Skrifvelse angående Tullbevillningen.
1874-05-21 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1874:96, Skrifvelse angående Tullbevillningen.
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:.o 96.
7
Mo 96*.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 21 Maj 1874.
— — — — Andra Kammaren den 21 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse angående Tullbevillningen.
(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6, Memorial N:o 8 och Betänkande
N:o 12.)
8. A. K.
Riksdagen får härmed i underdånighet för Eders Kong!. Maj:t anmäla
de af Riksdagen vidtagna förändringar i nu gällande föreskrifter
om tullbevillningens utgörande.
För bibehållande af den tull utaf 15 öre pr skålpund, hvarmed
enligt nuvarande tulltaxa en del på svenska språket författade Böcker
vid införsel från utrikes ort äro belagda, synes annat rimligt skål ej
kunna anföras, än farhågan för en möjligen förekommande införsel af i
utlandet verkstäldt eftertryck efter svenska förlagsartiklar. Men då en
så ringa tullsats icke torde kunna lägga verksamt hinder i vägen för dylika
affärer, om de skulle befinnas förmånliga nog att locka till öfverträdelse
eller kringgående af lagbestämmelserna till den litterära eganderättens
skydd; då tullbeskattningen af vissa på svenska tryckta böcker
sålunda icke kan medföra någon nämnvärd nytta, men deremot måste
föranleda en såväl för tulltjenstemännen som för bokimportörerne besvärlig
och hinderlig detaljgranskning af inkommande bokpackor; då det
enda verksamma medlet till förhindrande af en för svenska förläggare
möjligen skadlig införsel af svenska i utlandet tryckta böcker, vore ett
8
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:ö 96.
införselförbud för dylika artiklar, men ett sådant åter skulle medföra en
ytterligare skärpt noggrannhet vid undersökningen af alla bokförsändelser
och i sjelfva verket ålägga tulltjenstemännen en censurpligt, den de
icke alltid torde vara kompetenta att fullgöra; då nuvarande bestämmelser
om särskilda formaliteter för åtnjutande af den tullfrihet, som
tillkommer de från utlandet retournerade svenska förlagsartiklar, bereda
svenska förläggare ett besvär, som icke uppväges af motsvarande fördelar;
då, efter hvad erfarenheten visat, i vissa fall tvekan kan uppstå rörande
tillämpningen af tulltaxans bestämmelser i ämnet; då i hvarje fall
tryckningen af svenska böcker endast undantagsvis och i mindre skala
kan verkställas i utlandet; samt då genom ifrågavarande tullsats allenast
en högst obetydlig inkomst beredes staten, har Riksdagen ansett sig
höra borttaga omförmäld a tullsats; i följd hvaraf Riksdagen, som jemväl
funnit artikeln Boktryck lämpligen höra i tulltaxan med tryckta böcker
sammanställas, gifvit rubriken Böcker den lydelse, bifogade tulltaxeförslag
utvisar.
Enligt nu gällande tulltaxa äro Kopparstick, Estamper, Stålstick,
Litoqrafiska och Fotografiska arbeten samt Träsnitt, som tillhöra utrikes
tryckta verk, från tull fria, hvaremot »andra slag, oinfattade» äro belagda
med en tull af 8 öre pr skålpund. Tullinkomsten af de enligt nämnda
stadgande tullpligtiga artiklar är ej af någon större betydenhet. Deremot
medför tullsatsen för bokförläggare och boktryckare den olägenheten, att
derigenom försvåras införskrifvandet af sådana lösa planscher för bär utgift)
a arbeten, hvilka ännu i utlandets större etablissement kunna för billigare
pris tillverkas eller snabbare och med större fulländning utföras.
Särskilt är detta fallet med koppar- och stålstick; och ehuru litografien
härstädes i senare tider vunnit en särdeles stor fulländning, förekomma
dock understundom artiklar, för hvilkas snabba och tillfredsställande tillverkning
våra etablissement icke haft anledning att inrätta sig, och som
derföre med större fördel kunna införskrifvas från utlandet. Det synes
äfven vara mindre rättvist, att, då konstnärsprodukter i allmänhet äro hos
oss tullfria, och då denna förmån tillkommer andra bildningsmedel, såsom
kartor, musikalier och på främmande språk tryckta böcker, tull skall
vara åsatt utländska planschverk eller lösa planscher, oljetryck eller litochromier
samt fotografier, hvilka numera utgöra ganska betydande artiklar
i konsthandeln och äfven ur rent konstnärlig synpunkt ofta ega
högt värde, hvartill kommer att de ytterst sällan kunna anses i någon
män konkurrera med inhemsk tillverkning. Visserligen skulle tullsatsen
kunna betraktas som skyddstull för tillverkningen af egentligt merkantilt
tryck, och ur donna synpunkt skulle möjligen kunna sättas i fråga
Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 96.
9
att bevilja tullfrihet allenast för planscher och fotografier, men bibehålla
tullsatsen för det merkantila trycket. Men som det vid tullbehandlingen
helt visst skulle visa sig omöjligt att särskilja dessa båda slag af
konsttrycksarbeten, och då för öfrigt det litografiska trycket i vårt land
natt sådan utveckling, att det ej kan anses behöfva ett konstlad skydd,
har Riksdagen, som äfven funnit sjelfva titlarne i rubriken böra något
förändras, beslutat att ifrågavarande stadgande skall erhålla den lydelse,
bifogade taxeförslag utvisar.
Tullsatsen för Bokstaf sstämplar och Stilar utgör för närvarande 5
å 10 procent af varuvärdet och det måste derföre anses ganska betungande
för boktrycksindustrien, i hvars förlagskostnader stillagret ingår
med en betydande andel. I senare tider har tullsatsens betydelse för
denna industri ytterligare växt dermed, att den belastar äfven den för
alla boktrycksillustrationer så väsentdliga införseln af clichéer, stereotyper,
elektrotyper och träsnittsstockar. Såsom en behöflig skyddstull för svensk
näring kan donna tullsats knappast anses, då de i landet befintliga få
stilgjuterier på långt när ej äro i stånd att fullgöra alla de beställningar,
som bär komma i fråga, och i följd deraf ej kunna anse sig hotade af
tullens borttagande. För statskassan åter är omförmälda tullsats utan
nämnvärd betydenhet. Den nuvarande formuleringen af den rubrik, hvarunder
bokstafsstäinplar och stilar finnas upptagna, är icke heller tillfredsställande,
då rubriken dels icke fullständigt upptager de olika varuslag,
som derunder plåga hänföras, dels innefattar jemväl artikeln »boktryck»,
som, enligt hvad redan är anmärkt, lämpligen bör med tryckta böcker
sammanställas. Af nu anförda skäl, och då Riksdagen beviljat fullständig
tullfrihet i afseende å såväl tryckta böcker och boktryck som koppar-
och stålsticksaftryck med flera dylika arbeten, har Riksdagen funnit
sig höra från tullafgift befria jemväl de enligt nu ifrågavarande stadganden
tullbelagda artiklar, och har derföre beslutat, att stadgandet skall
erhålla den förändrade lydelse, som innehålles i bilagda taxeförslag.
Rubriken till det i nuvarande tulltaxa förekommande stadgande
om Bok- och Koppartrycksvärta är ej heller på ett tillfredsställande sätt
formulerad. Benämningen svärta passar nemligen ej för de många slags
boktrycks-, koppartrycks- och litografiska färger, som ej äro svärta. Af
sådan anledning, och då Riksdagen ansett tryckfärg höra i tulltaxan likställas
med färger och färgningsämnen i allmänhet, har Riksdagen beslutat,
att ifrågavarande stadgande skall erhålla den förändrade lydelse, bilagda
taxeförslag utvisar.
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Raft.
2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse., N:o 96.
Inom Riksdagen har uppmärksamheten biifvit fästad dels vid det
förhållande, som nu eger ruin, att utländska handlande kunna, utan att
vidkännas den för minuthandel med spirituösa drycker här stadgade afgift
eller annan försäljningsskatt och således på billigare vilkor, än landets
egna innebyggare, härstädes i mindre partier än 15 kannor sälja
spritvaror, hvilka, efter inom landet upptagna rekvisitioner, direkte tillsändas
konsumenten och ej draga annan beskattning än den vid införsel i
allmänhet stadgade tullafgift, dels ock vid den oegentlighet, som i följd af tulltaxans
lydelse eger rum derutinnan, att den för franskt vindrufsbränvin, som
från Frankrike sjöledes direkte inkommer på buteljer och krus, stadgade särskilda
afgift kan, efter varans olika alkoholhalt, vara dels högre och dels lägre
än den i allmänhet bestämda, och att det pa importören beror att genom
indirekt införsel eller underlåtenhet att bestyrka varans franska ursprung
undandraga sig den högre afgiften, der sådan eljest kunde komma att
utgå. Till förebyggande af sist berörda oegentlighet och för tillvägabringa»
de af en afgiftsförhöjning, hvilken skulle innebära någon motsvarighet
till de försäljningsafgifter, som den svenska minuthandeln med bränvin
är underkastad, har Riksdagen dels beslutat, att Bränvin och Sprit,
alla slag, som på buteljer och krus införes, skall draga enahanda tull med
deri hittills för franskt vindrufsbränvin å slika kärl stadgade af 1 krona
90 öre pr kanna utan afseende å alkoholhalten, dels ock i sammanhang
dermed åt rubriken bränvin och sprit gifvit den förenklade uppställning,
bilagda taxeförslag innehåller.
Efter hvad Riksdagen inhemtat, verkar den för vanliga oberedda
Fårskinn nu gällande tullsats i viss män tryckande på den inhemska
industrien. Utländska fårskinn införas nemligen hufvudsakligen i akt och
mening att beredas till sämskskinn och dylikt. Vid donna beredning
bortgår naturligen en ganska betydlig del af den vigt, de oberedda skinnen
haft, och då tulle» beräknas efter vigt, ställer den sig i betydligt
ökad män högre för de oberedda än för de beredda skinnen, och detta
förhållande kan icke annat än menligt inverka på beredningsindustrien.
Riksdagen har fördenskull borttagit tulle» å oberedda fårskinn, med undantag
af grå Krimska och äkta Kalmuckskinn, samt i följd häraf jemväl
nedsatt tulle» å beredda sådana skinn, med nyss o införmälda undantag,
till 10 öre pr skålpund, allt på sätt bilagda fulltaxeförslag innehåller.
Under den i tulltaxan förekommande rubriken »Instrumentera upptagas
nu i första momentet »fältskärs-, matematiska, optiska, fysiska och
navigations-, med eller utan fodral, alla slag, derunder inbegripna monterade
optiska glas samt barometrar och termometrar», för hvilka tulle»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 96.
II
utgör 15 öre pr skålpund. Att bland dessa instrumenter åtskilliga äro
för näringarnes behof af samma vigt som maskinerier, redskap och verktyg,
och att sålunda samma skal, som fö rån le dt tullfrihet för dessa sistnämnda,
äfven gälla för dylika instrumenter, är uppenbart. Då det emellertid
torde vara med större svårighet förenad! att med afseende å beskaffenheten
af en del af dessa instrumenter, såsom t. ex. de fysiska,
matematiska och optiska, uppdraga en gräns mellan sådana, som afse näringarnes
behof, och andra slag, samt ett enkelt stadgande derom, att
tullfriheten skulle bero derpå att instrumentet vore för näringarne behöflig!,
helt säkert skulle vålla svårigheter vid tulltaxans tillämpning; då
deremot medgifvande af tullfrihet för alla här omförmäld a instrumenter,
utan afseende derpå om de äro för näringar behöfliga eller användas för
vetenskapliga eller andra ändamål, icke torde komma att medföra någon
olägenhet; då vidare beviljande af en sådan tullfrihet icke medför någon
afsevärd minskning i tullinkomsten, och då slutligen härigenom vetenskapsmannens
berättigade intresse, att icke mera än näringsidkarne
betungas med tullafgifter för de instrumenter, lian för sina forskningar
behöfver från utlandet intaga, jemväl tillgodoses, har Riksdagen besluta!,
att instrumenter, alla slag, med undantag af musikaliska, skola blifva
tullfria, och att till följd deraf rubriken Instrumenter skall i tulltaxan
erhålla den lydelse, bifogade taxeförslag innehåller.
Under "rubriken .Jern, sm i dt eller valsadt, finnes i nuvarande tulltaxa
upptagen en bestämmelse, enligt hvilken hammare och smedjestäd
draga en tull af 75 öre för hvarje centner. Då emellertid numera ej
blott maskinerier och redskap utan äfven verktyg i allmänhet äro vid införsel
tullfria, har Riksdagen funnit det oegentlig!, att hammare och
smedjestäd, hvilka äro att anse såsom redskap för jernhandteringen, äro
tull underkastade; och har Riksdagen derföre beslutat, att nu gällande
bestämmelse rörande hammare och smedjestäd skall utbytas mot en hänvisning
till lika tullbehandling, som för maskinerier, redskap och verktyg
eller delar deraf, ej specificerade, är bestämd, på sätt taxeförslaget
närmare utvisar.
I afseende å artikeln Papper har Riksdagen funnit sig höra vidtaga
förändring af tullbestämmelserna för de pappersslag, hvilka företrädesvis
och nästan uteslutande hafva användning såsom materiel för de
näringsgrenar, i afseende å hvilkas tryckerialster Riksdagen, enligt hvad
ofvan förmäles, förändrat nu gällande tulltaxa, och har Riksdagen, som
jemväl inhemtat, att den svenska tillverkningen af flera bland dessa pappersslag
hvarken är till beskaffenheten nöjaktig eller emot förbrukningens
behof svarande, nedsatt tullen å sug-, färgad! eller o färgad t, samt tryck
-
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 96.
och planschpapper till två öre skålpundet, samt i öfverensstämmelse dermed,
enligt bilagda taxeförslag, förändrat nu varande pappersrubrikens
lydelse.
Till Riksdagens kännedom har kommit, att på senare tider börjat
hit införas ett slag af billiga skodon, förfärdigade af groft öfverläder
med bottnar .af träd, hvilka skodon vid deras tullbehandling äro att hänföra
under den i tulltaxan förekommande rubrik: »Skomakarearbeten, andra
slag», och sålunda draga eu tull af 40 öre pr skålpund. Då en sådan
afgift i betraktande deraf, att ett par dylika skodon väga till och
med mera än 2 skålpund, är i förhållande till varans värde alltför hög,
har Riksdagen funnit skäl att för ifrågavarande slag af skodon införa en
tull-lindring, och derföre beslutat att i tulltaxan under rubriken skomakareabeten
skall införas en särskild titel, hvarigenom skodon med träbottnar
åsättes eu tullafgift af endast 10 öre pr skålpund.
Tullen å Fickur utgår för närvarande med 1 R:dr för stycket, ehvad
de äro försedda med boett af guld eller af annat ämne. Enligt hvad
Riksdagen erfarit, har detta stadgande, i hvad det rörer andra ur än de
med boett af guld försedda, visat sig egnadt att locka till lagöfverträdelser,
enär tullsatsen å sådana ur ej står i något lämpligt förhållande
till deras värde och lättheten att olofligen införa dem. Vid sådant förhållande
har Riksdagen ansett eu nedsättning i berörda tullsats vara af
behofvet påkallad, hvadan Riksdagen beslutat att nedsätta tullen å fickur
med boett af annat ämne än guld till 50 öre pr stycke.
Emot den nuvarande uppställningen af rubriken Vagnar och Akdon
har inom Riksdagen anmärkts det oegentliga deruti, att under en rubrik
med gemensam tullsats äro sammanförda åkdon af så olika beskaffenhet
som tvåhjuliga åkdon samt droskor, trillor och slädar, hvarjemte Riksdagen
erfarit, att det obestämda uti sjelfva begreppet »droska» vållat svårigheter
vid tullbehandling af åkdon. Dessa skål hafva föranleda: Riksdagen
att åt rubriken gifva en förändrad uppställning. För bedömande
af sjelfva tullsatserna å åkdon har Riksdagen förskaffat sig upplysningar
om deras värde, och dervid inhemta!:, att detta vanligen ställer sig å
trillor till nära dubbelt och å mindre halftäckt^ åkdon, hvilken benämning
synes närmast svara emot hvad man år 1841, då benämningen »droskor»
infördes, dermed afsåg, ända till tre eller fyra gånger värdet å ett
tvåhjuligt åkdon. Större vägnar, som införas, äro åter i allmänhet dubbelt
så dyra som de mindre halftäckta. Det under rubriken förekommande
stadgande, hvarigenom synbart brukade åkdon, som af resande
för eget behof medföras, förklaras vara från tull fria, är numera, då artikeln
flyttsaker, hvarunder de höra, åtnjuter tullfrihet, öfverflödigt. Med
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 96.
13
anledning af hvad nu blifvit, anfördt, bär Riksdagen gifvit rubriken den
förändrade lydelse, bifogade taxeförslag utvisar.
Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i nådiga propositionen
den 20 sistlidne Februari, angående vissa tull-lättnader för varor, som
användas till proviantering af fartyg i Öresund, föreslagit, bär Riksdagen
beslutat, dels att den i § 9 inom. 3:o af tulltaxeunderrättelserna förekommande
bestämmelse om verifikation meddela intyg af embetsmyndighet
å lossningsort, att vara derstädes blifvit lossad, må under de af Eders
Kongl. Maj:t föreslagna vilkor förfalla och att i följd deraf sagda § skall
i berörda hänseende erhålla den förändrade lydelse, som i bifogade taxeförslag
blifvit åt densamma gifven, dels ock att, för den händelse Eders
Kongl. Maj:t skulle finna inrättning af så kallade frilager i städerna
Malmö, Landskrona och Helsingborg böra komma till stånd, ej mindre
utgående nederlagsafgiften för varor, som till fartygs proviantering från
fri lagren uttagas, må eftergifvas, än ock från de i tulltaxeunderrättelserna
§ 9 inom. l:o stadgade minsta belopp för erhållande af tulRestitution vid
utförsel af vissa i nämnda paragraf uppräknade varor undantag må beviljas,
då sådana varor för proviantering af fartyg i Öresund utföras under
enahanda förhållanden med dem, då utländska på frilager upplagda
varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet.
Vidare, och sedan Eders Kongl. Maj;ts i nådig proposition den 30
Januari innevarande år för Riksdagen framlagda förslag till förnyad förordning
angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden
numera blifvit af Riksdagen äfven för dess del gilladt och
en lag i öfverensstämmelse med förslaget sålunda inom kort torde vara
att förvänta, komma de hinder, som hittills förefunnits för beviljande af
tullrestitution vid utförsel till Norge af andra varor än raffinerad t socker,
att med anledning af stadgandet i förslagets 2 § upphöra i afseende å
sådana bland de till tullrestitution i allmänhet berättigade, af utländskt
råämne inrikes tillverkade varor, som vid införseln i brödralandet draga
full tull; Och då, enligt omförmälda mellanrikslag, all skilnad i varornas
tullbeskattning, efter som de föras land- eller sjövägen mellan rikena,
jemväl kommer att i allmänhet upphöra, bör det i 9 § af tulltaxeunderrättelserna
för tullrestitutions beviljande stadgade vilkor af sjöväga
utförsel icke heller lämpligen i afseende å utförseln till Norge vidare
ega ruin.
Riksdagen, som emellertid ansett lämpligast att åt Eders Kongl.
Maj:t öfverlemna bestämmandet af de kontrollföreskrifter, som i afseende
å den landväga utförselns verificerande befinnas nödiga, har alltså beslutat
att, i stället för det stadgande i § 9 af tulltaxeunderrättelserna, som
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 96.
afhandlar tullrestitution vid utförsel till Norge, skall i nämnda paragraf
intagas en föreskrift af den lydelse, som i dilagda taxeförslag finnes intagen.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 21 Maj 1874.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 96.
15
Förslag
till
Tull-Taxa
att lända till efterrättelse från och med den
Qvantitet
för tull- beräkningen.
Införselstull.
Kronor.
öre.
Bokstafsstämplar, Boktrycksstilar, Clichéer, Stereo- typer, Elektrotyper, Träsnittsstockar, Plåtar,
etsade eller graverade för tryck, äfvensom s. k.
Stilskrot ...................................................................
Boktryck; se Böcker.
Bok-, Sten- och Koppartrycksfärg; förtullas lika
med färger och färgningsämnen.
f
Fria
Bränvin och Sprit:
på fastager:
af säd, potatis eller andra jordfrukter .........
|1 kantin afl
150 procents)
| alkoholhalt [
(vid + 15° C. 1
1
30
af ris: ärra k........................................................
| 1 kanna åt)
J 50 procents l
) alkoholhalt J
(vid+ 15° C.l
1
30
af socker: runa»...................................................
jl kanna afl
J 50 procents 1
) alkoholhalt |
Ivid + 15° C.l
1
30
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 39.
Qvantitet
Bränvin och Sprit:
på fastager:
af vindrufvor:
då varan är i Frankrike tillverkad och
derifrån sjövägen direkte införes............
för tull
-
Införselstull.
beräkningen.
Kronor.
öre.
11 kanna afl
50 procents I
alkoholhalt I
vid+ 15° 6.1
95
då varan är annorstädes tillverkad eller
på annat sätt införes .................................
11 kanna afl
50 procenta!
alkoholhalt |
vid +15" 6.1
af annan frukt
jl kanna afl
J 50 procents (
A alkoholhalt (
(vid+ 15° C.)
l
l
30
30
på butelj er eller krus:
alla slag .....................
| 1 kanna |
I utan afse- I
(ende på al-j
(koholhaltenj
l
90
Anm. 1. För tillgodonjutande af den för
bränvin oéh sprit utaf fransk tillverkning här
ofvan medgifna nedsättning i tullafgiften skall
vid införseln genom intyg af behörig embetsmyndighet
i produktionsorten, eller af föreståndare
för tullkammare i exportorten, eller
af svensk konsul eller vice konsul i lastningsorten
styrkas, att varan är af vindrufvor och
i Frankrike tillverkad, skolande produktionsbevis
af fransk myndighet vara af svensk konsul
eller vice konsul legaliseradt.
Anm/2. Bränvin och sprit af annan alkoholhalt
än den här ofvan angifna reduceras
till normalstyrka eller 50 procent, på sätt derom
är särskilt föreskrifvet.
An in. 3. Finnes varan vara försatt med
socker eller annat främmande ämne, hvarigenom
alkoholhalten angifves oriktigt å profvaren,
erlägges tull såsom för likör.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 96.
17
Böcker:
tryckta, äfvensom Boktryck...................................
med inbundet rent eller linieradt papper, draga
lika tull som papperet med tillägg af 20 procent.
med upphöjda bokstäfver till begagnande för
blinda...........................................................................
Qvantitet
för tullberäkningen.
Iulörseltulj.
Kronor.
Fria
Fria.
Citronskal; ■
Clichéer; se bokstafsstämplar.
Ekollon;--
Elektrotypei’; se Bostafsstämplar.
Essencer;--
Etuis, — ----—---------
Fotografiska arbeten; se Kopparsticksaftryck.
Hudar och Skinn:
pelsverk:
oberedda:
get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-,
rådjurs-, bär- samt fårskinn, med undantag
af grå krimska och äkta kalmuck- ...
beredda:
lösa eller hopsydda:
get-, ren-, skål-, elg-, hjort-, känguru-,
rådjurs-, har- samt fårskinn, med undantag
af grå krimska och äkta kalmuck-
............................................................
1 skålp.
10
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 14 Häft.
3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 96.
Qvantitet,
för tull
-
Införselstull.
Instrumenter:
fältskärs-, matematiska, optiska, fysiska och
navigations-, med eller utan fodral, alla slag,
derunder inbegripna monterade optiska glas
samt barometrar och termometrar, äfvensom
handtverk^; tullbehandla^ såsom Maskiner,
Redskap och Verktyg, ej specificerade,
musikaliska:
beräkningen.
kronor.
Jern:
smidt eller valsadt:
hammare och smedjestäd; se Maskiner, Redskap
och Verktyg eller delar deraf, ej specificerade.
Kopparsticks-, Stålsticks- och Träsnittsaftryck, Litografiska
och Fotografiska arbeten,
oinfattade..................................................................
infattade; se Tafvelramar.
Koppartrycksfärg; se Boktrycksfärg.
Koppartråd;--
Litografiska arbeten; se Kopparsticksaftryck.
Fria.
Papper:
förhydnings-, press- och tak-.................................
kardus-, makulatur-, polér- eller smergel-.........
sug-, färgadt eller ofärgadt, tryck- och plansch
tapet-.
..............................................................••••..........
alla andra slag, derunder inbegripet linieradt
papper...........................................................................
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
Fritt.
1
2
1 skålp.
8
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 96.
19
Qvantitet
för tull- beräkningen.
Införselstull.
Kronor.
öre.
Plymer, — —
Platan etsade eller graverade för tryck; se Bok- stafsstämplar.
Skomakare-arbeten:
becksöms- och — — —
med bottnar af träd ..............................................
andra slag — — — — — — — — — —
1 skålp.
—
10
Stenkolstjära — — —
Stentrycksfärg; se Boktrycksfärg.
Stereotyper; se Bokstafsstämplar.
Sticktyg---
Stilskrot; se Bokstafsstämplar.
Stålsticksaftryck; se Kopparsticks-
Sviskon — — —
Symaskiner; —--------------
Träsnittsaftryck; se Kopparsticks- Träsnittsstockar; se Bokstafsstämplar.
Ur:
fick-
med boett af guld...............................................
„ „ af annat ämne .................................
boetter lösa — — — — — — — — —
1 stycke
1 stycke
1
50
Vägnar och Åkdon:
arbetsfordon och lastvagnar ...............................
tvåhjuliga och slädar...............................................
1 stycke
1 stycke
5
15
—
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 96.
Qvantitet
för tullberäkningen.
Införselstull.
Kronor.
öre.
Vägnar och Åkdon:
fyrhjuliga
trillor .......................................................................
halftäckt a mindre...................................................
andra slag.....................................................................
Anm. Uppstår tvifvel, till hvad slag ett
åkdon är att hänföra, utgår tullen med 10
proc. af dess värde, dock ej utöfver 100 kronor.
Vagnmakare-arbeten,-----— — ---
1 stycke
1 stycke
1 stycke
25
50
100
Underrättelser
om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.
§ 9.
Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt
råämne inrikes:tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:
för
i
centner
raffineradt socker, alla slag ....................... 9 Kronor
60
))
i
butelj punsch ......................................................................................
19
n
1 skålpund tobak, arbetad, alla slag..............................................
14
?)
1
d:o
s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt af bomull ......
8
1
d:o
„ „ „ „ af ull ..............
10
1
d:o
bomullsväfnad af garn i finhet N:o 26 eller der-
utöfver efter engelsk beräkning .............................
8
))
1
d:o
linneväfnad...........................................................................
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 96.
21
för 1 skålpund maskinsydda bomullsartiklar, skjortor, kragar,
manschetter, med flera, under vilkor att de icke
hufvudsakligen be stå af lägre tullbeskattad
väfnad, än oblekt bomullsväfnad........................... 25 öre.
hvarvid för öfrig! iakttaga:
l:o) att af de i vigt här upptagna voror minst 100 skålpund af
hvardera och af punsch minst 100 buteljer skola till export angifvas och
på en gång afsändas;
2:o) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens,funder
[edlig förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran,
att varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full
införselstull blifvit erlagd, eller beträffande flamgarn och väfnader, att de
äro inom landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt
garn, och i fråga om maskinsydda bomulls- och linneartiklar, att de äro
inom landet tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader;
skolande donna försäkran derjemte, hvad särskild! angår bomullsväfnader,
som till utförsel angifvas, innehålla, att garnet deri i finhet
uppgår till N:o 26 eller deröfver efter engelsk beräkning; och kommer
nu nämnda bevis att biläggas tullkammare-journalen å den tullplats,
hvarigenom varan utföres, och
3:o) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande embetsmyndighet
å lossningsorten, det varan derstädes blifvit lossad, hvilket
intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda
ort finnes anställd, behörigen legaliserad!; dock att, derest utförseln skett
i fartyg af tio nylästers drägtighet eller derutöfver, och fartyget, utklarerad!
direkte till utrikes ort, blifvit» ef tullbetjening bevakad! till öppen
sjö samt den till utförsel angifna vara, för hvilken tullrestitution äskas,
tillika blifvit af tullkammare vid utklareringen antecknad å fartygets utgående
sjöpass, något bevis om varans ankomst till den utländska lossningsorten
ej må för restitutionens beviljande erfordras.
Den bär ofvan medgifna tullrestitution eger icke rum vid utförsel
till Norge, utom i afseende å artiklarne raffinerad! socker, punsch och
arbetad tobak. För dessa artiklar beviljas, äfven då de utföras landvägen
till nämnda rike, enahanda restitution, som här förut är bestämd,
under vilkor att sådan utförsel styrkes, på sätt Kongl. Maj:t derom särskild!
förordnar.
Vill någon införa tull underkastade varor —- — — — — —
— — — — — — — —--natt och år efter det införseln skedde.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.