Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående rättighet för kronofogde att vid indrifning af resterande kommunalutskylder anlita fjerdingsman.

1873-05-24 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1873:95, Skrifvelse, angående rättighet för kronofogde att vid indrifning af resterande kommunalutskylder anlita fjerdingsman.

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 95.

X:o 93.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 Maj 1873.

— — Andra Kammaren den 24 — _

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående rättighet för kronofogde

att vid indrifning af resterande kommunalutskylder

anlita fjerdingsman.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.)

S. A. K.

a oiEMigt } Kong], Förordningen om kommunalstyrelse pålandet

en 21 Mars 1862, sådan denna paragraf lyder i Kongl. Kungörelsen den

29 Juni 1866, eger kronofogde att vid indrifvandet af resterande kommunalutskylder

»såsom uppbördsprovision jemväl uttaga hos den restskylige

tre procent af det resterande beloppet.» I följd af detta stadgande

natva stridiga meningar uppstått, huruvida, när indrifning af sådana medel

sker genom utmätning, kostnaden för utmätningen bör gäldas af den

restskyldige. eller anses godtgjord ined de tre procent, som i uppbördsprovismn

tillfalla kronofogden. Hvilkendera meningen som än vinner

tillämpning, blir följden deraf hård och betungande, i ena fallet för en

mängd obemedlade kommunmedlemmar, som, mindre af tredska än i sakDfi

a. kontanta medel, restera med liqvid för sina kommunal
utskylder,

och i det andra för länsmännen, hvilka i allmänhet få sig uppdraget

aft verkställa dylika utmätningar och som då, utan all ersättning,

måste

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 95.

25

måste vidkännas kostnaderna för en mängd sådana förrättningar. Olägenheterna

så i ena som andra afseendet synas Riksdagen kunna i betydlig

mån förringas, om, för indrifning af resterande kommunalutskylder

— likasom det för indrifning af resterande krono-utskylder och andra

krono-uppbördsmedel är medgifvet i 6 § af Kongl. stadgan angående fjerdingsmän

den 1 Juni 1850 — blefve tillåtet att fjerdingsmännen finge

för indrifningen anlitas. De fall der utmätning komme i fråga blefve då

sannolikt ett vida mindre antal än som nu är förhållandet, enär fjerdingsmännen,

hvar inom sitt mindre distrikt, vida lättare än länsmännen inom

deras större tjensteområden blefve i tillfälle att på lämpligt sätt indrifva

medlen, utan anlitande af utmätningsåtgärd; och då fjerdingsmannabefattningen,

enligt nämnda stadga, är ett »menighetsbestyr», synes det ock

som ett uppdrag af förevarande beskaffenhet, till fromma för den kommunala

ekonomien, icke bör för samma befattning kunna anses främmande.

I analogi med hvad 6 § 4 mom. i åberopade stadgan innehåller

derom att fjerdingsman, då han anlitas för indrifning af oliqviderade kronouppbördsmedel,

eger att för sålunda indrifna medel åtnjuta hälften af

uppbördsmannens andel i stadgade stämmoböter, skulle efter Riksdagens

åsigt, fjerdingsman i förevarande fall vara berättigad att för de af honom

indrifna medel åtnjuta hälften af stadgade uppbördsprovisionen. Visserligen

torde denna ersättning icke alltid motsvara besväret, men i de orter

der missförhållandet i detta afseende kunde blifva alltför stort, lära menigheterna

icke underlåta att bereda fjerdingsmännen den ytterligare godtgörelse,

hvartill omständigheterna kunna föranleda.

Jemte anmälan att Riksdagen således för sin del ansett fjerdingsmännen

kunna, för indrifning af resterande kommunalutskylder, få af kronofogdarne

anlitas emot erhållande af hälften i stadgade uppbördsprovisionen,

får Riksdagen i underdånighet anhålla, att derest förslaget derom varder

af Eders Kongl. Maj:t godkändt, Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder utfärda

kungörelse om det tillägg i stadgan angående fjerdingsmän den 1 Juni

1850, som häraf föranledes.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 24 Maj 1873.

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Käft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.