Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41
1874-05-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1874:41, Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
19
IV:o 41.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1874,
'' _________ Andra Kammaren den 15 —- — —-
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om den i Riksstaten
uppförda oindelta spanmål.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66.)
8. A. K.
Uti den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof har Eders Kongl. Maj:t vid framställningen af de utgifter, som
under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, till en början meddelat
att, sedan en utredning af förhållandet under år 1872 med de under
de särskilda hufvudtitlarne uppförda ränte- och tiondeanslag egt
rum, så att deraf kunde approximativt utrönas, huru mycket blifvit till
statsverket indraget och hvad af berörda anslag ännu qvarstode såsom
indelt, ett särskiljande mellan dessa båda delar af anslagen väl kunnat
ega rum, på sätt'' eu vid protokollet öfver finansärenden fogad tabell utvisade,
men att, då de från länsstyrelserna inkomna, till grund för särskiljandet
liggande uppgifter ännu icke blifvit i Kammarkollegium till
fullo granskade och anledning icke saknades, att i följd af berörda
granskning rättelser, i mer eller mindre mån inverkande på de uppgifna
beloppen, kunde ifrågakomma, det funnits lämpligt att med riksstatens
förändring i omförmälda hänseende finge tills vidare anstå, i följd hvaraf
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.
rånte- och tiondeanslagen ansågos fortfarande höra bibehållas under
samma form och egenskap, som 1874 års riksstat upptoge.
Riksdagen, som vid Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning
icke funnit något att erinra, har under behandlingen af frågor rörande
regleringen af utgifterna under de särskilda lmfvudtitlarne fästat sin
uppmärksamhet vid de i riksstaten förekommande anvisningar af oindelt
spanmål samt rörande ändamålet med och beskaffenheten af de under
denna rubrik upptagna utgiftsbelopp inhemtat, att största delen af ifrågavaiande
spanmål utgöres dels af s. k. brödspanmål för manskapet vid
de värn ade och i garnison förlagda regementena, dels af ersättning för
hemmansräntor, kronotionde och arrenden in. in., som förr ingått till
Mili ti e b o ställ s k as s a n, W adstena krigsmanshuskassa och Invalidhusfonden.
men blifvit till statsverket indragna, dels af ersättningar för indika qvarnräntor,
som jemlik! Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863 afskrifvits,
dels och af understödsspanmål till svaga rotar i vissa delar af riket,
a fl o n i 11 gs s p a n mai till korporal]-, ersättning för uppbörd dagsverksskyldighet
till militieboställen, pro s te tunn or och ciflöningsspanmål till
ecklesiastike tjensteman, vin- och byggnadssäd till kyrkor m. m., hvarföi
utan några af de uti kolumnen för oindelt spanmål uppförda anslag
endast motsvara bland statsverkets inkomster upptagna spanmålsbelopp,
från hvilkas erläggande de skattskyldige åtnjuta befrielse mot det att
de i stället utgöra något besvär, såsom tillhandahållande af hästar för
artilleriets exercis in. m. Med undantag af den s. k. brödspanni ålen
liar alltså den oindelta spån mål eu i allmänhet synts vara anvisad till
sådana ändamål, hvilka eljest varit med indelning af kronans räntor ellei
tionde tillgodosedda. Det värde, hvartill spanmålen i riksstaten beiäk
nas, möts vai ar icke det pris, hvarefter spanmålen vederbörande ersättes,
utan utgör blott ett förslagsvärde. Den s. k. brödspanmålen för
manskapet vid värfvade armén äfvensom eu mindre del af den till indelta
armén anslagna spanmålen ersättes nemligen af statsverket icke
efter det i riksstaten beräknade pris af 2 Kronor 10 öre kubikfoten,
utan efter ett jemlik! föreskrifterna i Kongl. Brefvet den 4 April 1873
uträknad! medelpris, hvaremot den öfriga, i riksstaten uppförda oindelta
spanmål ersättes efter årets markegångspris (Ditt. A i markegångstaxa!!)
eller medelmarkegångspris (Ditt. C i markegångstaxa^ för den ort, af
hvars ränta eller tiondeuppbörd spanmålen skola! utgå, derest densamma
vant mdelt.
De i riksstaten upptagna q vantitet,er oindelt spanmål tjena således
endast såsom beräkningsgrund, hvarefter penningebeloppén af de till
särskilda ändamål anvisade anslag höra uträknas, men då särskild! an
-
Riksdagens underd. Skrifvelse, jV:o 41.
21
gifvande af grunden för utgifternas beräknande synts Riksdagen lika
litet vara i riksstaten erforderligt för de utgifter, hvartill anvisning meddelats
under rubriken oindelt spanmål, som för dem, hvilka hittills varit
såsom indelta anslag uppförda, har Riksdagen ansett det leda till
större enkelhet och reda, om ifrågavarande kolumn för oindelt spanmål
för framtiden kunde från riksstaten uteslutas, så att nämnda stat endast
upptoge det för hvarje utgiftstitel beräknade penningebelopp, och att
de spanmålsqvantiteter, som borde med penningeanslagen ersättas, endast
blefve i behöriga specialstater uppförda. Riksdagen har likväl dervid
föreställt sig, att den till manskapet vid värfvade armén utgående
brödspanmål, hvilken nu finnes uppförd å vederbörande regementens
anslag, skulle kunna från dessa anslag afföras samt utgifterna för manskapets
förseende med bröd likasom för provianteringen i öfrigt lämpligen
anvisas till utgående från förslagsanslaget till »mathållning för
manskapet vid garnisonsregementena». Ofri ga anslag af oindelt spanmål,
hvilka, enligt hvad redan bl hvit nämn dt, hufvudsakligen afse sådana
behof, till hvilkas fyllande »indelning» af viss ränta eller tionde
i äldre tider plägat anvisas, torde lämpligen böra, der de ej kunna,
utan förnärmande af enskild rätt, mot bestämdt penningeanslag utbytas,
sammanföras med de ersättningar, som utgå till indelningshafvare för
dem genom Kongl. Kungörelsen den 23 Juli 1869 angående förändring
af grundränta och tionde frångångna indelningar, med hvilka ersättningar
ifrågavarande anslag af oindelt spanmål till en stor del synas vara
af fullt jemförlig beskaffenhet.
Då nu, på sätt ofvan omförmäles, den tid snart torde vara inne,
då ersättningsanslagen för indragen ränta och tionde kunna till beloppen
bestämmas, har Riksdagen ansett sig höra i underdånighet anhålla,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida icke för framtiden kolumnen
för oindelt spanmål må kunna ur riksstaten uteslutas.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 15 Maj 1874.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.