Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående utsträckning af den förvaltningsrätt, som, enligt 15 kap. 5 § Arfdabalken, sådan den lyder uti Kongl. Förordningen den 30 Mars 1835, uppdrages god man, som af domare förordnas att iakttaga frånvarande arfvinges rätt.

1873-05-16 · 1 sida


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1873:60, Skrifvelse, angående utsträckning af den förvaltningsrätt, som, enligt 15 kap. 5 § Arfdabalken, sådan den lyder uti Kongl. Förordningen den 30 Mars 1835, uppdrages god man, som af domare förordnas att iakttaga frånvarande arfvinges rätt.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 60.

N:o 60.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1873.

— — — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående utsträckning af den

förvaltningsrätt, som, enligt 15 kap. 5 § Arfdabalken,

sådan den lyder uti Kongl. Förordningen den 30 Mars

1835, uppdrages god man, som af domare förordnas

att iakttaga frånvarande arfvinges rätt.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27).

, S. A. K.

Då den förvaltningsrätt, som enligt 15 Kap. 5 § Arfdabalken, sådan

den lyder i Kongl. förordningen den 30 Mars 1835, uppdrages god man,

som af domare förordnas att iakttaga frånvarande arfvinges rätt, icke

ansetts innefatta befogenhet för honom att sälja eller låta inteckna den

frånvarandes fasta egendom, hvilket, i fråga om emigranter eller andra,

som rest utrikes, utan att någonsin återvända, ofta medför stora olägenheter,

har Riksdagen för sin del beslutat en författning, så lydande:

»Vill den, som, jemlikt 15 kap. 5 § Arfdabalken, förordnad är att

såsom god man vårda och förvalta frånvarandes arf, sälja eller annorledes

afyttra hans fasta egendom eller låta den för gäld intecknas; tage

närmaste fränders råd och söke tillstånd af rätten. Finner rätten skäl

att tillstånd gifva, vare gode mannens förfogande lika gildt som om det

af arfvinge gjordt blifvit.»

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 16 Maj 1873.

N:o 61.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.