Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Femte IJufvudtitel.

1873-05-22 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1873:49, Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Femte IJufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.

1

i\;o 4.9.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 Maj 1873.

— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under

Riksstatens Femte IJufvudtitel.

(Stats-Utskottets Utlåtanden N:is 7 och 65 samt Memorial Nlis 58, 72, 73 och 99).

S. A. K.

I afeeende å riksstatens femte hufvudtitel, innefattande anslagen för Sjöförsvaret

har Eders Kongl. Maj:t uti den till nu församlade Riksdag aflåtna nådiga Proposition,

angående statsverkets tillstånd och behof, gjort de framställningar, som

här nedan omförmälas:

l:o. Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 17 Maj 1871, — jemte

uttalande, i fråga om sjökrigsmaterielens beskaffenhet, af den åsigt, att den egentligen

sjögående flottan för framtiden nödvändigtvis komme att blifva inskränkt till

ett ringa antal fartyg, hvaremot det vapen, som skulle bestrida försvaret af landets

kuster och skärgårdar, i alla händelser, måste anses såsom det hufvudsakliga,

— i underdånighet anhållit, att vid företagande af väckt fråga om indragningar

inom sjöförsvarets nuvarande befälspersonal och manskap, Kongl. Maj:t täcktes i

sammanhang dermed taga under ompröfning, huruvida icke en förening af sjöförsvarets

begge korpser lämpligen måtte kunna ega rum, blef, jemlikt nådigt Bref

af den 18 Augusti 1871, en komité tillsatt för behandling af frågan om lämpligaste

organisationen af sjöförsvarets militärpersonal och i sammanhang dermed uppgöBih.

till RiJcsd. Prat. 1873. 10 Sami. I Afd. 1 Band. 6 Håft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.

randet af plan till fortgående öfningar för samma personal, hvilken komité den 17

Februari 1872 med underdånigt betänkande inkommit.

I öfverensstämmelse med ett derefter utaf Chefen för Sjöförsvars-departementet

utarbetadt förslag till förändrad organisation af sjöförsvarets militärpersonal, för

hvilket finnes närmare redogjordt uti ett statsrådsprotokollet bilagdt memorial, har

Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, beträffande

A. Befäls- och underbefälspersonalen.

1) att sjöförsvarets nuvarande båda aktiva korpser, Kongl. Flottan och Kongl.

Skärgårdsartilleriet, måtte sammanslås till en för Sveriges kustförsvar afsedd korps,

med benämning »Kongl Flottan,» hvars befälspersonal skulle komma att utgöras af:

Officerare:

2 Flaggmän (Konter-amiraler),

6 Kommendörer,

20 Kommendör-kaptener,

43 Kapitener,

43 Löjtnanter och

26 Uderlöjtnanter.

Summa 140 Officerare.

Under officer are:

20 Flaggunderofficerare (lista klassen),

75 Underofficerare af 2:dra klassen, och

95 d:o af 3:dje klassen.

Summa 190 Underofficerare;

2) att den minskning i nuvarande antal regementsofficerare och underofficerare

vid sjövapnet, som sålunda komme att ega rum, måtte ske allenast i mån af

inträffande afgång;

3) att aflöningarne för officerare och underofficerare vid den nya Kongl. Flottan

borde utgå i enlighet med den vid det underdåniga memorialet fogade stat

(Bil.N:o 6) och fördelas, på sätt derstädes vore föreslaget, uti tre fjerdedelar fast lön

och en fjerdedel tjenstgöringspenningar, deruti inbegripne såväl ersättning för inqvartering

som, hvad underofficerarne anginge, vederlag för indragen aflöningsspanmål;

dock att den lönetillökning för en del officerare och för underofficerarne, som

genom tillämpning af denna stat blefve en följd, måtte dem tillgodokomma först i

den mån erforderliga medel blefve för ändamålet tillgängliga i den ordning under

D komme att sägas;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.

4) att tjenstgöringspenningar måtte uppbäras under all slags militärtjenst äfvensom

under semester af såväl officerare som underofficerare, men deremot innehållas

och för statsverket besparas, då officer eller underofficer vore på grund af

erhållen permission, till följd af sjukdom eller annan särskild anledning, förhindrad

att göra tjenst; med iakttagande härvid, att dylik innehållning af tjenstgöringspenningarne

skulle ega rum för hvarje månad, hvarunder löntagaren varit mera än 15

dygn ur tjenstgöring;

5) att, i den mån medel, hvilka redan funnos å 5:te hufvudtitelns aflöningsanslag

uppförda, dertill lemnade tillgång, en ny reservstat måtte, i den ordning

under D närmare bestämdes, upprättas, under benämning »Kongl. Flottans permanenta

Keservstat,» dit officerare af kapitens och högre grad vid Kong], Flottan

måtte kunna förflyttas, då Kongl. Maj:t, med afseende å tjenstens fördel, pröfvade

så böra ega rum;

6) att öfverflyttning till permanenta reservstaten icke måtte vara förenad med

förlust af någon del utaf innehafvande löneförmåner, samt att aflöningen jemväl vid

denna reservstat blefve fördelad uti fast lön och tjenstgöringspenningar enligt samma

grunder, som ofvan blifvit för Kongl. Flottan föreslagna;

7) att befordran å permanenta reservstaten måtte kunna ega rum, då Kongl.

Maj:t på grund af framstående förtjenst dertill funne anledning;

8) att hvar och en officer eller underofficer, som efter utfärdandet af nu föreslagna

bestämmelser komme att utnämnas, äfvensom en hvar redan i tjenst varande

officer, som derefter erhölle befordran till regementsofficer eller från lägre till

högre regementsofficersgrad uppflyttades, skulle vara förpligtad att ur tjensten afgå,

då han uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättigade honom till full

pension jemte fyllnadspension; Kongl. Maj:t dock obetaget att med hans begifvande

låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades

kunna i tjensten gagna det allmänna;

B. Matros- och Kanonier kompanierna.

9) att de två kompanierna kanonierer vid Skärgårdsartilleriets station, hvardera

om 100 man, måtte ombildas till t vå i Stockholm förlagda kompanier matroser och

jungmän, i likhet med de vid Carlskrona station varande matroskompai)ierna, samt

rekryteras från skeppsgossekorpsen;

10) att för de sålunda upprättade två nya matroskompanierna endast en chef

måtte anställas, liksom två och två af de i Carlskrona förlagda fyra kompanierna

skulle förenas under en chef, i enlighet med hvad Bil. N:o 9 utvisade;

C. Båtamanshållet.

11) att, genom förening af mindre vidsträckta båtsmanskompanier under en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.

chef. antalet kompanichefer vid båtsmanshållet måtte minskas från 29 till 19, hvaremot

de nu till dem utgående arvodena å 300 R:dr skulle ökas till 500 R:dr för

dem hvardera;

12) att till biträde åt kompanichef måtte anställas en underofficer å hvarje

båtsmanskompani, och lönerna för dessa underofficerare bestämmas att utgå med

900 R:dr för en hvar af de 9 äldre och 800 R:dr för hvardera af de 10 yngre;

13) att den till arvoden åt båtsmanskorporaler nu anslagna summa, 8,626 R:dr,

måtte ökas till 23,250 Rdr, för beredande af arvoden åt distinktionskorporaler, korporaler

och vice korporaler;

14) att. de till arvoden åt artilleribåtsmän å 10 R:dr nu anvisade 12,160 R:dr

måtte få användas till arvoden åt dem af manskapet vid båtsmanshållet, som utmärkte

sig genom skicklighet i tjenstens olika delar;

15) att båtsman måtte medgifvas rättighet att, under fredstid, afgå från tjensten

efter fyllda 27 lefnads- och 7 tjensteår, med skyldighet likväl, om han ville

af denna rättighet före uppnådda 15 tjensteår sig begagna, att i sitt ställe sätta

annan krigsduglig karl mot enahanda löneförmåner, som han sjelf af roten åtnjutit,

och med nylegd båtsmans förpligtelse!-;

16) att, såvida denna framställning om båtsmäns rätt till afgång vunne Riksdagens

bifall, hela kostnaden för båtsmännens beklädnad måtte från och med år

1874 af Kronan öfvertagas och i följd deraf det å riksstaten under 5:te hufvudtiteln

uppförda anslag till båtsmäns beklädnad, nu utgörande »förslagsanslag högst

138,200 R:dr,» ökas med beloppet af det från de roterings- och rustningsskyldige

nu utgående beklädnadsbidrag, omkring 69,800 R:dr, eller till 208,000 li:dr, med

bibehållande i öfrigt af samma natur som hittills;

17) att den vakansafgift, som enligt 1872 års Riksdags beslut vore bestämd

att utgå af de rusthåll, hvilkas sättande på vakans till ett begränsadt antal inom

Blekinge län och Södra Möre härad under loppet af tio år blifvit vid samma riksdag

medgifven, måtte minskas med ett belopp, motsvarande den deruti inberäknade

beklädnadsafgiften;

18) att, i fråga om legoaftalet emellan rust- eller rotehållare och båtsmän,

den dem genom Kongl. Brefvet den 14 Juli 1835 redan leinnade frihet, att med

hvarandra öfverenskomma om sina inbördes rättigheter och skyldigheter i allmänhet,

måtte vinna den utsträckning, som med behörigt afseende å båtsmannens tjenst
arhet

kunde förenas, och i sådant hänseende stadgas: dels att vid rekrytering af

ledigt båtsinansnummer skulle emellan rust- eller rotehållaren och rekryten till

framtida efterrättelse upprättas skriftligt kontrakt, fullständigt upptagande alla de

löneförmåner, båtsmannen egde under sin tjenstetid af rust- eller rotehållaren åtnjuta,

samt sättet huru de skulle komma båtsmannen tillhanda; dels ock att, med

iakttagande deraf att bestämmelser, skadliga för båtsmannens tjenstbarhet, icke

måtte i kontraktet inflyta och att gällande föreskrifter angående fortskaffning af

tross fortfarande skulle lända till efterrättelse, båtsmannens alla öfriga löneförmå
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.

ner måtte bero på fritt aftal emellan rust- eller rotehållaren och båtsmannen, dock

att värdet af de aftalade förmånerna icke väsendtligen understege hvad båtsman i

orten enligt föi-fattningarne tillkomme; samt att följaktligen, der båtsmannen vore

berättigad till torp eller bostad, det måtte stå honom fritt att för sin tjenstetid med

rust- eller rotehållaren öfverenskomma om ersättning för denna förmån, men i händelse

torp eller bostad för båtsmannen blifvit i kontraktet, betingad, detsamma borde

jemväl innehålla bestämmelser i afseende å underhållsskyldigheten; och borde det

uppgjorda kontraktet granskas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som, derest

icke något vore att deremot erinra, skulle detsamma till efterrättelse stadfästa.

D. Medlen och ordningen för organisationens genomförande.

19) att de för organisationen erforderliga tillökningar i anslagen till aflöningsstaterna,

beräknade:

för Kongl. Flottans officerskorps enligt Bil. N:is 6 och 7 till B:dr 12,385

„ Underofficerskorpsen, Bil. N:o 6 och 8......„ ,, 5,330

„ Permanenta reservstaten, Bil. N:o 6.......„ ,, 114,000

, Kanonierkorpsens ombildning till matroskorps, Bil. N:o 9 ,, „ 14,597

„ Båtsmanshålle tfmed undantag af beklädnaden) Bil. N:o 11 „ „ 31,424

50.

Summa K:dr 177,736: 50,

måtte få utgå af de aflöningsmedel, som för närvarande voro anvisade till Kongl.

Flottans nya och gamla reservstater samt indragnings- och expektans-staten jemte

ersättning för inqvartering åt officerare och underofficerare, äfvensom af det kontanta

vederlaget för indragen aflöningsspanmål för de sednare, i enlighet med hvad

i Bil. N:o 13 vore angifvet, allt i den män medel genom afgång i nämnda stater

redan till någon mindre del vore eller framdeles blefve för detta ändamål tillgängliga;
-

20) att vid organisationens genomförande borde till efterrättelse lända, att

sammanslagning af Kongl. Flottan och Kongl. Skärgårdsartilleriet skulle ske omedelbart,

men tillgängliga medel användas i följande ordning, nemligen till:

a) förändringarne i båtsmanshållets befäl och underbefäl samt kanonierkorpsens

omdaning;

b) förbättring i underofficerarnes aflöning, hvarvid skulle iakttagas, att en högre

grad ginge före en lägre och, inom graden, den i tjensten äldre framför den

yngre;

c) fyllnad i de officerslöner, livilka enligt det framställda förslaget borde ökas,

dervid en högre grad ginge framför en lägre och, inom graden, den i tjensten

äldre framför den yngre;

c/) Parmanenta reservstatens upprättande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.

E. Anslaget till exercis med flottans bemanning.

21) att det nu utgående reservationsanslaget till exercis med flottans bemanning

och sjöexpeditioner för handelns skyddande måtte, hädanefter såsom hitintills,

blifva”stäldt till Kongl. Maj:ts förfogande för det med detsamma afsedda ändamål,

dock att högst en tredjedel måtte användas till öfningsexpeditioner i aflägsna

farvatten.

Riksdagen, som ansett punkterna 1, 2 och 7 af mom. Litt. A icke erfordra

yttrande från Riksdagens sida samt funnit det under punkten 4 af samma mom.

förekommande stadgande lämpligen böra på följande sätt affattas: »att tjenstgöringspeningar

uppbäras under all slags tjenstgöring äfvensom under semester af så

väl officerare som underofficerare, men deremot efter de grunder och med de undantag,

Kongl. Maj:t kan finna godt närmare bestämma, innehållas och för statsverket

besparas, då officer eller underofficer åtnjuter tjenstledighet,» har i öfrigt

o-odkänt de förslag, som under mom. Litt. A samt under mom. Litt. B af Eders

Kongl. Maj:ts nådiga framställning förekomma. Deremot har Riksdagen ansett sig

böra afslå de i ll:te, 12:te, 13:de och 14:de punkterna af mom. Litt. C föreslagna

stadganden, hvadan 15:de, 16:de, I7:de och 18:de punkterna af samma mom. ansetts

hafva förfallit. Vidkommande åter mom. Litt. D har Riksdagen bifallit de deri

förekommande stadganden, hvilka hänföra sig till officers- och underofficerskorpserna

samt permanenta reservstaten och kanonierkorpsens ombildning till matroskorps;

hvaremot, då förslaget om ändringar i båtsmansinstitutionen icke vunnit

Riksdagens bifall, frågan om disposition af de för samma ändringar erforderliga

medel ansetts hafva förfallit; Och har slutligen hvad Eders Kongl. Maj:t under

mom. Litt. E föreslagit vunnit Riksdagens bifall.

Beträffande regleringen i öfrigt af utgifterna under förevarande hufvudtitel

hafva nedannämnda förändringar ifrågakomma:

2:o) För beredande af löneförhöjning med 150 R:dr till den å Departementets

kansli-expeditions stat uppförde vaktmästare och med 150 R:dr åt vaktmästaren vid

Departementets kommando-expedition samt till förhöjning i aflöningen åt vaktmästaren

och de två kammardrängarne vid Förvaltningen af sjöärendena med 100 R:dr till

dem hvar, har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga

framställning, beviljat ett sammanräknadt belopp af 600 R:dr att på vederbörande

anslag fördelas, på sätt bilagde tabell Litt. A närmare utvisar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.

Aflöning s stater na vid sjöförsvarets stationer.

3:o) Under denna anslagsrubrik har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att till

aflöning för garnisonen å Kungsholms fästning och Drottningskärs kastell, hvilka

garnisoner, i följd af Marinregementets indragning, komme att utgöras af manskap

utaf båtsmanshållet, ett belopp af 1,900 R:dr måtte uppföras, samt att till löneförhöjning

med 100 R:dr till hvardera af vaktmästaren och kammardrängen vid stationsbefälhafvarens

vid Stockholms station kansli måtte beviljas 200 R:dr. Och har, med

bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, förevarande anslag blifvit

med 2,100 R:dr förhöj dt.

Flottans nybyggnad och underhåll.

4:o) Till bestridande af förbättrad aflöning för ordinarie handtverkspersonalen

vid stationerna, till aflöning åt extra arbetare å varfven, till förhöjning i ordinarie

maskinisternes aflöningsvilkor samt till polispersonalens vid Carlskrona station aflöning

har Eders Kongl. Maj:t i förevarande anslag äskat förhöjning med ett derför

beräknadt belopp af 96,000 R:dr.

Detta belopp är, enligt hvad statsrådsprotokollet gifvit vid handen, på följande

sätt beräknadt:

till löneförhöjning åt ordinarie handtverkarne vid stationerna .... 43,600: —

„ aflöning åt extra arbetare............... 18,000: —

„ löneförhöjning åt ordinarie maskinister........... 17,200: —

„ aflöning åt polisbevakningen vid Carlskrona station...... 17,200: —

tillhopa R:dr 96,000: —

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning, så vidt den afser de

till löneförhöjning åt ordinarie handtverkarne samt till aflöning åt extra arbetare beräknade

belopp, har Riksdagen samma belopp med tillhopa 61,600 R:dr beviljat.

Vidkommande den derefter för ordinarie rnaskinisterne föreslagna löneförhöjning

har det visserligen synts uppenbart att, på sätt i statsrådsprotokollet är anfördt,

Kronan icke kan undandraga sig det inflytande, som ett ökadt användande af maskinister

i den enskilda industriens tjenst måste utöfva på vilkoren för deras antagande,

och att således någon förbättring i maskinisternes aflöning är af oundgängligt

behof påkallad, men det anslagsbelopp, som nu i sådant hänseende blifvit

begärdt, har emellertid synts väl högt beräknadt. Enligt nu gällande, den 22

Januari 1861 fastställda stat för ifrågavarande personal, uppgår dess aflöning till

ett sammanräknadt belopp af 34,392 R:dr, och det begärda anslaget skulle alltså

medföra en förhöjning af 50 procent i nuvarande anslagsbeloppen. Om deremot

anslagstillökningen blefve bestämd till 10,000 R:dr, skulle detta motsvara en förhöjning

i aflöningen af i det närmaste 30 procent, hvilket torde under förhandenvarande

förhållanden vara fullt tillräckligt, och då behofvet af förhöjning är för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Underd. Skrifvelse, N:o 49.

anledt af de nuvarande särdeles gynsamma ekonomiska förhållandena, hvilka måste

antagas åtminstone till någon del vara af öfvergående natur, har anslagstillökningen

funnits lämpligast böra på extra stat anvisas. Eders Kongl. Maj:ts förevarande

nådiga framställning har derföre endast i den mån blifvit af Riksdagen bifallen,

att till löneförhöjning åt ordinarie maskinisterne anvisats för år 1874 på extra stat

ett belopp af 10,000 R:dr.

I fråga åter om det till aflöning åt polisbevakningen vid Carlskrona station afsedda

belopp, 17,200 R:dr, bar af statsrådsprotokollet inbemtats, att komitéen för

organisation af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning föreslagit, att all bevakning

på varfven, så vidt den ej besörjdes af egentliga militärposter, skulle öfvertagas af

en poliskorps vid hvardera stationen, hvarigenom ej allenast ett vidsträcktare tillfälle

till öfning i militärtjensten och en minskning i båtsmansuppfordringen kunde

tillvägabringas, utan äfven bättre bevakning erhållas; att såväl Förvaltningen af

sjöärendena som statstionscheferne, öfver komitéens förslag hörde, tillstyrkt detsamma;

men då det af flera skäl synts vara fördelaktigare, om på lämpliga vilkor Stockholms

stads polis kunde öfvertaga äfven bevakningen å Skeppsholmen, samt Carlskrona

städs polis utsträcka sin verksamhet äfven till Kongl. Flottans varf och öfriga

område, än att på bvartdera stället uppsätta en från städernas polisbevakning

fristående korps, hade stationsbefälhafvarne fått sig anbefaldt att söka med vederbörande

åvägabringa öfverenskommelse i sådan syftning; samt att, sedan emellertid

reglementet för styrelsen och förvaltningen vid stationerna den 24 Maj 1872

stadgat, att bevakningen vid stationerna skulle förrättas af polis, och stationsbefälhafvaren

i Carlskrona derefter anmält, att stadens fullmäktige vägrat ingå på en

sådan öfverenskommelse, Eders Kongl. Maj:t i nådigt Bref den 12 November 1872

anbefallt uppsättandet af en särskild poliskorps för Carlskrona station, hvarjemte

den för dess aflöning erforderliga summa, beräknad till 17,200 R:dr, för 1873 anvisats

att utgå af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.

Då det synts angeläget, att Riksdagen beredes tillfälle yttra sig innan nya

korpser, för hvilka erfordras aflöning af statsmedel, organiseras och uppsättas, men

sådant i förevarande fall icke egt rum, liar Riksdagen så mycket mindre ansett

sig böra bevilja det uti förevarande hänsseende begärda anslaget, som den ifrågavarande

poliskorpsen, bestående af 1 poliskommissarie, 3 öfverkonstaplar och 18

konstaplar jemte extra konstaplar, synts vara vida talrikare, än som kan för bevakning

vid varfvet erfordras.

Lots- och Fyr inrättning en med dertill hörande personal,

5:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta reservationsanslag, uti hvilket

ingår ett anslag af samma natur å 10,000 R:dr till lifräddningsanstalterna å rikets

kuster, måtte förhöjas från 750,460 R:dr, hvartill det uti riksstaten för innevarande

år är uppfördt, till 800,460 R:dr eller med 50,000 R:dr, motsvarande den beräknade
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o åd.

räknade tillökningen i statsverkets inkomster af fyr- och båkmedlen; hvarvid Eders

Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att de på nyssnämnda statsinkomst, utöfver beräknade

beloppet deraf, uppkommande öfverskott fortfarande finge, såsom hitintills,

användas för de med ifrågavarande anslag afsedda behof; och då inkomsttiteln

»Fyr- och båkmedel» blifvit af Riksdagen beräknad till 800,000 R:dr, har, med bifall

till förevarande nådiga framställning, anslaget till Lots- och Fyrinrättningen

med dertill hörande personal blifvit till 80,4600 R:dr förhöjdt.

6:o) Öfriga under denna hufvudtitel uppförda ordinarie anslag, deri förändring

icke förekommit, äro uppförda till enahanda belopp, som vid nästlidet års riksdagbestämdes.

Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga särskilda eller extra anslag

har Eders Kongl. Maj:t gjort följande framställningar:

7:o) För planering och strand,skoning utanför verkstäderna vid Stockholms

station jemte utfyllande och kajbyggnad derstädes har Eders Kongl. Maj:t begärt ett

anslag å 79,700 R:dr; och har Riksdagen det äskade anslagsbeloppet, 79,700 R:dr,

på extra stat för år 1874 anvisat.

8:o) Till påbörjande af en dockbyggnad vid Stockholms station har Eders

Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 115,000 R:dr.

Utaf statsrådsprotokollet har Riksdagen inhemtat, att i sammanhang med planen

till ordnande af varfvet vid Stockholms station förslag jemväl uppgjorts till en

docka å Djurgårdsvarfvet i närheten af de öfriga anläggningarne derstädes. Oaktadt

de med denna dockbyggnad förenade icke obetydliga kostnader, beräknade

till 500,000 R:dr, ansågs en dylik anläggning, hvaraf behofvet blifvit för hvarje år

alltmera känbart, icke längre böra uppskjutas.

På grund af det bidrag af allmänna medel, som lemnats till anläggningen af

Beckholmsdockorna, hade väl kronan förbehållits rättighet att under sammanlagdt

tre månader hvarje år begagna dem, utan annan ersättning än för portöppning och

slutning m. m. äfvensom rätt under öfriga delen af året att framför enskilde låta

intaga fartyg deri mot enahanda afgift, som för enskildes farkoster erlades, men

begagnandet af dessa dockor medförde dock flera olägenheter. För arbetena å

fartygen erforderliga materialier äfvensom arbetsfolk och verktyg måste från varfvet

transporteras den långa vägen till dockan, hvarigenom tidsförlust och ökade

svårigheter att kontrollera materialåtgången uppstode, hvarjemte uppbördsman

och daglönare måste mot särskild godtgörelse bestrida vaktgöring å de i docka

intagna fartygen; vid hvilka förhållanden dockningskostnaden blefve ganska dyr

samt tiden för arbetets utförande betydligt längre, än om docka funnes att tillgå

på varfvet i närheten af verkstäderna. Såväl stationsbefälhafvaren som Förvaltningen

af sjöärendena hade ock med afseende härå tillstyrkt, att anslag måtte utver
Bih.

till Riksd. Prot. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Håft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 4d.

kas för påbörjandet af den dockanläggning, hvartill förslag sålunda blifvit framstäldt.

I sammanhang med denna fråga om anläggning af en docka för Kronans

räkning hade inför Eders Kong], Maj:t anmälts en af deputerade för Stockholms

grosshandclssocietet och skeppsredcrier genom stationsbefälhafvaren härstädes den 16

November 1872 ingifven ansökning att få aflösa de rättigheter och förmåner, som

vore Kronan i afseende å Beckholmsdockorna förbehållna. Uti denna framställning

hade hufvudsakligen anförts, att, då dockornas anlitande tilltagit i uno-efär

samma mån, som ångbåtsfarten utvecklats, dessa dockor äfven med de utvidgningar,

desamma efter deras anläggning undergått, icke kunde fylla det dubbla ändamålet

att användas för Kronans räkning och förnämligast att erbjuda handelssjöfarten

en för densamma i Sveriges förnämsta hamn oumbärlig reparationsplats;

samt att de särskilda privilegier, som i afseende å dockornas begagnande tillkomme

Kronans fartyg, väl icke medförde väsendtligare olägenheter vid den tid, de

medelades, men under nuvarande förhållanden verkade till allt för känbart förfång

för uppfyllandet af dockornas hufvudändamål; och hade deputerade på grund

häraf hemställt, att det måtte tillåtas Stockholms grosshandclssocietet och skeppsrederier

att genom erläggande till Kronan af ett lämpligt penningebelopp, hvars

storlek med^ afseende å det bidrag staten lemnat vid dockornas anläggning, samt

det gagn, Kronan sedermera haft af deras afgiftsfria begagnande, deputerade ansett

kunna bestämmas till 75,000 R:dr Rmt, från dockorna å Beckholmen aflösa alla de

rättigheter och förmåner, som till följd af statens bidrag hittills varit Kongl. Makt

och Kronan förbehållna.

Utuiw öfrigt tillgängliga handlingar har Riksdagen fått sig meddeladt:

att Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 23 Juli 1847 utaf Handels-och Sjöfartsfondens

medel anvisat ett belopp af 150,000 R:dr banko för anläggning å

Beckholmen af tvänne reparationsdockor under vilkor, dels att dessa dockor framgent

underhöllos af Stockholms grosshandelssosietet och skeppsrederier mot rättighet

för dem att, enligt nådigst fastställd taxa, uppbära afgifter af alla fartyg, hvilka

begagna dockorna, med undantag af Kronans fartyg, som skulle vara för afgift

fria, dels ock att grosshaudelssocieteten och skeppsrederiernas deputerade med vederbörande

jordinnehafvare öfverenskommo om inlösen af jordrymd till anläggningen;

att Kongl. Maj:t sedermera, jemlikt nådigt Bref den 7 Mars 1854, fastställt” tiden

för kronofartygs uppehåll i nämnda dockor, utan afgift för deras begagnande,

till fjorton dygn hvarje gång äfvensom sammanråknadt för flera fartyg till sex°veckor

årligen för hvardera dockan, med iakttagande att, derest dockorna°i längre tid för

sådana fartyg begagnades, enahanda afgift för dem komme att erläggas, som enligt

fastställd taxa för enskildes fartyg egde rum; samt

att grosshandelssocieteten och skeppsrederierna till företaget utgifvit ett belopp

af 69,821 R:dr 9 sk. 11 rst banko, inberäknadt den del af fästighetsköpeskillingen,

som ansetts böra läggas på kostnaderna för dockorna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.

Så vidt af handlingarne kunnat inhemtas, äro de å Beckholmen befintliga

skeppsdockor för härvarande station af sjöförsvaret fullt tillräckliga, så att något

oundgängligt behof för närvarande icke torde förefinnas att för Kronans räkning

företaga dockbyggnad. Då härtill kommer att det belopp, som af Stockholms

grosshandelssocietet och skeppsrederier erbjudits såsom lösen för Kronans rätt till

dockornas begagnande, icke synts motsvara värdet af den förmån, som dymedelst

skulle dem beredas, har Riksdagen ansett sig icke böra det till påbörjande af en

dockbyggnad vid Stockholms station äskade anslagsbeloppet bevilja.

9:o) I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t vidare föreslagit,

har Riksdagen till nedannämnda ändamål anvisat för år 1874 extra anslag till följande

belopp, nemligen:

till anskaffning af maskiner och maskininventarier vid sjöförsvarets båda stationer

90,000 R:dr;

till anskaffning af en pumpmaskin till de nya dockorna i Carlskrona 36,000

R:dr;

till inköp af en ångspruta med tillbehör för Carlskrona station 14,000 R:dr;

till kanoner jemte lavettage och projektiler 200,000 R:dr; och

till handvapen med ammunition 100,000 R:dr.

10:o) Till anskaffning af minmateriel har Riksdagen på extra stat för år 1874

anvisat det utaf Eders Kongl. Maj:t äskade belopp, 335,000 R:dr.

ll:o) Slutligen har Eders Kongl. Maj:t till byggande af krigsfartyg begärt

anvisande af 1,300,000 R:dr; utaf hvilken summa, enligt hvad statsrådsprotokollet

gifvit vid handen, förslagsvis beräknats 400,000 R:dr till påbörjande af en monitor

och 900,000 R:dr till 3 obepansrade kanonbåtar.

Utan att ingå i pröfning af frågan, hvilka fartygscerter företrädesvis böra

under nästa statsregleringsperiod anskffas, har Riksdagen dock, med hänseende

dertill att meningarne angående lämpligaste konstruktionen af krigsfartyg så långt

ifrån vunnit stadga, att desamma tvärtom synas komma att afse än vidare genomgripande

förändringar, ansett sig icke böra bifalla anvisande af hela det utaf

Eders Kongl. Maj:t till byggande af krigsfartyg äskade belopp; utan har Eders

Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning endast i den mån blitvit af Riksdagen

bifallen, att till byggande af krigsfartyg anvisats för år 1874 på extra stat

ett belopp af 700,000 R:dr.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 22 Maj 1873.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Uti

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Sjöför s varsAflönings=
Departementschefen.

.............

Departementets Kansli-expediton:

Nuvarande anslag...............

Tillkommer: Löneförhöjning åt expeditionens vaktmästare [

Departementets Kommando-expedition:

Nuvarande anslag......................

Tillkommer: Löneförhöjning åt expeditionens vaktmästare ...............

Förvaltningen af sjöärendena:

Nuvarande anslag...................

Tillkommer: Löneförhöjning åt en vaktmästare och två kammardrängar

Sjökrigsskolan.....................

Aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer:

Nuvarande anslag......................

Tillkommer:

Aflöning tör garnisoner å Kungsholms fästning och Drottningskärs kastell . .

Löneförbättring åt vaktmästaren och kammardrängen vid StationsbefälhafvaBåtsmansindelningen.

......................

Tillskott i de till båtsmansindelningen uti Blekinge län anslagna räntor, Förslagsanslag

Materi
Flottans

nybyggnad och underhal], Reservationsanslag:

Nuvarande beloppet...................

Tillkommer: .....«........

Löneförhöjning åt ordinarie handtverkare vid stationerna

Aflöning åt extra arbetare............

0 ...............? • • • •

Båtsmäns förseende med kojer och täcken, Reservationsanslag

Båtsmäns beklädnad, Förslagsanslag, högst..........

Beklädnad åt kanonierer, matroser och skeppsgossar, Reservationsanslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

A.

Riks-statens Femte Hufvudtitel

Penningai

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor, För- slagsanslag.

Summa.

Riksmynt.

departementet.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

stater.

15,000

15,000

........... 18,900: —

................ 150: —

19,050

19,050

.................... 4,100: —

................ 150: —

4,250

35,550

21,470

4,250

35,550

21,470

...................... 35,250: —

.................. 300: —

/

...... 1,031,222: 50.

rens i Stockholm kansli

1,900: —

200: — 2,100: —

1,033,322

50

1,033,322

50

81,053

98

81,053

24,000

98

24,000

S:gr

1,152,642

50

81,053

98

1,233,696

48

elen.

....... 871,827: —

43,600: —

18,000: — 61,600:

933,427

32

933,427

32

13,500

138,200

55,164

___

____

_

13,500

138,200

55,164

60

—

60

S:gr

1,140,291|92

1,140,291

92

Transport

2,292,934|42| 81,053

,98|2,373,988|40

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.

Diverse

Sjövapnets öfningar, Reservationsanslag:

Exercis af Flottans bemanning..............................

Sjöexpeditioner till handelns skyddande . ........................

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, Reservationsanslag.........

Gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll, Förslagsanslag.............

Till stipendier för sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, Reservationsanslag.............

Durchmarchekostnader, Reservationsanslag..........................

För sjukvård...........................................

För diverse behof........................................

Rese- och traktamentspenningar, Förslagsanslag.................... .

Skrifmaterialier och expenser, ved rr. m. för Förvaltningen af sjöärendena.......

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Departements Kansli- och KommandoSkrifmaterialier

och expenser, ved m. m. för Sjöförsvarets stationer, Förslagsanslag .

Extra utgifter..........................................

För

Lots- och^ Fyrinrättningen med dertill hörande personal (häraf ett skärskildt Reservaterna

å rikets kuster), Reservationsanslag:

Penningar: Nuvarande beloppet........................... . . .

Tillkommer: Förhöjning................................

Indelt ranta och ersättning för indragna räntor, såsom i 1873 års Riksstat......

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens*underd. Skrifvelse, N:o 49.

lo

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor, För- slagsanslag.

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

anslag. Transport

2,292,934

42

81,053

98

2,373,988

40

.................... 479,850: —

629,850

629,850

60,000

243,472

15.000

16,450

20.000

39.000

19,175

15.000

4,000

2,203

27.000

15.000

90

—

—

60,000

243,472

15.000

16,450

20.000

39.000

19,175

15.000

4,000

2,203

27.000

15.000

90

utrikes........................

—

—

—

—

—

—

expeditioner, Förslagsanslag............

70

—

—

70

S:gr

1,106,151

60

—

—

1,106,151

60

handeln.

tionsanslag å 10,000 R:dr till lifräddningsanstal-

800,000

460

800,460

Summa

|4,199,086 02

81,513|98

4,280,600

—

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.

Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anlsagen under

Riks-statens Femte Hufvudtitel.

Riksmynt.

t

R:dr.

Ö.

Flottans nybyggnad vcli underhåll:

Löneförhöjning åt ordinarie maskinister............10,000

För planering och strandskoning utanför verkstäderna vid

Stockholms station jemte utfyllning och kajbyggnad der- städes ................................ 79,700

Till anskaffning af maskiner och maskin-inventarier vid sjö- försvarets stationer................ 90 000

„ dito af en pumpmaskin till nya dockorna i Carlskrona ^6,000

,, inköp af en ångspruta med tillbehör för Carlskrona station 14,000

229,700

Vapen:

Till kanoner jemte lavettage och projektiler......... 200,000

„ handvapen med ammunition........... 100 000

300,000

Min-väsendet:

Till anskaffning af min-materiel .......

335,000

—

Fartyg s-rnateriel:

Till byggande af krigsfartyg ............

700,000

—

Summa 1

1,564,7001

—

Stockholm, tryckt hos Sam. Romstedt, 1873.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.