Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga Proposition med förslag till förordning angående förändrade bestämmelser i afseende å behandlingen och fullföljden af vissa mål.

1874-05-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1874:44, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga Proposition med förslag till förordning angående förändrade bestämmelser i afseende å behandlingen och fullföljden af vissa mål.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 44.

i

INio 44.

Upplyst och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1874.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga

Proposition med förslag till förordning angående förändrade

bestämmelser i afseende å behandlingen och fullföljden

af vissa mål.

(Lag-Utskottet« Utlåtande N:o 17).

S. A. K.

Uti nådig proposition den 31 December 1873 har Eders Kongl. Maj:t,

jemlik! 89 § Regeringsformen, föreslagit Riksdagen antagande af en förordning

angående förändrade bestämmelser i afseende å behandlingen och fullföljden

af vissa mål.

Beträffande förslagets 1 §, har Riksdagen funnit densamma antaglig,

utom hvad angår 7.de punkten deri, som afser de i 8 § 3 mom. af Eders

Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för Kammar-kollegium den 16 Februari 1838

omförmälda frågor om de i jordebokens kronokolumn upptagna hemmans och

lägenheters egenskap af boställe, bohemman, kyrkohemman, hospitals- eller

barnhushemman och dylikt, samt om orätt begagnade säteri-, rå- och rörs-,

insockne- och öfriga frälsefriheter derå. Enär Eders Kongl. Maj:t genom nådig

skrifvelse till Kammar-kollegium den 31 Maj 1867 förklarat, att hvad berörda

punkt i instruktionen innehåller om behörighet för Kollegium att besluta

i frågor angående i jordebokens kronokolumn upptagna hemmans och lägenheters

egenskap af, bland annat, kyrkohemman icke bör så förstås, att tvister

Bik. till Riksd. Prat. 1874. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 10 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 44.

derom, huruvida eganderätten till jord af nämnda beskaffenhet tillkommer antingen

kronan eller någon viss kyrka, må af Kollegium upptagas, samt, enligt

hvad Kammar-kollegium i sammanhang med sitt i ifråga] varande nådiga

proposition omförmälda underdåniga yttrande upplyst, Eders Kong!. Maj:t medelst

tvänne nådiga bref den 27 April 1868 i särskilda mål förklarat samma

grundsats tillämplig jemväl i fråga om andra hemman än kyrkohemman, lärer

Kammar-kollegii kompetens i förevarande fall inskränka sig till frågor,

huruvida i jordebokens kronokolumn upptagna hemman och lägenheter äro,

med hänseende till kamerala förhållanden, att hänföra till det ena eller andra

slaget af jordnatur, samt om orätt begagnade säteri-, rå- och rörs-, insockneoch

öfriga frälsefriheter derå. En så beskaffad pröfning synes lämpligen höra

fortfarande förbehållas den administrativa myndigheten, och det så mycket

hellre, som der äro att tillgå de för dylika frågors utredande erforderliga

handlingar, hvithet icke är förhållandet vid de allmänna domstolarne.

Frågan huruvida 2, 3 och 4 §§ i förslaget må antagas eller förkastas

har Riksdagen ansett höra blifva beroende af det resultat, hvartill granskningen

af 5 § leder.

Hvad således angår de i sistnämnda § utsudda mål, så, äfven om man

icke i allo kan dela de inom Högsta Domstolen uttalade åsigter derom, att

dessa mål skulle vara af administrativ natur, torde dock höra medgifvas, att

här är fråga om en lagskipningsgreu, der hos domaren tagas i anspråk speciel

a insignier i ämnen, mera främmande för de allmänna domstolarnes verksamhet;

der lagstiftningen har till hufvudsaklig uppgift att ordna statens hushållnings-

och förvaltningsangelägenheter, och der den nu varande lagen i sitt

sammanhang hvilar på förutsättningen af helt andra än de i allmänna civillagen

fastställda regler för bevisning och rättegångssätt i (ifrigt. Dessa besvärsmål

hänskjutade till Högsta Domstolen kunde derföre, enligt Riksdagens

åsigt och på sätt jemväl inom Högsta Domstolen anmärkts, blifva äfventyrlig

till sina följder, i anseende till åtgärdens inflytande på den egentliga lagskipningen

och den sammas förblandning af administrations- och privaträttens

skiljaktiga grunder.

Af dessa skål har Riksdagen funnit Eders Kongl. Maj:ts omförmälda

nådiga proposition icke kunna i sin helhet bifallas, men deremot för sin del

beslut!t en författning, så lydande:

Förordning angående förändrade bestämmelser i afseende å behandlingen

af vissa mål.

Med ändring af hittills gällande föreskrifter angående nedan omförmälda

måls behandling, varder förord nåd t som följer:

Nedan uppräknade mål komma, med upphörande af den beslutanderätt

deri, som hittills dels Våra Befallningshafvande dels Väte och Rikets Kärn
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 44.

mar-kollegium eller Kammar-rätt tillkommit, att hädanefter af de allmänna

domstolarne upptagas och handläggas, nemligen tvister:

l:o) huruvida besittningsrätt till kronobyggen är förverkad eller eljest

bör upphöra samt om nyttjanderätt till kronoskär, stränder och holmar, som

af Oss blifvit till fiskes idkande upplåtne;

2:o) om beståndet och råtta tydningen af sådana tillståndsbref eller

förordnanden, genom hvilka någon Oss och Kronan tillhörig eller eljest af

publik egenskap varande fast egendom eller rättighet kommit under enskild!

begagnande;

3:o) angående åtnjutande af de rättigheter, som i afseende å de till militära,

civil- eller ecklesiastik-staterna eller ad plös usus anslagne hemmans

disponerande och besittning kunna vederbörande vara förunnade;

•ko) om beståndet af tillförene skedda odlingar å de till menigheter

upplåtne krono-, lands- och häradsallmänningar;

5:o) emellan församling eller enskilde hennes medlemmar, samt församlingens

presterskap, kyrkobetjening eller folkskolelärare om, huru och till hvad

belopp de senares löningsrättigheter skola enligt lag, fastställda löneregleringar

eller särskilda överenskommelser utgöras;

6.0) om tydning och tillämpning af gällande bestämmelser rörande

barnmorskors och andre af kommuner aflönade personers löneförmåner;

7:o) emellan innevånare i stad om rättighet till den åt staden donerade

jord;

8:0) om jus patronatus i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän eger

rum samt om större eller mindre del af kronans tionde må patronrättigheten

åtfölja;

9:o) om stubbe- och röjselrätt å hemman och lägenheter;

10:o) om skyldighet att utgöra hamn-, bro-, väg-, färj-, eller andra den

allmänna rörelsen, enligt fastställda taxor, ålagda utgifter;

ll:o) emellan kronans ordinarie uppbördsman och dem, hvilka under

desses uppbördsman^ ansvar haft befattning med allmänna medels indrifning,

angående redovisning för dessa;

12:o) angående försummad! fullgörande af sådana skyldigheter, som uti

privilegier blifvit städer, societeter, bolag eller enskilde personer ålagde i afseende

å någon af Oss eller Riksdagen dem förlänad inkomst eller rättighet; samt

13:o) sådana stridigheter emellan Götakanalbolag å ena sidan och bolagets

direktion eller Staten å den andra, som i nådiga brefvet den 1 Februari

1836 afses.

Med undantag af de under N:o 8 omnämnde tvister angående jus patronatus,

hvilka, i likhet med hvad angående andra sådana tvister är stadgadt,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens und erd. Skrifvelse, N:o 45.

skola tillhöra vederbörande Ho frätts handläggning, komma öfriga i donna författning

omförmälda mål att af första allmänna domstol å landet eller i stad

upptagas, der de ej, till följd af sin beskaffenhet, i exekutiv väg behandlas.

Donna förordning skall ega tillämpning å alla der omförmälda mål, som

efter den anhängiggöra^

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 7 Maj 1874.

N:o 45.

Uppisa och godkänd hos Första Kammaren den 7 Maj 1874.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga

Proposition angående reglering af biskopslönen i

Lunds stift.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o Ty

8. A. K.

Uti nådig proposition den 5 December 1873 har Eders Kongl. Maj:t,

sedan Kyrkomötet blifvit i saken hörd t, enligt 114 § Regeringsformen begärt

Riksdagens samtycke dertill, att Presteståndets i Rikets Ständers underdåniga

skrifvelse den 29 Oktober 1860 anmälda beslut, i fråga om iakttagande af

vissa vilkor vid regleringen af de med biskopsembetena i riket förenade löneinkomster,

förklaras icke innefatta hinder för en sådan reglering af biskopslönen

i Lunds stift, att vid densamma bibehålies endast så stor del af Helgerån

gård och gods, som erfordras för att afkomsten deraf, jemte de tillgångar

Kongl. Maj:t för (ifrigt enligt de för reglering af biskoparnes löner godkända

grunder bestämmer, må uppgå till det för biskopslönen i Lunds stift fastställda

belopp 15,000 Rdr.

Till donna nådiga framställning har Riksdagen lemna! sitt bifall; hvilket

Riksdagen härigenom får i underdånighet tillkännagifva.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 7 Maj 1874.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.