Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om antagande af förslag till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.
1873-05-22 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1873:65, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om antagande af förslag till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.
Dokumentets text
jRiksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.
15
\:o ft5.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 Maj 1873.
— — — — Andra Kammaren den 22 — ■—
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition om antagande af förslag till förordning
om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.
(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14 och
Sammansatta Bevillning»- och Lag-Utskottets
Betänkande Nio 1.)
S. A. K.
Efter det Riksdagen till pröfning förehaft Eders Kongl. Maj:ts nådiga
proposition den 28 sistlidne Mars om antagande af förslag till förordning
om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket får Riksdagen härmed
i underdånighet anmäla de beslut Riksdagen i detta ämne fattat.
I fråga om beskattningsmetoden har Riksdagen väl, på de i den nådiga
propositionen anförda skäl, funnit den föreslagna beskattningen efter de
till sockertillverkning afsedda betornas vigt böra för den närmaste framtiden
antagas, men, då de olägenheter, som vid en ökad beskattning onekligen
vidlåda denna metod, och hvilka förnämligast bero deraf, att skattebeloppet
utgår lika för betor, hvilkas halt af socker kan vara högst betydligt vexlande,
synts göra tvifvelaktigt, huruvida densamma bör för framtiden bibehållas
eller om icke en verklig produktbeskattning vore att föredraga, då
den såsom i hvarje fall rättvist drabbande den tillverkade varan, är den
principielt riktigaste och jemväl har praktiska fördelar deruti, att den lemnar
större frihet åt så väl bet-odlaren att odla den betsort, som för hans
jord är den lämpligaste, och hvarigenom han, oberoende af betornas absoluta
sockerhalt sättes i tillfälle att af en viss jordareal erhålla största myckenhet
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.
socker, som åt fabrikanten att välja mer eller mindre dyrbara tillverkningsmetoder
samt afverka mer eller mindre sockerrika betor, har Riksdagen,
som icke tilltror sig bedöma, huruvida de synnerligen svåra och invecklade
kontroller, under hvilka denna beskattningsmetod i Frankrike tillämpas, äro
från densamma oskiljaktiga, men som inhemtat, att bemödanden för närvarande
göras, att i Tyskland öfvergå till denna metod och att i Danmark
dess antagande med förenklade former lärer vara ifrågasatt, ansett det vara
af vigt att redan från början uppmärksamheten riktas åt detta mål, hvarvid
den erfarenhet, som under instundande beskattningsperiod kan vinnas rörande
resultaten af den s. k. indirekta kontrollen med fabriksböcker och noggrannt
beskrifven redskap torde kunna lemna värderika bidrag, likasom under tiden
erforderlig öfning och tekniska insigter bör af kontrollpersonalen kunna vinnas;
med anledning hvaraf Riksdagen funnit sig böra hos Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Maj:t, innan den af Riksdagen
beslutade förhöjning i hvitbetssockerbeskattningen kommer att ega
rum, täcktes tillse, huruvida icke en produktbeskattning af hvitbetssockertillverkningen
med mindre invecklade och kostsamma kontrollåtgärder, än de
i Frankrike med denna metod förknippade, kan låta sig tillvägabringas, samt
att i sådant fall Eders Kongl. Maj:t ville till Riksdagen aflåta förslag till
en sådan beskattning.
Beträffande det af Eders Kongl. Maj:t framlagda nådiga förslag till
förordning angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket, har
Riksdagen ansett förändringar i vissa delar af detsamma erforderliga på sätt
här nedan närmare omförmäles.
Då hvitbetssockerindustrien inom landet först under de sednaste åren
uppstått, med undantag af en enda fabrik, som haft en längre tillvaro, kan
man icke ännu ega någon tillförlitlig erfarenhet rörande det utbyte, som af
svenska betor i medeltal för en längre period verkligen kan erhållas, helst
den absoluta sockerhalten icke derå är någon säker mätare, men erfarenheten
från andra länder har dock visat, att en flerårig dyrbar odling är
nödvändig för att försätta åkerjorden i det skick, att hon kan frambringa
betor, som på en gång äro sockerrika och befriade från andra främmande
salter samt derigenom fullt lämpliga för sockertillverkning, hvilket är af
synnerlig vigt, då råvarubeskattning eger rum, och, enligt de upplysningar
Riksdagen erhållit i fråga om det utbyte af råsocker, som vid de hittills i
verksamhet
17
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o~65.
verksamhet varande svenska fabrikerna vunnits, har detta utbyte, som på
skilda ställen utfallit ganska olika ocli äfven vexlat under loppet af de månader,
hvarunder afverkningen pågått, icke på något ställe, med undantag
för den förut omnämnda äldre fabriken, uppgått till den af Eders Kongl.
Maj:t föreslagna siffra, utan i allmänhet vexlat emellan 6 och 7 procent;
med anledning af hvilket allt Riksdagen, som ansett att skatten, särdeles i
början af författningens tillämpning, bör vara i möjligaste mån lindrig och
att den i § 2 föreslagna utbytessiffran 7 V2 procent är högre än hvad för närvarande
synts vara fullt billigt, funnit utbytet af råa betor lämpligen kunna
bestämmas till 6% procent, motsvarande en skatt af 10 öre per centner
afverkade betor, samt utbytet af torkade betor till 31 ''/4 procent, motsvarande
50 öre per centner betor.
Den i § 5 mom. 1 bestämda tid af 2 månader, hvarinom anmälan
skall ega rum i afseende å fabrik, som första gången efter den 1 Juli detta
år sättes i gång, har Riksdagen ansett kunna inskränkas till en månad, då
denna tid synes lemna rådrum nog åf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
att förordna angående den i § 6 föreskrifna besigtning; hvarjemte
Riksdagen, till lättnad för fabrikanten, velat medgifva att anmälan om sådana
mindre reparationer och förändringar, som under pågående betafverkning
erfordras, må inlemmas till kontrolltjenstemannen och att, så snart sådant
skett, den förändrade redskapen får användas.
Då Riksdagen ansett det fullständiga omnämnandet af den särskilda
för kontroll å tillverkningsafgifter inrättade byrå lämpligast få sin plats i
§ 13, liar Riksdagen vidtagit de redaktionsförändringar, som häraf föranledts
så väl i denna § som i den 8 och 9, hvilken sistnämnda derjemte med afseende
på dess innehåll förflyttats näst framför § 12.
Enär den bland ansvarsbestämmelserna i 25 § intagna föreskrift derom,
att fabrikant, som under 20 på hvarandra följande arbetsdygu i medeltal
per dygn afverka! mer än en femtedel utöfver hvad han hos Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i föreskrifven ordning anmält, genast skall
ställa fullgod säkerhet för det emot tillökningen svarande skattebeloppet,
synts Riksdagen riktigast hafva sin plats i § 10 (§ 9 i bilagda författningsforslag),
bar häraf föranledda förändringar skett i sistberörde § så väl som i
den 25:te. Derjemte har i § 10 en mindre omflyttning och ett förtydligande
tillägg ansetts böra göras.
Föreskriften att fabrikant skall i de fall, som i § 11 (§ 10 i bilagda
författaingsförslag) omförmälas, vara skyldig ersätta all den kostnad för kontrollen
vid hans fabrik under den tid betafverkning der icke egt rum, som
staten kan komma att vidkännas, har synts Riksdagen möjligen lemna
rum för olika uppfattning om hvad som i dylika fall skall anses utgöra
Bik, till Riksd. Prot. 1873. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft. 3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.
kostnaden för denna kontroll, hvarföre Riksdagen ansett lämpligare att, i
likhet med hvad i gällande bränvinstillverkningslag är stadgadt för enahanda
fall, föreskrifva, att fabrikanten under ofvanberörda förhållanden skall ersätta
arvode till uppsyningsmännen.
Då lokala hinder möjligen kunna möta för de råa betornas uppvägning
omedelbart före deras införande i skärmaskiner, der sådana användas, har
Riksdagen velat öfverlemna åt Eders Kongl. Maj:t att, der så är förhållandet,
i hvarje särskildt fall pröfva och för viss tid bestämma huru med iakttagande
af nödig kontroll må vid uppvägningen förfaras, samt härom gjort
tillägg till § 16 och i följd deraf jemväl i § 22 inrymt ansvarsbestämmelse
för öfverträdelse af sålunda meddelade föreskrifter.
Det i § 19 intagna åliggande för fabrikant att vidtaga sådana anordningar,
att den med betornas uppvägning sysselsatte kontrolltjenstemannen
är i möjligaste mån skyddad för väta, köld och drag, har Riksdagen trott
kunna borttagas, enär föreskriften synes väl obestämd och kontrolltjenstemannens
billiga anspråk härutinnan torde kunna anses tillbörligen tillgodosedda
genom det i §:n derjemte förekommande stadgande om skyldighet för
fabrikanten att i fabriken till kontrollpersonalens förfogande ställa ett behörigen
uppvärmdt och upplyst rum, beläget omedelbart invid vågen och så
inrättadt, att derifrån kan öfvervakas ej mindre vågen än inmatningen i rifeller
skärmaskinerna eller, i fabrik der torkade betor förarbetas, fyllandet af
urlakningskärlen.
Till vinnande af mera tydlighet har Riksdagen vid § 20 uti 1 mom.
blott intagit ansvarsbestämmelser för sådan oloflig hvitbetssockertillverkning,
hvilken består deri, att den skett utan tillståndsbevis, och i 2 mom. sammanfört
påföljden för den olofliga afverkning, som sker genom tillståndsbevisets
missbrukande, samt härvid ansett böterna för vårdslöshet vid hvitbetssockertillverkning
böra höjas till ett maximum af 500 R:dr. Deremot har Riksdagen
ansett den föreslagna särskilda påföljden för den, som med oloflig
sockertillverkning andra gången beträdes, eller förverkande af rättigheten att
hvitbetssockertillverkning i riket utöfva, böra ur författningen utgå, då stadgandet
härom lätt kan kringgås och det dessutom icke torde vara lämpligt
att hindra någon från att drifva ett i sig sjelf oskadligt yrke.
Då den olofliga afverkningens verkliga storlek naturligtvis är den rätta
grunden för beräknande af den tillverkningsafgift, som enligt § 20 skall erläggas,
har Riksdagen till 2 mom. i 21 § till dess fullständigande intagit
föreskrift, att tillverkningsafgiften för oloflig afverkning skall beräknas efter
denna afverknings verkliga storlek, der denna kan utrönas.
Enär den i § 23 omförmälda förbrytelse kan vara förenad med sådana
omständigheter, att den enligt strafflagen är belagd med svårare ansvar än
19
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.
här sägs, har Riksdagen funnit nödigt att i paragrafen intaga föreskrift att,
i sådant fall, förbrytelsen skall efter strafflagen bedömas.
Den i § 24 stadgade särskilda påföljd, för den händelse oloflig afverkning
skett, äfvensom det i § 27 bestämda ansvar har synts Riksdagen böra
göras tillämpligt endast i fråga om förbrytelse af fabrikant eller den, som med
honom i afseende på straffpåföljd, jern likt 29 §, skall lika anses, hvarföre §§ 24
och 27 i sådan syftning omredigerats. Härjemte har det i §§ 27 och 28
stadgade minsta bötesbelopp blifvit till enlighet med strafflagens allmänna
föreskrift nedsatt till 5 R:dr.
I §§ 26 och 31 har Riksdagen i stället för der stadgade särskilda
ansvarsbestämmelser ansett hänvisningar böra lemnas till strafflagen, då de i
nyssberörda §§ afsedda förbrytelser och förseelser antingen äro hänförliga till,
eller närmast jemförliga med sådana, som i de åberopade ställena i strafflagen
omförmälas.
I afseende å straffpåföljden enligt § 30 för fabrikant, som gifver eller
erbjuder kontrolltjensteman gåfva, är Riksdagen af den åsigt, att endast i
fall afsigten med gåfvan är att förmå kontrolltjenstemannen att åsidosätta
sin pligt och densamma således är att anse såsom muta, straff för dess lemnande
eller erbjudande bör ifrågakomma. Deremot har särskild ansvarsbestämmelse
för kontrolltjensteman, som emottager gåfva eller muta icke ansetts
här erforderlig, då sådant ansvar finnes i strafflagen bestämdt.
För ernående af mera tydlighet och bestämdhet i de föreskrifter, som
uti § 29 förefinnas, har samma paragraf blifvit omredigerad, hvarvid Riksdagen
ansett böra dels noga angifvas de förbrytelser, för livilka fabrikant
skall ansvara äfven då de begås af arbetare eller annan vid hvitbetssockerfabrik
anställd person och hvilka äro af den beskaffenhet, att den deri delaktige
bör för delaktigheten straffas, dels ock bestämdt utsättas det straff,
som bör drabba den gerningsman, som ej är fabrikant, inen som egt kännedom
om gerningens brottslighet, och hvilket straff naturligtvis ej kan vara
annat än det, som för hufvudman i allmänhet är bestämdt.
Genom insättande af ordet fulla näst framför ordet “gäldande" i § 33
har likaledes blott större tydlighet åsyftats.
I fråga om rätt att åtala förbrytelser emot författningen, har Riksdagen
funnit sådan rätt endast böra medgifvas allmän åklagare.
Stadgandet i § 39, att författningen skall gälla äfven om sockertillverkning
af andra sockerhaltiga rotfrukter än hvitbetor, har Riksdagen ansett
böra uteslutas, af skäl att den beskattning, som år 1869 beslöts, icke
afsåg annat än sockertillverkning af hvitbetor och att § 2 i författningsförslaget,
hvari antages ett utbyte af 71/2 eller, enligt Riksdagens beslut,
6 1/4 procent, icke synes tillämplig för andra sockerhaltiga rotfrukter. Deremot
har Riksdagen under § 39 infört ett stadgande, afsedt att göra till
-
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.
verkning af hvitbetssirup för eget husbehof skattefri, då Riksdagen velat
medgifva betodlare, att, om han så finner för godt, för eget behof förädla
sin råvara.
På grund af hvad sålunda blifvit an för dt har Riksdagen, som i öfrigt
bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag, antagit bilagda förslag till författning
angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket samt anhåller
härmed i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af detsamma,
täcktes i öfverensstämmelse dermed låta utfärda förordning i ämnet,
att gälla till allmän efterrättelse.
Slutligen har Riksdagen, som ansett särdeles önskvärdt att, vid en
ökad beskattning, någon lättnad kunde beredas hvitbetssockerfabrikant i afseende
å den honom, enligt § 9 i bilagda författningsförslag, åliggande skyldighet
att ställa fullgod säkerhet för så stort belopp, som efter den af honom
uppgifna medelafverkning per dygn fullt motsvarar tillverkningsafgift
för tvänne'' månader, funnit sig böra hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, huruvida någon lättnad
kunde beredas fabrikant af hvitbetssocker i afseende på hans skyldighet
att ställa säkerhet för skatten antingen genom beviljande af nederlagsrätt för
den tillverkade varan eller pa annat för statens rätt betryggande sätt, som
Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt, samt att Eders Kongl. Magt i sådant
fall ville för Riksdagen härom framlägga förslag.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 22 Maj 1873.
Riksdagens muhrä. Skrifvelse, N:o 65,
21
Förslag
till
Förordning om beskattning af livitbetssockertillverkningen
i riket.
Artikel I.
Om skattens beräkning och erläggande.
§ I
För
all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1 nästkommande
Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande till
det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor enligt
den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 15 Oktober 1869, denna
afgift till den 1 Juli 1876 utgöra eu femtedel af gällande tullsats för utländskt
råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln antagna
Holländska standard.
§ 2.
Det enligt § 1 beskattningspligtiga råsockret beräknas efter de för
tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att en centner råa (ej torkade)
hvitbetor antagas lemna ett utbyte af sex och ett fjerdedels skålpund och
en centner torkade hvitbetor ett utbyte af tretioett och ett fjerdedels skålpund
råsocker.
§ 3.
Inom fjorton dagar efter slutet af hvarje kalendermånad, under hvilken
afverkning af hvitbetor vid sockerfabrik egt rum, skall tillverkningsafgift,
beräknad efter vigten af de under samma månad, på sätt i § 16
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.
sägs, till afverkning invägda hvitbetor, erläggas i landtränteriet i det län,
der fabriken är belägen.
§ 4.
Afskrifning eller återbetalning af tillverkningsafgiften eger icke rum i
anledning deraf, att de uppvägda hvitbetorna, eller deraf framställda fabrikater
blifvit skadade eller förstörda.
Artikel II.
Om anmälan till hvitbetssnekertillverkning ocb vissa andra fabrikantens åligganden
§
Mom. 1. Minst en månad innan fabrik för tillverkning af hvitbetssocker
första gången efter den 1 Juli innevarande år sättes i verksamhet,
skall fabrikanten till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i det län, der fabriken
är belägen, inlemna skriftlig anmälan, innehållande noggranna uppgifter
beträffande:
a) fabrikens belägenhet;
b) de särskilda till densamma hörande byggnader;
c) förvaringsrummen för så väl betor som de särskilda fabrikaterna;
d) de egentliga fabrikslokalerna;
e) de fasta apparater, som tjena till betornas tvättning, rifning eller
skärning samt torkning, der sådan användes, äfvensom till saftens utpressning
eller urlakning; och
f ) de kärl, som äro afsedda för saftens skedning och kokning, äfvensom
för klarning; skolande kannerymden af hvart och ett af dessa kärl derjemte
vara angifven.
Mom. 2. Vid denna anmälan skall vara fogad planritning öfver samtliga
fabrikslokalerna, å hvilken finnes tydligt angifvet hvarje lokals ändamål,
samt hvarest ofvannämnda apparater och fasta kärl äro uppställda.
Mom. 3. Alla inom fabriken sedermera vidtagna förändringar i afseende
å så väl de byggnader, lokaler, apparater och kärl, hvarom i nästföregående
mom. 1 sägs, som å uppställningen af dessa apparater och kärl,
skola likaledes, i den ordning och på sätt i mom. 1 och 2 af denna §
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65. 23
stadgas, hos Kong]. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande skriftligen anmälas.
Mom. 4. Anskaffas under pågående betafverkning nya dylika apparater
eller kärl eller förändras redan befintliga, må sålunda anskaffad eller
förändrad redskap inom fabriken användas, så snart skriftlig anmälan derom,
upprättad på sätt i nästföregående moment sägs och ställd till Ivongl. Maj:ts
Befallningshafvande blifvit till vakthafvande uppsyningsmannen aflemnad; och
åligger det uppsyningsmannen att sådan anmälan ofördröjligen till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande insända.
§ 6.
Mom. 1. Då anmälan, som i nästföregående § omförmäles, skett, läte
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande genom sakkunnig person tillse, att anordningarne
inom fabriken äro författningsenliga och de lemnade uppgifterna
riktiga.
Mom 2. Uppmätning af pannor och andra fasta kärl företages likväl
endast, när särskilda omständigheter dertill föranleda, och vare i sådant fall
fabrikanten pligtig att ställa nödigt antal arbetare samt erforderliga målkärl
till besigtningsmannens förfogande.
Mom, 5. Yid den besigtning, som på grund af föreskriften i mom. 1
af denna § skall ega rum, åligger det fabrikanten att, på kallelse af besigtningsmannen,
sjelf eller genom ombud vara närvarande; och skall öfver förrättningen
föras protokoll i tvänne exemplar, som undertecknas ej mindre af
fabrikanten eller hans ombud än af besigtningsmannen. Det ena exemplaret
insändes af den sistnämnde till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och det
andra tillställes fabrikanten eller hans ombud.
§ <•
Å de i § 5 omförmälda fasta apparater och kärl skall fabrikanten låta
anbringa ordningsnummer, och å de sednare jemväl uppgift å kannerymden,
allt efter föreskrift, som vid den i § 6 stadgade besigtning meddelas. Sålunda
anbragta nummer och uppgifter skola af fabrikanten i behörigt skick
underhållas.
§ 8.
Anmälan, som i § 5 mom. 1, 3 och 4 föreskrifves, skal! inlemmas i
tvänne exemplar.
24
"Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.
Sedan den i § G omförmälda besigtning blifvit verkställd, förses båda
exemplaren med Ivongl. Majrts Befallningshafvandes intyg derom, hvarefter
det ena exemplaret återställes till fabrikanten, som är skyldig att, när så
påfordras, hålla detsamma tillgängligt för vederbörande kontroll tjensteman,
och det andra insändes till den i § 13 omförmälda kontrollbyrå.
Detsamma gälle ock om den planritning, som i § 5 mom. 2 omförmäles.
§ 9.
Mom. ''/. Minst fjorton dagar innan fabrikant under något tillverkningsår,
hvilket räknas från och med den 1 September det ena till och med
den 31 Augusti det påföljande året, börjar utverkning af hvitbetor, skall
han hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skriftligen uppgifva:
a) stället, der afverkningen skall ega rum och dagen då den är ämnad
att taga sin början;
b) huruvida afverkningen skall fortgå natt och dag eller endast om
dagen;
c) huru stor vigt betor, råa eller torkade, som i medeltal är beräknad
att i dygnet afverkas;
d) Dd hvilken tid betafverkningen kan antagas komma att afslutas;
samt
e) hvilken tillverkningsmetod kommer att följas.
Mom. 2. Samtidigt med aflemnandet af förenämnda uppgifter skall
fabrikanten hos Kongl. Majrts Befallningshafvande ställa fullgod säkerhet för
så stort belopp, som efter den af honom uppgifna medelafverkning per dygn,
fullt motsvarar tillverkningsafgift för tvänne månader.
Mom. 5. Yarder den i nästföregående moment omnämnda säkerhet af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande godkänd och finnes ej heller i annat afseende
hinder för handteringens utöfvande möta, meddele Kongl. Majrts Befallningshafvande
fabrikanten tillståndsbevis för tillverkningens företagande.
Mom. 4. Inträffa, sedan den i mom. 1 omförmälda anmälan blifvit
inlemnad, förhållanden, som göra afvikelse i ett eller annat hänseende från
fabrikahtens hos Kongl. Majrts Befallningshafvande förut enligt denna §
gjorda uppgifter nödig, vare fabrikanten jemväl pligtig sådant ofördröjligen
hos Kongl. Majrts Befallningshafvande skriftligen uppgifva, samt att, då fråga
är om ökad afverkning per dygn, för det emot tillverkningen svarande
skattebeloppet ställa fullgod säkerhet, på sätt i inom. 2 stadgas.
Mom. 5. Har under tjugu på hvarandra följande arbetsdygn i medeltal
per dygn afverkats mer än en femtedel utöfver hvad beräknadt blifvit
uti
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd: Skrifvelse, $:o 65. 2S
uti den enligt mom. 1 eller 4 gjorda skriftliga anmälan, ställe fabrikanten
genast fullgod säkerhet för det mot den ökade afverkningen svarande skattebeloppet.
Mom. 6. De i mom. 1 och 4 föreskrifna uppgifter ingifvas i trenne
exemplar, af hvilka lvongl. Maj:ts Befallningshafvande behåller ett, öfverlemnar
ett till vederbörande öfverkontrollör för att af honom, efter derom
tagen kännedom, tillställas uppsyningsmänneu vid fabriken, samt öfversänder
det tredje, försedt med uppgift om den godkända säkerheten, då sådan erfordras,
till den i § 13 omförmälda kontrollbyrån.
§ 10.
Om afverkning af hvitbetor icke börjas inom fem helgfria dygn efter
den i fabrikantens anmälan uppgifna tid eller under den uppgifna tillverkningstiden
någon gång afbrytes längre än fem helgfria dygn, utan att vådeld
eller annan svår olyckshändelse dertill varit vållande, eller före den uppgifna
tiden afslutas, utan att detta minst åtta dagar förut blifvit hos lvongl.
Maj:ts Befallningshafvande anmäldt, vare fabrikant skyldig ersätta det till
uppsyningsmännen vid hans fabrik utgående arvode, för den tid betafverkning
der icke egt rum.
§ 11-
Mom. 1. Fabrikant åligger att öfver tillverkningens gång föra sådan
bok, att derur med lätthet kan inhemtas, huru mycket af särskilda sockerfabrikater
vunnits efter de vid fabriken afverkade betorna, äfvensom i öfrigt
sådana upplysningar erhållas, som för upprättande af en tillförlitlig statistik
öfver hvitbetssockerindustrien erfordras; och vare fabrikant skyldig ställa sig
till efterrättelse de föreskrifter i afseende å bokens anordning och förande,
som chefen för den i § 13 omförmälda kontrollbyrå meddelar.
Mom. 2. Nämnda bok skall, när helst så påfordras, hållas tillgänglig
för den öfverkontrollör, under hvars inseende fabriken är ställd.
§ 12.
Fabrikant ställe sig för öfrigt till efterrättelse hvad den här nedan i
§ 14 omnämnda ordningsstadga för hvitbetssockerfabrikerna om hans åliggande
innehåller, samt de föreskrifter öfverkontrollör i enlighet med densamma
meddelar.
Bih. till Riksd. Prof, 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 llåft.
4
26
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.
Artikel 111.
Om tillsyn vill livitliclssnrltHrfnbrik.
§ 13.
Öfverinseendet öfver hvitbetssockerbeskattningen i riket utöfvas af chefen
för den för kontroll å tillverkningsafgifter inrättade särskilda byrå.
§ 14-
Mom. 1. Närmaste kontrollen vid hvarje fabrik för tillverkning af
hvitbetssocker skall under inseende af en utaf Kongl. Maj:t tillförordnad
öfverkontrollör utöfvas af särskilde, vid fabriken anställde edsvurne uppsyningsman,
hvilka, så snart tillståndsbevis, hvarom i § 9 mom. 3 sägs,
blifvit fabrikant meddeladt, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande utses. I
fabrik, der afverkning af betor eger rum oafbrutet natt och dag, skola uppsyningsmännen
till antalet i allmänhet vara tro, men der afverkningen försiggår
endast om dagen, två. Uppsyningsmännens antal kan dock ökas
derutöfver, i fall omständigheterna någorstädes skulle göra en strängare
kontroll nödvändig.
Mom. 2. Der så lämpligen ske kan, uppdrages inseendet öfver flera
fabriker åt en gemensam öfverkontrollör.
Mom. 5. Ofverkontrollörers och uppsyningsmäns närmare åligganden
bestämmas i en af Kongl Maj:t utfärdad ordningsstadga för hvitbetssockerfabriker
i riket.
§ 15.
Mom. 1. Då uppsyningsman är i tjenstgöring, åtnjuter han af staten
fem Riksdaler om dagen i arvode samt resekostnadsersättning enligt ordningsstadgan.
Mom. 2. Ersättningen till Öfverkontrollör bestämmes af Kongl. Maj:t
efter omfattningen af hans göromål.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65. 27
Mom. 3. Fabrikanten vare skyldig att, så länge kontrollpersonalen
bör vid fabriken uppehålla sig, åt densamma i fabrikens omedelbara närhet
kostnadsfritt upplåta tvänne eller, i tall Kongl. Majrts Befallningshafvande
så finner nödigt, trenne eldade, städade samt med nödiga möbler och sängkläder
försedda boningsrum, samt att åt den eller dem bland namnda personal,
som sådant önska, anskaffa lämplig kost emot en ersättning af 1 K.di
50 öre om dagen för hvarje person.
§ 16.
I fabriker, der råa betor afverkas, uppvägas betorna af uppsyningsmännen
omedelbart innan de bringas i rif- eller skärmaskinerna samt i den
man afverkningen fortgår. I fabrik åter, hvarest torkade betor förarbetas,
uppvägas dessa vid införandet i den afdelning af fabriken, i hvilken uilakmngskärlen
finnas; dock eger Kongl. Maj:t att, i fall lokala hinder mota
för de råa betornas uppvägning omedelbart före deras inf oi ande i skai
maskiner, der sådana användas, i hvarje särskildt fall profva och för viss
tid bestämma, huru med iakttagande af nödig kontroll ma vid uppvagnmgen
förfaras.
§ 17-
A sön- eller helgedag emellan klockan 6 om morgonen och klockan
G om aftonen må uppvägning eller afvikning af betor å rif- eller skärmaskiner,
eller fyllning af urlakningskärl, icke ega rum.
§ 18.
“För betornas uppvägning vare fabrikant skyldig att anskaffa och underhålla
våg efter fastställd modell, äfvensom nödiga vigter. Vägen anbringas
i fabrik der råa betor afverkas, i närheten af rif- eller skärmaskinerna, samt
i fabrik, hvarest torkade betor förarbetas, vid ingången till den afdelning åt
fabriken, i hvilken urlakningskärlen äro uppställda, allt pa satt ofverkon 10 - lören eger närmare bestämma. Allt arbetsbiträde, som erfordras for betornas
framskaffande till och bortförande från vågen äfvensom for uppvagnm
-
sen, lemnas af fabrikanten.
o J
§ 19-
Fabrikanten åligger jemväl att i fabriken till kontrollpersonalens förfogande
ställa ett behörigen uppvärmd! och upplyst rum af minst
28 Riksdagens imdeud. Skrifvelse, N:o 65.
hVlket.„bör vfra belä8''et omedelbart invid vågen och så
imattadt, att derifrån kan ofvervakas ej mindre vågen än inmatningen i rife
ler skärmaskinerna, eller i fabrik, hvarest torkade betor förarbetas, fyllandet
af urlakningskärlen. Den närmare beskaffenheten af detta rum och de
stadgan detsamma bör af fabrikanten förses, bestämmes i ordnings
-
Artikel IT.
tiisTarsliestämmelscr.
§ 20.
• r * Mnm'' a H7ai’n Som utan tillståndsbevis af hvitbetor tillverkar socker
I,, forrn. skall, jemte erläggande af den i § 1 stadgade
tillverkaingsafgift, beraknad på sätt i § 21 sägs, bota första gången afgiftens
dubbla och andra gången dess fyrdubbla belopp; dock må böterna icke
understiga i förra fallet oOO och i det sednare 1,000 ll:dr. Skulle han
ytterligare blifva med _ sådan förbrytelse beträdd, erlägge den stadgade till°C
1 DÖte åtta »ånger dennas belopp, dock icke mindre än
Mom. 2 Hvad sålunda är stadgadt om den, som utan tillståndsbevis
? -Socker af bvhbetor, skall äfven gälla om den, som för sådant
damal i fabrik der dylik tillverkning på grund af tillståndsbevis bedrifts,
a urlaknmgskarl fyller, eller der råa betor för sockertillverkningen
omedelbart anvandas, i nf- eller skärmaskin olofligen inmatar hvitbetor,
idka, icke blifvit af vederbörande kontrolltjensteman uppvägda. Ådagalägga
omständigheterna att förbrytelsen skett utan uppsåt att begå skatteförsnillnmg,
bote den skyldige hvarje gång från och med 10 till och med 500
ii-dr, samt erlagge belöpande tillverkningsafgift.
§ -
Mom. 1. Har vid oloflig afverkning användts redskap, som kontrolltjensteman
medelst försegling eller på annat sätt försatt ur bruk, beräknas
till verkmngsafgiften efter den afverkning, som anses med samma redskap
kunnat astadkommas från den tid, då redskapens försegling eller annan till
förekommande af dess olofliga begagnande vidtagen anordning af kontroll
-
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65. 29
tjensteman sednast befanns i behörigt skick och till dess afverkningen upp
täcktes.
Mom. 2. Har åter den olofliga afverkningen under pågående lofgifven
tillverkning af hvitbetssocker verkställts med dervid begagnade redskap, beräknas
tillverkningsafgiften efter den olofliga afverkningens verkliga storlek,
eller, om den ej kan utrönas, efter den utverkning, som anses med samma
redskap kunnat åstadkommas från den tid, då redskapen finnes hafva sednast
varit för lofligt ändamål använd eller icke i verksamhet och till dess
upptäckten skedde.
Mom. 3. Vid oloflig utverkning i andra än nu sagda fall beräknas
tillverkningsafgiften efter den afverkning, som anses med den använda redskapen
kunnat under tre månader näst före upptäckten åstadkommas, sa framt
det ej styrkes antingen att en större afverkning verkligen skeft, eller att
afverkningen ej egt eller kunnat ega rum i sådan omfattning, som nyss är
sagdt, i hvilka fall beräkningen efter den förebragta bevisningen rättas.
§ 22.
Den, som under pågående lofgifven tillverkning af hvitbetssocker till
dervid begagnade rif- eller skärmaskin eller urlakningskärl framförer hvitbetor,
som icke blifvit af kontrolltjensteman uppvägda, böte, ändå att oloflig
afverkning ej följt, från och med 50 till och med 500 R:dr, der ej af omständigheterna
finnes, att framförandet icke skett i uppsåt att skatteförsnillning
begå. Lag samma vare om den, som, der särsldldt tillstånd till betornas
framförande, innan uppvägning skett, blifvit efter § 16 meddeladt, bryter
mot de såsom vilkor derför gifna föreskrifter.
§ 23.
9
Vidtager någon sådan åtgärd, hvarigenom vid betors uppvägning af
kontrolltjensteman mindre än dessas rätta vigt af vågen angilves, böte, ändå
att oloflig afverkning ej följt, från och med 50 till och med 500 R:dr, der
ej gerningen efter strafflagen är med högre straff belagd.
§ 24.
Fabrikant, som olofiigen öppnar eller borttager lås, eller bryter försegling
eller blystämpling, som kontrolltjensteman å redskap anbrngt till före
-
30
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.
kommande af dess obehöriga begagnande, straffes enligt 10 kap. 21 §
strafflagen och vare, om oloflig afverkning skett, derjemte förfallen till ansvar,
enligt § 20 här ofvan.
§ 25.
Underlåter fabrikant hvad i § 9 mom. 5 stadgas, erlägge för hela
tiden till dess föreskrifven säkerhet ställes, dubbel tillverkningsafgift för den
afverkning, som med mera än en femtedel öfverstiger den enligt § 9 mom. 1
eller 4 uppgifna.
§ 26.
Derest fabrikant vägrar kontrolltjensteman eller den, som efter behörigt
uppdrag verkställer sådan besigtning, som i § 6 omförmäles, den handräckning
denne för tj enstens eller uppdragets fullgörande behöfver; straffes efter
10 kap. 23 § strafflagen. Söker fabrikant, genom undanhållande af handlingar
eller fabriksböcker eller på annat sätt, lägga hinder i vägen för vederbörande
kontrolltjensteman att sin tjenst utöfva vare lika ansedd.
§ 27.
Ofverträdes förbud, som i § 17 gifvet är, böte fabrikanten hvarje gång
sådant sker från och med 5 till och med 100 R:dr.
§ 28.
Uraktlåter eljest fabrikant något af hvad i denna författning eller
gällande ordningsstadga föreskrifves och för hvilket särskildt ansvar icke är
bestämdt, straffes med böter från och med 5 till och med 100 R:dr; och
ege Kongl. Maj:ts Befallningshafvande alltid att vid lämpligt vite honom
ålägga, att sin skyldighet genast eller inom utsatt tid fullgöra, eller ock att
låta betafverkningen tills vidare afbryta.
§ 29.
För förbrytelse, hvarom handlas i §§ 20, 22, 23 eller 24, äfven om den
af arbetare eller annan vid hvitbetssockerfabrik anställd person gjord är,
31
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.
ansvare fabrikanten, så framt ej omständigheterna ådagalägga, att den skett
utan hans vetskap och vilja. Pröfvas gerningsmannen hafva egt kännedom
om gerningens lagstridighet, vare dock äfven han till ansvar hunden, såsom
om han sjelf varit fabrikant. .. ,,
I fråga om delaktighet i förbrytelse, som har ofvan namnes, galle hvad
i 3 kapitlet strafflagen rörande delaktighet i brott i allmänhet stadgas.
§ 30.
Fabrikant, som sjelf eller genom annan åt någon vid hans fabrik anställd
kontroll tjensteman erbjuder muta, böte från och med 20 till och med
200 R:dr,
§ 31.
Skulle kontrolltj ensteman beträdas med att genom afsigtlig underlåtenhet
af sina tjensteåligganden, eller på annat sätt, hafva medvetet främjat
försnillning af den afgift fabrikant bör erlägga, straffes efter 2o kap. 10 &
strafflagen.
§ 32.
yårder till utrönande af förbrytelse emot denna författning undersökning
hos någon anställd mellan klockan 9 om aftonen och klockan 5 om
morgonen, men sådan förbrytelse ej upptäckt, böte förrättnmgsmannen från
och med 5 till och med 50 R:dr, der han ej finnes hafva till undersökning
haft giltig anledning.
Böter, som enligt denna författning ådömas, skola, om tillgång till
deras fulla gäldande ej finnes, förvandlas enligt allmän strafflag. Då tillverkningsafgift
jemte böter blifvit ådömd, må, der tillgång till afgiftén eller
någon del deraf saknas, böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall
den sakfällde i stället undergå motsvarande förvandlingsstraff.
32
Riksdagens under d. Sk-ifoelse, N:o 65.
§ 34.
Af bötf; som enli§4 de,lna författning'' ådömas, tillfälle två tredjedelar
åklagaren och en tredjedel fattigkassan i den stad eller socken, hvari den
åtalade förbrytelsen blifvit begången. Finnes särskild angifvare, tage han
hälften af åklagarens andel. ’ 8
Artikel V.
föreskrifter rörande författningens rerkstalliglief.
§ 35.
Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande hålle hand öfver iakttagande
af hvad i denna författning är stadgadt.
§ 36.
Förbrytelser emot denna författning må endast af allmän åklagare
atalas. Angifvelse till åtal ma göras af en hvar, dock ej af barn emot
föräldrar ej eller af tjenstehjon, så länge de i tjensten äro, emot husbondefolk.
§ 37.
Mom R Allmänna åklagaren eger anställa undersökning för upptäckande
af förbrytelser emot denna författning, dock ej i lokal, som är inrättad
uteslutande till _ boningsrum, ej eller i hvitbetssockerfabrik, så länge
denna star under tillsyn af de i § 14 nämnde uppsyningsman, så framt ej
undersökningen blifvit af Kongl. Majrts Befallningshafvande anbefalld eller
af vederbörande kontrolltjensteman begärd.
, , .Sådan undersökning bör göras i tvärine vittnens närvaro
°-a forrattning''smannen) för att tillgodonjuta det skydd, som honom dervid
tillkommer, vid förrättningen på sig synbart bära påbjudet tienstetecken
eller, innan förrättningen företages, fullmakt eller förordnande uppvisa,
Mom. 3.
33
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.
Mom. 3. Bor förrättningsmannen inom orten eller är der allmänt
känd, vare han frikallad från skyldigheten att sin behörighet sålunda
styrka.
Artikel Yl.
Allmänna bestämmelser.
§ 38.
Med fabrikant menas öfverallt i denna författning den, som, i egenskap
af eovare, innehafvare, disponent eller verkställande direktör, har högsta inseendet
öfver fabriks skötsel och till hvilken derföre det i § 9 mom. 3 omförmälda
tillståndsbevis är stäldt.
§ 39.
Denna författning skall icke ega tillämpning å sådan tillverkning af
sirup, som kan ega rum allenast för eget husbehof med användande af
hvitbetor, dem tillverkaren sjelf odlat.
Bih. till Riksd. Prof. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 12 lläft.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.