Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående beviljadt statsbidrag för åstadkommande af jernväg sförbindelse mellan landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge.

1874-05-17 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1874:68, Skrifvelse, angående beviljadt statsbidrag för åstadkommande af jernväg sförbindelse mellan landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, Rio OS.

IT

IV:© O®.

Upplåst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1874.

— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beviljadt statsbidrag för

åstadkommande af jernväg sförbindelse mellan landskapet

Dalsland och Smaalenenes amt i Norge.

(Stats-Utskottete Utlåtande N:o 88.)

8. A. K.

Uti nådig proposition af den 20 sistlidne Februari har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att — under förutsättning och förbehåll att Dalslands

jernvägsaktiebolag tillvägabringa!? dels genom aktieteckning minst eu

million riksdaler och dels genom aktieteckning och frivilliga bidrag eller och

i man af behof genom upptagande af amorteringslån mot obligationer tre

millioner riksdaler, eller tillsammans 4 af beräknade kostnaden för anläggning

af jernväg från Sunnanå hamn vid Wenern öfver Mellerud till riksgränsen

vid Högen, en norsk statsbana till mötes — såsom bidrag till nämnda järnvägsanläggning

bevilja bolaget ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp

af en million kronor att utgå med en tredjedel, eller 333,3334 kronor,

under hvarje af åren 1875, 1876 och 1877, emot vilkor, dels att i bolagets

direktion en af Eders Kongl. Näjd förordnad ledamot eller suppleant för denne

skall ega säte och stämma; att i hvarje revision af bolagets förvaltning och

Bih. Ml Rihedf Fritt. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 68.

räkenskaper en af Eders Kong!. Maj:t utsedd revisor skall deltaga; och att

arvoden till bemälde ledamot och revisor höra af bolaget bekostas; dels ock

att bolaget skall vara skyldigt underkasta sig de omgå bestämmelser, Eders

Kong!. Maj:t för bolagets rättighet att tillgodonjuta anslaget kan till säkerhet

för jernvägsanläggningens fullbordande och framtida underhållande finna lämpligt

meddela.

Då Riksdagen genom sitt år 1871 fattade beslut, att såsom understöd

för enskilda jernvägsanläggningar under de närmaste fem åren, eller till och

med åt1 1876, anvisa en summa af tio millioner Rall’, afsett att för donna tid

inom nämnda summa begränsa anspråken på statens biträde till dylika anläggningar,

skulle Riksdagen, utan afseende derpå att nu ifrågasätta järnvägsanläggning

onekligen kommer att medföra ekonomiska fördelar för vidsträckta

områden inom vårt land, dock icke tvekat afstå allt anvisande af statens

medel dertill, så framt anläggningen endast både till ändamål att befrämja

sådana fördelar; men då Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition är framkallad

af ett utaf Norges Storthing fattad t beslut, att för norska statskassans räkninganlägga

eu bredspårig jernbana från Christiania till Fredrikshall och vidare

derifrån till riksgränsen, under vilkor, bland annat, hvad angår donna senare

del af banan, att densamma icke må påbörjas, förr än sådan visshet, som af

Regeringen pröfvas tillräcklig, förefinnes om jernvägens fortsättning på svenska

sidan, måste åstadkommande af en sådan fortsättning ur unionel och strategisk

synpunkt anses i hög grad önskvärd. Den samfärdsel mellan begge rikena,

som genom en sådan kommunikation beredes, anser ock Riksdagen vara af så

stor vigt för befrämjande af de förenade rikenas gemensamma intressen, att

svenska staten icke bör rygga tillbaka för den uppoffring, hvilken för vinnande

af detta mål kan blifva erforderlig. Då likväl jern vägen icke kommer

att omedelbar! beröra svenska statens järnvägsnät, utan på svenska sidan skall

anslutas till en enskild jernväg, finner Riksdagen, lika med Eders Kongl.

Maj:t, att dess anläggning för statens egen läkning icke bör ifrågakomma,

utan att densamma bör af enskild! bolag utföras. Lika med Eders Kongl.

Makt anser ock Riksdagen, att då den enskilda företagsamheten efter all sannolikhet

icke förmår att utan statens medverkan utföra detta företag, staten icke

bör undandraga sig eu sådan medverkan. Men ehuru Riksdagen härutinnan

delar de uti den nådiga propositionen yttrade åsigter, anser dock Riksdagen

sig icke kunna under andra vilkor bifalla en sådan medverkan, än så vida

full visshet vinnes derom, att den enskilda företagsamheten verkligen förmår

att bringa företaget till fullbordan. Riksdagen kan således icke obetingadt

bifalla Eders Kongl. Maj ds i ämnet gjorda framställning, då densamma, enligt

Riksdagens förmenande, icke innefattar förbehåll om sådana garantier för arbetets

utförande, som kunna anses under alla förhållanden tillfyllestgörande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 68.

Det torde ock blifva svårt, om ens möjligt, att uppställa vilkor, som kunde

befinnas vara ömsesidigt antagliga för att medgifva statsbidragets utbetalning

under arbetstiden, helst frågan i vissa delar ännu synes vara i det skick, att

det torde tarfva ytterligare undersökningar och utredningar så val om banans

blifvande sträckning, som angående anläggningskostnaden samt om lämpligaste

sättet att åstadkomma det för dess byggande erforderliga kapital. Hvad särskild

t angår sträckningen, har inom Riksdagen ifrågasatts, att banan, för att

blifva af större gagn för eu del af Bohuslän, borde, på sätt vid de 1868

verkställda undersökningarne föreslagits, dragas från södra ändan af sjön

Stora Lee i sådan riktning, att den komme att beröra norra ändan af sjön

Bullaren, hvilken sträcker sig 2 i mil söder ut genom sistnämnda län. Då

likväl en förändring i den senast föreslagna bansträökningen förutsätter annan

anknytningspunkt med norska jernvägen än den, som i Eders Kongl.

Maj:ts nådiga proposition föreslagits, men Riksdagen icke är i tillfälle att ingå

i pröfning af alla de omständigheter och förhållanden, som för bedömande af

donna del af frågan må komma under öfvervägande, har Riksdagen bär endast

velat antyda önskvärdheten deraf, att bestämmandet af jernvägens sträckning''

måtte tagas under förnyad ompröfning, i syfte att densamma må komma

att för Sverige medföra det största möjliga gagn. Under förutsättning således

att frågan, innan den slutligen af Eders Kongl. MajrDpröfvas, i alla dess delar

erhåller all den utredning, som dess vigt onekligen krafvel’, samt att det

allmännas intresse dervid på allt sätt tillgodoses, har Riksdagen, i likhet med

hvad Riksdagen år 1869 vid beviljande af anslag till Nässjö—Oscarshamns

jern vägsanläggning föreskref, på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts ofvan

berörda nådiga proposition, att, såsom bidrag för byggande af en jernväg från

Sunnanå hamn vid Wenern öfver Mellerud och Vestra Ed vid sjön Stora Lee

till lämplig anknytningspunkt vid riksgränsen, en norsk statsbana till mötes,

hvilken jernväg bör erhålla samma spårvidd och byggnadssätt, som de hittills

färdigbyggda svenska stambanorna, till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställes

ett belopp af en million kronor, hvilket statsbidrag må, så snart sådan visshet,

som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas tillräcklig, förefinnes, att en motsvarande

jernväg med samma spårvidd samtidigt anlägges mellan anslutningspunkten

vid riksgränsen och Christiania, af Eders Kongl. Maj:t tillförsäkras det .Bolag,

som förbinder sig att anlägga och inom slutet af år 1879 fullborda samt för

allmän trafik upplåta samma jernväg, äfvensom att i öfrig t uppfylla alla de

vilkor, som Eders Kongl. Näjd för statsbidragets erhållande kan finna för

godt att i nåder föreskrifva; dock må det beviljade statsbidraget icke till vederbörande

utbetalas förr, än jernvägen blifvit inom föreskrifven tid färdig
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagen» underd. Skrifvelte, N;o 69.

byggd och med allt hvad dertill hörer afsynad och godkänd samt till allmän

trafik upplåten.

Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 17 Maj 1874.

IV:o 69.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1874.

— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kong1. Maj:ts

nådiga proposition, att den beslutade jernvägsanläggningen

från Torpshammar eller annan punkt å stambanan från

Storvik till riksgränsen mot Norge må byggas bredspår,''g.

(Stats-Utskoltets Utlåtande N;o 92).

S. A. K.

Sedan sistlidne års Riksdag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad

Eders Kongl. Maj:t föreslagit, besluta byggande dels af en bredspärig jernväg

med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan från Storvik till

Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpshammar i Medelpad

eller annan lämplig punkt å sträckningen mellan Sundsvall och riksgränsen

mot Norge, dels ock af eu smalspårig tvärbana med lika öfverbyggnad, som,

utgående från Torpshammar eller annan punkt å berörda sträckning, fortlöpte,

vare sig i sydligare läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund, till

Aspåsnäset eller Krokom samt derifrån till riksgränsen, en norsk statsbana

från Trondhjem till mötes, och till fullständiga undersökningar af lämpligaste

sträckningarne för vissa delar af ifrågavarande jern vägar och förberedande ar

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.