Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, angående rättighet för lärare vid enskilda läroverk att efter skedd befordran till tjenst vid Statens läroverk få beräkna sig till godo den tid, de vid enskildt läroverk tjenstgjort.

1874-05-21 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1874:87, Skrifvelse, angående rättighet för lärare vid enskilda läroverk att efter skedd befordran till tjenst vid Statens läroverk få beräkna sig till godo den tid, de vid enskildt läroverk tjenstgjort.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

N:o 87.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 Mai 1874.

— — — — Andra Kammaren den 21 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående rättighet för lärare vid enskilda

läroverk att efter skedd befordran till tjenst vid Statens

läroverk få beräkna sig till godo den tid, de vid enskildt läroverk

tjenstgjort.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 16 och

Forsta Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande M:o 11.)

S. A. K.

Uti en hos Riksdagen vackt motion är vordet andraget, att, oaktadt

nästan årligen okade anslag till de af staten bekostade elementarläroverken

måst begäras och äfven beviljats, dessa läroverk likväl icke kunde anses

fylla behofvet, hvarföre ock af enskilda personer inrättade elementarskolor

i derå. städer, der statens egna skolor varit talrikast besökta, uppstått och

kunnat fortvara; att de privata elementarläroverken icke fått af staten röna

annan uppmuntran, än att det medgifvits dem att under uppsigt af utsedda

censorer låta sina lärjungar i maturitetsexamen pröfvas af egna lärare, hvaremot

för de vid enskilda skolorna anställde lärarne, hvilka. arbetade för samma

mål och gjorde det allmänna samma gagn, som lärarne i statens egna läroverk,

intet blifvit å statens sida gjordt; att emellertid Riksdagen redan år

1868

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

17

1868 uttal ät flen åsigt, att uppkomsten och vidmakthållandet af enskilda

läroverk herde uppmuntras och befrämjas, och då antagligt vore, att anslagen

till statens elementar]äroverk skulle komma att alltjemt växa, om icke något

medel till förebyggande deraf vidtages, men ett sådant medel vore, att man

beviljade de enskilda läroverken några förmåner, hvarigenom dylika skolor

skulle komma att uppstå vid sidan af statens i de städer, der de offentliga

läroverken började att fyllas af för stort lärjungeantal, bär motionären af

dessa och i (ifrigt anförda orsaker samt under förutsättning, att vissa bestämningar

och vilkor för erhållande af de åsyftade förmånerna komme att fastställas,

föreslagit, det Riksdagen villo hos Eders Kong]. Maj:t i underdånighet

anhålla, att Eders Kong!. Magt täcktes meddela sådana stadgande!!, hvarigenom

filosofie kandidat eller filosofie doktor, som inför vederbörlig myndighet

aflagt godkändt adjunkts- eller kollegaprof, samt filosofie doktor, som på

samma, sätt a slagt godkändt lektorsprof, måtte, vid befordran till adjunktseller

kollega- samt lektorsbefattning vid statens läroverk, ega att för framtida

lönetur räkna sig till godo den tid, lian efter detta profs afläggande

tjensthjon vid enskild* med dirnissionsrätt hugnad* läroverk eller vid af

Kong]. Maj:t under vederbörlig inspektion stöld* femklassigt dylik*, så framt

sådan lärare kunde styrka sig hafva haft till timantal och beskaffenhet fullt

jemförlig tjenstgöring med den, som för kollega, adjunkt eller lektor vid

statens skolor vore i lag stadgad, och derjemte minst fem år tjensthjon vid

sålunda beskaffad enskild! läroverk.

Vid behandlingen af detta förslag har blifvit anförd*, bland annat,

att utur synpunkten af statens eget intresse enskilda skolors uppkomst och

bestånd herde befrämjas, dels emedan staten härigenom bereddes eu lättnad

i de uppoffringar och omkostnader, den måste ikläda sig för ungdomens

uppfostran, dels emedan eu för undervisningen välgörande täflan skulle uppstå

emellan de enskilda och statens läroverk, Indika komme att sträcka sig äfven

till sjelfva sättet för undervisningens anordnande och hvaraf fördclarne blefve

sa mycket större, som de enskilda läroverken kunde härutinnan röra sig med

större frihet samt derigenom bereda tillfälle att samla erfarenhetsrön och

vinna visshet i afseende på tillämpligheten eller det praktiska värde* af

grundsatser och åsigter, Indikas råtta halt bäst pröfvades i och genom erfai

enheten; och om det således kunde med skäl sägas, att mången god lärdom

för det allmänna undervisningsväsendet stode att hemta från de enskilda

läroverken, så herde ock erkännas, att staten kunde tillgodogöra sig

dugliga lärarekrafter genom att mottaga lärare, som i privatskolorna vunnit

sin pedagogiska utveckling. För vinnande af detta ändamål, och då ett af

l''ih. till Piksd. Prat. 1874. 10 Sand. 1 Afd. 1 Hand. 13 Häft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

stårkheten bfrSmjandret af ''Ivdika skolors uppkomst läge uti

svangheten att förvärfva lärarekrafter, enär staten hade att erbjuda dem

atT lätta6 6fna Slg at 1iirare jallet’ större flirmåner, vore oundgängligen Modigt

att latta öfvergå,,gen från de enskilda till de offentliga läroverken sam att

SÄJ*""’ — j viss» filnmL , det ilande

nu HÄP\r frnitb™*, för privatskolors lärare, som

/ ! * lfi agast alld, hora dem tillerkännas, har likväl antagit, att dervid

meda, nx ‘T V,lkr T UnK "4 * ™stllda läfoverken icke må«e

deri k .,1“ *T "T *?*• t-lenst * offentliga test sedan

kiafter blifvit utnötta, samt i sadant hänseende luillit före att det

-» W-g vid enskildt läroverk icke i något fall

“er '',ei'':l nS Safm -Tund f,ir uppflyttning i högre lönegra
är

fri! !1''lfSa Vllkr‘ t;:r txHgodonjutande af den rätt, hvarom här

under statens t fTVln i t,iratsät^ att åt hirame vid de enskilda,

MiZt med 1 " liirUanStalterna bo^e gifvas i allt väsendtligt

likställighet med lararne vid statens egna läroverk, ansett deraf böra följa

prof1::™0 e,nskllda liiryvvr.k ''bola hafva a ilagt föreskrift akademiska

t S< n t (!eV genomgått den profårsknrs vid något högre elementarläroverk

för mistande af öfning och erfarenhet i lärarekallet som nu fin

nes eller framdeles kan blifva foreskrifven. Hvad angår det s! k praktik

p1 of a et, som för utnämning till lärare vid statens läroverk skall afWas in
af

private^ Tdfet 1;ar1Riksda"en likaledes ansett detsamma böra

j 1 V »aren ovilkorligen fordras, enär vid privatläroverken icke forekomnmr

någon Lagligen bekräftad utnämning till tjenstebefattning såsom vid

de offentliga skolorna. Emot en sådan föreskrift kan val erinras, att för

a aie i al mänhet icke är medgifvet aflägga undervisningsprof'' i annat bill

statens""^ “^d ansning till erhållande af tjen.itebefiiUdng Hd

In, Pil k’ mei- l il undantaS 1 dptta k‘U redan finnas i lag stadgade

llfälkn föigei! ''"f glk att fågon svårighet icke skall förefinnas''att bereda

iliidiet 1 <SV 1!‘l'';''Vpiand<‘ Protvens afläggande inför vederbörande mvn
S

för t• 1;ai\Rlksda8e" f™nit’ a* lärare vid enskildt läroverk

•skall, h, tillgodonjutande af den förmån, hvarom fråga nu är, visa sio- hafva

pri vatlä ro verk ^ t-''enst-jort under "uust fem år vid ett och samma

EST u T, "?vg. som . sadant afseende utfärdas, bör vara

f^ t af rektor vid det enskilda läroverket, men derjemte bestyrkt af eu

SamhT '' S“™S ''-ar att OVervaka de™ c,Udda Älm

Pa nu anfoida giunder får Riksdagen i underdånighet anhålla, det

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.

Eders Kongl. Maj:t behagade i nåder förordna, att filosofie kandidat eller

filosofie. doktor, som i behörig ordning genomgått den profårskurs, som för

anställning i statens läroverk är eller kan varda föreskrifven, samt inför vederbörlig

myndighet aflagt godkändt undervisningsprof, må, vid befordran

till adjunkts-, kollega- eller lektorsbefattning vid statens läroverk ega att

för framtida lönetur räkna sig till godo den tid. lian från och med året

näst efter bemalda prof» afläggande tjenstgjort såsom lärare vid enskild!, af

minst fem klasser bestående och under den inspektion, som Eders Kongl.

Maj:t kan finna godt att anordna, stöld! läroverk, så framt hans förenämnda

tjenstgöring varit väsendtligen lika med adjunkts, kollegas eller lektors tjenstgöring,

samt lian företer vederbörligt'' intyg derom, att lian med nit och

skicklighet fullgjort sina åligganden; dock att för sådan Inne tursberäkning

erfordras att hafva vid ett och samma privatläroverk varit anställd under

minst fem år, äfvensom att i intet fall den tid, som för lönetur beräknas,

får öfverskrida tio år.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 21 Maj 1874.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.