Skrifvelse, angående beviljadt statsbidrag för åstadkommande af jernväg sförbindelse mellan landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge.
1874-05-17 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1874:68, Skrifvelse, angående beviljadt statsbidrag för åstadkommande af jernväg sförbindelse mellan landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse, Rio OS.
IT
IV:© O®.
Upplåst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1874.
— — — — Andra Kammaren den 17 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beviljadt statsbidrag för
åstadkommande af jernväg sförbindelse mellan landskapet
Dalsland och Smaalenenes amt i Norge.
(Stats-Utskottete Utlåtande N:o 88.)
8. A. K.
Uti nådig proposition af den 20 sistlidne Februari har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att — under förutsättning och förbehåll att Dalslands
jernvägsaktiebolag tillvägabringa!? dels genom aktieteckning minst eu
million riksdaler och dels genom aktieteckning och frivilliga bidrag eller och
i man af behof genom upptagande af amorteringslån mot obligationer tre
millioner riksdaler, eller tillsammans 4 af beräknade kostnaden för anläggning
af jernväg från Sunnanå hamn vid Wenern öfver Mellerud till riksgränsen
vid Högen, en norsk statsbana till mötes — såsom bidrag till nämnda järnvägsanläggning
bevilja bolaget ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp
af en million kronor att utgå med en tredjedel, eller 333,3334 kronor,
under hvarje af åren 1875, 1876 och 1877, emot vilkor, dels att i bolagets
direktion en af Eders Kongl. Näjd förordnad ledamot eller suppleant för denne
skall ega säte och stämma; att i hvarje revision af bolagets förvaltning och
Bih. Ml Rihedf Fritt. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Höft. 3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 68.
räkenskaper en af Eders Kong!. Maj:t utsedd revisor skall deltaga; och att
arvoden till bemälde ledamot och revisor höra af bolaget bekostas; dels ock
att bolaget skall vara skyldigt underkasta sig de omgå bestämmelser, Eders
Kong!. Maj:t för bolagets rättighet att tillgodonjuta anslaget kan till säkerhet
för jernvägsanläggningens fullbordande och framtida underhållande finna lämpligt
meddela.
Då Riksdagen genom sitt år 1871 fattade beslut, att såsom understöd
för enskilda jernvägsanläggningar under de närmaste fem åren, eller till och
med åt1 1876, anvisa en summa af tio millioner Rall’, afsett att för donna tid
inom nämnda summa begränsa anspråken på statens biträde till dylika anläggningar,
skulle Riksdagen, utan afseende derpå att nu ifrågasätta järnvägsanläggning
onekligen kommer att medföra ekonomiska fördelar för vidsträckta
områden inom vårt land, dock icke tvekat afstå allt anvisande af statens
medel dertill, så framt anläggningen endast både till ändamål att befrämja
sådana fördelar; men då Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition är framkallad
af ett utaf Norges Storthing fattad t beslut, att för norska statskassans räkninganlägga
eu bredspårig jernbana från Christiania till Fredrikshall och vidare
derifrån till riksgränsen, under vilkor, bland annat, hvad angår donna senare
del af banan, att densamma icke må påbörjas, förr än sådan visshet, som af
Regeringen pröfvas tillräcklig, förefinnes om jernvägens fortsättning på svenska
sidan, måste åstadkommande af en sådan fortsättning ur unionel och strategisk
synpunkt anses i hög grad önskvärd. Den samfärdsel mellan begge rikena,
som genom en sådan kommunikation beredes, anser ock Riksdagen vara af så
stor vigt för befrämjande af de förenade rikenas gemensamma intressen, att
svenska staten icke bör rygga tillbaka för den uppoffring, hvilken för vinnande
af detta mål kan blifva erforderlig. Då likväl jern vägen icke kommer
att omedelbar! beröra svenska statens järnvägsnät, utan på svenska sidan skall
anslutas till en enskild jernväg, finner Riksdagen, lika med Eders Kongl.
Maj:t, att dess anläggning för statens egen läkning icke bör ifrågakomma,
utan att densamma bör af enskild! bolag utföras. Lika med Eders Kongl.
Makt anser ock Riksdagen, att då den enskilda företagsamheten efter all sannolikhet
icke förmår att utan statens medverkan utföra detta företag, staten icke
bör undandraga sig eu sådan medverkan. Men ehuru Riksdagen härutinnan
delar de uti den nådiga propositionen yttrade åsigter, anser dock Riksdagen
sig icke kunna under andra vilkor bifalla en sådan medverkan, än så vida
full visshet vinnes derom, att den enskilda företagsamheten verkligen förmår
att bringa företaget till fullbordan. Riksdagen kan således icke obetingadt
bifalla Eders Kongl. Maj ds i ämnet gjorda framställning, då densamma, enligt
Riksdagens förmenande, icke innefattar förbehåll om sådana garantier för arbetets
utförande, som kunna anses under alla förhållanden tillfyllestgörande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
It
Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 68.
Det torde ock blifva svårt, om ens möjligt, att uppställa vilkor, som kunde
befinnas vara ömsesidigt antagliga för att medgifva statsbidragets utbetalning
under arbetstiden, helst frågan i vissa delar ännu synes vara i det skick, att
det torde tarfva ytterligare undersökningar och utredningar så val om banans
blifvande sträckning, som angående anläggningskostnaden samt om lämpligaste
sättet att åstadkomma det för dess byggande erforderliga kapital. Hvad särskild
t angår sträckningen, har inom Riksdagen ifrågasatts, att banan, för att
blifva af större gagn för eu del af Bohuslän, borde, på sätt vid de 1868
verkställda undersökningarne föreslagits, dragas från södra ändan af sjön
Stora Lee i sådan riktning, att den komme att beröra norra ändan af sjön
Bullaren, hvilken sträcker sig 2 i mil söder ut genom sistnämnda län. Då
likväl en förändring i den senast föreslagna bansträökningen förutsätter annan
anknytningspunkt med norska jernvägen än den, som i Eders Kongl.
Maj:ts nådiga proposition föreslagits, men Riksdagen icke är i tillfälle att ingå
i pröfning af alla de omständigheter och förhållanden, som för bedömande af
donna del af frågan må komma under öfvervägande, har Riksdagen bär endast
velat antyda önskvärdheten deraf, att bestämmandet af jernvägens sträckning''
måtte tagas under förnyad ompröfning, i syfte att densamma må komma
att för Sverige medföra det största möjliga gagn. Under förutsättning således
att frågan, innan den slutligen af Eders Kongl. MajrDpröfvas, i alla dess delar
erhåller all den utredning, som dess vigt onekligen krafvel’, samt att det
allmännas intresse dervid på allt sätt tillgodoses, har Riksdagen, i likhet med
hvad Riksdagen år 1869 vid beviljande af anslag till Nässjö—Oscarshamns
jern vägsanläggning föreskref, på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts ofvan
berörda nådiga proposition, att, såsom bidrag för byggande af en jernväg från
Sunnanå hamn vid Wenern öfver Mellerud och Vestra Ed vid sjön Stora Lee
till lämplig anknytningspunkt vid riksgränsen, en norsk statsbana till mötes,
hvilken jernväg bör erhålla samma spårvidd och byggnadssätt, som de hittills
färdigbyggda svenska stambanorna, till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställes
ett belopp af en million kronor, hvilket statsbidrag må, så snart sådan visshet,
som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas tillräcklig, förefinnes, att en motsvarande
jernväg med samma spårvidd samtidigt anlägges mellan anslutningspunkten
vid riksgränsen och Christiania, af Eders Kongl. Maj:t tillförsäkras det .Bolag,
som förbinder sig att anlägga och inom slutet af år 1879 fullborda samt för
allmän trafik upplåta samma jernväg, äfvensom att i öfrig t uppfylla alla de
vilkor, som Eders Kongl. Näjd för statsbidragets erhållande kan finna för
godt att i nåder föreskrifva; dock må det beviljade statsbidraget icke till vederbörande
utbetalas förr, än jernvägen blifvit inom föreskrifven tid färdig
-
20 Riksdagen» underd. Skrifvelte, N;o 69.
byggd och med allt hvad dertill hörer afsynad och godkänd samt till allmän
trafik upplåten.
Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen etc.
Stockholm den 17 Maj 1874.
IV:o 69.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1874.
— — — — Andra Kammaren den 17 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kong1. Maj:ts
nådiga proposition, att den beslutade jernvägsanläggningen
från Torpshammar eller annan punkt å stambanan från
Storvik till riksgränsen mot Norge må byggas bredspår,''g.
(Stats-Utskoltets Utlåtande N;o 92).
S. A. K.
Sedan sistlidne års Riksdag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
Eders Kongl. Maj:t föreslagit, besluta byggande dels af en bredspärig jernväg
med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan från Storvik till
Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpshammar i Medelpad
eller annan lämplig punkt å sträckningen mellan Sundsvall och riksgränsen
mot Norge, dels ock af eu smalspårig tvärbana med lika öfverbyggnad, som,
utgående från Torpshammar eller annan punkt å berörda sträckning, fortlöpte,
vare sig i sydligare läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund, till
Aspåsnäset eller Krokom samt derifrån till riksgränsen, en norsk statsbana
från Trondhjem till mötes, och till fullständiga undersökningar af lämpligaste
sträckningarne för vissa delar af ifrågavarande jern vägar och förberedande ar
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.