Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, om åtgärders vidtagande för bevakande af Statens rätt och fördel i afseende å de egendomar i Norrbottens lån, livilka benämnas »Gellivaraverken.»

1873-05-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1873:85, Skrifvelse, om åtgärders vidtagande för bevakande af Statens rätt och fördel i afseende å de egendomar i Norrbottens lån, livilka benämnas »Gellivaraverken.»

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 85.

15

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 Maj 1873.

— — — — Andra Kammaren den 24 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om åtgärders vidtagande för bevakande af

Statens rätt och fördel i afseende å de egendomar i Norrbottens

lån, livilka benämnas »Gellivaraverken.»

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 24 och Första

Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 11.)

S. A. K.

Hos Riksdagen har fråga blifvit väckt derom att Riksdagen måtte i underdånig

skrifvelse anhålla, det Eders Kongl. Maj:t, täcktes låta vidtaga skyndsamma

och kraftiga åtgärder för bevakandet af tätens rätt och fördel i afseende å de

egendomar i Norrbottens län, som förut innehafts af «The New Gellivara Company

Limited.»

Under behandlingen af denna fråga har i betraktande kommit, hurusom Rikets

Ständer redan den 5 Oktober 1860 uti underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t

hemställt att, då lämpligaste sättet för landets uppodling i sammanhang med skogens

behöriga vårdande syntes vara att lemna allmogen tillfälle till nybyggens

anläggande, men, beträffande Norrbottens län hvarken de för enskilde eller bolag

derstädes utfärdade privilegier om jord, till uppodling under frälsemannarätt, och om

skogen, dels till kolning för jernverken och dels till stockfångst för sågverken, ej

heller de i sednare tider meddelade nådiga föreskrifter rörande stockfångst-skogarne,

i Rikets Ständers tanke, vore för befordrande af landets uppodling och hemmans
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 85.

anläggningar ändamålsenliga eller öfverensstämmande med föreskrifterna i 77 § af

nu gällande Regeringsform, Kongl. Maj:t till förekommande deraf att icke äldre,

af en eller annan grund förfallna privilegier måtte lägga hinder i vägen för de

anstalter, som för nämnda ändamål kunde finnas vara med det allmänna bästa

mest förenliga, måtte vidtaga sådan åtgärd, att alla om jord, skogar och stockfångst

till sågverken inom Norrbottens län utfärdade privilegier blexve till deras

gällande kraft så fort som möjligt pröfvade, på det att hvad som ej med rätt

innehades måtte till Kronans fria disposition återfalla; hvarefter uppå Kongl. Maj:ts

nådiga befallning, dels Kammar-kollegium genom underdånigt utlåtande den 20

December 1864 dels ock den för ordnandet af de Norrländska skogsförhåilandena

tillsatta komité, likaledes genom underdånigt utlåtande den 21 December 1870, i

detta ämne sig yttrat och dervid uttalat följande åsigter, nemligen:

a) i fråga om de egoområden, under munn af Meldercreutska och Hermelinska

odlingsdistrikten, som med hufvudsakligt syfte på bergverksnäringens uppmuntran

och förkofran vid Meldersteins bruk och underlydande masugnar, genom skärskilda

privilegier blifvit till uppodling upplåtna: att, till följd af eftersatt berghandtering

samt försummade odlings- och byggnadsskyldigheter, vilkoren i privilegierna

icke biifvit fullgjorda, samt att, såsom följd häraf, såväl frälse-och säterifriheten som

all vidare besittningsrätt till nyhemman redan längesedan vore af privilegii-innehafvarne

förverkad; hvadan hemstäldt blifvit, att en noggrann och fullständig undersökning

på stället måtte varda genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg

företagen på alla ofvanförmälda verk tillhörande hemman och nybyggen, till utrönande,

dels hvilka vore i förhållande till sitt mantal och ränta behörigen uppodlade

och bebyggda, dels hvilka vore öde, och dels hvilka hemman och nybyggen

år 1804, då privilegiifriheten för Meldercreutska distriktet upphörde, icke varit i

förhållande till sitt ursprungliga mantal uppodlade och bebyggda, utan nödgats

undergå förmedling, samt att, sedan en sådan undersökning så i ena som i andra

afseendet försiggått, frågan om upphörande af den förunnade frälse- och säterifriheten

samt återgång till Kronan af ej mindre de öde leinnade och inom privilegiitiden

ej fullbordade eller förmedlade, än ock öfriga för bruksrörelsen nu ej använda

hemman måtte i laga ordning mot pri vilegii-inneh afvara e väckas;

b) beträffande Gell i vara verken tillydande Korpfors och Rensundsfors jernverksanläggningar

med dertill anslagna skogar, å hvilka privilegier blifvit utfärdade genom

Kongl. Brefven den 12 Mars och den 22 Juli 1828 samt Bergs-koliegii resolutioner

den 31 Mars och den 25 Augusti samma år: att enär Korpfors masugn och

Rensundsfors stångjernsverk, hvilka bort, vid privilegiets förlust, inom 1863 års utgång

vara behörigen uppförda, hvarken derförinnan ej heller sedermera blifvit uppförda

och kommit till stånd, privilegii-innehafvaren vid slikt förhållande förverkat

all vidare besittningsrätt till de förenämnda jernverk för nödig kolfångst tilldelade

nybyggen; i anledning hvaraf likaledes hemställts att frågan om deras indragning till

Kronan

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 85.

Kronan måtte i laga ordning emot privilegii-innehafvarne väckas samt den å nybyggena

befintliga skog under tiden varda för annat nyttjande än till husbehof

under förbud ställd; samt

c) angående Gellivaraverken tillhörande Awafors masugns och Hvitåfors

bruks koldistrikts skog, hvarå privilegier blivit utfärdade genom Kong!. Brefven

den 22 Mars 1827 och den 22 Juli 1828 samt Bergs-kollegii resolutioner den 11

December 1827 och den 25 Augusti 1828: att, enär masugnen vid Awafors blifvit

nedlagd och jerntillverkningen vid Hvitåfors stångjernshammare upphört, det skogsanslag,

som uteslutande till kolfångst för dessa verk blifvit på ofvannämnda skogstrakter

upplåtet, borde, efter skeende undersökning tillika, huruvida alla å förstnämnda

skogstrakter till odling tjenliga lägenheter, enligt privilegierna blifvit till

nybyggen anlagda och bebyggda, med stöd af de i privilegierna intagna vilkor för

skogstrakternas upplåtande uteslutande för bruksdriften samt föreskrifterna i Kongl.

Förordningen den 17 December 1766 och Kammar-kollegii Kungörelse den 18

Juli 1821 till Kronan indragas;

Och har Kongl. Maj:t, vid föredragning af detta ärende den 19 April 1872,

i nåder förklarat, att den af Riksdagen ifrågasatta pröfning af berörda privilegier

icke borde omedelbart hos Kongl. Maj:t ega rum, men att det vore lämpligt om

de af Kammar-kollegium och förenämnda komité gjorda hemställanden och förslag

i afseende å omförmälda privilegier blefve tagna under öfvervägande vid de i orterna

förefallande afvittringar och dylika förrättningar, der privilegiernas utsträckning

och fortfarande bestånd kunde ifrågakomma; hvarföre ock Kongl. Maj:t förordnat,

att Kammar-kollegii och skogskomitéens betänkanden skulle till trycket befordras,

för att derefter genom Länsstyrelsens försorg utdelas till de personer, som vid

nyssnämnda slags förrättningar kunde hafva att såsom kronoombud bevaka Kronans

rätt och bästa samt tjena dem till ledning och upplysning i afseende å den talan

de i sådan egenskap hade att föra; varande derjemte angående dessa så kallade

Gellivaraverken upplyst, att desamma, sedan de flera gånger ombytt egare, under

förra årtiondet öfvergått till Engelska bolaget »The Gellivara Company Limited,»

som erhållit laga fasta å egendomarne, hvarefter nämnda bolag den 30 December

1867 af Rådstufvurätten i Luleå blifvit försatt i konkurstillstånd, och egendomarne

försålts å konkursauktion inför Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens

län den 20 November 1869, samt för 775,000 R:dr R:mt inropats af ett

nytt engelskt bolag under namn af »The new Gellivara Company Limited,» hvilket

åter den 15 Februari 1872 öfverlåtit desamma till storbritanniske undersåten

bankiren Giles Loder, som numera, efter att hafva erhållit Kongl. Maj:ts nådiga

tillstånd att i riket besitta fast egendom, lärer vunnit lagfart å och innehafva ifrågavarande

egendomar.

Vid Kongl. Maj:ts nyssberörda nådiga förklarande, att det skulle ankomma på

vederbörande kronoombud vid de i orterna förekommande afvittrings- och dylika

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Håjt. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 85.

förrättningar att bevaka Kronans rätt och bästa i afseende på Gellivaraverken,

tillåter sig Riksdagen i underdånighet erinra att, hvad afvittringarne angår, dessa

förrättningar redan blifvit afslutade inom samtliga socknarne i Norrbottens läns

kustland, hvaraf följer, att Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift om de åligganden, som

med hänsyn till förevarande fråga borde tillkomma vederbörande kronoombud vid

afvittringsförrättningarne, endast kan ega tillämpning i fråga om afvittringarne i

Luleå lappmark och de derstädes belägna till Gellivaraverken hörande egoområden;

och att, efter hvad kändt är, afvittringarne inom nämnda lappmark ännu icke ens

tagit sin början, och således antagligt är, att en längre tidrymd kommer att förflyta

innan ifrågavarande förrättningar hinna inom denna ort afslutas, och då åtminstone

tvifvelaktigt kan vara, huruvida de underordnade tjensteman, hvilka vid afvittringarne

och andra förrättningar i orterna, såsom syner och besigtningar m. in. hafva att

bevaka Kronans rätt och bästa, i allmänhet kunna antagas besitta de insigter, som

erfordras för att uti frågor af så invecklad beskaffenhet, som de här förekommande,

bestämma om och i hvad mån, för hvarje särskildt fall, de af Kammar-kollegium

och skogskomitéen uttalade åsigter och hemställanden ega tillämplighet; lärer

med fog kunna ifrågasättas, huruvida icke, med afseende å de upplysningar, som

rörande Gellivai averkens tillstånd och förvaltning numera vunnits, det allmännas

intresse kräfver vidtagande af skyndsammare och mera verksamma åtgärder än de

som kunna ifrågakomma i sammanhang med ofvannämnda förrättningar. Enligt

Riksdagens förmenande skulle det med förevarande frågas väckande afsedda syftemål

på verksammaste sätt befordras, derest åt Advokatfiskals-embetet i Kammarkollegium

uppdrages att öfvervaka verkställigheten af den eller de utaf bemälte

Kollegium och skogskomitéen gemensamt tillstyrkta åtgärder, som Eders Kong],

Maj:t kunde finna påkallade å ena sidan af omtanken för statens rätt och bästa i

afseende på Gellivaraverken, men äfven å andra sidan af åtskilliga i denna fråga

förekommande grannlaga förhållanden, hvilka icke torde böra förbises, såsom att

Gellivaraverken för närvarande innehafvas af en främmande makts undersåte, hvilken

likasom hans fångesman, det engelska bolaget ''The new Gellivara Company

Limited,» förvärfvat egendomarne under iakttagande af de uti landets lagar påbudna

former, att visshet saknas huruvida Gellivaraverkens egare haft kännedom om

de för dessa verk egendomliga förhållanden, i kraft hvaraf staten kunnat uppställa

återvinningsanspråk på en del af dessa egendomar, och om dessa anspråks möjliga

utsträckning, och ändtligen att nuvarande innehafvare, med afseende å den korta

tid, som förflutit sedan han kommit i besittning af egendomarne, icke kunnat, äfven

om han velat, fullgöra de eftersatta odlings- och byggnadsskyldigheterna eller

andra vid privilegiernas åtnjutande fastade vilkor m. m. — hvilka omständigheter

torde ur billighetens synpunkt böra mana till varsamt tillvägagående i förevarande

fråga.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Riksdagen i underdånighet anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes, på sätt och till den omfattning som Eders

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 86.

Kongl. Maj:t kan finna lämpligt, inhemta upplysningar rörande Gellivaraverkens

nuvarande tillstånd och förvaltning, och derefter taga i nådigt öfvervägande huruvida

dessa upplysningar må anses, utöfver hvad Kongl. Maj:t härutinnan redan förordnat,

påkalla ytterligare åtgärder i sådant syfte, som till bevakande af det allmännas

rätt och bästa Kammar-kollegium och förutnämnda komité i deras ofvan

åberopade underdåniga utlåtanden sammanstämmande förordat.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 24 Maj 1873.

\:o SO.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 Maj 1873.

— — — -— Andra Kammaren den 24 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets

inkomster.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 och Memorial N:o 109 samt Bevillningsutskottets

betänkande N:o 15).

S. A. K.

Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 14 sistlidne Januari till Riksdagen

aflåtna nådiga Proposition angående statsverkets tillstånd och behof, har i afseende

å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid, nästa statsreglering omfattar,

eller år 1874 och intill dess ny statsreglering derefter vidtager, äfvensom beträffande

andra i- sammanhang dermed stående frågor, Riksdagen fattat de beslut, hvarom

här nedan i underdånighet förmäles.

Hvad först angår förslagspriset å Kronans spanmål för nämnda statsreglering

så har Riksdagen, på sätt Eders Kongl. Maj:t behagat föreslå, beslutit, att det
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.