Sök i Ratio Lex

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 31

1875-05-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1875:31, Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 31

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 31.

1

N:0 31.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 Maj 1875.

— — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse,, angående förhållandet mellan

Riksbanken och Myntverket i fråga om inlemning och

värdering af guldplantsar.

(Banko-Utskottets Memorial N:o 18.)

S. A. K.

Genom Fullmäktiges i Riksbanken berättelse öfver Riksbankens tillstånd

och förvaltning bär Riksdagens uppmärksamhet blifvit fästad derå,

att de uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning af den 11 September

1874 gälda bestämmelser om behandling af guldplantsar vid Kongl. Myntverket

i någon mån försvårat Riksbankens uppgift att handla med ädel

metall. 1 1836 års reglemente för Myntverket funnos redan sådana stadga

liden, som voro egnade att för Riksbanken underlätta denna handel, då

der bland annat var föreskrifvet, att när Myntverket villo hafva myntattester

förskottsvis inlösta af Fånebanken, skulle attest utfärdas om godsets deposition

uti Myntverket “för Lånebank ens rakning", och har det sedermera

för Riksbanken funnits särdeles förmånligt att kunna med säljare af ädel

metall uppgöra köp allenast genom inlösen af ett från Myntverket utfärdadt

värdepapper, enär Riksbanken dermed befriats från allt besvär med den

inköpta metallens värdering. Det enda Fullmäktige i afseende å de i 1836

Bill. till Bilcsd. Frat. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 10 Raft. 1

*

■'' -

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, i\7.-o ,97.

ars reglemente gifna bestämmelser hatt att önska hade varit att erhålla

rättigheten att fritt förfoga öfver användningen af det sålunda för Riksbankens

rakning å Myntverket deponerade guld eller silfver, enär dessa stadganden

endast inneburo, att metallen kunde å Myntverket inlemna^ “till

förmyntning“ och det inlemna de guldet eller silfret sålunda ej kunde för

andra ändamål än till förmyntning af Fullmäktige användas. Genom åberopade

Eders Kong!. Maj:ts nådiga Förordning af den 11 September 1874

har nu denna rätt att för Riksbankens rakning till Myntverket inlemna

guld borttagits, och i stället har medgiftts dels rätten att för Riksbanken

deponera guld “till framtida disposition" i närvaro af ett Riksbankens ombud

och uti ett förvaringsrum, till hvithet Riksbankens ombud skulle innehafva

en nyckel, dels ock den i § 6 intagna bestämmelse, att, så länge vid Myntverket

begärd operation ej skott, vederbörande inlemnare eller egare bör

ega frihet att skriftligen återkalla derom gjord begäran. Hvad den förra

af dessa rättigheter beträffar, har densamma icke funnits innebära något

gagn för Riksbanken, enär den såsom vilkor förutsätter, att Riksbanken

skall genom ett ombud vid Myntverket mottaga det deponerade guldet, i

stället för att depositionen för Riksbankens räkning förut försiggått utan

något besvär för Riksbanken, och vid det sistnämnda medgifvandet har icke

utan skäl anmärkts, att om Riksbanken ock derigenom fatt rätt att inställa

utmyntning af ett guldparti, till hvilket den genom myntattestens inköp blifvit

egare, vore det dock intet som hindrade, att utmyntningen under den tid,

som förflutit mellan guldets inlemnande och köpets afsilande, redan tagit

sin början och att Fullmäktig»^ önskan med afseende å det inköpta guldets

användning således endast med svårighet och förlust kunde uppfyllas. Riksdagen,

som anser det vara af högsta vigt, att den Riksbanken ålagda skyldighet

att tjena som mellanhand vid handeln med ädla metaller må kunna

fullgöras med minsta möjliga omgång och besvär, så för Fullmäktige som

för allmänheten, och som funnit den enklaste utvägen till vinnande af detta

syfte vara att bibehålla den uti 1836 års reglemente för Myntverket medgifna

rätt för Riksbanken att genom inlösen af Myntverkets attest varda

egare af för Riksbankens läkning å Myntverket deponeradt guld, så vida

dertill blott Fullmäktige erhålla rätt att om användningen af detta guld

efter eget godtfinnande förfoga, får derför i underdånighet hos Eders Kong!.

Maj:t anhålla, att Eders Kong!. Maj:t täcktes vid utfärdande af nytt reglemente

för Myntverket eller eljest bestämma:

att en hvar må ega att till Myntverket inlemna guld “för Riksbankens

räkning" utan närmare angifvande af ändamålet;

att Myntverket eger emottaga sålunda för Riksbankens läkning inlemna

dt guld, om så behöfves nedsmälta det till plants, samt profva, våga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.

3

och värdera plantsen, allt mot de afgifter, som kunna höra erläggas och

som betalas af inlemnaren;

att Myntverket utfärdar öfver det inlemnade guldet bevis, särskild!

för hvarje plants, upptagande att plantsen blifvit af viss person för Riksbankens

rakning till Myntverket inlemnad, samt plantsens märke, halt, vigt

och värde i rikets mynt, utan afdrag af myntskatt eller andra afgifter;

att guldet, utan bestämmande om dess användning, får hos Myntverket

qvarligga för Riksbankens rakning kostnadsfritt under en tid af en

månad, men öfver donna tid endast mot den afgift, som Kong!. Maj:t finner

höra fastställas, och att Riksbanken mot aflemnande af depositionsbeviset

eger bestämma, om guldet skall myntas eller till Riksbanken utlemnas för

annat användande.

Stockholm den 8 Maj 1875.

*

N:o 32.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 Maj 1875.

— ..... — — Andra Kammaren den 8 —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående vilkoren för tillverkning

och för försäljning af bränvin.

(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 2 och Memorial N:o 5.)

S. A. K.

Efter pröfning af de vid Riksdagen gjorda framställningar i afseende

å nu gällande författningar, angående vilkoren för tillverkning och för för
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.