
S. A. K.
I afeeende å riksstatens femte hufvudtitel, innefattande anslagen för Sjöförsvaret
har Eders Kongl. Maj:t uti den till nu församlade Riksdag aflåtna nådiga Proposition,
angående statsverkets tillstånd och behof, gjort de framställningar, som
här nedan omförmälas:
l:o. Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 17 Maj 1871, — jemte
uttalande, i fråga om sjökrigsmaterielens beskaffenhet, af den åsigt, att den egentligen
sjögående flottan för framtiden nödvändigtvis komme att blifva inskränkt till
ett ringa antal fartyg, hvaremot det vapen, som skulle bestrida försvaret af landets
kuster och skärgårdar, i alla händelser, måste anses såsom det hufvudsakliga,
— i underdånighet anhållit, att vid företagande af väckt fråga om indragningar
inom sjöförsvarets nuvarande befälspersonal och manskap, Kongl. Maj:t täcktes i
sammanhang dermed taga under ompröfning, huruvida icke en förening af sjöförsvarets
begge korpser lämpligen måtte kunna ega rum, blef, jemlikt nådigt Bref
af den 18 Augusti 1871, en komité tillsatt för behandling af frågan om lämpligaste
organisationen af sjöförsvarets militärpersonal och i sammanhang dermed uppgöBih.
till RiJcsd. Prat. 1873. 10 Sami. I Afd. 1 Band. 6 Håft. 1
2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.
randet af plan till fortgående öfningar för samma personal, hvilken komité den 17
Februari 1872 med underdånigt betänkande inkommit.
I öfverensstämmelse med ett derefter utaf Chefen för Sjöförsvars-departementet
utarbetadt förslag till förändrad organisation af sjöförsvarets militärpersonal, för
hvilket finnes närmare redogjordt uti ett statsrådsprotokollet bilagdt memorial, har
Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, beträffande
A. Befäls- och underbefälspersonalen.
1) att sjöförsvarets nuvarande båda aktiva korpser, Kongl. Flottan och Kongl.
Skärgårdsartilleriet, måtte sammanslås till en för Sveriges kustförsvar afsedd korps,
med benämning »Kongl Flottan,» hvars befälspersonal skulle komma att utgöras af:
Officerare:
2 Flaggmän (Konter-amiraler),
6 Kommendörer,
20 Kommendör-kaptener,
43 Kapitener,
43 Löjtnanter och
26 Uderlöjtnanter.
Summa 140 Officerare.
Under officer are:
20 Flaggunderofficerare (lista klassen),
75 Underofficerare af 2:dra klassen, och
95 d:o af 3:dje klassen.
Summa 190 Underofficerare;
2) att den minskning i nuvarande antal regementsofficerare och underofficerare
vid sjövapnet, som sålunda komme att ega rum, måtte ske allenast i mån af
inträffande afgång;
3) att aflöningarne för officerare och underofficerare vid den nya Kongl. Flottan
borde utgå i enlighet med den vid det underdåniga memorialet fogade stat
(Bil.N:o 6) och fördelas, på sätt derstädes vore föreslaget, uti tre fjerdedelar fast lön
och en fjerdedel tjenstgöringspenningar, deruti inbegripne såväl ersättning för inqvartering
som, hvad underofficerarne anginge, vederlag för indragen aflöningsspanmål;
dock att den lönetillökning för en del officerare och för underofficerarne, som
genom tillämpning af denna stat blefve en följd, måtte dem tillgodokomma först i
den mån erforderliga medel blefve för ändamålet tillgängliga i den ordning under
D komme att sägas;
3
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.
4) att tjenstgöringspenningar måtte uppbäras under all slags militärtjenst äfvensom
under semester af såväl officerare som underofficerare, men deremot innehållas
och för statsverket besparas, då officer eller underofficer vore på grund af
erhållen permission, till följd af sjukdom eller annan särskild anledning, förhindrad
att göra tjenst; med iakttagande härvid, att dylik innehållning af tjenstgöringspenningarne
skulle ega rum för hvarje månad, hvarunder löntagaren varit mera än 15
dygn ur tjenstgöring;
5) att, i den mån medel, hvilka redan funnos å 5:te hufvudtitelns aflöningsanslag
uppförda, dertill lemnade tillgång, en ny reservstat måtte, i den ordning
under D närmare bestämdes, upprättas, under benämning »Kongl. Flottans permanenta
Keservstat,» dit officerare af kapitens och högre grad vid Kong], Flottan
måtte kunna förflyttas, då Kongl. Maj:t, med afseende å tjenstens fördel, pröfvade
så böra ega rum;
6) att öfverflyttning till permanenta reservstaten icke måtte vara förenad med
förlust af någon del utaf innehafvande löneförmåner, samt att aflöningen jemväl vid
denna reservstat blefve fördelad uti fast lön och tjenstgöringspenningar enligt samma
grunder, som ofvan blifvit för Kongl. Flottan föreslagna;
7) att befordran å permanenta reservstaten måtte kunna ega rum, då Kongl.
Maj:t på grund af framstående förtjenst dertill funne anledning;
8) att hvar och en officer eller underofficer, som efter utfärdandet af nu föreslagna
bestämmelser komme att utnämnas, äfvensom en hvar redan i tjenst varande
officer, som derefter erhölle befordran till regementsofficer eller från lägre till
högre regementsofficersgrad uppflyttades, skulle vara förpligtad att ur tjensten afgå,
då han uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättigade honom till full
pension jemte fyllnadspension; Kongl. Maj:t dock obetaget att med hans begifvande
låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades
kunna i tjensten gagna det allmänna;
B. Matros- och Kanonier kompanierna.
9) att de två kompanierna kanonierer vid Skärgårdsartilleriets station, hvardera
om 100 man, måtte ombildas till t vå i Stockholm förlagda kompanier matroser och
jungmän, i likhet med de vid Carlskrona station varande matroskompai)ierna, samt
rekryteras från skeppsgossekorpsen;
10) att för de sålunda upprättade två nya matroskompanierna endast en chef
måtte anställas, liksom två och två af de i Carlskrona förlagda fyra kompanierna
skulle förenas under en chef, i enlighet med hvad Bil. N:o 9 utvisade;
C. Båtamanshållet.
11) att, genom förening af mindre vidsträckta båtsmanskompanier under en
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.
chef. antalet kompanichefer vid båtsmanshållet måtte minskas från 29 till 19, hvaremot
de nu till dem utgående arvodena å 300 R:dr skulle ökas till 500 R:dr för
dem hvardera;
12) att till biträde åt kompanichef måtte anställas en underofficer å hvarje
båtsmanskompani, och lönerna för dessa underofficerare bestämmas att utgå med
900 R:dr för en hvar af de 9 äldre och 800 R:dr för hvardera af de 10 yngre;
13) att den till arvoden åt båtsmanskorporaler nu anslagna summa, 8,626 R:dr,
måtte ökas till 23,250 Rdr, för beredande af arvoden åt distinktionskorporaler, korporaler
och vice korporaler;
14) att. de till arvoden åt artilleribåtsmän å 10 R:dr nu anvisade 12,160 R:dr
måtte få användas till arvoden åt dem af manskapet vid båtsmanshållet, som utmärkte
sig genom skicklighet i tjenstens olika delar;
15) att båtsman måtte medgifvas rättighet att, under fredstid, afgå från tjensten
efter fyllda 27 lefnads- och 7 tjensteår, med skyldighet likväl, om han ville
af denna rättighet före uppnådda 15 tjensteår sig begagna, att i sitt ställe sätta
annan krigsduglig karl mot enahanda löneförmåner, som han sjelf af roten åtnjutit,
och med nylegd båtsmans förpligtelse!-;
16) att, såvida denna framställning om båtsmäns rätt till afgång vunne Riksdagens
bifall, hela kostnaden för båtsmännens beklädnad måtte från och med år
1874 af Kronan öfvertagas och i följd deraf det å riksstaten under 5:te hufvudtiteln
uppförda anslag till båtsmäns beklädnad, nu utgörande »förslagsanslag högst
138,200 R:dr,» ökas med beloppet af det från de roterings- och rustningsskyldige
nu utgående beklädnadsbidrag, omkring 69,800 R:dr, eller till 208,000 li:dr, med
bibehållande i öfrigt af samma natur som hittills;
17) att den vakansafgift, som enligt 1872 års Riksdags beslut vore bestämd
att utgå af de rusthåll, hvilkas sättande på vakans till ett begränsadt antal inom
Blekinge län och Södra Möre härad under loppet af tio år blifvit vid samma riksdag
medgifven, måtte minskas med ett belopp, motsvarande den deruti inberäknade
beklädnadsafgiften;
18) att, i fråga om legoaftalet emellan rust- eller rotehållare och båtsmän,
den dem genom Kongl. Brefvet den 14 Juli 1835 redan leinnade frihet, att med
hvarandra öfverenskomma om sina inbördes rättigheter och skyldigheter i allmänhet,
måtte vinna den utsträckning, som med behörigt afseende å båtsmannens tjenst
arhet
kunde förenas, och i sådant hänseende stadgas: dels att vid rekrytering af
ledigt båtsinansnummer skulle emellan rust- eller rotehållaren och rekryten till
framtida efterrättelse upprättas skriftligt kontrakt, fullständigt upptagande alla de
löneförmåner, båtsmannen egde under sin tjenstetid af rust- eller rotehållaren åtnjuta,
samt sättet huru de skulle komma båtsmannen tillhanda; dels ock att, med
iakttagande deraf att bestämmelser, skadliga för båtsmannens tjenstbarhet, icke
måtte i kontraktet inflyta och att gällande föreskrifter angående fortskaffning af
tross fortfarande skulle lända till efterrättelse, båtsmannens alla öfriga löneförmå
-
5
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.
ner måtte bero på fritt aftal emellan rust- eller rotehållaren och båtsmannen, dock
att värdet af de aftalade förmånerna icke väsendtligen understege hvad båtsman i
orten enligt föi-fattningarne tillkomme; samt att följaktligen, der båtsmannen vore
berättigad till torp eller bostad, det måtte stå honom fritt att för sin tjenstetid med
rust- eller rotehållaren öfverenskomma om ersättning för denna förmån, men i händelse
torp eller bostad för båtsmannen blifvit i kontraktet, betingad, detsamma borde
jemväl innehålla bestämmelser i afseende å underhållsskyldigheten; och borde det
uppgjorda kontraktet granskas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som, derest
icke något vore att deremot erinra, skulle detsamma till efterrättelse stadfästa.
D. Medlen och ordningen för organisationens genomförande.
19) att de för organisationen erforderliga tillökningar i anslagen till aflöningsstaterna,
beräknade:
för Kongl. Flottans officerskorps enligt Bil. N:is 6 och 7 till B:dr 12,385
„ Underofficerskorpsen, Bil. N:o 6 och 8......„ ,, 5,330
„ Permanenta reservstaten, Bil. N:o 6.......„ ,, 114,000
, Kanonierkorpsens ombildning till matroskorps, Bil. N:o 9 ,, „ 14,597
„ Båtsmanshålle tfmed undantag af beklädnaden) Bil. N:o 11 „ „ 31,424
50.
Summa K:dr 177,736: 50,
måtte få utgå af de aflöningsmedel, som för närvarande voro anvisade till Kongl.
Flottans nya och gamla reservstater samt indragnings- och expektans-staten jemte
ersättning för inqvartering åt officerare och underofficerare, äfvensom af det kontanta
vederlaget för indragen aflöningsspanmål för de sednare, i enlighet med hvad
i Bil. N:o 13 vore angifvet, allt i den män medel genom afgång i nämnda stater
redan till någon mindre del vore eller framdeles blefve för detta ändamål tillgängliga;
-
20) att vid organisationens genomförande borde till efterrättelse lända, att
sammanslagning af Kongl. Flottan och Kongl. Skärgårdsartilleriet skulle ske omedelbart,
men tillgängliga medel användas i följande ordning, nemligen till:
a) förändringarne i båtsmanshållets befäl och underbefäl samt kanonierkorpsens
omdaning;
b) förbättring i underofficerarnes aflöning, hvarvid skulle iakttagas, att en högre
grad ginge före en lägre och, inom graden, den i tjensten äldre framför den
yngre;
c) fyllnad i de officerslöner, livilka enligt det framställda förslaget borde ökas,
dervid en högre grad ginge framför en lägre och, inom graden, den i tjensten
äldre framför den yngre;
c/) Parmanenta reservstatens upprättande.
6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.
E. Anslaget till exercis med flottans bemanning.
21) att det nu utgående reservationsanslaget till exercis med flottans bemanning
och sjöexpeditioner för handelns skyddande måtte, hädanefter såsom hitintills,
blifva”stäldt till Kongl. Maj:ts förfogande för det med detsamma afsedda ändamål,
dock att högst en tredjedel måtte användas till öfningsexpeditioner i aflägsna
farvatten.
Riksdagen, som ansett punkterna 1, 2 och 7 af mom. Litt. A icke erfordra
yttrande från Riksdagens sida samt funnit det under punkten 4 af samma mom.
förekommande stadgande lämpligen böra på följande sätt affattas: »att tjenstgöringspeningar
uppbäras under all slags tjenstgöring äfvensom under semester af så
väl officerare som underofficerare, men deremot efter de grunder och med de undantag,
Kongl. Maj:t kan finna godt närmare bestämma, innehållas och för statsverket
besparas, då officer eller underofficer åtnjuter tjenstledighet,» har i öfrigt
o-odkänt de förslag, som under mom. Litt. A samt under mom. Litt. B af Eders
Kongl. Maj:ts nådiga framställning förekomma. Deremot har Riksdagen ansett sig
böra afslå de i ll:te, 12:te, 13:de och 14:de punkterna af mom. Litt. C föreslagna
stadganden, hvadan 15:de, 16:de, I7:de och 18:de punkterna af samma mom. ansetts
hafva förfallit. Vidkommande åter mom. Litt. D har Riksdagen bifallit de deri
förekommande stadganden, hvilka hänföra sig till officers- och underofficerskorpserna
samt permanenta reservstaten och kanonierkorpsens ombildning till matroskorps;
hvaremot, då förslaget om ändringar i båtsmansinstitutionen icke vunnit
Riksdagens bifall, frågan om disposition af de för samma ändringar erforderliga
medel ansetts hafva förfallit; Och har slutligen hvad Eders Kongl. Maj:t under
mom. Litt. E föreslagit vunnit Riksdagens bifall.
Beträffande regleringen i öfrigt af utgifterna under förevarande hufvudtitel
hafva nedannämnda förändringar ifrågakomma:
2:o) För beredande af löneförhöjning med 150 R:dr till den å Departementets
kansli-expeditions stat uppförde vaktmästare och med 150 R:dr åt vaktmästaren vid
Departementets kommando-expedition samt till förhöjning i aflöningen åt vaktmästaren
och de två kammardrängarne vid Förvaltningen af sjöärendena med 100 R:dr till
dem hvar, har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga
framställning, beviljat ett sammanräknadt belopp af 600 R:dr att på vederbörande
anslag fördelas, på sätt bilagde tabell Litt. A närmare utvisar.
7
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.
Aflöning s stater na vid sjöförsvarets stationer.
3:o) Under denna anslagsrubrik har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att till
aflöning för garnisonen å Kungsholms fästning och Drottningskärs kastell, hvilka
garnisoner, i följd af Marinregementets indragning, komme att utgöras af manskap
utaf båtsmanshållet, ett belopp af 1,900 R:dr måtte uppföras, samt att till löneförhöjning
med 100 R:dr till hvardera af vaktmästaren och kammardrängen vid stationsbefälhafvarens
vid Stockholms station kansli måtte beviljas 200 R:dr. Och har, med
bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, förevarande anslag blifvit
med 2,100 R:dr förhöj dt.
Flottans nybyggnad och underhåll.
4:o) Till bestridande af förbättrad aflöning för ordinarie handtverkspersonalen
vid stationerna, till aflöning åt extra arbetare å varfven, till förhöjning i ordinarie
maskinisternes aflöningsvilkor samt till polispersonalens vid Carlskrona station aflöning
har Eders Kongl. Maj:t i förevarande anslag äskat förhöjning med ett derför
beräknadt belopp af 96,000 R:dr.
Detta belopp är, enligt hvad statsrådsprotokollet gifvit vid handen, på följande
sätt beräknadt:
till löneförhöjning åt ordinarie handtverkarne vid stationerna .... 43,600: —
„ aflöning åt extra arbetare............... 18,000: —
„ löneförhöjning åt ordinarie maskinister........... 17,200: —
„ aflöning åt polisbevakningen vid Carlskrona station...... 17,200: —
tillhopa R:dr 96,000: —
Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning, så vidt den afser de
till löneförhöjning åt ordinarie handtverkarne samt till aflöning åt extra arbetare beräknade
belopp, har Riksdagen samma belopp med tillhopa 61,600 R:dr beviljat.
Vidkommande den derefter för ordinarie rnaskinisterne föreslagna löneförhöjning
har det visserligen synts uppenbart att, på sätt i statsrådsprotokollet är anfördt,
Kronan icke kan undandraga sig det inflytande, som ett ökadt användande af maskinister
i den enskilda industriens tjenst måste utöfva på vilkoren för deras antagande,
och att således någon förbättring i maskinisternes aflöning är af oundgängligt
behof påkallad, men det anslagsbelopp, som nu i sådant hänseende blifvit
begärdt, har emellertid synts väl högt beräknadt. Enligt nu gällande, den 22
Januari 1861 fastställda stat för ifrågavarande personal, uppgår dess aflöning till
ett sammanräknadt belopp af 34,392 R:dr, och det begärda anslaget skulle alltså
medföra en förhöjning af 50 procent i nuvarande anslagsbeloppen. Om deremot
anslagstillökningen blefve bestämd till 10,000 R:dr, skulle detta motsvara en förhöjning
i aflöningen af i det närmaste 30 procent, hvilket torde under förhandenvarande
förhållanden vara fullt tillräckligt, och då behofvet af förhöjning är för
-
8
Riksdagens Underd. Skrifvelse, N:o 49.
anledt af de nuvarande särdeles gynsamma ekonomiska förhållandena, hvilka måste
antagas åtminstone till någon del vara af öfvergående natur, har anslagstillökningen
funnits lämpligast böra på extra stat anvisas. Eders Kongl. Maj:ts förevarande
nådiga framställning har derföre endast i den mån blifvit af Riksdagen bifallen,
att till löneförhöjning åt ordinarie maskinisterne anvisats för år 1874 på extra stat
ett belopp af 10,000 R:dr.
I fråga åter om det till aflöning åt polisbevakningen vid Carlskrona station afsedda
belopp, 17,200 R:dr, bar af statsrådsprotokollet inbemtats, att komitéen för
organisation af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning föreslagit, att all bevakning
på varfven, så vidt den ej besörjdes af egentliga militärposter, skulle öfvertagas af
en poliskorps vid hvardera stationen, hvarigenom ej allenast ett vidsträcktare tillfälle
till öfning i militärtjensten och en minskning i båtsmansuppfordringen kunde
tillvägabringas, utan äfven bättre bevakning erhållas; att såväl Förvaltningen af
sjöärendena som statstionscheferne, öfver komitéens förslag hörde, tillstyrkt detsamma;
men då det af flera skäl synts vara fördelaktigare, om på lämpliga vilkor Stockholms
stads polis kunde öfvertaga äfven bevakningen å Skeppsholmen, samt Carlskrona
städs polis utsträcka sin verksamhet äfven till Kongl. Flottans varf och öfriga
område, än att på bvartdera stället uppsätta en från städernas polisbevakning
fristående korps, hade stationsbefälhafvarne fått sig anbefaldt att söka med vederbörande
åvägabringa öfverenskommelse i sådan syftning; samt att, sedan emellertid
reglementet för styrelsen och förvaltningen vid stationerna den 24 Maj 1872
stadgat, att bevakningen vid stationerna skulle förrättas af polis, och stationsbefälhafvaren
i Carlskrona derefter anmält, att stadens fullmäktige vägrat ingå på en
sådan öfverenskommelse, Eders Kongl. Maj:t i nådigt Bref den 12 November 1872
anbefallt uppsättandet af en särskild poliskorps för Carlskrona station, hvarjemte
den för dess aflöning erforderliga summa, beräknad till 17,200 R:dr, för 1873 anvisats
att utgå af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.
Då det synts angeläget, att Riksdagen beredes tillfälle yttra sig innan nya
korpser, för hvilka erfordras aflöning af statsmedel, organiseras och uppsättas, men
sådant i förevarande fall icke egt rum, liar Riksdagen så mycket mindre ansett
sig böra bevilja det uti förevarande hänsseende begärda anslaget, som den ifrågavarande
poliskorpsen, bestående af 1 poliskommissarie, 3 öfverkonstaplar och 18
konstaplar jemte extra konstaplar, synts vara vida talrikare, än som kan för bevakning
vid varfvet erfordras.
Lots- och Fyr inrättning en med dertill hörande personal,
5:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta reservationsanslag, uti hvilket
ingår ett anslag af samma natur å 10,000 R:dr till lifräddningsanstalterna å rikets
kuster, måtte förhöjas från 750,460 R:dr, hvartill det uti riksstaten för innevarande
år är uppfördt, till 800,460 R:dr eller med 50,000 R:dr, motsvarande den beräknade
-
9
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o åd.
räknade tillökningen i statsverkets inkomster af fyr- och båkmedlen; hvarvid Eders
Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att de på nyssnämnda statsinkomst, utöfver beräknade
beloppet deraf, uppkommande öfverskott fortfarande finge, såsom hitintills,
användas för de med ifrågavarande anslag afsedda behof; och då inkomsttiteln
»Fyr- och båkmedel» blifvit af Riksdagen beräknad till 800,000 R:dr, har, med bifall
till förevarande nådiga framställning, anslaget till Lots- och Fyrinrättningen
med dertill hörande personal blifvit till 80,4600 R:dr förhöjdt.
6:o) Öfriga under denna hufvudtitel uppförda ordinarie anslag, deri förändring
icke förekommit, äro uppförda till enahanda belopp, som vid nästlidet års riksdagbestämdes.
Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga särskilda eller extra anslag
har Eders Kongl. Maj:t gjort följande framställningar:
7:o) För planering och strand,skoning utanför verkstäderna vid Stockholms
station jemte utfyllande och kajbyggnad derstädes har Eders Kongl. Maj:t begärt ett
anslag å 79,700 R:dr; och har Riksdagen det äskade anslagsbeloppet, 79,700 R:dr,
på extra stat för år 1874 anvisat.
8:o) Till påbörjande af en dockbyggnad vid Stockholms station har Eders
Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 115,000 R:dr.
Utaf statsrådsprotokollet har Riksdagen inhemtat, att i sammanhang med planen
till ordnande af varfvet vid Stockholms station förslag jemväl uppgjorts till en
docka å Djurgårdsvarfvet i närheten af de öfriga anläggningarne derstädes. Oaktadt
de med denna dockbyggnad förenade icke obetydliga kostnader, beräknade
till 500,000 R:dr, ansågs en dylik anläggning, hvaraf behofvet blifvit för hvarje år
alltmera känbart, icke längre böra uppskjutas.
På grund af det bidrag af allmänna medel, som lemnats till anläggningen af
Beckholmsdockorna, hade väl kronan förbehållits rättighet att under sammanlagdt
tre månader hvarje år begagna dem, utan annan ersättning än för portöppning och
slutning m. m. äfvensom rätt under öfriga delen af året att framför enskilde låta
intaga fartyg deri mot enahanda afgift, som för enskildes farkoster erlades, men
begagnandet af dessa dockor medförde dock flera olägenheter. För arbetena å
fartygen erforderliga materialier äfvensom arbetsfolk och verktyg måste från varfvet
transporteras den långa vägen till dockan, hvarigenom tidsförlust och ökade
svårigheter att kontrollera materialåtgången uppstode, hvarjemte uppbördsman
och daglönare måste mot särskild godtgörelse bestrida vaktgöring å de i docka
intagna fartygen; vid hvilka förhållanden dockningskostnaden blefve ganska dyr
samt tiden för arbetets utförande betydligt längre, än om docka funnes att tillgå
på varfvet i närheten af verkstäderna. Såväl stationsbefälhafvaren som Förvaltningen
af sjöärendena hade ock med afseende härå tillstyrkt, att anslag måtte utver
Bih.
till Riksd. Prot. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Håft. 2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 4d.
kas för påbörjandet af den dockanläggning, hvartill förslag sålunda blifvit framstäldt.
I sammanhang med denna fråga om anläggning af en docka för Kronans
räkning hade inför Eders Kong], Maj:t anmälts en af deputerade för Stockholms
grosshandclssocietet och skeppsredcrier genom stationsbefälhafvaren härstädes den 16
November 1872 ingifven ansökning att få aflösa de rättigheter och förmåner, som
vore Kronan i afseende å Beckholmsdockorna förbehållna. Uti denna framställning
hade hufvudsakligen anförts, att, då dockornas anlitande tilltagit i uno-efär
samma mån, som ångbåtsfarten utvecklats, dessa dockor äfven med de utvidgningar,
desamma efter deras anläggning undergått, icke kunde fylla det dubbla ändamålet
att användas för Kronans räkning och förnämligast att erbjuda handelssjöfarten
en för densamma i Sveriges förnämsta hamn oumbärlig reparationsplats;
samt att de särskilda privilegier, som i afseende å dockornas begagnande tillkomme
Kronans fartyg, väl icke medförde väsendtligare olägenheter vid den tid, de
medelades, men under nuvarande förhållanden verkade till allt för känbart förfång
för uppfyllandet af dockornas hufvudändamål; och hade deputerade på grund
häraf hemställt, att det måtte tillåtas Stockholms grosshandclssocietet och skeppsrederier
att genom erläggande till Kronan af ett lämpligt penningebelopp, hvars
storlek med^ afseende å det bidrag staten lemnat vid dockornas anläggning, samt
det gagn, Kronan sedermera haft af deras afgiftsfria begagnande, deputerade ansett
kunna bestämmas till 75,000 R:dr Rmt, från dockorna å Beckholmen aflösa alla de
rättigheter och förmåner, som till följd af statens bidrag hittills varit Kongl. Makt
och Kronan förbehållna.
Utuiw öfrigt tillgängliga handlingar har Riksdagen fått sig meddeladt:
att Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 23 Juli 1847 utaf Handels-och Sjöfartsfondens
medel anvisat ett belopp af 150,000 R:dr banko för anläggning å
Beckholmen af tvänne reparationsdockor under vilkor, dels att dessa dockor framgent
underhöllos af Stockholms grosshandelssosietet och skeppsrederier mot rättighet
för dem att, enligt nådigst fastställd taxa, uppbära afgifter af alla fartyg, hvilka
begagna dockorna, med undantag af Kronans fartyg, som skulle vara för afgift
fria, dels ock att grosshaudelssocieteten och skeppsrederiernas deputerade med vederbörande
jordinnehafvare öfverenskommo om inlösen af jordrymd till anläggningen;
att Kongl. Maj:t sedermera, jemlikt nådigt Bref den 7 Mars 1854, fastställt” tiden
för kronofartygs uppehåll i nämnda dockor, utan afgift för deras begagnande,
till fjorton dygn hvarje gång äfvensom sammanråknadt för flera fartyg till sex°veckor
årligen för hvardera dockan, med iakttagande att, derest dockorna°i längre tid för
sådana fartyg begagnades, enahanda afgift för dem komme att erläggas, som enligt
fastställd taxa för enskildes fartyg egde rum; samt
att grosshandelssocieteten och skeppsrederierna till företaget utgifvit ett belopp
af 69,821 R:dr 9 sk. 11 rst banko, inberäknadt den del af fästighetsköpeskillingen,
som ansetts böra läggas på kostnaderna för dockorna.
11
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.
Så vidt af handlingarne kunnat inhemtas, äro de å Beckholmen befintliga
skeppsdockor för härvarande station af sjöförsvaret fullt tillräckliga, så att något
oundgängligt behof för närvarande icke torde förefinnas att för Kronans räkning
företaga dockbyggnad. Då härtill kommer att det belopp, som af Stockholms
grosshandelssocietet och skeppsrederier erbjudits såsom lösen för Kronans rätt till
dockornas begagnande, icke synts motsvara värdet af den förmån, som dymedelst
skulle dem beredas, har Riksdagen ansett sig icke böra det till påbörjande af en
dockbyggnad vid Stockholms station äskade anslagsbeloppet bevilja.
9:o) I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t vidare föreslagit,
har Riksdagen till nedannämnda ändamål anvisat för år 1874 extra anslag till följande
belopp, nemligen:
till anskaffning af maskiner och maskininventarier vid sjöförsvarets båda stationer
90,000 R:dr;
till anskaffning af en pumpmaskin till de nya dockorna i Carlskrona 36,000
R:dr;
till inköp af en ångspruta med tillbehör för Carlskrona station 14,000 R:dr;
till kanoner jemte lavettage och projektiler 200,000 R:dr; och
till handvapen med ammunition 100,000 R:dr.
10:o) Till anskaffning af minmateriel har Riksdagen på extra stat för år 1874
anvisat det utaf Eders Kongl. Maj:t äskade belopp, 335,000 R:dr.
ll:o) Slutligen har Eders Kongl. Maj:t till byggande af krigsfartyg begärt
anvisande af 1,300,000 R:dr; utaf hvilken summa, enligt hvad statsrådsprotokollet
gifvit vid handen, förslagsvis beräknats 400,000 R:dr till påbörjande af en monitor
och 900,000 R:dr till 3 obepansrade kanonbåtar.
Utan att ingå i pröfning af frågan, hvilka fartygscerter företrädesvis böra
under nästa statsregleringsperiod anskffas, har Riksdagen dock, med hänseende
dertill att meningarne angående lämpligaste konstruktionen af krigsfartyg så långt
ifrån vunnit stadga, att desamma tvärtom synas komma att afse än vidare genomgripande
förändringar, ansett sig icke böra bifalla anvisande af hela det utaf
Eders Kongl. Maj:t till byggande af krigsfartyg äskade belopp; utan har Eders
Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning endast i den mån blitvit af Riksdagen
bifallen, att till byggande af krigsfartyg anvisats för år 1874 på extra stat
ett belopp af 700,000 R:dr.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 22 Maj 1873.
12
Uti
Tabell öfver ordinarie anslagen under
Sjöför s varsAflönings=
Departementschefen.
.............
Departementets Kansli-expediton:
Nuvarande anslag...............
Tillkommer: Löneförhöjning åt expeditionens vaktmästare [
Departementets Kommando-expedition:
Nuvarande anslag......................
Tillkommer: Löneförhöjning åt expeditionens vaktmästare ...............
Förvaltningen af sjöärendena:
Nuvarande anslag...................
Tillkommer: Löneförhöjning åt en vaktmästare och två kammardrängar
Sjökrigsskolan.....................
Aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer:
Nuvarande anslag......................
Tillkommer:
Aflöning tör garnisoner å Kungsholms fästning och Drottningskärs kastell . .
Löneförbättring åt vaktmästaren och kammardrängen vid StationsbefälhafvaBåtsmansindelningen.
......................
Tillskott i de till båtsmansindelningen uti Blekinge län anslagna räntor, Förslagsanslag
Materi
Flottans
nybyggnad och underhal], Reservationsanslag:
Nuvarande beloppet...................
Tillkommer: .....«........
Löneförhöjning åt ordinarie handtverkare vid stationerna
Aflöning åt extra arbetare............
0 ...............? • • • •
Båtsmäns förseende med kojer och täcken, Reservationsanslag
Båtsmäns beklädnad, Förslagsanslag, högst..........
Beklädnad åt kanonierer, matroser och skeppsgossar, Reservationsanslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
A.
Riks-statens Femte Hufvudtitel
Penningai
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor, För- slagsanslag.
Summa.
Riksmynt.
departementet.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
stater.
15,000
15,000
........... 18,900: —
................ 150: —
19,050
19,050
.................... 4,100: —
................ 150: —
4,250
35,550
21,470
4,250
35,550
21,470
...................... 35,250: —
.................. 300: —
/
...... 1,031,222: 50.
rens i Stockholm kansli
1,900: —
200: — 2,100: —
1,033,322
50
1,033,322
50
81,053
98
81,053
24,000
98
24,000
S:gr
1,152,642
50
81,053
98
1,233,696
48
elen.
....... 871,827: —
43,600: —
18,000: — 61,600:
933,427
32
933,427
32
13,500
138,200
55,164
___
____
_
13,500
138,200
55,164
60
—
60
S:gr
1,140,291|92
1,140,291
92
Transport
2,292,934|42| 81,053
,98|2,373,988|40
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.
Diverse
Sjövapnets öfningar, Reservationsanslag:
Exercis af Flottans bemanning..............................
Sjöexpeditioner till handelns skyddande . ........................
För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, Reservationsanslag.........
Gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll, Förslagsanslag.............
Till stipendier för sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering
Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, Reservationsanslag.............
Durchmarchekostnader, Reservationsanslag..........................
För sjukvård...........................................
För diverse behof........................................
Rese- och traktamentspenningar, Förslagsanslag.................... .
Skrifmaterialier och expenser, ved rr. m. för Förvaltningen af sjöärendena.......
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Departements Kansli- och KommandoSkrifmaterialier
och expenser, ved m. m. för Sjöförsvarets stationer, Förslagsanslag .
Extra utgifter..........................................
För
Lots- och^ Fyrinrättningen med dertill hörande personal (häraf ett skärskildt Reservaterna
å rikets kuster), Reservationsanslag:
Penningar: Nuvarande beloppet........................... . . .
Tillkommer: Förhöjning................................
Indelt ranta och ersättning för indragna räntor, såsom i 1873 års Riksstat......
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens*underd. Skrifvelse, N:o 49.
lo
Penningar.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor, För- slagsanslag.
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
anslag. Transport
2,292,934
42
81,053
98
2,373,988
40
.................... 479,850: —
629,850
629,850
60,000
243,472
15.000
16,450
20.000
39.000
19,175
15.000
4,000
2,203
27.000
15.000
90
—
—
60,000
243,472
15.000
16,450
20.000
39.000
19,175
15.000
4,000
2,203
27.000
15.000
90
utrikes........................
—
—
—
—
—
—
expeditioner, Förslagsanslag............
70
—
—
70
S:gr
1,106,151
60
—
—
1,106,151
60
handeln.
tionsanslag å 10,000 R:dr till lifräddningsanstal-
800,000
460
800,460
Summa
|4,199,086 02
81,513|98
4,280,600
—
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.
Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anlsagen under
Riks-statens Femte Hufvudtitel.
Riksmynt.
t
R:dr.
Ö.
Flottans nybyggnad vcli underhåll:
Löneförhöjning åt ordinarie maskinister............10,000
För planering och strandskoning utanför verkstäderna vid
Stockholms station jemte utfyllning och kajbyggnad der- städes ................................ 79,700
Till anskaffning af maskiner och maskin-inventarier vid sjö- försvarets stationer................ 90 000
„ dito af en pumpmaskin till nya dockorna i Carlskrona ^6,000
,, inköp af en ångspruta med tillbehör för Carlskrona station 14,000
229,700
Vapen:
Till kanoner jemte lavettage och projektiler......... 200,000
„ handvapen med ammunition........... 100 000
300,000
Min-väsendet:
Till anskaffning af min-materiel .......
335,000
—
Fartyg s-rnateriel:
Till byggande af krigsfartyg ............
700,000
—
Summa 1
1,564,7001
—
Stockholm, tryckt hos Sam. Romstedt, 1873.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.