Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af den år 1873 verk* ställda granskning af statsverkets m. fl. allmänna fonder» förvaltning under år 1871.

1874-05-11 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1874:61, Skrifvelse, i anledning af den år 1873 verk* ställda granskning af statsverkets m. fl. allmänna fonder» förvaltning under år 1871.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 61.

1

IN o 61.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1874.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af den år 1873 verk*

ställda granskning af statsverkets m. fl. allmänna fonder»

förvaltning under år 1871.

(Stats-Utikottet» Utlåtande K;o 60).

8. A. K.

I anledning af hvad Riksdagens sistlidet år församlade Revisorer rörande

då verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående

fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1871 uti afgifven berättelse

anmält, samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter uti deröfver

afgifna underdåniga förklaringar hos Eders ICongl. Maj:t andragit, får

Riksdagen, idiedan omförmälda ämnen, Indika blifvit upptagna i samma ordning,

som i revisionsberättelsen iakttagits, i underdånighet anföra följande:

Kong!. Fångvårdsstyrelsen.

Utaf de vid 1840—1841 årens riksdag beviljade anslag dels till häradshäktenas

ombyggande och förseende med erforderligt antal cellar och dels

till uppförande af fängelsebyggnader i städerna utom Stockholm förefinnas,

Bill. till Riksd. Frat. IS 7i. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, zV:o 6''i.

enligt hvad Revisorerne anmärkt, ännu behållningar, nemligen 313 R:dr 22 öre

på det förra och 184 R:dr 83 öre på det senare anslaget. Då någon utgift

å dessa anslag efter år 1866 icke förekommit, hafva Revisorerne ansett förberörda

behållningar icke vidare vara för sina särskilda ändamål behöfliga,

utan lämpligen böra till Riksgälds-kontorct återlevereras. Enahanda åtgärd har

äfven synts Revisorerne höra vidtagas i afseende å den på anslaget till uppförande

af nytt straffarbetsfängelse i Carlskrona uppkomna behållning, 128 R:dr

38 öre, hvilket anslag beviljats vid 1862—1863 årens riksdag, och hvarå efter

år 1868 någon utgift icke förekommit.

Sedan Riksdagen vid särskilda tillfällen anvisat på extra stat anslag,

dels för tillbyggnad af kronohäktet å Långholmen, dels för uppförande af ett

krön ohäkte i staden Hudiksvall och dels för uppförande af en dylik byggnad

i staden Westervik, hade, enligt hvad Revisorerne vidare anmärkt, tillgångarne

å dessa särskilda anslag blifvit af Fångvårdsstyrelsen sammanförda till ett anslag

med rubrik: ”till nya fängelsebyggnader efter cellsystemet”, från hvithet

anslag derefter anordnats de medel, som för de olika ändamålen erfordrats.

Kontrollen derå, att anslagen blifva hvar för sitt särskilda ändamål använda,

samt att icke för någotdera byggnadsföretaget utgifterna öfverskrida de derför

af Riksdagen anvisade belopp, både genom Fångvårdsstyrelsens berörda förfarande

synnerligen försvårats. Fn sådan kontroll vore dock så mycket mer

angelägen, som den behållning, hvilken å någotdera anslaget möjligen uppkommit,

borde Riksgäld s-konto re t tillgodokomma.

Uti det af Fångvårdsstyrelsen i anledning häraf afgifna underdåniga

utlåtande har Styrelsen anfört dels, angående behållningarne å anslagen till

häradshäkteuas ombyggande och förseende med celler samt till uppförande af

fängelsebyggnader i städerna utom Stockholm äfvensom till nytt straffarbetsfängelse

i Carlskrona, att något hinder för leverering till Riksgälds-kontoret af

förenämnda behållningar visserligen icke förefunnes, men att, då tid efter annan

behof uppstode för mindre byggnadsarbeten eller förändring af gamla

mindre fängelser, Styrelsen trött, att i fråga varande behållningar dervid lämpligast

kunde anvisas, särdeles då, hvad anslagen för härads- och stadsfängelser

an gånge, dessa icke blifvit för några vissa bland sådana fängelser beviljade; och

dels, beträffande anslagen för tillbyggnad å kronohäktet å Långholmen samt

för uppförande af kronohäkten i städerna Hudiksvall och Westervik, att intill

år 1865 särskild hufvudbok upprättats öfver de extra anslagen till cellfängelsebyggnader,

men att de få anslag, som sedermera beviljats för dylika fängelsers

uppförande, redovisats i Styrelsens allmänna hufvudbok, der dessa anslag väl

upptagits på ett gemensamt konto, men utgifterna för hvarje fängelsebyggnad

likväl blifvit upptagna och redovisade å särskildt konto. För beredande af en

lättare öfversigt af hvarje särskild! anslags ställning och derå befintlig behåll
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 61.

ning skulle Styrelsen emellertid låta i näst afgifvande hufvudbok ifrågavarande

anslag å hvar sitt konto upptagas och redovisas.

Ehuru de å anslagen till häradshäktenas ombyggande och förseende

med celler samt till uppförande af fängelsebyggnader i städerna utom Stockholm

och Bytt straffarbetsfängelse i Carlskrona uppkomna behållningar visserligen

äro af ringa belopp, har Riksdagen dock ansett dessa behållningar, mot

hvilkas aflemnande Fångvårdsstyrelsen uppgifva hinder icke förefinnas, böra,

till vinnande af enkelhet och reda i räkenskaperna, till Riksgälds-kontoret återlevereras,

äfvensom behållningen å de extra anslagen för tillbyggnad af kronohäkte

å Långholmen och för uppförande af dylika byggnader i städerna Hudiksvall

och Westervik af enahanda skål synts höra Riksgälds-kontoret tillgodokomma.

Riksdagen får alltså i underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes

anbefalla Fångvårdsstyrelsen att till Statskontoret inbetala, för att Riksgäldskontoret

tillgodokomma, ej blott de angifna behållningarna å anslagen till

häradshäktenas ombyggande och förseende med erforderligt antal celler, till

uppförande af fängelsebyggnader i städerna utom Stockholm och till uppförande

af nytt straffa rbetsfängelse i Carlskrona, än äfven hvad som å de särskilda

anslagen för tillbyggnad af kronohäktet å Långholmen, för uppförande af

kronohäkte i staden Hudiksvall och för uppförande af dylik byggnad i staden

Westervik, möjligen kan finnas i behåll.

Kong!. Arméförvaltningen.

I anledning af Kongl. Maj-.ts, under åberopande af den då varande politiska

ställningen, till Rikets åren 1862—1863 församlade Ständer gjorda framställning

anvisades, jemlik! Rikets Ständers skrifvelse den 30 November 1863,

till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret ett särskild t kreditiv å 3,000,000

R:dr att i män af behof användas till försvarsverkets fullständigare ordnande.

Å detta kreditiv funnes, enligt hvad Revisorerne anmärkt, till år 1872 balanserad!

ett belopp af 58,968 R:dr 46 öre, hvarjemte Revisorerne, vid granskning

af Riksgälds-kontorets räkenskaper, funnit, att i fråga varande kreditiv ännu vid

nästliden års början derstädes qvarstode oredovisad t.

ITti häröfver afgifna, underdåniga utlåtanden hafva Arméförvaltningens

Artilleri- och Intendents-departement anfört, att af i fråga varande medel numera

funnes utaf de till dessa departement hörande summor, inom förstnämd a

departement en behållning af f 3,839 R:dr 98 öre och inom det senare af 9,932

rdr 21 öre, hvilka belopp ännu icke vore af Eders Kongl. Maj:t disponerade.

Fortifikations-departementet har deremot anmält, att den andel af nämnda, till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 61.

år 1872 balanserade kveditivmedel, som med 19,253 rdr 7 öre å bemälda Departement

sig belöpte, enligt Eders Kong!. Maj;ts nådiga bref d. 8 Mars 1872

bl Hvit för uppgillra ändamål disponerad och utbetald; och mötte sålunda från

detta Departements sida icke något hinder för kreditivets slutliga redovisning.

I sammanhang härmed har Riksdagen fästat sin uppmärksamhet derå,

att äfvenledes en betydlig behållning vid 1872 års slut qvarstad å det belopp,

737,000 Rall’, som Kong!. Maj:t under den 11 Augusti 1870 utaf det af samma

års Riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade mindre kreditiv ställt till Kong].

Arméförvaltningens disposition för vidtagande af åtgärder för att under kriget

mellan Frankrike och Tyskland upprätthålla de förenade rikenas neutralitet

och betrygga deras säkerhet.

Då i afseendet på användandet af kreditiv medel speciela föreskrifter

icke meddelas, utan endast i allmänhet det ändamål angifves, hvartill de må

disponeras, vore det otvifvelaktigt med god ordning öfverensstämmande, om eu

summarisk redogörelse öfver användningen af dylika medel blefve till Riksdagen

afgifven. För pröfningen af anslagsfordringar till föremål, likartade med

dem, för hvilkas tillgodoseende kreditivmedel vant anvisade, vore det för Riksdagen

af stor vigt att ega tillgång till en dylik redogörelse. Under nuvarande

förhållanden får Riksdagen i allmänhet först genom dess Revisorers berättelser

och således flera år efter det beloppen blifvit utbetalde, kännedom om sättet

för medlens användande. I de till 1871, 1872 och 1873 årens Riksdagar

afgifna berättelser om hvad i riket sig tilldragit lemnas undantagsvis uppgift

å hufvudsakliga dispositioner af den del utaf 1870 års kveditivmedel, som för

landtförsvaret afsetts. Fn fullständig redogörelse öfver användandet af dylika

medel synes emellertid höra till den Riksdag, som näst efter medlens lyftande

sammanträder, afgifvas, vare sig donna redogörelse lämpligen bör intagas i

berättelsen om hvad sig i riket tilldragit eller kan finna plats uti Kong!.

Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof eller möjligen kan på

annat lämpligt sätt Riksdagen delgifvas.

Hvad nu särskild! angår de af Rikets åren 1862 —1863 församlade

Ständer beviljade kreditivmedel, hade dessa, enligt Riksdagens åsigt, endast bort,

i den man de voro behöfliga, användas till de arbeten och anskaffningar, som.

af dåvarande förhållanden påkallades, men ingalunda, på sätt nu skott, under

eu lång följd af år disponeras till bestridande af hvarjehanda utgifter för försvarsverket,

utgifter som icke kunna anses hafva vant betingade af de vid

kredit!vmedlens beviljande rådande politiska förvecklingar, och da a dessa kreditivmedel

ännu finnas öfverskott, samt det ej kan anses lämpligt, att medel

hvilka för så lång tid tillbaka af tillfällig anledning blifvit för särskild t ändamål

anslagna, fortfarande qvarstå oredovisade, får Riksdagen i underdånighet

anhålla, det Eders Kong!. Majs! täcktes förständiga vederbörande att skyndsamt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagent underd. Skrifvehe, N:o 61.

redovisa sistnämnda kreditivmedel och den derå befintliga behållningen till

Statskontoret inleverera för att af detta embetsverk Riksgälds-kontoret tillhandahållas;

och får Riksdagen derjemte i underdånighet anhålla, det täcktes Eders

Kong!. Maj:t i allmänhet, sedan kreditivmedel lyftats, lemna den näst derefter

sammanträdande Riksdagen en fullständig redogörelse öfver medlens användande.

Kong!. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.

Då f. d. vattenkommunikationsfonden sedan längre tid tillbaka med

oförändrad t belopp i Styrelsens räkenskaper balanserats och någon utgift derifrån

på många år icke förekommit, hade den synts Revisorerne bära till Statskontoret

öfverlemnas, och hade Revisorerne ansett enahanda åtgärd äfven höra

vidtagas med den år 1870 uppkomna och från donna tid i räkenskaperna balanserade

behållning af 87 R:dr 4 öre å anslaget till Sagå bio- och vägbyggnad,

då äfven detta belopp antagligen icke vidare vore för ändamålet behörigt.

, , , ,

I anledning häraf har Styrelsen för allmänna väg-- och vattenbyggnader

i afgifvet underdånigt utlåtande förmält sig icke hafva något att invända emot

öfverlemnande till Statskontoret al berörda behållning a anslaget till buga

bro- och vägbyggnad, men deremot, enär ”fall kunde inträffa, då det vore nådigt,

att medel funnes genast att tillgå för bekostande al underhållsåtgärd,

som kunde med den lilla summan utföras”, hemställt, att behållningen a f. d.

vattenkommunikationsfonden matte hädanefter, såsom hittills, få sta under

Stvrelsens förvaltning. .

Enligt hvad Riksdagen inhemta!, har å f. d. vattenkommumkationsfonden

eller de medel, som, etter hvad bemålde Styrelse upplyst, Rikets Ständer

år 1835 ställde till Kongl. Maj:ts disposition för att, efter sig företeende

behof och omständigheter, anordnas till vattenkommunikationers befordrande,

nämnt anvisning icke förekommit sedan ar 1800; och då hvad Styl elsen anfört

om nödvändigheten af att medel funnes tillgängliga till bekostande af

mindre underhållsåtgärder synts så mycket mindre förtjena afseende, som de

numera årligen inträffande riksmötena lemna lika ofta återkommande tillfällen

att hos Riksdagen anmäla de behof, hvartill medel kunna erfordras, får Riksdagen

i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader att till Statskontoret öfverlemna

behållningen så väl å f. d. vattenkommunikationsfonden, som äfven å anslaget

till Sagå bro- och vägbyggnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

(i

Kong!. Statskontoret.

I sammanhang med redogörelse öfver Statskontorets räkenskaper hafva

Revisorer ne i fråga satt, huruvida icke, på det rikshufvudbokens kapitalkonto

måtte lemna eu närmare kännedom om statens fmansiela ställning, i nämnda

konto kunde ingå såväl Riksbankens behållningar som jernvägsanläggningarnes

bokförda värde.

Riksdagen, som ansett det vara önskvärd!, att, derest icke alltför störa

kostnader uppstå eller svårigheter mota, till Riksdagens kännedom årligen

meddelas en i räkenskapsform uppställd redovisning öfver såväl statens samtliga

tillgångar i fast och lös egendom jemte fordringar, som ock dess skulder,

men icke tilltror sig bedöma, huruvida en sådan redovisning bör inflyta i rikshufvudbokens

kapitalkonto, eller om den lämpligare på annat sätt kan åstadkommas,

får alltså i underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes

taga i öfvervägande, huruvida och på hvad sätt en dylik, i räkenskapsform

uppställd, årlig redovisning lämpligen må kunna till Riksdagens kännedom

meddelas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 11 Maj 1874.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.