Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

1874-05-20 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1874:79, Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

15

N:0 79.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1874.

— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets

inkomster.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22 samt Memorial N:is 49, 61 och

85 äfvensom Bevil 1 nings-Utskottets Betänkande N:o 15.)

S. A. K.

Vid behandling af Eders Kong!. Maj:ts den 16 sistlidne Januari till

Riksdagen aflåtna nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd och

behof har, i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,

nästa statsreglering omfattar, eller år 1875 och intill dess ny statsreglering

derefter vidtager, äfvensom beträffande andra i sammanhang dermed stående

frågor, Riksdagen fattat de beslut, hvarom här nedan i underdånighet förmärs.

Hvad först angår förslagspriset å spannmål för nästa statsreglering,

har Riksdagen, på sätt Eders -Kong!. Maj:t behagat föreslå, beslutit, att

detsamma skall vid senast bestämda belopp af 2 Kronor 10 öre för kubikfoten

bibehållas.

Beträffande derefter beräkningen af Statsverkets inkomster, har, på

sätti underdånighet bilagda tabell utvisar, Riksdagen funnit de ordinarie

inkomsterna böra beräknas till 25,135,000 Kronor och de extra ordinarie

till 39,640,000 Kronor; hörande Riksdagen i afseende å de afvikelse!-, som

från den nådiga Propositionen egt rum, i underdånighet anföra följande:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

Vid inkomsttiteln ”extra uppbörd”, deri, jemlikt sist församlade Riksdags

beslut, de förut till Riksgälds-kontoret inlemnade skatterätts-, ekeskogsoch

observationsmedel numera från och med innevarande ars början ingå,

både Statskontoret uti sin till Eders Kong!. Maj:t afgifna berättelse, angående

Statsverkets tillstånd och förvaltning, anfört, att äfven två uti senast

fastställda riksstat, under titeln ”Extra ordinarie inkomster”, och rubrik

”inbetalning å vattenaftappningslån”, samt ”inbetalning å lånet till landshöfdingeackordernas

amortering” särskildt uppförda poster synts Statskontoret

lämpligen höra såsom extra uppbörd upptagas, och då såsom inbetalning å

vattenaftappningslån år 1875 beräknades inflyta 162,000 Rall- samt af betalningen

å landshöfdingeackorderna numera årligen utgjorde 1,350 Rall-, skulle

inkomsttiteln extra uppbörd kunna på följande sätt beräknas:

i nuvarande riksstat upptagna belopp...........Rall- 62,832

skatterätts-, ekeskogs- och observationsmedel....... „ 8,000

inbetalning å vattenaftappningslån..........._• - >, 162,000

d:o å lånet till landshöfdingeackordernas amortering „ 1,350

tillsammans R:dr 234,182

50

50.

Lika med Statskontoret har Eders Kongl. Maj:t ansett de mera tillfälliga

inkomsterna skatterätts-, ekeskogs- och observationsmedel höra under

titeln extra uppbörd upptagas äfvensom funnit den del af inbetalningen å

vattenaftappningslån, som utgöres af ränta, höra till nämnda titel hänföras,

men deremot liar Eders Kongl. l\£aj:t ansett, att den del åt samma inbetalningar,

som utgör kapitalamortering, icke bör bland statsverkets inkomster

i riksstat beräknas, och att icke heller beviljade lån af omförmäla beskaffenhet

höra bland Riksstatens anslag uppföras; och har Eders Kongl. Maj:t

alltså, under åberopande af den utredning, som i ett den nådiga Propositionen

bilagdt statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 9 sistliden; (Talman

innefattades, föreslagit Riksdagen, dels att de lån för understödjande af utdikningar

och aftappning^!- af sänka traktör och sjöar till beredande af odlingsföretag,

hvilka på nådig framställning under sjette hufvudtiteln kunde

varda af Riksdagen beviljade, matte, utan att i Riksstaten upptagas, fa af i

Statskontoret tillgängliga medel utbetalas mot ersättning af inflytande hapitalafbetalningar

å redan meddelade dylika lan, samt dels att i följd häiaf

ifrågavarande inkomsttitel måtte ur Riksstaten uteslutas.

Riktigheten af den grundsats, på hvilken Eders Kongl. Maj:ts nådiga

förslag hvilar, eller att endast ränta och ej kapitalafbetalning bör såsom inkomst

bokföras, torde icke kunna bestridas, och en missledande oegentlighet

i Statsverkets bokföring skulle dymedelst undanrödjas; men Riksdagen har

föreställt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

föreställt sig, att genomförandet af samma förslag skulle medföra besvär och

olägenheter, som ingalunda af fördelame motsvarades. Genom Kong!, kungörelsen

den 13 Juni 1845 är, i afseende på sättet för återbetalningen af

lån utaf allmänna medel till korporationer eller menigheter för beredande

af odlingsföretag medelst utdikningar och vattcnaftappningar af sänka traktör

och sjöar, stadgadt, att sedan den låneandel, för hvars återgäldande hvarje

hemman skall ansvara, samt den summa, som, i följd deraf, till skuldens

jemte den utfästa räntans lulla liqviderande skall för hvarje hemman årligen

erläggas, blifvit bestämd, det sammanlagda afbetalning»- och räntebeloppet

från och med det år, då betalningsskyldigheten vidtager, bör under särskild

rubrik, med utsättande af det sista året, då betalningen skall utgå, såsom

ett hemmanet under sålunda bestämdt antal år åliggande allmänt onus, i

jordeboken antecknas och å debetsedeln för hvarje år upptagas samt af

krono!)etjeningen uppbäras, och genom Kong!, kungörelsen den 3 November

1848 är förordnadt, att dessa stadgande!) skulle utsträckas till de lån af

ifrågavarande beskaffenhet, hvilka blefve enskilda personel- meddelade. Då

i öfverensstämmelse härmed såväl vid debiteringen som i Riksgälds-kontorets

räkenskaper kapitalafbetalningsbeloppet för hvarje år blifvit med räntebeloppet

för samma år till en summa samman!''a-dt, skulle således tillämpningen

af Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag förutsätta, att alla de redan

debiterade lånen näste ånyo uträknas för utredande, huru stor del af det

årligen inflytande beloppet utgör för hvarje är ränta och huru stor del amortering.

Enär vidare de såsom tillgång för Statsverket balanserade fordringarne

för lån till vattcnaftappningar och odlingsföretag, hvilka, enligt Riksgäldskontorets

hufvudbok för år 1872, vid samma ars slut utgjorde 1,870,(126

R:dr 58 öre, omfatta såväl kapital som ränta, måste, derest ej räkenskaperna

skulle i donna del blifva missledande, från nämnda summa utbrytas och

afskrifva» sammanlagda beloppet af de deri ingående särskilda r inteposterna.

Med hänseende till hvad sålunda förekommit och dä de olägenheter,

som, enligt hvad i statsråds-protokollet :ir anmärkt, skulle kunna uppstå

derigenom, att inbetalningarna icke jemn! motsvarade beloppet af beviljade

nya lån, ej torde blifva af synnerlig betydenhet, bär Riksdagen sä mycket

mera tvekat att medgifva den af Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende

föreslagna förändring, som dymedelst skulle på visst sätt bildas eu ny

fond, från hvilken odlingslån för framtiden skulle utgå, och har alltså den

uti nu gällande riksstat såsom extra ordinarie inkomst under rubrik ”inbetalning

å vattenaftappningslän” uppförda post blifvit, i öfverensstämmelse

med Statskontorets förslag, med 162,000 kronor under titeln ”extra uppbörd"

upptagen.

Bill. till Piksd. Prof 1874. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 12 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Milis ila g ens under cl. Skrifvelse, N:o 79.

Beträffande lånet till landshöfdingeackordens amortering är i förberörda

statsråds-protokoll, bland annat, meddeladt, hurusom Rikets Ständer

vid 184(1—1841 års riksdag beviljat från Riksgälds-koutoret ett lån till inlösen

af landsböfdmgea ckorden, under vilkor, bland annat, att Statskontoret

skulle erhålla föreskrift: att, till ombesörjande af ackordens inlösen, för den

blifvande ackordsfondens rakning emottaga de dertill beviljade medel; att å

berörda fonds vägnar till Riksgälds-koutoret aflemna löpande förbindelser å

1,000 R:dr banko hvardera; och att låta för ackordsfonden särskild! upptaga

och bold''ra alla de till ackordsamortering^! afsedda innehållningar för att

dermed i första rummet liqvidera den best linda räntan och sedan använda

återstoden till kapitalafbetalning å det af Riksgälds-koutoret lemnade lån.

Den i följd häraf i Rikslmfvudboken upptagna landshöfdingeackordsamorteringsfonden

både således blifvit eu mellanhand emellan tvänne amorteringar,

den ena af landsböfdingeackorden genom innehållningen å de till de särskilda

landshöfdinge-lönerna anslagna inkomster och den andra af det från Riksgäldskoutoret

erhållna lånet. Några egna, af dessa transaktioner oberoende tillgångar

både fonden alldeles icke, och om de till aflösning af ackorden afsedda

inkomsterna till fonden icke inginge i tid för de årliga liqviderna till

Riksgälds-koutoret, måste, i enlighet med bestämmelsen, att alltid räntan

skulle i första, rummet liqvideras och kapital-afbetalningen utgöras af återstoden,

amorteringen till Riksgälds-koutoret blifva fördröjd och fonden erhålla

eu motsvarande skuld; och en sådan skuld måste, då tillgång ej funnits till

dess liqviderande, i följd af samma bestämmelse, årligen växa med ränta på

ränta, men både sannolikt i följd af med inlösningen af ackorden förenade

omständigheter redan första året uppkommit, ty enligt räkenskaperna hade

första utbetalningen från Riksgälds-koutoret egt ruin den 21 Oktober 1841,

men första afbetalningen ej förr än den 30 Juni 1843. Huru härmed än

förbi>11 e sig, både emellertid landshöfdingeackords-amorteringsfonden eu skuld,

som vid 1871 års utgång utgjort 24,958 R:dr 50 öre eller, efter afdrag af

tillgångarne 14,913 R:dr 20 öre, netto 10,045 R:dr 30 öre och årligen växte,

men för hvilken icke funnes någon verklig gäldenär, och som derföre förr

eller senare måste afskrifvas. Egentligen vore den också endast eu bokföring

af en längesedan gjord ränteförlust, ökad med mångårig ränteberäkning.

De af Statskontoret till Riksgii 1 ds-kontoret aflenmade förbindelserna

skulle nu, enligt Riksdagens i underdånig skrifvelse den 6 Maj 1873 meddelade

beslut, i början af detta år till Statskontoret öfverlenmas, hvaremot

Statskontoret skulle öfvertaga den Riksgälds-koutoret förut åliggande befattningen

med lånets bevakande och redovisande. Till inlösen af dessa skuldsedlar

skulle således i första hand den enda nu återstående inbetalningen å något

landshöfdingeackord användas. Denna återstående inbetalning vore den, som

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

från början utgått af landshöfdingelönen i Wermlands län, men enligt Kongl.

brefvet den 27 nästlidne December numera skulle erläggas af landsliöfdingelöneregleringsfonden.

Dess belopp vore det i riksstaten upptagna 1,350

R:dr och skulle fortfara att utgå, tilldess att under år 1885 äfven ackordet

för nämnda län blifvit inlöst, men då återstod»? ännu amorteringsfondens

ofvanberörda genom ränteberäkningen uppkomna skuld, som måste afskrifvas.

Under åberopande af donna utredning bär Eders Kongl. Maj:t nu

föreslagit, att Statskontorets återstående skuldsedlar för ofvannämnda lån

måtte, sedan de blifvit till Statskontoret återlcmnade, annullera,s och landshöfdingeackords-amorteringsfoiidens

skuld, hvilken vid 1873 års slut utgjorde

24,141 Hall1 62 öre, i sin helhet afskrifvas, i följd hvaraf landshöfdingelöneregleringsfonden

skulle befrias från skyldigheten att till ackordsamorteringen

bidraga och hela den i riksstaten nu upptagna inkomsttiteln ”Inbetalning å

lånet till landshöfclinge-ackordcrnas amortering” komma att försvinna.

Emot hvad Eders Kongl. Maj:t härutinnan föreslagit, för såvidt dermed

alses omförmälda skuldsedlars annullering och afskrifning af landshöfdingeackords-amortcringsfondens

skuld, har Riksdagen icke käft något att

erinra, men deremot har Riksdagen ansett sig icke kunna medgifva den

jemväl ifrågasätta befrielsen för landshöfdingelöncrcgleringsfonden från skyldighet

att under föreskrifven tid verkställa den årliga inbetalning, som ursprungligen

ålegat landshöfdingebeställningcn i Wermlands län. Eu sådan

eftergift vore i sjelfva verket icke annat än ett anslag till landshöfdingelöneregleringsfondcn

på motsvarande belopp och har så mycket mindre synts vara

af behof påkalla»!, som nämnda löneregleringsfond hittills visat sig vara tillräcklig

för det dermed afsedda ändamål. Riksdagen hav alltså funnit godt

bifalla, att de för lånet till landshöfdingcackordens amortering utställda förbindelser,

som ännu återstå oinlösta, må få annullcras och landshöfdingeackordsamorteringsfondens

skuld i dess helhet afskrifvas, mot vilkor att ett

årligt belopp af 1,350 kronor från och med är 1875 till och med år 1885

från landshöfdingelöneregleringsfonden utgår och under inkomsttiteln extra

uppbörd redovisas.

Hos Riksdagen har förslag blifvit vackt derom, att egare af kronoskattehemman

och lägenheter, berustade säterier och städs jord af kronoskattenatur

måtte förklaras berättigad att, utan erläggande af särskild lösen, för

framtiden fritt disponera öfver den å deras jord växande ekskog af hvad

beskaffenhet som helst äfvensom öfver maste- och storverksträd.

Såsom stöd för denna framställning är, bland annat, anfördt, hurusom

statens inkomster af lösen för ek samt maste- och storverksträd enligt räkenskaperna

utgjort:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

år

1863

.... R:dr

895: 79

„

1864

.... ,,

1,381: 37

1865

.... „

967: 66

„

1866

.... ,,

921: 65

„

1867

.... ,,

734: 09

„

1868

. . ... . „

1,697: 74

„

1869

.... „

576: 30

1870

.... „

485: 86

1871

. . . . ,,

918: 26 och

,,

1872

..... „

869: 71.

o-ifter från samtliga, Linen inom s dra och mellersta Sverige, med undantag

allenast af Calmar, Westmanlands och Wermlands, återstående lösningssnmman

för helintliga char inom dessa delar af riket ai 18/0 icke skulle

uppgå till högre belopp än 15,069 IL:dr 22 öre; att från flera län den förklaring

blifvit lemnad, att uppgifterna icke vore alldeles tillförlitliga, af orsak

att fullständiga handlingar till upplysning i ämnet icke vore att tillgå,

hvilket måste antyda, att af de stadgade inf sningsbeloppen åtskilligt kunde

hafva influtit utan att hafva blifvit i flrteckningarne upptaget; att under

åren 1870—1872 gnidits öfver 2,000 R:dr, samt att under nästlidna år

ytterligare något belopp kunde hafva blifvit levereradt; att vidaie utaf de

räknade träden tvifvelsutan många under den långa tiden afverkats eller af

ålder eller bristande vård gatt förloradt:; samt att hvad som återstod/: sannolikt

på hvarje särskild egendom vore af det ringa värde, att j or degar en,

om lian än icke fä släde afseende vid den bestämda L sesumman, dock i

allmänhet icke villo underkasta sig de med en inläsning förenade omgångar

och besvär. Kronans förlust genom att efterskänka all ratt till de ännu

icke inlösta träden vore derföre icke af beskaffenhet, att synnerligt afseende

deråt herde egnas; men om, såsom det föregående påfve vid handen, det

endast vore ett obetydligt antal af de för flottan icke användbara ekar,

hvilket återstode att inläsa, så visade ofvan omförmälda uppgifter, att inf sningsrätten

särskilt af den framdeles uppväxande ekskogen blifvit i högst

ringa mån begagnad, endast fl r 554 mantal, f<rdeladt på en tidrymd afl

mer än 40 år." Orsaken dertill kunde icke vara att söka i afgiftens belopp,

hvilket icke vore högre än 24 skilling^ banko eller 75 öre för hvarje helt

mantal, utan deremot i sättet och ordningen för vinnande af denna rättighet,

Indika vore så besvärliga, att j or degar e i allmänhet icke funnit mödan värdi

att till förvärfvande deraf vidtaga någon åtgärd. Staten kunde alltså otvifvelaktigt

utan all afsaknad frånsåga sig donna inkomstkälla, och den herde

det desto hellre, som derigenom mera enkelhet i eu del af administrationen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

21

skulle vinnas, ity att åtskillig, af afgiftens uppbörd och redovisning förorsakad

skriftvexling undvekes, porto och skrifmaterialier besparades, ett ej

så litet besviirligt granskningsarbete gjordes öfverflödigt samt förandet af

anteckningar i jordebokens tre exemplar om alla de små hemmansdelar, för

hvilka lösen kunde blifva erlagd, icke vidare komme i fråga in. m. Ifrågavarande

eftergift skulle emellertid innebära jemväl en annan uppoffring af

staten, nemligen af all rätt att hugga och låta afhemta de träd, hvilka vid

anställda besigtningar och värderingar redan blifvit utmärkta och antecknade

såsom göda och för flottan användbara. Oafsedd den omständigheten att

numera icke så uteslutande som i förra tider eken inginge såsom material

vid byggandet af krigsfartyg, och att till följd af höga arbetslöner och ofta

långa lands vä ^transporter det virke, som kunde på skattej orden upphemtas

och hvithet aldrig funnes samladt till större mängd på ett ställe, blefve för

staten ganska dyrt, så att dylikt virke sannolikt kunde till vida bättre pris

inköpas, hade, enligt från Mari mngeniörssta ten lemna,! uppgift, vid skogsundersökningar,

hvilka anstdlts i Christianstads flin å en 1861 och 1867, i

C a bilar län åren 1862, 1865 och 1866, i Blekinge län sistnämnda året, i

Jönköpings län år 1868 och i Nyköpings län år 1869, det blifvit utrönt,

att, inom dessa fem län, å skattej ord icke funnes flera än 95 fullhåra göda

ekar och 17 ekar, hvilka vore i frisk tillväxt, då deremot ä boställen och

annan kronojord antalet af de fällbara göda ekarne uppginge till 14,253 och

af de i frisk tillväxt varande till 11,988 stycken. De å skattej orden växande

ekar utgjorde således i dessa I n en försvinnande liten del af dem, som

vore flottan förbehållna, och då i de öfriga länen proportionen emellan de

å skatte- och kronojord befintliga, för flottan användbara ekar kunde anses

vara ungefärligen lika med den, som egde ruin i de fem länen, förefölle

det, som skulle icke heller från synpunkten af flottans behof hinder höra

mota för ekskogens öfverlåtande till fri disposition af skattejords-egare. p3

Bibehållandet af rättigheten att till ett värdet motsvarande pris inlösa

de maste- och storverksträd, som funnes å skattej ord, och hvilka ovedersägligen

hörde jordpäron till, kunde dessutom för staten desto mindre

vara af någon vigt, som j or degaren både sig Öppet lenmadt att medelst in1

sen af den framdeles uppväxande ekskogen eller en särskilt erlagd afgift

af 75 öre f ör helt mantal befria sig från donna statens lösningsrätt.

Riksdagen, som i allo delar dessa åsigter, får alltså i underdånighet

anhålla, det Eders Kong!. Maj:t täcktes utfärda författning, hvarigenom egare

af kronoskattehemman och lägenheter, berustade säterier och städs]ord af

kronoskatte natur förklaras berättigade att utan erläggande af särskild lösen,

för framtiden, i likhet med egare af annan jord i allmänhet, fritt disponera

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

öfver den å deras jord växande ekskog af hvad beskaffenhet som helst äfvensom

öfver maste- och storverksträd.

Då den influtna lösen för ek samt maste- och storverksträd, enligt

hvad ofvan är omnämndt, under hvarje af åren 1863—1872 i allmänhet

understigit 1,000 R:dr, har Riksdagen ansett sammanlagda beloppet af

skatterätts- och observationsmedel kunna beräknas till samma belopp, hvartill

sistnämnda medel jemte ekeskogsmcdlcn af Eders Kongl. Maj:t antagits

komma att uppgå, eller 8,000 kronor, helst de för år 1871 influtna beloppen

utgjorde af observationsmedel 3,789 R:dr 63 öre och af skatterättsmedel

4,338 R:dr 49 öre eller tillsammans 8,128 R:dr 12 öre.

I följd af de utaf Riksdagen i afseende å inkomsttiteln ”extra, uppbörd”

nu vidtagna förändringar, uppgår denna inkomsttitel till ett belopp

af 234,182 kronor 50 öre, hvilket, för jemnande af de ordinarie inkomsternas

slutsumma, utförts med 234,632 kronor 50 öre.

Hvad Riksdagen sålunda beslutit får Riksdagen härmedelst i underdånighet

anmäla.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 20 Maj 1874.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 79.

23

Statsverkets inkomster.

Kronor

öre.

4,501,500

1,618,300

451,200

55,000

575,000

180,000

294,367

50

7,500

98,000

20,000

18,000

—

26,500

60,000

—

15,000

800,000

1,180,000

14,000,000

1,000,000

234,632

50

19,500,000

1,880,000

12,000,000

60,000

2,800,000

Ordinarie inkomster:

Ränta..............................

Tionde ..............................

Arrendemedel:

Penningar...................... 106,800

Spannmål 164,000 kubikfot a 2: 10........344,400

Bergverkstionde.......................

Mantalspenningar........................

Bötesmedel............................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål, 140,175 kub.-fot

ii 2: 10............................

Tillfälliga rotevakansafgifter...................

Vakansafgifter af nyroterad jord................

Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland . . . .

Vakansafgifter af bergslag...................

Trosspassevolansafgift......................

Båtsmansvakansafgift......................

Kontrollstämpelmedel......................

Fyr- och b åkmedel.......................

Telegrafmedel..........................

Jernvägstrafikmedel.......................

Skogsmedel...........................

Extra uppbörd.........................

Läger 25,135,000.

Bevillning ar:

Tullmedel............................

Postmedel............................

Stämpelpappersmedel......................

Brä nvinstillverkningsafgift....................

Hvitbetssockertillverkningsafgift................

Allmän bevillning för år 1875 .................

Läger 39,640,000.

Summa -64,775,000!-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.