Sök i Ratio Lex

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41

1874-05-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1874:41, Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

19

IV:o 41.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 Maj 1874,

'' _________ Andra Kammaren den 15 —- — —-

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om den i Riksstaten

uppförda oindelta spanmål.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66.)

8. A. K.

Uti den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof har Eders Kongl. Maj:t vid framställningen af de utgifter, som

under de särskilda hufvudtitlarne funnits nödiga, till en början meddelat

att, sedan en utredning af förhållandet under år 1872 med de under

de särskilda hufvudtitlarne uppförda ränte- och tiondeanslag egt

rum, så att deraf kunde approximativt utrönas, huru mycket blifvit till

statsverket indraget och hvad af berörda anslag ännu qvarstode såsom

indelt, ett särskiljande mellan dessa båda delar af anslagen väl kunnat

ega rum, på sätt'' eu vid protokollet öfver finansärenden fogad tabell utvisade,

men att, då de från länsstyrelserna inkomna, till grund för särskiljandet

liggande uppgifter ännu icke blifvit i Kammarkollegium till

fullo granskade och anledning icke saknades, att i följd af berörda

granskning rättelser, i mer eller mindre mån inverkande på de uppgifna

beloppen, kunde ifrågakomma, det funnits lämpligt att med riksstatens

förändring i omförmälda hänseende finge tills vidare anstå, i följd hvaraf

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

rånte- och tiondeanslagen ansågos fortfarande höra bibehållas under

samma form och egenskap, som 1874 års riksstat upptoge.

Riksdagen, som vid Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning

icke funnit något att erinra, har under behandlingen af frågor rörande

regleringen af utgifterna under de särskilda lmfvudtitlarne fästat sin

uppmärksamhet vid de i riksstaten förekommande anvisningar af oindelt

spanmål samt rörande ändamålet med och beskaffenheten af de under

denna rubrik upptagna utgiftsbelopp inhemtat, att största delen af ifrågavaiande

spanmål utgöres dels af s. k. brödspanmål för manskapet vid

de värn ade och i garnison förlagda regementena, dels af ersättning för

hemmansräntor, kronotionde och arrenden in. in., som förr ingått till

Mili ti e b o ställ s k as s a n, W adstena krigsmanshuskassa och Invalidhusfonden.

men blifvit till statsverket indragna, dels af ersättningar för indika qvarnräntor,

som jemlik! Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863 afskrifvits,

dels och af understödsspanmål till svaga rotar i vissa delar af riket,

a fl o n i 11 gs s p a n mai till korporal]-, ersättning för uppbörd dagsverksskyldighet

till militieboställen, pro s te tunn or och ciflöningsspanmål till

ecklesiastike tjensteman, vin- och byggnadssäd till kyrkor m. m., hvarföi

utan några af de uti kolumnen för oindelt spanmål uppförda anslag

endast motsvara bland statsverkets inkomster upptagna spanmålsbelopp,

från hvilkas erläggande de skattskyldige åtnjuta befrielse mot det att

de i stället utgöra något besvär, såsom tillhandahållande af hästar för

artilleriets exercis in. m. Med undantag af den s. k. brödspanni ålen

liar alltså den oindelta spån mål eu i allmänhet synts vara anvisad till

sådana ändamål, hvilka eljest varit med indelning af kronans räntor ellei

tionde tillgodosedda. Det värde, hvartill spanmålen i riksstaten beiäk

nas, möts vai ar icke det pris, hvarefter spanmålen vederbörande ersättes,

utan utgör blott ett förslagsvärde. Den s. k. brödspanmålen för

manskapet vid värfvade armén äfvensom eu mindre del af den till indelta

armén anslagna spanmålen ersättes nemligen af statsverket icke

efter det i riksstaten beräknade pris af 2 Kronor 10 öre kubikfoten,

utan efter ett jemlik! föreskrifterna i Kongl. Brefvet den 4 April 1873

uträknad! medelpris, hvaremot den öfriga, i riksstaten uppförda oindelta

spanmål ersättes efter årets markegångspris (Ditt. A i markegångstaxa!!)

eller medelmarkegångspris (Ditt. C i markegångstaxa^ för den ort, af

hvars ränta eller tiondeuppbörd spanmålen skola! utgå, derest densamma

vant mdelt.

De i riksstaten upptagna q vantitet,er oindelt spanmål tjena således

endast såsom beräkningsgrund, hvarefter penningebeloppén af de till

särskilda ändamål anvisade anslag höra uträknas, men då särskild! an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, jV:o 41.

21

gifvande af grunden för utgifternas beräknande synts Riksdagen lika

litet vara i riksstaten erforderligt för de utgifter, hvartill anvisning meddelats

under rubriken oindelt spanmål, som för dem, hvilka hittills varit

såsom indelta anslag uppförda, har Riksdagen ansett det leda till

större enkelhet och reda, om ifrågavarande kolumn för oindelt spanmål

för framtiden kunde från riksstaten uteslutas, så att nämnda stat endast

upptoge det för hvarje utgiftstitel beräknade penningebelopp, och att

de spanmålsqvantiteter, som borde med penningeanslagen ersättas, endast

blefve i behöriga specialstater uppförda. Riksdagen har likväl dervid

föreställt sig, att den till manskapet vid värfvade armén utgående

brödspanmål, hvilken nu finnes uppförd å vederbörande regementens

anslag, skulle kunna från dessa anslag afföras samt utgifterna för manskapets

förseende med bröd likasom för provianteringen i öfrigt lämpligen

anvisas till utgående från förslagsanslaget till »mathållning för

manskapet vid garnisonsregementena». Ofri ga anslag af oindelt spanmål,

hvilka, enligt hvad redan bl hvit nämn dt, hufvudsakligen afse sådana

behof, till hvilkas fyllande »indelning» af viss ränta eller tionde

i äldre tider plägat anvisas, torde lämpligen böra, der de ej kunna,

utan förnärmande af enskild rätt, mot bestämdt penningeanslag utbytas,

sammanföras med de ersättningar, som utgå till indelningshafvare för

dem genom Kongl. Kungörelsen den 23 Juli 1869 angående förändring

af grundränta och tionde frångångna indelningar, med hvilka ersättningar

ifrågavarande anslag af oindelt spanmål till en stor del synas vara

af fullt jemförlig beskaffenhet.

Då nu, på sätt ofvan omförmäles, den tid snart torde vara inne,

då ersättningsanslagen för indragen ränta och tionde kunna till beloppen

bestämmas, har Riksdagen ansett sig höra i underdånighet anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida icke för framtiden kolumnen

för oindelt spanmål må kunna ur riksstaten uteslutas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 15 Maj 1874.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.