Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, i anledning af Kongl. Majtts nådiga proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa §§ af sjölagen.

1875-04-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1875:15, Skrifvelse, i anledning af Kongl. Majtts nådiga proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa §§ af sjölagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 15.

1

N:o 15.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 3 April 1875.

— — Andra Kammaren den 3 — _

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Majtts

nådiga proposition med förslag till förordning angående

ändring i vissa §§ af sjölagen.

(Lag-Utskottets Memorial N:o 10.)

8. A. K.

I följd af stadgandet i Eders Kongl. Maj:ts förnyade förordning angående

matning af handelsfartyg den 15 nästlidne Maj, att svenska fartygs

drägtighet skall i de mätbref, som utfärdas efter den 1 innevarande månad,

beräknas i ton, har Eders Kongl. Maj:t uti nådig proposition den 30 sisttorHutne

December föreslagit Riksdagen antagande af en förordning angående

ändring i de §§ af sjölagen, som förutsätta att fartygs drägtighet är i

nyläster beräknad.

i i , Xid behandling af den nådiga propositionen har Riksdagen för sin

del funnit densamma antaglig, utom beträffande dels den ifrågasätta ändringen

af den i 78 och 79 §§ i sjölagen bestämda liggetid för ångfartyg, dels

ock den föreslagna ersättningen för öfverliggedagar.

Då. nemligen erfarenheten skall hafva ådagalagt, hvad jemväl blifvit

iakttaget i tre särskilda, af Eders Kongl. Maj:t under nästlidna år utfärdade

röifattningar, att en nyläst motsvarar i fråga om segelfartyg 3 14 och beträffande

ångfartyg 4,5 ton, så skulle, vid det förhållande att en’sådan proportion

ej blifvit lagd till grund för det i 78 § förekommande stadgande

Bih. till liiksd. Prot. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 15.

om liggedagarnes antal, utan dessa för segel- och ångfartyg biff vit lika

bestämde, häraf och enär liggedagarne enligt förslaget äro i nära öfverensstämmelse

med tontalets förhållande till segelfartygs bärighet beräknade,

blifva en följd, att liggetiden enligt förslaget skulle för ångfartyg blifva

större, än enligt nu gällande lag; hvaremot Riksdagen ansett liggetiden för

ångfartyg kunna inskränkas till hälften mot den, som blifvit för segelfartyg

föreslagen.

Hvad åter angår ersättningen för öfverliggedagar, har densamma synts

Riksdagen icke skäligen höra höjas till större belopp än 40 öre om dagen

för hvarje ton af fartygs drägtighet.

Slutligen och som den dag redan förflutit, då enligt den nådiga propositionen

förordningen skulle tråda i kraft, har tiden för förordningens tillämpning

ansetts höra framflyttas till den 15 nästa Maj.

Af öfvannäranda skål har Riksdagen funnit Eders Kongl. Majrts omförmälda

nådiga proposition icke kunna i sin helhet bifallas, men deremot

för sin del beslutat följande:

Förordning angående ändring i vissa W af sjölagen.

Härigenom förordnas, att 33, 76, 77, 78, 79, 80 och 89 §§ af sjölagen

skola erhålla följande förändrade lydelse:

33 §.

Å alla fartyg öfver femtio ton, som äro destinerade till andra orter

utom riket, än hamnar i Östersjön samt danska och norska hamnar på

denna sidan om Skagcrns fyr och Lindesnäs, skall finnas eu, från sjömanshuset

i afseglingsorten erhållen, derstädes enligt faststäldt formulär upprättad

skeppsdagbok, i hvilken af befälhafvare eller af någon bland besättningen,

under hans tillsyn och ansvar, noggranna uppgifter meddelas:

l:o. om fartyget är i godt stånd eller icke: om lastens beskaffenhet;

om tiden då lastning eller lossning börjar och slutar; om förrättade arbeten,

så i hamn som till sjös; om fartygets djupgående för och akter, då det lemnar

hamn;

2:o. om fartygets afgång från och ankomst till hamn; om de kurser

som blifvit styrda och den väg fartyget tillrygga!:»gger; om vind, väderlek,

ström, observerade ortbestämningar och lödningar; om skada, som timat

och dermed sammanhang egande omständigheter, så ock om allt annat, som

under resan förefaller och hvars kännedom kan dels vara åt nytta enskild!

för redare, aflastare, forsa kringsgifvare och försäkringstagare, dels lända till

allmänt gagn, såsom upptäckt af obekanta länder, grund, strömdrag, observerade

naturfenomener ro. in.;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 15.

3:o. om besättningens antal och helsotillstånd; om någon af skeppsfolket

bestraffas eller skiljes från tjensten och om orsaken dertill, så ock

om någon i stället blifver antagen; om de beslut, som, i särskilda fall,

i samråd med besättningen fattas, så ock om andra omständigheter, på

grund hvaraf fartygets befälhafvare vill gorå egen eller rederiets rättsfordran

gällande eller emot annans anspråk sig eller rederiet värja.

De ämnen, som i skeppsdagboken höra antecknas, skola der, så vidt

omständigheterna det icke hindra, efter hvarje vakt införas. Skulle vid

dagbokens förande skriffel inflyta, må det ej genom radering rättas eller på

annat sätt göras oläsligt, utan anmärkes felet i den särskilda kolumn för

anmärkningar, som dagboken innehåller.

76 §.

Uppgifves, vid aftal om frakt, fartyget till större tontal, än mätbrefvet

innehåller, vare befraktare berättigad till ersättning för den kostnad och

skada honom tillskyndas, i händelse fartyget ej kan lasta hvad som fraktaftalet

föranleder. Är skilnadcn emellan det uppgifna och i mätbrefvet utsatta

tontalet icke större, än eu tjugondedel af mätbrefvets tontal, eger sådan

ersättning icke ruin.

77 §■

Är fartyg helt och hållet eller till bestämd del eller till vissa ton

befraktadt, vare befälhafvare!! skyldig att, utan ersättning, eu viss tid afbida

att godset aflemnas eller lossas, hvilken tid kallas liggedagar. Dessa räknas

från och med nästa helgfria dag, sedan fartyget till lastning eller lossning

färdigt är och befälhafvare!! derom underrättat befraktare, aflastare eller

lastemottagare, så ock, der särskild lastnings- eller lossningsplats inom hamnen

anvisas, dit på rederiets bekostnad fartyget förhalat. Börjar ej lastning

eller lossning, eller hinner den ej fullbordas, inom fartygets liggedagar;

vare befälhafvare skyldig att dertill lemna ytterligare tid, emot ersättning

till fartyget af befraktare eller lastemottagare. Denna tid kallas öfyerliggedagar,

och dessa, sammanräknade med liggedagarne, fartygets liggetid.

Är aflastare!! icke känd, eller icke att träffa, eller är konnossementet

stäldt till innehafvare!! eller till viss man eller order, räknas liggetiden

från den dag, aflastare eller lastemottagare biff vit, på det i orten brukliga

sätt, anmanad att godset aflemna eller emottaga. Lag samma vare om

konnossement är stäldt till viss man, men denne icke anträffas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 15.

78 §.

^Äro liggedagarne icke bestämda genom aftal eller annat gällande

förbehåll, beräknas deras antal särskildt för lastning och särskilt för lossning:
för

ett segelfartyg, som icke är öfver 100 ton 6 dagar,

för ett segelfartyg, öfver 100 men ej öfver 200 „ 8 „

200

99

300 „

10

300

99

450 „

12

450

,,

600 „

14

600

,,

750 „

16

750

öfver 1,000

"

1,000 „

18

20

° ’ e 99 v 99

För ångfartyg beräknas liggedagarnes antal till hälften mot hvad här

ofvan blifvit för segelfartyg stadgadt.

Sker på ett ställe lossning och lastning för samma persons räkning,

må ersättning för öfverliggedagar ej beräknas förr, än den för lossning och

lastning tillsammans i donna § bestämda tid tilländagå^.

I det bestämda antalet liggedagar inberäknas icke helgdagar och de

dagar, under hvilka lastning eller lossning ej kunnat ske, till följd af skeppsarbete

eller annat från fartyget härrörande hinder.

79 §.

Antalet af öfverliggedagar och den ersättning, som för dem bör utgå,

ankomme på särskildt aftal. Har öfverenskommelse ej skott, må öfverliggedagar

ej öfverstiga hälften af det antal liggedagar, som i 78 § eller i fraktaftalet

bestämda blifvit. 1 öfverliggedagarnes antal inberäknas helgedagar.

Ersättningen för öfverliggedagar utgår, der annat aftal ej skott, med

40 öre om dagen för hvarje ton af fartygets drägtighet, och är för hvarje

dag förfallen. Betalning af fordran för öfverliggedagar, som vid inlastning

uppkommit, må ej, sedan fartyget lemnat lastningsorten, utsökas ur gödsel

der ej om den fordran skott anteckning i konnossementet.

Öfverliggedagar beräknas äfven, då låsten, inom liggedagarne, val

blifvit levererad, men så sent, att den ej inom donna tid hunnit blifva intagen

och stufvad.

80 §.

Befälhafvare vare, när fartyg är helt och hållet eller till bestämda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens''underd. Skrifvelse, N:o 15. 5

delar eller till vissa ton befraktadt, skyldig att, emot ersättning af godsegare,

förhala fartyget till andra beqväma lastnings- eller lossningsställen,

än det, såsom i 77 § sägs, först anvisade. Uppstår tvist om ersättningens

belopp, värde den hänvisad till skiljeman, om hvilkas väljande och beslutanderätt

vare lag, som i 321 § sägs.

De uppehåll, som genom fartygets flyttning för intagande eller lossning

åt last förorsakas, värde i liggetiden inberäknade.

89 §.

Lastas icke fartyg, som till bestämd del eller vissa ton är befraktadt,

inom liggetiden, vare befraktare!! skyldig att gälda full frakt, ersättning

för öfverliggedagar, i den mån befraktare!! dertill varit vållande, och

annan bevislig förlust, dock med afdrag för den frakt, som i stället erhålles.

Denna förordning träder i kraft den 15 Maj 1875; dock skall, intill

den 1 April 1877, hvad hittills varit stadgadt ega tillämpning å svenskt

fartyg, hvars drägtighet enligt behörigt mätebref är i nyläster bestämd.

Riksdagen framhärda!'' etc.

Stockholm den 3 April 1875.

f

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.