Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, med anledning af Kongl. Maj-ts nådiga Proposition angående inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom.

1873-05-22 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1873:77, Skrifvelse, med anledning af Kongl. Maj-ts nådiga Proposition angående inrättande af elementarskolor för qvinlig ungdom.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens under/!. Skrifvelse, N:o 77.

väl för påbörjande redan nästa år af de i förslaget åsyftade angelägnaste arbetena

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning om

anslag af allmänna medel till belopp af åtminstone 200,000 R:dr att ställas till

Eders Kongl. Maj;ts disposition under år 1874.

Behofvet af kraftiga och skyndsamma åtgärder för ökad hospitalsvård för sinnessjuke

har synts Riksdagen till fullo ådagalagdt. Om derför, såsom önskvärdt varit,

något eller några af de utaf Serafimerordensgillet antydda byggnadsförslagen varit af

Eders Kongl. Maj:t pröfvade, skulle Riksdagen icke tvekat att redan nu bevilja de

för byggnadsarbetenas påbörjande erforderliga medel, men då Eders Kongl. Maj:t ännu

icke tagit denna vigtiga angelägenhet under nådigt öfvervägande, föranlåtes Riksdagen

nu endast anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta uppgöra en fullständig plan för

ett tillfredsställande ordnande af hospitalsvården i riket samt till nästa Riksdag göra

den nådiga framställning i ämnet, hvartill omständigheterna må finnas föranleda.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 22 Maj 187 3.

N:o 77.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 Maj 1873.

__ — — — Andra Kammaren den 22 Maj 1873.

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, med anledning af Kongl. Maj-ts

nådiga Proposition angående inrättande af elementarskolor

för qvinlig ungdom.

(Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 2.)

S. A. K.

I underdånig skrifvelse den 16 Juni 1866 gjorde Rikets Ständer underdånig

framställning derom, att Eders Kongl. Maj:t måtte, på sätt lämpligast pröfvades, L

opaginerad Kontrollera mot PDF

Biksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

i

utreda och undersöka dels i hvilken mån offentliga läroanstalter för qvinlig ungdom

kunde anses ytterligare böra på det allmännas bekostnad upprättas, och dels huru, i

sådan händelse, dylika anstalter borde organiseras, samt att Eders Kongl. Maj:t

täcktes för en kommande Riksdag låta framlägga den utredning, soin sålunda kunde

i frågan vinnas, jemte de förslag som deraf kunde föranledas.

Sedan Eders Kongl. Maj:t uppdragit verkställandet af den utaf Rikets Ständer

begärda utredningen åt en särskild komité, och denna den 18 November 186 8

afgifvit underdånigt betänkande, har Eders Kongl. Maj:t, efter öfvervägande af hvad

i detta ärende förekommit och på de grunder, som äro omförmälda i ett Riksdagen

jemväl tillhandakommet utdrag af det inför Eders Kongl. Maj:t i Stats-Rådet den 3

Januari innevarande år hållna protokoll öfver ecklesiastikärenden, uti nådig proposition

af den 30:de i sistnämnde månad föreslagit Riksdagen:

att på statsverkets bekostnad må inrättas till en början fyra offentliga elementarskolor

för qvinlig ungdom, belägna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping,

och afsedda att efter behof utvidgas, dock under vilkor att dessa kommuner förbinda

sig att, så länge skolorna fortgå, på egen bekostnad anskaffa och underhålla för dem

erforderliga och lämpliga lokaler med passande platser för lärjungarnes vistelse i

fria luften under fristunderna;

att för hvarje af nämnda skolor, hvilka till en början komme att omfatta ej

flera än tre klasser, beviljas ett årligt anslag af 5,000 riksdaler, att användas i

öfverensstämmelse med den stat, som enligt nyssberör«|i statsrådsprotokoll är föreslagen;

att ordinarie lärare eller lärarinna, som fullgjort vilkoren för kompetens till

lektors- eller adjunktsbefattning vid elementarläroverken, må, i likhet med hvad för

adjunkter vid sistnämnda läroverk är stadgadt, ega att, efter viss tids för nit och

skicklighet vitsordad tjenstgöring, åtnjuta rätt till löneförhöjning;

att föreståndarinna må, efter tio års lika vitsordad tjenstgöring, erhålla tillökning

i lönen med 500 riksdaler, och derefter, om hon fullgjort ofvannämnda kompetensvilkor,

åtnjuta samma rätt till löneförhöjning, som i nästföregående moment omförmäles,

dock så att lönen icke må öfverstiga 3,000 riksdaler; samt

att för berörda ändamål under riksstatens åttonde hufvudtitel samt rubrik.

''»elementarskolor för qvinlig ungdom», näst efter anslaget till »seminarium för bildande

af lärarinnor», uppföres ett nytt reservationsanslag å tillhopa 20,000 riksdaler,

hvaraf möjligen uppkommande besparingar må användas till sådana nödiga utgifter för

elementarskolorna, som icke af dem kunna eller af kommunerna böra bestridas.

I afseende på önskvärdheten deraf, att god och grundlig elementar-undervisning

må så allmänt som möjligt komma den qvinliga ungdomen till godo, instämmer

Riksdagen i de åsigter, som finnas uttalade i bilagan till Eders Kongl. Maj:ts nådiga

proposition och i förut nämnda komiterades betänkande.

Vid pröfhingen af den nådiga propositionen har Riksdagen likväl funnit skäl

iäll betänkligheter i afseende på beskaffenheten af de nu föreslagna skolorna. Dessa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

skulle omfatta endast tre klasser, ock intagningsåldern utgöra 9 år, hvadan barnen

redan vid 12 års ålder skulle afsluta sin skolkurs. Riksdagen fruktar, att de kunskaper,

som

komma att medföra verkligt gagn för eleverna efter deras utträde ur skolan. Visserligen

äro dessa skolor afsedda att efter behof utvidgas, men då en sådan utvidgning

göres beroende af den erfarenhet, som framdeles komme att vinnas rörande omfattningen

och beskaffenheten af det gagn, som sådana anstalter kunde medföra, torde

en tillökning med flera klasser ej allt för snart komma i fråga, hvadan den af Riksdagen

påpekade olägenheten länge nog skulle komma att ega rum.

Vida mer maktpåliggande är likväl det spörsmålet, huruvida staten bör anses

ega förbindelse att ensam bekosta den qvinliga undervisningen, och om denna bör

vara kostnadsfri.

Af ålder har väl i vårt land den högre undervisningen för den manliga ungdomen

meddelats nästan uteslutande på statens bekostnad i af denne inrättade läroverk,

och det kan ej förnekas, att denna anordning medfört åtskilliga fördelar. I

samma mån som välståndet i landet ökats, har likväl tilloppet i de offentliga skolorna

blifvit så stort, att statens omkostnader för dessa skolor i betydlig grad ökats,

och det hai delfin u satts i fråga, huruvida icke de föräldrar, som befinna sig i goda

ekonomiska vilkor, borde anses pligtiga att mer än hittills deltaga i omkostnaderna

för sina barns undervisning''.

Riksdagen anser sig iok# böra afgöra huruvida dessa yrkanden stödja sig på

tillräckliga grunder, men tillåter sig erinra derom, att, så vidt Riksdagen har sig

bekant, uti intet annat land kostnadsfri undervisning meddelas i samma utsträckning

som hos oss.

f 1 fråSa :"ller om den qvinliga undervisningen har någon grundsats i detta afseende

icke kunnat blifva fastställd, emedan ännu inga åtgärder från statens sida blifvit vidtagna

för att i vidsträcktare män se denna undervisning till godo. Så mycket angelägnaxe

blifver det derför, att de första stegen i denna riktning äro väl öfverlagda,

så att ett fortskridande på den en gång beträdda vägen må kunna ske utan för stora

olägenheter.

^ Olika åsigter hafva yppat sig derom, huruvida staten har samma förpligtelse!''

med afseende på den qvinliga som på den manliga ungdomens bildning. Riksdagen

för sin del anser förbindelserna i förra afseendet vara större, derför att staten mer

tager mannens verksamhet i anspråk än qvinnans, och fruktar för den skull, att Eders

Kongl. Maj:ts nådiga proposition innehåller ett vidsträcktare erkännande af statens

skyldighet att vidkännas uppoffringar för qvinnans bildning, än landet kan och bör

åtaga sig.

Hade staten en gång börjat upprätta och ensam underhålla offentliga flickskolor.

så blefve en återgång svår, om ej omöjlig. Anspråk skulle framträda, som

f

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 77.

9

det blefve omöjligt att tillfredsställa, fastän rättvisan fordrade, att den ena orten

erhölle en skola lika väl som den andra.

Ehuru Riksdagen af dessa skäl ej anser sig böra bifalla upprättandet af flickskolor

på det sätt, som af Eders Kongl. Maj:t blifvit föreslaget, anser Riksdagen likväl

sjelfva saken vara i hög grad behjertansvärd, och att för den skull staten borde

uppmuntra till inrättande af goda undervisningsanstalter för qvinnor genom att under- - stödja sådana läroverk. Detta skulle, enligt Riksdagens mening, bäst kunna ske på

det sätt, att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de åsigter, som af komiterade

uttalats, staten samverkade med kommunerna för ändamålets vinnande. De bidrag

som staten åtoge sig att lemna, torde då lämpligen böra gifvas under vissa vilkor

rörande skolornas omfång, lärares och lärarinnors kompetens, skolafgifternas maximibelopp,

frie elevsplatser, rättighet för staten att utöfva kontroll öfver de särskilda skolornas

verksamhet m. in., hvilka bestämmelser likväl enligt Riksdagens tanke ej borde

gå derhän, att kommunernas rätt att organisera dessa skolor efter sina behof träddes

för nära.

På sådant sätt blefve det enligt Riksdagens öfvertygelse möjligt att lättare

och snarare få goda qvinliga bildningsanstalter upprättade öfverallt i landet, än om

staten ensam åtoge sig att successivt anordna sådana. Åtskilliga kommuner hafva

utan något statsunderstöd ådagalagt ett verksamt nit för den qvinliga undervisningens ,

befrämjande. Vissheten om att erhålla ej obetydliga bidrag af allmänna medel skulle

utan tvifvel stegra ifvem att erhålla en väl ordnad undervisning för flickor.

Men framför allt bör, enligt Riksdagens åsigt, staten underlätta kommuners

äfvensom enskildas bemödanden för den qvinliga undervisningens befrämjande, genom

att i vidsträcktare omfattning sörja för lärarinnors bildande. För denna ytterst vigtiga

angelägenhet anser nemligen Riksdagen, att hittills uträttats mindre, än som ensidigt

varit. Väl anslogs vid Riksdagen 1859—1860 erforderliga medel till inrättande af

ett seminarium för bildande af lärarinnor, hvilket läroverk 1861 började sitt arbete

och sedan dess på ett tillfredsställande sätt verkat för sin uppgift att förse familjer och

enskilda skolor med lärarinnor, hvilka ega ett högre mått af kunskaper, än som folkskolelärarinne-seminarierna

kunde meddela. Men enligt hvad Riksdagen erfarit, har antalet

af de unga qvinnor, som utgått från detta i sitt slag enda läroverk i vårt land,

icke varit tillräckligt att ens fylla det behof af så qvalificerade lärarinnor, hvilket

hittills visat sig. In mindre skall detta blifva möjligt, om ett större antal flickskolor

inrättas, af hvilkas lärarinnor kräfvas större kunskaper och pedagogisk skicklighet.

På grund häraf har Riksdagen icke ansett sig kunna bifalla Eders Kongl.

Maj:ts nådiga proposition i detta ämne, men deremot beslutit att hos Eders Kongl.

Maj:t i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för näst sammanträdande

Riksdag framlägga nådigt förslag i hvad män och under hvilka vilkor staten

må understödja af kommuner upprättade undervisningsanstalter för qvinlig ungdom och

Bih. Ull Biksd. Prof- 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. U Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 78.

i sammanhang dermed om vidtagande af de ytterligare åtgärder, som kunna erfordras

lör bildande af lärarinnor.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 22 Maj 1873.

N:o 78.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 Maj 1873.

— — — —■ Andra Kammaren den 23 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om förändringar i de'' vid meddelande

af tillåtelse för utländing att här i riket förvärfva

och besitta fast egendom, eller idka bergsbruk m. m. hittills

följda grundsatser.

(Andra Kammarens Tillf. Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 27 samt Första Kammarens

Tillf. Utskotts (N:o 3) Betänkande N:o 8 och Utlåtande N:o 12.)

S. A. K.

Uti flera, inom Riksdagens båda Kamrar väckta, motioner har uppmärksamheten

fästats å de vådor, som, efter motionärernes förmenande, kunde föranledas deraf,

att utländingar, utan att i riket sig bosätta och blifva svenska medborgare, få med

Kongl. Majtts tillåtelse förvärfva och besitta fast egendom, idka bergsbruk m. m.,

hvilken åsigt motionärerne hufvudsakligen grundat på nedannämnda förhållanden:

Sedan genom Kongl. Kungörelsen den 3 Oktober 1829 förklarats, att utländsk

undersåte, som icke erhållit svensk medborgarerätt, icke är berättigad att i riket förvärfva

och besitta fast egendom, utan att dertill hafva undfått Kongl. Maj:ts nådiga

tillåtelse, samt att i följd deraf uppbud och fasta å egendomen ej må utländsk man

beviljas; så hade under den derefter förflutna tiden till år 1860 dylika tillåtelser icke

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.