Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, om ändring i gällande stadganden angående mannens målsmansrätt öfver hustrun.

1874-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1874:54, Skrifvelse, om ändring i gällande stadganden angående mannens målsmansrätt öfver hustrun.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 54.

IXio 54.

Upplåst och godkånd hoe Första Kammaren den 11 Maj 1874.

— — — — Andra Kammaren — 11 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om ändring i gällande stadganden

angående mannens målsmansrätt öfver hustrun.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22).

S. A. K.

Hos Riksdagen hafva framställningar blifvit gjorda, åsyftande att bereda

den gitta qvinnan en mera betryggad ställning i eg endom srättsligt afseende.

Enligt hvad erfarenheten bekräftat, inträffar ej sällan, att mannen, genom

missbruk af den honom i lagen tillerkända, snart sagd! oinskränkta rätt

att råda öfver boet, förskingrar dess tillgångar och tillintetgör frukterna af

hustruns sträf vanden för familjens bästa; och sådant missbruk kan icke ens

i afseende på den egendom, hustrun i boet infört, förekommas genom äktenskapsförord

enligt nu gällande lag. Enär nemligen genom en sådan handling

endast kan bestämmas om giftorätten, men icke om förvaltningen, medför

åtgärden föga gagn. Det måste dessutom anses obilligt och mången gång

för hustrun förödmjukande, att hon, då hon i boet infört egendom och möjligen

såsom myndig före äktenskapet fått råda deröfver, genom äktenskapet går

förlustig donna rättighet och kommer att i fråga äfven om den minsta utgift

bero af mannens godtfinnande. ''

För afhjelpande, åtminstone i någon mån, af ifrågavarande missförhållande,

har Riksdagen genom underdånig skrifvelse den 17 Maj 1871 anhållit,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, AT:o 54. 15

att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och i nådig Proposition till Riksdagen

framlägga förslag till sådan ändring af 8 kap. 1 § Giftermålsbalken,

att genom äktenskapsförord må kunna betingas rättighet för hustru att råda

öfver sin enskilda egendom, äfvensom till de förändrade bestämmelser i öfrig!,

som deraf borde blifva en följd. Riksdagen, som vidhåller de i berörda skrifvelse

uttalade åsigter, har emellertid funnit, att den sålunda föreslagna lagförändringen,

afsedd egentligen för de mera bemedlade klasserna, vore föga

egnad att afhjelpa det ifrågavarande missförhållandet bland de mindre bemedlade,

der de bestå äktenskap stiftas utan annat grundkapital än makarnes

arbetskraft. Här blefve donna förändring utan betydelse, och någon annan

utväg bör derföre sökas, hvarigenom den medellösa gifta qvinnan må skyddas

emot mannens maktmissbruk i afseende på sådan inkomst, som hon genom

eget arbete kan bereda sig. Erfarenheten, särdeles från de större städerna,

har alltför ofta visat, hurusom mannen kan, på grund af sin målsmansrätt, tillegna

sig och förstöra hustruns arbetsförtjenst, som eljest kunnat användas till

familjens bästa. Till förekommande af sådant missbruk anser Riksdagen, att

rättighet bör lemnas hustrun att sjelf råda öfver hvad hon med eget arbete

kan förvärfva.

Visserligen innebär ett dylikt stadgande en afvikelse från den grundsats,

som tillerkänner mannen rättighet att förvalta makarnes gemensamma

egendom. Men ser man saken från den praktiska sidan, och fager man hänsyn

till förhållandena sådana de i verkligheten förete sig, torde det icke kunna

bestridas, att principens genomförande i all dess stränghet leder till skadliga

följder, och att ett undantag från regeln således är af behofvet påkalladt.

Enligt gällande boskilnadslag skall den egendom, som hustru berättigas

undanskifta eller som, efter det boskilnaden söktes, tillfallit hustrun, förvaltas

af god man, som Rätten förordnar. Om nu lagens stadgande om äktenskapsförord

ändras derhän, att det medgifves hustru att utan biträde af

god man råda öfver egendom, hvari mannen ej har giftorätt, torde det jemväl

höra lemnas hustrun Öppet att utan dylikt biträde förvalta sådan egendom,

som genom boskilnad undandragits mannens förvaltning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen för sin del

besluta

dels att 8 kap. 1 §, 9 kap. 1 § och 11 kap. 6 § Giftermålsbalken

skola erhålla följande förändrade lydelse:

8 Kap.

1 §. Vilja man eller qvinna, der hon ej under giftoman står, eller

giftoman å mös vägnar, gorå förord sig emellan före äktenskapet; då skola de

det skriftligen och med tvänne vittnen upprätta, innan vigsel sker. Ej må

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 54.

förord göras om annat än makarnas giftorätt eller förvaltningen eif hustruns

enskilda egendom.. Förord må ej heller göras till förfång för dem, som bättre rätt

till någ onder as egendom a den tid hafva. Äktenskapsförord skall öppet ingifvas

till Rätten i den ort, der ma kamé hafva sitt bo och hemvist, eller sätta

sig neder att bo, i staden inom åttonde dagen och på länder å nästa ting sedan

vigsel skett, och läte Rätten det i protokollet införas. År vigsel å annan

ort förrättad, och kan förty den lagföljd ej ske, som nu förskrifven är, då skall

förord inom sagda tid hos Rätten i vigningsorten företes, och värde det, då

matrame till boningsorten kommit, sist inom en månad i stad, och å landet

vid det ting, Rom näst efter tre månader infaller, till rätter domstol ingifvet,

med bevis af Rätten i vigningsorten, att det der företedt varit. År ej med

förord sa förfaret, som nu snedt är; vare det kraftlöst. Hvar som begär, ege

att hos Rätten undfå del af äktenskapsförord.

9 Kap.

1 §• Sedan man och qvinna sammanvigde äro, då är han hennes rätte

mal smäll, och eger söka och svara för henne, utom hvad angår egendom, som

<ir från■ hans förvaltning undantagen: hustrun följe ock mannens stånd och

vilkor.

. n genom äktenskapsförord stadgadt, att hustrun tillhörig egendom skall

från mannens förvaltning undantagas, eller är sådant stadgande meädeladt angående

egendom, som genom gåfva eller testamente till hustrun gifven är med

vilkot att den henne en skridt tillhöra, skalf da ege hustrun öfver den egendom

och af hornsten deraf råda., der eg annorledes biff vit om förvaltningen föreslå ifet.

Kan hustrun genom feget arbete något förvärfva, deröfver må hon

ock råda.

11 Kap.

^ ^ §• Ål ma hustrun afyttra fast gods eller sälja något af lösören i

boet, der hon ej eger den egendom sjelf förvalta, eller det sker med mannens

samtycke och fullmakt; eller af de lösören, som till salu lemnade äro; eller att

mannen ar afvita, eller frånvarande, eller förlöper hustrun. Sitter hon då

med barnen hemma, och tarfvar föda för sig och dem, eller är hon barnlös, och

kan sig ej annorledes föda; eller tränger annan nöd: då må hon till nödtorft

sälja; dock med nästa fanders råd och bifall, om det är fast gods, som säljes.

Sker det annorledes; hafre mannen våld det köp, som med hustrun

gjordt ar, att rygga och återkalla, som i Handels-balken sägs:

dels ock att 4 och 6 §§ i Kong!, förordningen om boskilnad

och und,enskiftande af egendom i makars bo den 18

September 1862 skola erhålla följande förändrade lydelse:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 55.

4 §. Då boskilnad sökt är, förordna Rätten, der hustrun det begär,

god man att henne biträda.

6 §. Den egendom, som man eller hustru undanskaffa vill, värde under

särskild vård satt, till dess öfver ansökningen dömdt blifvit; ege dock sökanden

lyfta eller tillträda egendomen, der för densamma ställes borgen, som

af Rätten godkännes. Då boskilnad af hustru sökt är, värde den egendom, som

hon lyfta eller tillträda får, ställd under förvaltning af henne eller hennes

gode man, der sådan blifvit förordnad. Är sådan egendom för gäld intecknad

eller pantsatt; utgöra ej boskilnadsandsökningen hinder för egendomens utmätning

eller försäljning: ege dock sökanden rätt att öfverskott af köpeskillingen

emot borgen lyfta.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 11 Maj 1874.

IV: o 55.

Upplåst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1874.

— — — —■ Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Majits

nådiga proposition, angående upplåtelse till Nyköpings stad

af åtskilliga delar utaf Nyköpings gamla slotts område.

(Stats-Utskottets Utlåtande N;o 36.)

8. A. K.

Uti en den 30 sistlidna Januari till Riksdagen aflåten nådig proposition

har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, det Riksdagen måtte för sin del medBih.

till Riksd. Prat. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Höft. 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.