Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående allmänna bevillningen.

1874-05-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1874:86, Skrifvelse, angående allmänna bevillningen.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underå. Skrifvelse, N:o 86.

13

N:o 86.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Maj 1874.

— ■— -— Andra Kammaren den 20 —- —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående allmänna bevillningen.

(Bevillnings-Utskottets Betänkande!! N:is 3, 11 och 16.)

S. A. K.

Sedan Riksdagen öfversetl, och granska! nu gällande stadgande^ angående

allmänna bevillningen, har Riksdagen, med vidblifvande åt grunderna

för densamma, deruti vidtagit endast följande förändringar:

Art. in.

§ 18-

Enär, efter hvad Riksdagen inhemta!, besväret med bevakande! och

uttagande! af testamentsbevillningeu för den mängd testamenten, hvilka innefatta

dispositioner å belopp intill 5,000 Riksdaler, icke på något satt

motsvaras af den inkomst de för statsverket medföra, samt en väsendtlig lättnad

i kontrollen å testamentsbevillningeu skulle beredas genom att från 1,000

till 5,000 Riksdaler förhöja det lägsta belopp, för hvilket testamentsbevillning

eger ruin, har Riksdagen, som till bibehållande af den likhet, som nu

förefinnes i föreskrifterna för nämnda bevillning och den af gåfva, fideikommiss

och arf utgående, ansett enahanda förhöjning höra ske af det lägsta

belopp, för hvilket sist berörda slag af bevillning skall utgöras, besluta!

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 86.

att det lägsta belopp, hvarför bevillning af gåfva, testamente, fideikommiss

eller arf skall utgöras, bestämmes till 5,000 Riksdaler samt att i följd häraf

mom. 4:o punkterna c) och e) samt mom. 5 i S 18 Bevillningsstadgan skall

erhålla följande lydelse :

”4:o) Från de i förestående momenter stadgade bevillningsafgifter befrias:

c) annan fjermare arfvinge för sin lagliga arfslott äfvensom för allt hvad

derutöfver är gifvet, som icke uppgår till 5,000 R:dr kapital;

e) hvar och en annan, då värdet af den gillra egendomen eller kapitalet

icke uppgår till fem tusen riksdaler;

5:o) För arf af fast eller lös egendom, som icke öfvergå!’ till skyldeman i

rätt upp- eller nedstigande led, syskon eller deras afkomlingar, utan

till fjermare arfvinge, erlägges eu af hundra i bevillning, när aids beloppet

uppgår till fem tusen Riksdaler.”

Instruktion för Taxeringsfönättningurne.

§ 7-

Då föreskriften i denna § att, sedan fäst egendom blifvit enligt föreskrifna

taxeringsgrundcr till sitt verkliga värde uppskattad, detta värde må

under de närmast efter taxeringen följande tre åren bibehållas oför ändrad t,

kan lemna rum för olika tolkning i fråga om den tidpunkt, hvarifrån nämnda

tre år skola räknas, hvilket äfven uppgifvits hafva inträffat, och då Riksdagen

ansett det vara för vinnande af en jemlik beskattning för så val till

staten som kommunen angeläget, att taxeringsvärdena under samma år bestämmas

för all fastighet inom riket, har ett förtydligande af §:n ansetts

höra ega rum. För att härvid ernå nyss berörda samtidighet i fråga om

fastighetstaxeringen, äfven i sådana fåll då dylik taxering hittills icke egt

rum å derför i Instruktionen afsedd tid, har det blifvit nådigt att angifva

eu bestämd utgångspunkt för beräkning af tiden för de hvart tredje år återkommande

allmänna fastighetstaxeringarne, och Riksdagen har härtill antagit

år 1873, då enhet gällande stadgande fastighetstaxering bort ega rum och

val i allmänhet också torde hafva skott. Då, i de fåll der taxeringsvärde

blifvit fast egendom åsatt mellan tiden för de allmänna taxeringarne, brist

på enhet och samtidighet i fastighetstaxeringen skulle uppkomma, om sådant

taxeringsvärde finge under tre år oförändradt bibehållas, har Riksdagen häremte

gjort ett tillägg till §:n med föreskrift, att dylikt emellan de allmänna

.1

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 86. 15

taxeringarne bestämdt taxeringsvärde skall vid forsta allmänna taxering derefter

ånyo pröfvas.

I öfverensstämmelse med det nu anförda har Riksdagen beslutat, att

7 § i Instruktionen för taxering^,irättningarne skall erhålla följande förändrade

lydelse:

”Det verkliga värde, hvartill fast egendom blifvit enligt föreskrifna

taxerangsgrunder uppskattadt, må, med de undantag här nedan omförmälas,

utan förnyad uppskattning bibehållas oför mdradt under tre år; hörande i

följd häraf och enär, enligt hittills gällande instruktion, uppskattning af fast

egendoms värde bort ske 1873, ny taxering allmänt verkställas hvart tredje

år från nämnda år räknadt.

Har under tiden mellan tv,,inre på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar,

brandförsäkringsvärdet å byggnader i stad och på dess område

eller å öfriga i § 4 inom. 4 uppräknade hus och byggnader blifvit ökadt

eller minskadt, eller fast egendoms värde antingen genom ny- eller tillbyggnader,

nya fabriksanläggningar eller andra inrättningar blifvit i betydligare

mån förhöjdt eller genom inträffad eldsvåda, vattenflöde eller af annan dylik

anledning märkligen förminskats i förhållande till dess uppskattade värde;

då bär detta värde jernkas efter de f ränd ringar egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under tiden mellan

två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar, bör vid först derefter

inträffande sådan taxering ånyo pr fvas.”

Härjemte får Riksdagen, som för år 1875 åtagit sig en allmän bevillning

af 2,800,000 kronor, i underdånighet anmäla, att Riksdagen beslutat,

att den vid 1873 års riksmöte antagna allmänna Bevibningsstadga jemte den

till stadgan hörande Instruktion för taxeringsförrättningarne skola, med iakttagande

af i desamma nu beslutade bär ofvan omförmälda förändringar, tjena

till efterrättelse för år 1875 och intill slutet af det år, under hvars lopp ny

Be vill ni ngsstadga af Riksdagen fastställd bl ifver; och får Riksdagen i underdånighet

anhålla, att Eders Kong]. Maj:t täcktes låta sådant till allmän

efterrä ttelse kungöra.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 20 Maj 1874.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.