Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition,'' ''angående upphäfvande af det stadgande uti presterskapets privilegier af den 16 Oktober 1723, enligt hvilket presterskapets samt akadernie-, gyrnnasiioch skolebetjentes, äfvensom deras enkors och omyndiga barns gårdar och lägenheter i städerna förklarats fria från borgerligt besvär och tunga.

1873-03-22 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1873:7, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition,'' ''angående upphäfvande af det stadgande uti presterskapets privilegier af den 16 Oktober 1723, enligt hvilket presterskapets samt akadernie-, gyrnnasiioch skolebetjentes, äfvensom deras enkors och omyndiga barns gårdar och lägenheter i städerna förklarats fria från borgerligt besvär och tunga.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Underd. Skrifvelse, N:o 7.

9

i

A’:© 7.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 Mars 1873.

— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga

Proposition,'' ''angående upphäfvande af det stadgande uti presterskapets

privilegier af den 16 Oktober 1723, enligt hvilket presterskapets

samt akadernie-, gyrnnasii- och skolebetjentes, äfvensom deras

enkors och omyndiga barns gårdar och lägenheter i städerna

förklarats fria från borgerligt besvär och tunga.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 4.)

S. A. K.

Uti nådig Proposition den 3 sistlidne Januari har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen för sin del måtte besluta, att stadgandet i 10:de punkten af

presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723, enligt hvilket, jemfördt med Kongl.

Kungörelsen den 6 April 1810, angående jemkning i Riksståndens privilegier, de

presterskapet samt akadernie-, gyrnnasii- och skolebetjente äfvensom deras enkor

och omyndiga barn tillhöriga gårdar och lägenheter i städerna, som af dem sjelfva

bebos, äro frie från borgerligt besvär och tunga, skall upphöra att vara gällande;

dock att sådant icke må leda till rubbning i den privilegiirätt, som tillkommer

ecklesiastike personer eller deras enkor och omyndiga barn i afseende å de

gårdar och lägenheter i städerna, hvilka af dem för närvarande innehafvas.

Bill. till Riksd. Prot. 1673. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 8.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har Riksdagen för sin del bifallit;

hvilket Riksdagen härmed får i underdånighet tillkännagifva.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 22 Mars 1873.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 Mars 1873.

— — — — Andra Kammaren den 22 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om ändring i gällande bestämmelser rörande

ersättning till vittnen i brottmål.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 6.)

S. A. K.

Hos Riksdagen har framställning blifvit gjord, åsyftande utsträckt skyldighet

för staten att ersätta vittnen i brottmål.

Då lagstiftningen genom Kongl. Kungörelserna den 20 November 1845 och

O ö O O o

den 23 Mars 1858 redan i princip erkänt statens skyldighet att i brottmål godtgöra

de vittnen, hvilkas besvär och kostnader äro af mer afsevärd beskaffenhet,

torde denna princip icke utan mycket talande skäl böra i något fall öfvergifvas.

Det må vara sannt, att de så kallade »gröfre» brotten icke kunna utan stor våda

för rättstillståndet lemnas obeifrade, och att möjligheten att få den, som gjort sig

till ett sådant skyldig, öfverbevisad knappast kan för högt skattas. Men otvifvelaktigt

lärer också vara, att många andra förbrytelser t. ex. lurendrejeri, oloflig

tillverkning och försäljning af bränvin, skogsåverkan å kronans mark m. m., hvilka

kunna demoralisera en hel befolkning, ofta äro för samhällsordningen lika skad
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.