Sök i Ratio Lex

Skrifvelse angående Tullbevillningen.

1873-05-21 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1873:64, Skrifvelse angående Tullbevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:0 64.

1

N:o 64.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 Maj 1873.

— — — —- Andra Kammaren den 21 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse angående Tullbevillningen.

(Bevillnings-Utskottets Betänkanden Näs 3 och

13 samt Memorial N:o 5.)

S. A K.

I nu gällande föreskrifter om tullbevillningens utgörande har Riksdagen

beslutat följande ändringar, hvilka bifogade transsumerade förslag till

tulltaxa närmare utvisar.

De nuvarande höga tullsatserna å maltdrycker, eller såsom de i tulltaxan

benämnas Dricka, hafva qvarståt.t oförändrade sedan lång tid tillbaka,

då helt andra åsigter i tull-lagstiftningen voro gällande och då tulltaxan

ännu stadgade höga spanmålstullar, hvarföre Riksdagen ansett en nedsättning

deri vara af behofvet påkallad, så mycket heldre som vissa af dessa drycker

nu vida mer än förr ingå i den allmänna förbrukningen, och det således

torde vara ett ganska berättigadt sträfvande att söka åstadkomma så stor

prisbillighet som möjligt å t. ex. bajerskt öl, för att på det sättet underlätta

tillfället för de mindre bemedlade att förskaffa sig en vara, som kan ersätta

bruket af spritdrycker. Om än ur sist angifna synpunkt tullen å öl företrädesvis

påkallar en ändring, har dock i sammanhang dermed en tullnedsättning

jemväl för porter ansetts böra vidtagas bland annat af det skäl,

att, då ölsorter förekomma, som äro dyrare än något slags porter, det icke

kan vara lämpligt att genom bibehållande af portertullen oförändrad, under

det man nedsätter tullen å öl, göra skilnaden mellan tullsatserna å dessa

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 10 Smil. 1 Afd. 1 Band. 12 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

båda artiklar större än för närvarande, men med hänsyn till det mål Riksdagen

företrädesvis haft i sigte, och då kändt är, att såväl öl som porter

finnas flera slag med en högst betydlig olikhet i varuvärde, har Riksdagen

ej velat bibehålla rubrikens nuvarande uppställning, enligt hvilken tullsatsen

är gjord beroende allenast af dryckens hänförlighet till porter eller andra

slags maltdrycker, hvaraf blifvit en följd, att den billiga varan och den, som

egt ett mångdubbelt högre värde, kommit att draga lika tull, utan till förekommande

af ett dylikt missförhållande eller, med andra ord, för att kunna

med en högre tullsats afkomma de dyrbarare slagen af maltdrycker, funnit

lämpligt att, såsom redan skett med viner och bränvin samt sprit, stadga

olika tullsatser med afseende å det slags kärl, hvari varan införes. Denna

förändring pakallar jemväl en bestämmelse om varans förtullning efter vigt i

stället för såsom hittills efter rymdmått i de fall, då dryckerna inkomma på

fat, enär svårighet möter atc vid tullbehandlingen tillförlitligen utröna dessas

kubikinnehåll. Då således vid tullsatsernas bestämmande för maltdrycker

hänsyn tagits, ej blott såsom för närvarande, till deras fördelning i porter

och andra slags maltdrycker, utan äfven till varuvärdet för de olika sorterna,

så vidt detta kan bedömas efter beskaffenheten af de kärl, på hvilka

varan införes, har Riksdagen, med fästadt afseende å den prisbillighet för

de mera allmänt förbrukade maltdryckerna, som det måste vara af vigt att

kunna befordra, beslutat, jemte utbytande af rubriken Dricka mot den vida

egentligare benämningen Maltdrycker, att tullen fär sådana å fat inkommande

drycker må utgöra: för porter 3 öre och för andra maltdrycker 2 öre per

skålpund, hvaremot Riksdagen bibehållit den nu stadgade tullsatsen af 20

öre per kanna för öl, som inkommer på buteljer eller krus, samt bestämt

tullen för porter, som införes på sistnämnda slags kärl till 30 öre per kanna,

hvarigenom iakttagits samma förhållande emellan tullsatserna å de ädlare

sorterna af porter och öl, som Riksdagen antagit för de på fat inkommande

slagen af samma drycker.

Den i sista momentet under rubriken Flyttsaker bestämda införselstull

i vissa fall för gamla och brukade husgeråds- och andra lösörepersedlar har

synts Riksdagen böra afskaffas, dels emedan Riksdagen ansett det vara mindre

egentligt, att en person, som inflyttar till ett land och dervid medtager

sina förut brukade husgerådspersedlar, dem han har för afsigt att fortfarande

för eget behof begagna, skall nödgas för desamma erlägga tull, dels ock

derföre att tillämpningen af de nuvarande bestämmelserna, som, i följd af

de på sednare åren ganska talrika inflyttningarne från våra grannländer,

numera påkallats oftare än förut, visat sig för trafikanterne medföra åtskilliga

olägenheter, såsom stundom en ganska betydlig tidsutdrägt, innan egaren

kunnat från tullverket återbekomma sina persedlar, för hvilkas besigtning och

värdering trafikanten dessutom fått vidkännas åtskilliga kostnader till de

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

personer, som för sådant ändamål tillkallats. Då vidare hela beloppet af

den tullinkomst, denna artikel lemnat, är allt för obetydligt för att det med

hänsyn dertill kan vara skäl att bibehålla artikelns tullpligtighet, hafva de

nuvarande 2:dra och o:dje momenten under denna rubrik blifvit sammanförda

till ett moment af den lydelse bifogade taxeförslag utmärker, och hvari

blifvit intagna de bestämmelser, som ansetts af nöden för att förekomma den

medgifna tullfrihetens missbrukande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, i anledning af ett enskildt bolags underdåniga

ansökning om tullfrihet för åtskilliga redskap och maskinerier, afsedda

att användas till bearbetande af stenkolsfyndigheter inom riket, öfverlemnat

handlingarne i detta ärende till Riksdagens Bevillnings-Utskott, på det att

under öfvervägande måtte komma, huruvida icke, då nuvarande tulltaxa

stadgar frihet från införseltull för redskap och maskinerier, till begagnande

vid fabriker eller handtverk eller för jordbrukets samt för näringar nes behof,

redskap och maskinerier, afsedda äfven för andra yrken och behof än de

nyssnämnda, såsom exempelvis för bergsbrukets behof, borde få till riket

tullfritt införas. Då genom den tullfrihet, som, enligt ofvan åberopade stadgande,

är de flesta af våra inhemska näringar tillförsäkrad för de redskap

och maskinerier, hvaraf de äro i behof, den riktiga grundsats redan vunnit

erkännande, att man icke bör genom beskattning fördyra de hjelpmedel, som

för näringarne äro behöfliga till ett direkt underlättande af det arbete, de

hafva att utföra, har Riksdagen, vid det förhållande att vissa näringar, och

deribland den för vårt land så betydande bergsnäringen, äro i saknad af en dylik

förmån, ansett följdriktigheten kräfva tillämpning af nyssnämnda grundsats

jemväl till fromma för dessa sednare näringar; och har Riksdagen till följd

deraf åt tulltaxans bestämmelser angående redskap och maskinerier gifvit

den omfattning, att en lika förmån derunder varder inrymd åt alla näringar.

I sammanhang härmed har Riksdagen fäst sin uppmärksamhet äfven vid artikeln

Verktyg, som för närvarande är belagd med tull. Då man för den i

egentlig mening stora industrien frigifver dess redskap, maskinerierna, hvilka

hafva till uppgift icke blott att bespara, utan att, så vidt möjligt är, ersätta

menniskokraften, lärer det både från principens och tillämpningens sida vara

en utan gensägelse berättigad fordran hos den industri, som i följd af sin

beskaffenhet är direkt och till aldra största delen beroende af denna kraft,

att för de redskap, hvilka den har af nöden, undfå samma förmån, som blifvit

unnad den stora industrien. Handarbetet, ej blott utsatt för täflan inom

sitt eget område i samma grad som maskinindustrien inom sitt, utan derjemte

i många fall tvunget att bestå en annan svårare täflan med denna

industri sjelf, bör icke genom tull-lagstiftningen tillskyndas en ytterligare svårighet,

såsom följden måste blifva, om man tullbeskattar dess verktyg och

sålunda bidrager till dessas fördyrande. För Riksdagens beslut om tullfrihet

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

för de verktyg, som hittills hänförts under denna rubrik, linnes dessutom ett

särskildt skäl af formel beskaffenhet, nemligen den ganska stora svårighet,

som ofta förefinnes att skilja artikeln verktyg från artikeln redskap, och som

helt naturligt föranledt dertill, att samma slags vara ena gången kunnat få

afgiftsfritt införas, andra gången icke. Riksdagen har likaledes funnit lämpligt

att, då den för verktyg nu bestämda tull skulle upphöra och dessa således

blifva likställda med redskap och maskinerier, alla dessa artiklar i

taxan sammanföras under en rubrik med den uppställning taxeförslaget gifver

vid handen; och som häraf påkallas smärre redaktionsförändringar af

åtskilliga rörande andra artiklar i taxan meddelade hänvisningar till hufvudrubriken:

maskinerier, redskap och verktyg, hafva dessa förändringar jemväl

blifvit i taxeförslaget iakttagna.

Angående en särskild af dessa artiklar, nemligen Formar, har dessutom

åt den nuvarande rubriken gifvits den förändrade lydelse, att tullfriheten

skulle gälla ej blott vissa slag af formar, utan alla de slag deraf, som

kunna hänföras till maskinerier, redskap och verktyg, hvarigenom samma förmån

i detta fall skulle tillgodokomma den ena näringen så väl som den

andra.

Med hänsyn till den mångfaldiga användning artikeln Svafvelsyra eger

och till densammas stora behöflighet för åtskilliga af våra inhemska näringar

och deribland ej minst jordbruket, har Riksdagen funnit den redan i viss

mån i vår lagstiftning erkända grundsatsen om tullfrihet för de råämnen och

beredningsämnen, hvartill näringarne måste eg a tillgång, vara i hög grad

egnad att vinna tillämpning just i fråga om denna artikel, så mycket heldre

som åtskilliga andra syror, såsom salpetersyra och saltsyra, redan äro från

tull befriade, och ett uppskof med utsträckande af denna frihet till svafvelsyra

icke heller kan vara påkalladt af något afseende å den tullinkomst,

staten herntar af denna artikel.

Vid tullfrihets beviljande för svafvelsyra har Riksdagen särskildt tagit

hänsyn dertill, att denna artikel är ett vigtigt beredningsämne för den i vårt

land under de sednare åren uppkomna superfosfattillverkningen, en fabriksindustri,

som ej åtnjuter något skydd för sina fabrikat — eftersom alla slags

gödningsämnen äro från införselstull befriade — och derföre också kan ega

ganska berättigade anspråk att, så vidt möjligt är, sjelf icke vara underkastad

tullbeskattning för de beredningsämnen eller materialier, hvaraf den

har behof. Detta skäl har ock föranledt Riksdagen att bevilja tullfrihet för

ofårgadt och oblekt så kalladt Jutegarn, likasom för deraf förfärdigade väfnader,

enär nemligen superfosfatfabrikerna visat sig hafva nästan uteslutande

begagnat sådana väfnader till förfärdigande af säckar för kringsändning af

sina fabrikat. I samma mån dylikt omslag kan anskaffas till billigare

pris, kommer naturligtvis fabrikatens försäljningspris att ställa sig lägre,

opaginerad Kontrollera mot PDF

b

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

och detta måste, oafsedt den fördel, som i följd deraf skall, om än icke i

någon mera betydande mån, tillskyndas jordbruket, vara af vigt för nyssnämnda

fabriksindustri sjelf, hvilken derigenom blir försatt i tillfälle att för

sina fabrikat lättare uthärda täflan med de utländska gödningsämnena, som

till landet inkomma, utan att tull erlägges, vare sig för sjelfva gödningsämnet

eller för det omslag, hvari det förvaras. Då dertill kommer, att beredning

af jutegarn och förfärdigande af sådana väfnader ej i någon

mera nämnvärd grad utgöra föremål för svensk industri och en ändring af

tulltaxans bestämmelser angående dessa artiklar derföre synes Riksdagen icke

kunna utöfva någon egentlig inverkan på de vigtiga inhemska industriela intressen,

som eljest beröras af denna del utaf tull-lagstiftningen, utan tvärtom kunna

vidtagas fullkomligt oberoende af tulltaxans öfriga, i nära sammanhang med

hvarandra stående föreskrifter om tullbeskattningen af garn och väfnader,

har Riksdagen följaktligen, såsom redan är nämndt, velat medgifva tullfrihet

för jutegarn och deraf förfärdigad väfnad, som är oblekt och ofärgad. För

det färgade eller blekta jutegarnet har Riksdagen ej funnit något skäl att

ändra den nuvarande tullsatsen af 5 öre per skålpund, men hvad deremot

angår jutegarnsväfnad, som är blekt eller färgad, så enär sådan ofta förekommer

i handeln med brokiga färger, afsedd att begagnas såsom mattor,

och dessutom ej sällan är sammanblandad med annan väfnad, så att det är

svårt att bestämma varans hufvudsakliga beståndsdel, har Riksdagen funnit

lämpligast, att någon skilnad i tullsats ej göres för den blekta eller färgade

jutegarnsväfnaden och annan mattväfnad, utan höjt tullen a den förra till

likhet med tullen å den sednare eller till 18 öre per skålpund.

Den nu stadgade införselstullen för Grönsaker, friska, har Riksdagen

upphäft dels med afseende å den obetydliga tullinkomst, staten deraf hemtat,

och dels för att göra denna artikel likställig med Bär och Frukter, hvilka,

när de införas friska, äro tullfria.

Beträffande vissa artiklar, nemligen Broderade arbeten, Knappar och

Nålar, hvilka förtullas efter vigt och vid införseln ofta äro antingen inlagda

i pappersomslag eller uppfästade på papper, har Riksdagen, i anseende till

svårigheten att vid tullbehandlingen bestämma det vigtafdrag, som bör göras

för det sålunda använda papperet, och till förekommande af eljest lätt uppstående

tvistigheter mellan trafikanterne och tullförvaltningen, beslutat, att

förtullningen skall ske efter bruttovigt, hvarföre, i likhet med hvad redan

skett i fråga om andra artiklar, såsom Bijouteriväror och Pennor, anmärkningar

derom införts under rubrikerna; hvarjemte Riksdagen, på det att

denna förändring ej må föranleda tullförhöjning och i följd deraf prisstegring

å sådana artiklar, som Knappar och Nålar, hvilket ingalunda är afsedt,

funnit en motsvarande nedsättning i tullafgiften för dessa artiklar böra ske

och derföre bestämt tullen å knappar till 25 öre och för nålar, af annat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

ämne än guld och silfver och ej hänförliga till Bijouterivaror, till 20 öre

per skålpund.

Dessutom har Riksdagen vidtagit följande mindre väsendtliga förändringar

i taxan. Rubriken Blommor, konstgjorda, har erhållit ett tillägg,

som gjort densamma mera omfattande än hittills. Som Knifvar med skaft

af ebenholz förekomma i handeln till ganska billigt pris och de mer eller

mindre dyrbara sorterna af ebenholz svårligen låta vid tullbehandlingen särskilja

sig, hafva knifvar med skaft af detta ämne ansetts böra befrias från

den för dyrbarare knifvar afsedda tullsatsen af 50 öre per skålpund. Korksulor,

hittills upptagna under rubriken korkar, hafva i taxan intagits såsom

en särskild rubrik, deruti jemväl för tydlighetens skull upptagits korksulor i

förening med väfnad eller skinn; och har slutligen i den hittills varande

rubriken Skor af yllefilt, hvilken rubrik endast afsett sådana utan lädersulor,

tillagts för fullständighetens skull en bestämmelse om förtullning af dylika

skor med lädersulor.

Ur § 9 af de vid tulltaxan fogade Underrättelser om hvad vid densammas

tillämpning iakttagas bör har, i följd af Riksdagens beslut om tullfrihet

för ofärgadt och oblekt jutegarn, uteslutits hvad i nämnda § finnes

stadgadt rörande restitution vid utförsel af här i landet utaf utländskt garn

tillverkad jutegarnsväfnad.

Slutligen har — efter det Eders Kongl. Maj:t till Riksdagens Bevilinings-Utskott

öfverlemnat handlingarne rörande en af enskild person hos

Eders Kongl. Maj:t väckt fråga om tullrestitution vid utförsel af maskinsydda

bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor, kragar, manchetter med liera, öfver

. hvilken ansökning Kommers-kollegium och General-tullstyrelsen, enligt

nådig befallning, afgifvit gemensamt underdånigt utlåtande — Riksdagen till

pröfning förehaft denna fråga och på de af embetsverken anförda grunder

funnit skäl biträda det af dem i ämnet framställda förslag, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse hvarmed Riksdagen beslutat att åt ofvan omförmälda § 9

gifva den lydelse, bilagda taxeförslag utvisar.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 21 Maj 1873.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

7

Tull-Taxa

att lända till efterrättelse från och med den

Qvantitet för tull-

Införselstull.

beräkningen.

Riksmynt.

Asfaltrör; hänföras till Maskinerier, Redskap och j

Verktyg, ej specificerade.

konstgjorda af tyg, papper, halm, fjäder j

eller andra dylika ämnen.......... 1 skålpund

Bobiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och

Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade.

Borstbindarearbeten:

murare- och målareborstar; hänföras till

Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej specificerade.

Broderade arbeten, — — — — — — — —

A n m. Afdrag i vigten eger ej rum för j

papper, hvarå broderade arbeten äro uppfastade.

Deglar; hänföras till Maskinerier, Redskap och

Vertyg, ej specificerade.

Dricka; se Maltdrycker.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

Qvantitet för tull-

Införselstull.

beräkningen.

Riksmynt.

Drufsocker;— — — — — —• — — — —

Filar; hänföras till Maskinerier, Redskap och

Verktyg, ej specificerade.

Flyttsaker, reseförnödenheter, af egaren sjelf

medförda, då de af vederbörande tullkammare

eller tullinspektion finnas ej öfverstiga hans

behof under resan ,

Fria

Ofriga inkommande gamla och brukade

husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när,

efter det egaren på tro och heder afgifvit

intyg, att han dem för eget bruk och icke i

handelsafsigt infört, vederbörande tullkammare

eller tullinspektion pröfvar dem icke öfver- stiga. figa.rfvns behof

Fria

Formar, af hvilket ämne som helst för närin- garnes behof och som kunna hänföras till

Fria

Garn:

segel- och bind-................

1 skålpund

10

jute-:

ofärgadt och oblekt............

färgadt eller blekt .............

1 skålpund

Fritt

5

Glasmästarediamanter, infattade; hänföras till

Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej speci- ficerade.

_ _

Grönsaker,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

9

Qvantitet för tullberäkningen.

Införselstull.

Riksmynt*

Grönsaker, friska

Jern:

gjutet:

Fria

Guttapercha — —

andra slag, ej specificerade, och som ej äro

hänförliga till Maskinerier, Redskap och

Verktyg eller delar deraf......... ^ skålpund

Instrumenter:

handtverks-; tullbehandlas såsom Maskinerier, |

Redskap och Verktyg, ej specificerade,

musikaliska:

gjutgods, allt annat, ej specificeradt:

till jernvägsmateriel samt till maskinerier,

eller delar deraf; tullbehandlas

såsom Maskinerier, Redskap och Verktyg,

eller delar deraf, ej specificerade.

smidt eller valsadt:

jernvägsmateriel, maskinerier eller delar

deraf; tullbehandlas såsom Maskinerier,

Redskap och Verktyg eller delar

deraf, ej specificerade.

Bih. Ull Riksd. Prof, 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 12 Haft.

40

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

1 ......................------------- — ---------——--------=-s-a-----

I Qvantitet för tull-

: Införselstnll.

beräkningen.

Riksmynt. 1

l Kardor och Kardläder; hänföras till Maskine

rjer, Redskap och Verktyg eller delar deraf

ej specificerade.

Kautschuk:

andra slag, ej specificerade, och som ej äro

hänförliga till Maskinerier, Redskap och

;

;

| j

[

[

Verktyg eller delar deraf........

Knappar af sammansatta eller, såsom arbetade,

1 skålpund

i — ko

ej specificerade ämnen.........

Anm. Då Knappar —__— — _ _

Anm. Vid knappars förtullning eger af- drag ej rum för vigten af papperskartor,

hvarå de äro uppfastade.

Knif var:

bords- och andra slag, ej specificerade, samt

gafflar:

med skaft af silfver, pläter, elfenben eller

1 skålpund

! j

— N

i

f

i

hvalrosständer.......

1 skålpund

1

----50

med skaft af andra ämnen . . .

i 1 skålpund j

—r°i

Korkar, skurna, utan beslag . . .

1 skålpund :

— ! 15

med beslag .....

1 skålpund [

--50

| Korkbark . .

Fri t

! 1 k.

j Korksulor ....

1 skålpund l

R:dr 100 R:mt

i förening med väfnad eller skinn .

--f O

10!—;

i Liar, hänföras till Maskinerier, Redskap och

Verktyg, ej specificerade.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

11

.

Qvantitet för tull-

Införselstull.

beräkningen.

Riksmynt.

Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar

deraf, ej specificerade.............

—

Fria

Malm.stuffer ...............

Fria

Maltdrycker:

på fat:

porter.....................

1 skålpund

—

3

andra slag..................

1 skålpund

—

2

på buteljer eller krus:

porter.....................

1 kanna

—

30

andra slag..................

1 kanna

—

20

Mandel.......................

1 skålpund

—

15

Nålar af annat ämne än guld och silfver och

ej hänförliga till Bijouterivaror........

1 skålpund

—

20

Anm. Afdrag i vigten göres ej för papper,

hvari nålar äro inlagda eller

uppstuckna.

Penslar; hänföras till Maskinerier, Redskap och i

Verktyg, ej specificerade.

Porter; se Maltdrycker.

Raspar; hänföras till Maskinerier, Redskap och

Verktyg, ej specificerade.

Redskap eller delar deraf, ej specificerade; se i

Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar

deraf, ej specificerade.

Rör:

af jern eller annan metall, äfvensom tegelrör;

hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg

eller delar deraf, ej specificerade.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 64.

Qvantitet för tull-

Införselstull. j

beräkningen.

| Riksmynt.

1

Saxar:

skräddare-, trädgårds-, uil- och öfverskäraresamt

saxar till klippning af pläter och bleck; }

hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,

ej specificerade.

i Skor af yllefilt med lädersnior; förtullas såsom

Skomakarearbeten, andra i

slag.

utan lädersulor; förtullas såsom

yllefilt.

I Skrubbor: hänföras till Maskinerier, Redskap

och Verktyg, ej specificerade.

| Skyfflar och Skaror af jern; hänföras till Maskinerier,

Redskap och Verktyg, ej specificerade.

| Smergelduk; hänföres till Maskinerier, Redskap

och Verktyg eller delar deraf, ej specificerade.

Spadar; hänföras till Maskinerier, Redskap och

Verktyg, ej specificerade.

oelsyra.....................

Symaskiner; hänföras till Maskinerier, Redskap

och Verktyg, ej specificerade.

Sågar, försedda med skaft; hänföras till Maski
nerier,

Redskap och Verktyg, ej specifice
''

rade.

Fri

1

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens .under d. Skrifvelse, N:o 64.

13

i

Qvantitet för tull- j

i

Införselstull.

i

i

beräkningen. !

Riksmynt.

Sågblad och Sågbladsämnen eller otaggade såg- blad ; hänföras till Maskinerier, Redskap j

och Verktyg eller delar deraf, ej specifi- cerade.

Verktyg eller delar deraf, ej specificerade, se

Maskinerier, Redskap och Verktyg eller de- lar deraf, ej specificerade.

Väfnader:

|

i

linne- eller hamp-:

segelduk och tältduk...........

1 skålpund

—

8

jutegarnsväfnad:

oblekt och ofärgad ...........

blekt eller färgad............

1 skålpund

Fri

18

andra slag — — — — — —

Yxor: hänföras till Maskinerier, Redskap och

Verktyg, ej specificerade.

j Öl; se Maltdrycker.

1

''

I

1

i

1

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N.-o 64.

Underrättelser

om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.

§ 9-

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne

inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 centner raffineradt socker, alla slag......... 9 K;(]r gg öre

» 1 butelj punsch ...................... ^ ''

» 1 skålpund tobak, arbetad, alla slag.........._ » 14 „

)J 1 dito s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af bomull — » 8 »

^ * dito » » » af ull. . — )> 10 »

» 1 dito bomullsväfnad af garn i finhet N:o 26

eller derutöfver, efter engelsk beräkning _ » 8 »

» 1 dito linneväfnad...................})

» 1 dito maskinsydda bomulls- och linneartiklar,

såsom skjortor, kragar, manchetter, med

flera, under vilkor att de icke hufvudsakligen

bestå af lägre tullbeskattad

väfnad, än oblekt bomullsväfnad » 25 »

hvarvid för öfrigt iakttages:

l:o att af de i vigt ---- —--—---- afsändas
.

.. 2:° att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under

edlig förpligtelse angifna och med två vittnen bestyrkta, försäkran, att varan

ar svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införselstull

blifvit erlagd, eller, beträffande flamgarn och väfnader, att de aro inom

landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt garn, och i

fråga om maskinsydda bomulls- och linneartiklar, att de äro inom landet

tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader; skolande

denna försäkran derjemte, hvad särskildt angår bomullsväfnader, som till utorsel

angifvas, innehålla, att garnet deri i finhet uppgår till N:o 26 eller

erotver efter engelsk beräkning; och kommer nu nämnda bevis att bilägo-as

tullkammare-journalen å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.