Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om antagande af förslag till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.

1873-05-22 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1873:65, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om antagande af förslag till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

jRiksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

15

\:o ft5.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 Maj 1873.

— — — — Andra Kammaren den 22 — ■—

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts

nådiga Proposition om antagande af förslag till förordning

om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.

(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14 och

Sammansatta Bevillning»- och Lag-Utskottets

Betänkande Nio 1.)

S. A. K.

Efter det Riksdagen till pröfning förehaft Eders Kongl. Maj:ts nådiga

proposition den 28 sistlidne Mars om antagande af förslag till förordning

om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket får Riksdagen härmed

i underdånighet anmäla de beslut Riksdagen i detta ämne fattat.

I fråga om beskattningsmetoden har Riksdagen väl, på de i den nådiga

propositionen anförda skäl, funnit den föreslagna beskattningen efter de

till sockertillverkning afsedda betornas vigt böra för den närmaste framtiden

antagas, men, då de olägenheter, som vid en ökad beskattning onekligen

vidlåda denna metod, och hvilka förnämligast bero deraf, att skattebeloppet

utgår lika för betor, hvilkas halt af socker kan vara högst betydligt vexlande,

synts göra tvifvelaktigt, huruvida densamma bör för framtiden bibehållas

eller om icke en verklig produktbeskattning vore att föredraga, då

den såsom i hvarje fall rättvist drabbande den tillverkade varan, är den

principielt riktigaste och jemväl har praktiska fördelar deruti, att den lemnar

större frihet åt så väl bet-odlaren att odla den betsort, som för hans

jord är den lämpligaste, och hvarigenom han, oberoende af betornas absoluta

sockerhalt sättes i tillfälle att af en viss jordareal erhålla största myckenhet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

socker, som åt fabrikanten att välja mer eller mindre dyrbara tillverkningsmetoder

samt afverka mer eller mindre sockerrika betor, har Riksdagen,

som icke tilltror sig bedöma, huruvida de synnerligen svåra och invecklade

kontroller, under hvilka denna beskattningsmetod i Frankrike tillämpas, äro

från densamma oskiljaktiga, men som inhemtat, att bemödanden för närvarande

göras, att i Tyskland öfvergå till denna metod och att i Danmark

dess antagande med förenklade former lärer vara ifrågasatt, ansett det vara

af vigt att redan från början uppmärksamheten riktas åt detta mål, hvarvid

den erfarenhet, som under instundande beskattningsperiod kan vinnas rörande

resultaten af den s. k. indirekta kontrollen med fabriksböcker och noggrannt

beskrifven redskap torde kunna lemna värderika bidrag, likasom under tiden

erforderlig öfning och tekniska insigter bör af kontrollpersonalen kunna vinnas;

med anledning hvaraf Riksdagen funnit sig böra hos Eders Kongl.

Maj:t i underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Maj:t, innan den af Riksdagen

beslutade förhöjning i hvitbetssockerbeskattningen kommer att ega

rum, täcktes tillse, huruvida icke en produktbeskattning af hvitbetssockertillverkningen

med mindre invecklade och kostsamma kontrollåtgärder, än de

i Frankrike med denna metod förknippade, kan låta sig tillvägabringas, samt

att i sådant fall Eders Kongl. Maj:t ville till Riksdagen aflåta förslag till

en sådan beskattning.

Beträffande det af Eders Kongl. Maj:t framlagda nådiga förslag till

förordning angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket, har

Riksdagen ansett förändringar i vissa delar af detsamma erforderliga på sätt

här nedan närmare omförmäles.

Då hvitbetssockerindustrien inom landet först under de sednaste åren

uppstått, med undantag af en enda fabrik, som haft en längre tillvaro, kan

man icke ännu ega någon tillförlitlig erfarenhet rörande det utbyte, som af

svenska betor i medeltal för en längre period verkligen kan erhållas, helst

den absoluta sockerhalten icke derå är någon säker mätare, men erfarenheten

från andra länder har dock visat, att en flerårig dyrbar odling är

nödvändig för att försätta åkerjorden i det skick, att hon kan frambringa

betor, som på en gång äro sockerrika och befriade från andra främmande

salter samt derigenom fullt lämpliga för sockertillverkning, hvilket är af

synnerlig vigt, då råvarubeskattning eger rum, och, enligt de upplysningar

Riksdagen erhållit i fråga om det utbyte af råsocker, som vid de hittills i

verksamhet

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o~65.

verksamhet varande svenska fabrikerna vunnits, har detta utbyte, som på

skilda ställen utfallit ganska olika ocli äfven vexlat under loppet af de månader,

hvarunder afverkningen pågått, icke på något ställe, med undantag

för den förut omnämnda äldre fabriken, uppgått till den af Eders Kongl.

Maj:t föreslagna siffra, utan i allmänhet vexlat emellan 6 och 7 procent;

med anledning af hvilket allt Riksdagen, som ansett att skatten, särdeles i

början af författningens tillämpning, bör vara i möjligaste mån lindrig och

att den i § 2 föreslagna utbytessiffran 7 V2 procent är högre än hvad för närvarande

synts vara fullt billigt, funnit utbytet af råa betor lämpligen kunna

bestämmas till 6% procent, motsvarande en skatt af 10 öre per centner

afverkade betor, samt utbytet af torkade betor till 31 ''/4 procent, motsvarande

50 öre per centner betor.

Den i § 5 mom. 1 bestämda tid af 2 månader, hvarinom anmälan

skall ega rum i afseende å fabrik, som första gången efter den 1 Juli detta

år sättes i gång, har Riksdagen ansett kunna inskränkas till en månad, då

denna tid synes lemna rådrum nog åf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

att förordna angående den i § 6 föreskrifna besigtning; hvarjemte

Riksdagen, till lättnad för fabrikanten, velat medgifva att anmälan om sådana

mindre reparationer och förändringar, som under pågående betafverkning

erfordras, må inlemmas till kontrolltjenstemannen och att, så snart sådant

skett, den förändrade redskapen får användas.

Då Riksdagen ansett det fullständiga omnämnandet af den särskilda

för kontroll å tillverkningsafgifter inrättade byrå lämpligast få sin plats i

§ 13, liar Riksdagen vidtagit de redaktionsförändringar, som häraf föranledts

så väl i denna § som i den 8 och 9, hvilken sistnämnda derjemte med afseende

på dess innehåll förflyttats näst framför § 12.

Enär den bland ansvarsbestämmelserna i 25 § intagna föreskrift derom,

att fabrikant, som under 20 på hvarandra följande arbetsdygu i medeltal

per dygn afverka! mer än en femtedel utöfver hvad han hos Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i föreskrifven ordning anmält, genast skall

ställa fullgod säkerhet för det emot tillökningen svarande skattebeloppet,

synts Riksdagen riktigast hafva sin plats i § 10 (§ 9 i bilagda författningsforslag),

bar häraf föranledda förändringar skett i sistberörde § så väl som i

den 25:te. Derjemte har i § 10 en mindre omflyttning och ett förtydligande

tillägg ansetts böra göras.

Föreskriften att fabrikant skall i de fall, som i § 11 (§ 10 i bilagda

författaingsförslag) omförmälas, vara skyldig ersätta all den kostnad för kontrollen

vid hans fabrik under den tid betafverkning der icke egt rum, som

staten kan komma att vidkännas, har synts Riksdagen möjligen lemna

rum för olika uppfattning om hvad som i dylika fall skall anses utgöra

Bik, till Riksd. Prot. 1873. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

kostnaden för denna kontroll, hvarföre Riksdagen ansett lämpligare att, i

likhet med hvad i gällande bränvinstillverkningslag är stadgadt för enahanda

fall, föreskrifva, att fabrikanten under ofvanberörda förhållanden skall ersätta

arvode till uppsyningsmännen.

Då lokala hinder möjligen kunna möta för de råa betornas uppvägning

omedelbart före deras införande i skärmaskiner, der sådana användas, har

Riksdagen velat öfverlemna åt Eders Kongl. Maj:t att, der så är förhållandet,

i hvarje särskildt fall pröfva och för viss tid bestämma huru med iakttagande

af nödig kontroll må vid uppvägningen förfaras, samt härom gjort

tillägg till § 16 och i följd deraf jemväl i § 22 inrymt ansvarsbestämmelse

för öfverträdelse af sålunda meddelade föreskrifter.

Det i § 19 intagna åliggande för fabrikant att vidtaga sådana anordningar,

att den med betornas uppvägning sysselsatte kontrolltjenstemannen

är i möjligaste mån skyddad för väta, köld och drag, har Riksdagen trott

kunna borttagas, enär föreskriften synes väl obestämd och kontrolltjenstemannens

billiga anspråk härutinnan torde kunna anses tillbörligen tillgodosedda

genom det i §:n derjemte förekommande stadgande om skyldighet för

fabrikanten att i fabriken till kontrollpersonalens förfogande ställa ett behörigen

uppvärmdt och upplyst rum, beläget omedelbart invid vågen och så

inrättadt, att derifrån kan öfvervakas ej mindre vågen än inmatningen i rifeller

skärmaskinerna eller, i fabrik der torkade betor förarbetas, fyllandet af

urlakningskärlen.

Till vinnande af mera tydlighet har Riksdagen vid § 20 uti 1 mom.

blott intagit ansvarsbestämmelser för sådan oloflig hvitbetssockertillverkning,

hvilken består deri, att den skett utan tillståndsbevis, och i 2 mom. sammanfört

påföljden för den olofliga afverkning, som sker genom tillståndsbevisets

missbrukande, samt härvid ansett böterna för vårdslöshet vid hvitbetssockertillverkning

böra höjas till ett maximum af 500 R:dr. Deremot har Riksdagen

ansett den föreslagna särskilda påföljden för den, som med oloflig

sockertillverkning andra gången beträdes, eller förverkande af rättigheten att

hvitbetssockertillverkning i riket utöfva, böra ur författningen utgå, då stadgandet

härom lätt kan kringgås och det dessutom icke torde vara lämpligt

att hindra någon från att drifva ett i sig sjelf oskadligt yrke.

Då den olofliga afverkningens verkliga storlek naturligtvis är den rätta

grunden för beräknande af den tillverkningsafgift, som enligt § 20 skall erläggas,

har Riksdagen till 2 mom. i 21 § till dess fullständigande intagit

föreskrift, att tillverkningsafgiften för oloflig afverkning skall beräknas efter

denna afverknings verkliga storlek, der denna kan utrönas.

Enär den i § 23 omförmälda förbrytelse kan vara förenad med sådana

omständigheter, att den enligt strafflagen är belagd med svårare ansvar än

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

här sägs, har Riksdagen funnit nödigt att i paragrafen intaga föreskrift att,

i sådant fall, förbrytelsen skall efter strafflagen bedömas.

Den i § 24 stadgade särskilda påföljd, för den händelse oloflig afverkning

skett, äfvensom det i § 27 bestämda ansvar har synts Riksdagen böra

göras tillämpligt endast i fråga om förbrytelse af fabrikant eller den, som med

honom i afseende på straffpåföljd, jern likt 29 §, skall lika anses, hvarföre §§ 24

och 27 i sådan syftning omredigerats. Härjemte har det i §§ 27 och 28

stadgade minsta bötesbelopp blifvit till enlighet med strafflagens allmänna

föreskrift nedsatt till 5 R:dr.

I §§ 26 och 31 har Riksdagen i stället för der stadgade särskilda

ansvarsbestämmelser ansett hänvisningar böra lemnas till strafflagen, då de i

nyssberörda §§ afsedda förbrytelser och förseelser antingen äro hänförliga till,

eller närmast jemförliga med sådana, som i de åberopade ställena i strafflagen

omförmälas.

I afseende å straffpåföljden enligt § 30 för fabrikant, som gifver eller

erbjuder kontrolltjensteman gåfva, är Riksdagen af den åsigt, att endast i

fall afsigten med gåfvan är att förmå kontrolltjenstemannen att åsidosätta

sin pligt och densamma således är att anse såsom muta, straff för dess lemnande

eller erbjudande bör ifrågakomma. Deremot har särskild ansvarsbestämmelse

för kontrolltjensteman, som emottager gåfva eller muta icke ansetts

här erforderlig, då sådant ansvar finnes i strafflagen bestämdt.

För ernående af mera tydlighet och bestämdhet i de föreskrifter, som

uti § 29 förefinnas, har samma paragraf blifvit omredigerad, hvarvid Riksdagen

ansett böra dels noga angifvas de förbrytelser, för livilka fabrikant

skall ansvara äfven då de begås af arbetare eller annan vid hvitbetssockerfabrik

anställd person och hvilka äro af den beskaffenhet, att den deri delaktige

bör för delaktigheten straffas, dels ock bestämdt utsättas det straff,

som bör drabba den gerningsman, som ej är fabrikant, inen som egt kännedom

om gerningens brottslighet, och hvilket straff naturligtvis ej kan vara

annat än det, som för hufvudman i allmänhet är bestämdt.

Genom insättande af ordet fulla näst framför ordet “gäldande" i § 33

har likaledes blott större tydlighet åsyftats.

I fråga om rätt att åtala förbrytelser emot författningen, har Riksdagen

funnit sådan rätt endast böra medgifvas allmän åklagare.

Stadgandet i § 39, att författningen skall gälla äfven om sockertillverkning

af andra sockerhaltiga rotfrukter än hvitbetor, har Riksdagen ansett

böra uteslutas, af skäl att den beskattning, som år 1869 beslöts, icke

afsåg annat än sockertillverkning af hvitbetor och att § 2 i författningsförslaget,

hvari antages ett utbyte af 71/2 eller, enligt Riksdagens beslut,

6 1/4 procent, icke synes tillämplig för andra sockerhaltiga rotfrukter. Deremot

har Riksdagen under § 39 infört ett stadgande, afsedt att göra till
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

verkning af hvitbetssirup för eget husbehof skattefri, då Riksdagen velat

medgifva betodlare, att, om han så finner för godt, för eget behof förädla

sin råvara.

På grund af hvad sålunda blifvit an för dt har Riksdagen, som i öfrigt

bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag, antagit bilagda förslag till författning

angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket samt anhåller

härmed i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af detsamma,

täcktes i öfverensstämmelse dermed låta utfärda förordning i ämnet,

att gälla till allmän efterrättelse.

Slutligen har Riksdagen, som ansett särdeles önskvärdt att, vid en

ökad beskattning, någon lättnad kunde beredas hvitbetssockerfabrikant i afseende

å den honom, enligt § 9 i bilagda författningsförslag, åliggande skyldighet

att ställa fullgod säkerhet för så stort belopp, som efter den af honom

uppgifna medelafverkning per dygn fullt motsvarar tillverkningsafgift

för tvänne'' månader, funnit sig böra hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet

anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta tillse, huruvida någon lättnad

kunde beredas fabrikant af hvitbetssocker i afseende på hans skyldighet

att ställa säkerhet för skatten antingen genom beviljande af nederlagsrätt för

den tillverkade varan eller pa annat för statens rätt betryggande sätt, som

Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt, samt att Eders Kongl. Magt i sådant

fall ville för Riksdagen härom framlägga förslag.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 22 Maj 1873.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens muhrä. Skrifvelse, N:o 65,

21

Förslag

till

Förordning om beskattning af livitbetssockertillverkningen

i riket.

Artikel I.

Om skattens beräkning och erläggande.

§ I
För

all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1 nästkommande

Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande till

det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor enligt

den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall, i öfverensstämmelse

med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 15 Oktober 1869, denna

afgift till den 1 Juli 1876 utgöra eu femtedel af gällande tullsats för utländskt

råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln antagna

Holländska standard.

§ 2.

Det enligt § 1 beskattningspligtiga råsockret beräknas efter de för

tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att en centner råa (ej torkade)

hvitbetor antagas lemna ett utbyte af sex och ett fjerdedels skålpund och

en centner torkade hvitbetor ett utbyte af tretioett och ett fjerdedels skålpund

råsocker.

§ 3.

Inom fjorton dagar efter slutet af hvarje kalendermånad, under hvilken

afverkning af hvitbetor vid sockerfabrik egt rum, skall tillverkningsafgift,

beräknad efter vigten af de under samma månad, på sätt i § 16

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

sägs, till afverkning invägda hvitbetor, erläggas i landtränteriet i det län,

der fabriken är belägen.

§ 4.

Afskrifning eller återbetalning af tillverkningsafgiften eger icke rum i

anledning deraf, att de uppvägda hvitbetorna, eller deraf framställda fabrikater

blifvit skadade eller förstörda.

Artikel II.

Om anmälan till hvitbetssnekertillverkning ocb vissa andra fabrikantens åligganden

§

Mom. 1. Minst en månad innan fabrik för tillverkning af hvitbetssocker

första gången efter den 1 Juli innevarande år sättes i verksamhet,

skall fabrikanten till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i det län, der fabriken

är belägen, inlemna skriftlig anmälan, innehållande noggranna uppgifter

beträffande:

a) fabrikens belägenhet;

b) de särskilda till densamma hörande byggnader;

c) förvaringsrummen för så väl betor som de särskilda fabrikaterna;

d) de egentliga fabrikslokalerna;

e) de fasta apparater, som tjena till betornas tvättning, rifning eller

skärning samt torkning, der sådan användes, äfvensom till saftens utpressning

eller urlakning; och

f ) de kärl, som äro afsedda för saftens skedning och kokning, äfvensom

för klarning; skolande kannerymden af hvart och ett af dessa kärl derjemte

vara angifven.

Mom. 2. Vid denna anmälan skall vara fogad planritning öfver samtliga

fabrikslokalerna, å hvilken finnes tydligt angifvet hvarje lokals ändamål,

samt hvarest ofvannämnda apparater och fasta kärl äro uppställda.

Mom. 3. Alla inom fabriken sedermera vidtagna förändringar i afseende

å så väl de byggnader, lokaler, apparater och kärl, hvarom i nästföregående

mom. 1 sägs, som å uppställningen af dessa apparater och kärl,

skola likaledes, i den ordning och på sätt i mom. 1 och 2 af denna §

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65. 23

stadgas, hos Kong]. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande skriftligen anmälas.

Mom. 4. Anskaffas under pågående betafverkning nya dylika apparater

eller kärl eller förändras redan befintliga, må sålunda anskaffad eller

förändrad redskap inom fabriken användas, så snart skriftlig anmälan derom,

upprättad på sätt i nästföregående moment sägs och ställd till Ivongl. Maj:ts

Befallningshafvande blifvit till vakthafvande uppsyningsmannen aflemnad; och

åligger det uppsyningsmannen att sådan anmälan ofördröjligen till Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande insända.

§ 6.

Mom. 1. Då anmälan, som i nästföregående § omförmäles, skett, läte

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande genom sakkunnig person tillse, att anordningarne

inom fabriken äro författningsenliga och de lemnade uppgifterna

riktiga.

Mom 2. Uppmätning af pannor och andra fasta kärl företages likväl

endast, när särskilda omständigheter dertill föranleda, och vare i sådant fall

fabrikanten pligtig att ställa nödigt antal arbetare samt erforderliga målkärl

till besigtningsmannens förfogande.

Mom, 5. Yid den besigtning, som på grund af föreskriften i mom. 1

af denna § skall ega rum, åligger det fabrikanten att, på kallelse af besigtningsmannen,

sjelf eller genom ombud vara närvarande; och skall öfver förrättningen

föras protokoll i tvänne exemplar, som undertecknas ej mindre af

fabrikanten eller hans ombud än af besigtningsmannen. Det ena exemplaret

insändes af den sistnämnde till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och det

andra tillställes fabrikanten eller hans ombud.

§ <•

Å de i § 5 omförmälda fasta apparater och kärl skall fabrikanten låta

anbringa ordningsnummer, och å de sednare jemväl uppgift å kannerymden,

allt efter föreskrift, som vid den i § 6 stadgade besigtning meddelas. Sålunda

anbragta nummer och uppgifter skola af fabrikanten i behörigt skick

underhållas.

§ 8.

Anmälan, som i § 5 mom. 1, 3 och 4 föreskrifves, skal! inlemmas i

tvänne exemplar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

"Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

Sedan den i § G omförmälda besigtning blifvit verkställd, förses båda

exemplaren med Ivongl. Majrts Befallningshafvandes intyg derom, hvarefter

det ena exemplaret återställes till fabrikanten, som är skyldig att, när så

påfordras, hålla detsamma tillgängligt för vederbörande kontroll tjensteman,

och det andra insändes till den i § 13 omförmälda kontrollbyrå.

Detsamma gälle ock om den planritning, som i § 5 mom. 2 omförmäles.

§ 9.

Mom. ''/. Minst fjorton dagar innan fabrikant under något tillverkningsår,

hvilket räknas från och med den 1 September det ena till och med

den 31 Augusti det påföljande året, börjar utverkning af hvitbetor, skall

han hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skriftligen uppgifva:

a) stället, der afverkningen skall ega rum och dagen då den är ämnad

att taga sin början;

b) huruvida afverkningen skall fortgå natt och dag eller endast om

dagen;

c) huru stor vigt betor, råa eller torkade, som i medeltal är beräknad

att i dygnet afverkas;

d) Dd hvilken tid betafverkningen kan antagas komma att afslutas;

samt

e) hvilken tillverkningsmetod kommer att följas.

Mom. 2. Samtidigt med aflemnandet af förenämnda uppgifter skall

fabrikanten hos Kongl. Majrts Befallningshafvande ställa fullgod säkerhet för

så stort belopp, som efter den af honom uppgifna medelafverkning per dygn,

fullt motsvarar tillverkningsafgift för tvänne månader.

Mom. 5. Yarder den i nästföregående moment omnämnda säkerhet af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande godkänd och finnes ej heller i annat afseende

hinder för handteringens utöfvande möta, meddele Kongl. Majrts Befallningshafvande

fabrikanten tillståndsbevis för tillverkningens företagande.

Mom. 4. Inträffa, sedan den i mom. 1 omförmälda anmälan blifvit

inlemnad, förhållanden, som göra afvikelse i ett eller annat hänseende från

fabrikahtens hos Kongl. Majrts Befallningshafvande förut enligt denna §

gjorda uppgifter nödig, vare fabrikanten jemväl pligtig sådant ofördröjligen

hos Kongl. Majrts Befallningshafvande skriftligen uppgifva, samt att, då fråga

är om ökad afverkning per dygn, för det emot tillverkningen svarande

skattebeloppet ställa fullgod säkerhet, på sätt i inom. 2 stadgas.

Mom. 5. Har under tjugu på hvarandra följande arbetsdygn i medeltal

per dygn afverkats mer än en femtedel utöfver hvad beräknadt blifvit

uti

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd: Skrifvelse, $:o 65. 2S

uti den enligt mom. 1 eller 4 gjorda skriftliga anmälan, ställe fabrikanten

genast fullgod säkerhet för det mot den ökade afverkningen svarande skattebeloppet.

Mom. 6. De i mom. 1 och 4 föreskrifna uppgifter ingifvas i trenne

exemplar, af hvilka lvongl. Maj:ts Befallningshafvande behåller ett, öfverlemnar

ett till vederbörande öfverkontrollör för att af honom, efter derom

tagen kännedom, tillställas uppsyningsmänneu vid fabriken, samt öfversänder

det tredje, försedt med uppgift om den godkända säkerheten, då sådan erfordras,

till den i § 13 omförmälda kontrollbyrån.

§ 10.

Om afverkning af hvitbetor icke börjas inom fem helgfria dygn efter

den i fabrikantens anmälan uppgifna tid eller under den uppgifna tillverkningstiden

någon gång afbrytes längre än fem helgfria dygn, utan att vådeld

eller annan svår olyckshändelse dertill varit vållande, eller före den uppgifna

tiden afslutas, utan att detta minst åtta dagar förut blifvit hos lvongl.

Maj:ts Befallningshafvande anmäldt, vare fabrikant skyldig ersätta det till

uppsyningsmännen vid hans fabrik utgående arvode, för den tid betafverkning

der icke egt rum.

§ 11-

Mom. 1. Fabrikant åligger att öfver tillverkningens gång föra sådan

bok, att derur med lätthet kan inhemtas, huru mycket af särskilda sockerfabrikater

vunnits efter de vid fabriken afverkade betorna, äfvensom i öfrigt

sådana upplysningar erhållas, som för upprättande af en tillförlitlig statistik

öfver hvitbetssockerindustrien erfordras; och vare fabrikant skyldig ställa sig

till efterrättelse de föreskrifter i afseende å bokens anordning och förande,

som chefen för den i § 13 omförmälda kontrollbyrå meddelar.

Mom. 2. Nämnda bok skall, när helst så påfordras, hållas tillgänglig

för den öfverkontrollör, under hvars inseende fabriken är ställd.

§ 12.

Fabrikant ställe sig för öfrigt till efterrättelse hvad den här nedan i

§ 14 omnämnda ordningsstadga för hvitbetssockerfabrikerna om hans åliggande

innehåller, samt de föreskrifter öfverkontrollör i enlighet med densamma

meddelar.

Bih. till Riksd. Prof, 1876. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 llåft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

Artikel 111.

Om tillsyn vill livitliclssnrltHrfnbrik.

§ 13.

Öfverinseendet öfver hvitbetssockerbeskattningen i riket utöfvas af chefen

för den för kontroll å tillverkningsafgifter inrättade särskilda byrå.

§ 14-

Mom. 1. Närmaste kontrollen vid hvarje fabrik för tillverkning af

hvitbetssocker skall under inseende af en utaf Kongl. Maj:t tillförordnad

öfverkontrollör utöfvas af särskilde, vid fabriken anställde edsvurne uppsyningsman,

hvilka, så snart tillståndsbevis, hvarom i § 9 mom. 3 sägs,

blifvit fabrikant meddeladt, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande utses. I

fabrik, der afverkning af betor eger rum oafbrutet natt och dag, skola uppsyningsmännen

till antalet i allmänhet vara tro, men der afverkningen försiggår

endast om dagen, två. Uppsyningsmännens antal kan dock ökas

derutöfver, i fall omständigheterna någorstädes skulle göra en strängare

kontroll nödvändig.

Mom. 2. Der så lämpligen ske kan, uppdrages inseendet öfver flera

fabriker åt en gemensam öfverkontrollör.

Mom. 5. Ofverkontrollörers och uppsyningsmäns närmare åligganden

bestämmas i en af Kongl Maj:t utfärdad ordningsstadga för hvitbetssockerfabriker

i riket.

§ 15.

Mom. 1. Då uppsyningsman är i tjenstgöring, åtnjuter han af staten

fem Riksdaler om dagen i arvode samt resekostnadsersättning enligt ordningsstadgan.

Mom. 2. Ersättningen till Öfverkontrollör bestämmes af Kongl. Maj:t

efter omfattningen af hans göromål.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65. 27

Mom. 3. Fabrikanten vare skyldig att, så länge kontrollpersonalen

bör vid fabriken uppehålla sig, åt densamma i fabrikens omedelbara närhet

kostnadsfritt upplåta tvänne eller, i tall Kongl. Majrts Befallningshafvande

så finner nödigt, trenne eldade, städade samt med nödiga möbler och sängkläder

försedda boningsrum, samt att åt den eller dem bland namnda personal,

som sådant önska, anskaffa lämplig kost emot en ersättning af 1 K.di

50 öre om dagen för hvarje person.

§ 16.

I fabriker, der råa betor afverkas, uppvägas betorna af uppsyningsmännen

omedelbart innan de bringas i rif- eller skärmaskinerna samt i den

man afverkningen fortgår. I fabrik åter, hvarest torkade betor förarbetas,

uppvägas dessa vid införandet i den afdelning af fabriken, i hvilken uilakmngskärlen

finnas; dock eger Kongl. Maj:t att, i fall lokala hinder mota

för de råa betornas uppvägning omedelbart före deras inf oi ande i skai

maskiner, der sådana användas, i hvarje särskildt fall profva och för viss

tid bestämma, huru med iakttagande af nödig kontroll ma vid uppvagnmgen

förfaras.

§ 17-

A sön- eller helgedag emellan klockan 6 om morgonen och klockan

G om aftonen må uppvägning eller afvikning af betor å rif- eller skärmaskiner,

eller fyllning af urlakningskärl, icke ega rum.

§ 18.

“För betornas uppvägning vare fabrikant skyldig att anskaffa och underhålla

våg efter fastställd modell, äfvensom nödiga vigter. Vägen anbringas

i fabrik der råa betor afverkas, i närheten af rif- eller skärmaskinerna, samt

i fabrik, hvarest torkade betor förarbetas, vid ingången till den afdelning åt

fabriken, i hvilken urlakningskärlen äro uppställda, allt pa satt ofverkon 10 - lören eger närmare bestämma. Allt arbetsbiträde, som erfordras for betornas

framskaffande till och bortförande från vågen äfvensom for uppvagnm
-

sen, lemnas af fabrikanten.

o J

§ 19-

Fabrikanten åligger jemväl att i fabriken till kontrollpersonalens förfogande

ställa ett behörigen uppvärmd! och upplyst rum af minst

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens imdeud. Skrifvelse, N:o 65.

hVlket.„bör vfra belä8''et omedelbart invid vågen och så

imattadt, att derifrån kan ofvervakas ej mindre vågen än inmatningen i rife

ler skärmaskinerna, eller i fabrik, hvarest torkade betor förarbetas, fyllandet

af urlakningskärlen. Den närmare beskaffenheten af detta rum och de

stadgan detsamma bör af fabrikanten förses, bestämmes i ordnings
-

Artikel IT.

tiisTarsliestämmelscr.

§ 20.

• r * Mnm'' a H7ai’n Som utan tillståndsbevis af hvitbetor tillverkar socker

I,, forrn. skall, jemte erläggande af den i § 1 stadgade

tillverkaingsafgift, beraknad på sätt i § 21 sägs, bota första gången afgiftens

dubbla och andra gången dess fyrdubbla belopp; dock må böterna icke

understiga i förra fallet oOO och i det sednare 1,000 ll:dr. Skulle han

ytterligare blifva med _ sådan förbrytelse beträdd, erlägge den stadgade till°C

1 DÖte åtta »ånger dennas belopp, dock icke mindre än

Mom. 2 Hvad sålunda är stadgadt om den, som utan tillståndsbevis

? -Socker af bvhbetor, skall äfven gälla om den, som för sådant

damal i fabrik der dylik tillverkning på grund af tillståndsbevis bedrifts,

a urlaknmgskarl fyller, eller der råa betor för sockertillverkningen

omedelbart anvandas, i nf- eller skärmaskin olofligen inmatar hvitbetor,

idka, icke blifvit af vederbörande kontrolltjensteman uppvägda. Ådagalägga

omständigheterna att förbrytelsen skett utan uppsåt att begå skatteförsnillnmg,

bote den skyldige hvarje gång från och med 10 till och med 500

ii-dr, samt erlagge belöpande tillverkningsafgift.

§ -

Mom. 1. Har vid oloflig afverkning användts redskap, som kontrolltjensteman

medelst försegling eller på annat sätt försatt ur bruk, beräknas

till verkmngsafgiften efter den afverkning, som anses med samma redskap

kunnat astadkommas från den tid, då redskapens försegling eller annan till

förekommande af dess olofliga begagnande vidtagen anordning af kontroll
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65. 29

tjensteman sednast befanns i behörigt skick och till dess afverkningen upp

täcktes.

Mom. 2. Har åter den olofliga afverkningen under pågående lofgifven

tillverkning af hvitbetssocker verkställts med dervid begagnade redskap, beräknas

tillverkningsafgiften efter den olofliga afverkningens verkliga storlek,

eller, om den ej kan utrönas, efter den utverkning, som anses med samma

redskap kunnat åstadkommas från den tid, då redskapen finnes hafva sednast

varit för lofligt ändamål använd eller icke i verksamhet och till dess

upptäckten skedde.

Mom. 3. Vid oloflig utverkning i andra än nu sagda fall beräknas

tillverkningsafgiften efter den afverkning, som anses med den använda redskapen

kunnat under tre månader näst före upptäckten åstadkommas, sa framt

det ej styrkes antingen att en större afverkning verkligen skeft, eller att

afverkningen ej egt eller kunnat ega rum i sådan omfattning, som nyss är

sagdt, i hvilka fall beräkningen efter den förebragta bevisningen rättas.

§ 22.

Den, som under pågående lofgifven tillverkning af hvitbetssocker till

dervid begagnade rif- eller skärmaskin eller urlakningskärl framförer hvitbetor,

som icke blifvit af kontrolltjensteman uppvägda, böte, ändå att oloflig

afverkning ej följt, från och med 50 till och med 500 R:dr, der ej af omständigheterna

finnes, att framförandet icke skett i uppsåt att skatteförsnillning

begå. Lag samma vare om den, som, der särsldldt tillstånd till betornas

framförande, innan uppvägning skett, blifvit efter § 16 meddeladt, bryter

mot de såsom vilkor derför gifna föreskrifter.

§ 23.

9

Vidtager någon sådan åtgärd, hvarigenom vid betors uppvägning af

kontrolltjensteman mindre än dessas rätta vigt af vågen angilves, böte, ändå

att oloflig afverkning ej följt, från och med 50 till och med 500 R:dr, der

ej gerningen efter strafflagen är med högre straff belagd.

§ 24.

Fabrikant, som olofiigen öppnar eller borttager lås, eller bryter försegling

eller blystämpling, som kontrolltjensteman å redskap anbrngt till före
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

kommande af dess obehöriga begagnande, straffes enligt 10 kap. 21 §

strafflagen och vare, om oloflig afverkning skett, derjemte förfallen till ansvar,

enligt § 20 här ofvan.

§ 25.

Underlåter fabrikant hvad i § 9 mom. 5 stadgas, erlägge för hela

tiden till dess föreskrifven säkerhet ställes, dubbel tillverkningsafgift för den

afverkning, som med mera än en femtedel öfverstiger den enligt § 9 mom. 1

eller 4 uppgifna.

§ 26.

Derest fabrikant vägrar kontrolltjensteman eller den, som efter behörigt

uppdrag verkställer sådan besigtning, som i § 6 omförmäles, den handräckning

denne för tj enstens eller uppdragets fullgörande behöfver; straffes efter

10 kap. 23 § strafflagen. Söker fabrikant, genom undanhållande af handlingar

eller fabriksböcker eller på annat sätt, lägga hinder i vägen för vederbörande

kontrolltjensteman att sin tjenst utöfva vare lika ansedd.

§ 27.

Ofverträdes förbud, som i § 17 gifvet är, böte fabrikanten hvarje gång

sådant sker från och med 5 till och med 100 R:dr.

§ 28.

Uraktlåter eljest fabrikant något af hvad i denna författning eller

gällande ordningsstadga föreskrifves och för hvilket särskildt ansvar icke är

bestämdt, straffes med böter från och med 5 till och med 100 R:dr; och

ege Kongl. Maj:ts Befallningshafvande alltid att vid lämpligt vite honom

ålägga, att sin skyldighet genast eller inom utsatt tid fullgöra, eller ock att

låta betafverkningen tills vidare afbryta.

§ 29.

För förbrytelse, hvarom handlas i §§ 20, 22, 23 eller 24, äfven om den

af arbetare eller annan vid hvitbetssockerfabrik anställd person gjord är,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

ansvare fabrikanten, så framt ej omständigheterna ådagalägga, att den skett

utan hans vetskap och vilja. Pröfvas gerningsmannen hafva egt kännedom

om gerningens lagstridighet, vare dock äfven han till ansvar hunden, såsom

om han sjelf varit fabrikant. .. ,,

I fråga om delaktighet i förbrytelse, som har ofvan namnes, galle hvad

i 3 kapitlet strafflagen rörande delaktighet i brott i allmänhet stadgas.

§ 30.

Fabrikant, som sjelf eller genom annan åt någon vid hans fabrik anställd

kontroll tjensteman erbjuder muta, böte från och med 20 till och med

200 R:dr,

§ 31.

Skulle kontrolltj ensteman beträdas med att genom afsigtlig underlåtenhet

af sina tjensteåligganden, eller på annat sätt, hafva medvetet främjat

försnillning af den afgift fabrikant bör erlägga, straffes efter 2o kap. 10 &

strafflagen.

§ 32.

yårder till utrönande af förbrytelse emot denna författning undersökning

hos någon anställd mellan klockan 9 om aftonen och klockan 5 om

morgonen, men sådan förbrytelse ej upptäckt, böte förrättnmgsmannen från

och med 5 till och med 50 R:dr, der han ej finnes hafva till undersökning

haft giltig anledning.

Böter, som enligt denna författning ådömas, skola, om tillgång till

deras fulla gäldande ej finnes, förvandlas enligt allmän strafflag. Då tillverkningsafgift

jemte böter blifvit ådömd, må, der tillgång till afgiftén eller

någon del deraf saknas, böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall

den sakfällde i stället undergå motsvarande förvandlingsstraff.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens under d. Sk-ifoelse, N:o 65.

§ 34.

Af bötf; som enli§4 de,lna författning'' ådömas, tillfälle två tredjedelar

åklagaren och en tredjedel fattigkassan i den stad eller socken, hvari den

åtalade förbrytelsen blifvit begången. Finnes särskild angifvare, tage han

hälften af åklagarens andel. ’ 8

Artikel V.

föreskrifter rörande författningens rerkstalliglief.

§ 35.

Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande hålle hand öfver iakttagande

af hvad i denna författning är stadgadt.

§ 36.

Förbrytelser emot denna författning må endast af allmän åklagare

atalas. Angifvelse till åtal ma göras af en hvar, dock ej af barn emot

föräldrar ej eller af tjenstehjon, så länge de i tjensten äro, emot husbondefolk.

§ 37.

Mom R Allmänna åklagaren eger anställa undersökning för upptäckande

af förbrytelser emot denna författning, dock ej i lokal, som är inrättad

uteslutande till _ boningsrum, ej eller i hvitbetssockerfabrik, så länge

denna star under tillsyn af de i § 14 nämnde uppsyningsman, så framt ej

undersökningen blifvit af Kongl. Majrts Befallningshafvande anbefalld eller

af vederbörande kontrolltjensteman begärd.

, , .Sådan undersökning bör göras i tvärine vittnens närvaro

°-a forrattning''smannen) för att tillgodonjuta det skydd, som honom dervid

tillkommer, vid förrättningen på sig synbart bära påbjudet tienstetecken

eller, innan förrättningen företages, fullmakt eller förordnande uppvisa,

Mom. 3.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 65.

Mom. 3. Bor förrättningsmannen inom orten eller är der allmänt

känd, vare han frikallad från skyldigheten att sin behörighet sålunda

styrka.

Artikel Yl.

Allmänna bestämmelser.

§ 38.

Med fabrikant menas öfverallt i denna författning den, som, i egenskap

af eovare, innehafvare, disponent eller verkställande direktör, har högsta inseendet

öfver fabriks skötsel och till hvilken derföre det i § 9 mom. 3 omförmälda

tillståndsbevis är stäldt.

§ 39.

Denna författning skall icke ega tillämpning å sådan tillverkning af

sirup, som kan ega rum allenast för eget husbehof med användande af

hvitbetor, dem tillverkaren sjelf odlat.

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 12 lläft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.