Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 31
1875-05-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1875:31, Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 31
Dokumentets text
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 31.
1
N:0 31.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 Maj 1875.
— — — Andra Kammaren den 8 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse,, angående förhållandet mellan
Riksbanken och Myntverket i fråga om inlemning och
värdering af guldplantsar.
(Banko-Utskottets Memorial N:o 18.)
S. A. K.
Genom Fullmäktiges i Riksbanken berättelse öfver Riksbankens tillstånd
och förvaltning bär Riksdagens uppmärksamhet blifvit fästad derå,
att de uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning af den 11 September
1874 gälda bestämmelser om behandling af guldplantsar vid Kongl. Myntverket
i någon mån försvårat Riksbankens uppgift att handla med ädel
metall. 1 1836 års reglemente för Myntverket funnos redan sådana stadga
liden, som voro egnade att för Riksbanken underlätta denna handel, då
der bland annat var föreskrifvet, att när Myntverket villo hafva myntattester
förskottsvis inlösta af Fånebanken, skulle attest utfärdas om godsets deposition
uti Myntverket “för Lånebank ens rakning", och har det sedermera
för Riksbanken funnits särdeles förmånligt att kunna med säljare af ädel
metall uppgöra köp allenast genom inlösen af ett från Myntverket utfärdadt
värdepapper, enär Riksbanken dermed befriats från allt besvär med den
inköpta metallens värdering. Det enda Fullmäktige i afseende å de i 1836
Bill. till Bilcsd. Frat. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band, 10 Raft. 1
*
■'' -
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, i\7.-o ,97.
ars reglemente gifna bestämmelser hatt att önska hade varit att erhålla
rättigheten att fritt förfoga öfver användningen af det sålunda för Riksbankens
rakning å Myntverket deponerade guld eller silfver, enär dessa stadganden
endast inneburo, att metallen kunde å Myntverket inlemna^ “till
förmyntning“ och det inlemna de guldet eller silfret sålunda ej kunde för
andra ändamål än till förmyntning af Fullmäktige användas. Genom åberopade
Eders Kong!. Maj:ts nådiga Förordning af den 11 September 1874
har nu denna rätt att för Riksbankens rakning till Myntverket inlemna
guld borttagits, och i stället har medgiftts dels rätten att för Riksbanken
deponera guld “till framtida disposition" i närvaro af ett Riksbankens ombud
och uti ett förvaringsrum, till hvithet Riksbankens ombud skulle innehafva
en nyckel, dels ock den i § 6 intagna bestämmelse, att, så länge vid Myntverket
begärd operation ej skott, vederbörande inlemnare eller egare bör
ega frihet att skriftligen återkalla derom gjord begäran. Hvad den förra
af dessa rättigheter beträffar, har densamma icke funnits innebära något
gagn för Riksbanken, enär den såsom vilkor förutsätter, att Riksbanken
skall genom ett ombud vid Myntverket mottaga det deponerade guldet, i
stället för att depositionen för Riksbankens räkning förut försiggått utan
något besvär för Riksbanken, och vid det sistnämnda medgifvandet har icke
utan skäl anmärkts, att om Riksbanken ock derigenom fatt rätt att inställa
utmyntning af ett guldparti, till hvilket den genom myntattestens inköp blifvit
egare, vore det dock intet som hindrade, att utmyntningen under den tid,
som förflutit mellan guldets inlemnande och köpets afsilande, redan tagit
sin början och att Fullmäktig»^ önskan med afseende å det inköpta guldets
användning således endast med svårighet och förlust kunde uppfyllas. Riksdagen,
som anser det vara af högsta vigt, att den Riksbanken ålagda skyldighet
att tjena som mellanhand vid handeln med ädla metaller må kunna
fullgöras med minsta möjliga omgång och besvär, så för Fullmäktige som
för allmänheten, och som funnit den enklaste utvägen till vinnande af detta
syfte vara att bibehålla den uti 1836 års reglemente för Myntverket medgifna
rätt för Riksbanken att genom inlösen af Myntverkets attest varda
egare af för Riksbankens läkning å Myntverket deponeradt guld, så vida
dertill blott Fullmäktige erhålla rätt att om användningen af detta guld
efter eget godtfinnande förfoga, får derför i underdånighet hos Eders Kong!.
Maj:t anhålla, att Eders Kong!. Maj:t täcktes vid utfärdande af nytt reglemente
för Myntverket eller eljest bestämma:
att en hvar må ega att till Myntverket inlemna guld “för Riksbankens
räkning" utan närmare angifvande af ändamålet;
att Myntverket eger emottaga sålunda för Riksbankens läkning inlemna
dt guld, om så behöfves nedsmälta det till plants, samt profva, våga
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 32.
3
och värdera plantsen, allt mot de afgifter, som kunna höra erläggas och
som betalas af inlemnaren;
att Myntverket utfärdar öfver det inlemnade guldet bevis, särskild!
för hvarje plants, upptagande att plantsen blifvit af viss person för Riksbankens
rakning till Myntverket inlemnad, samt plantsens märke, halt, vigt
och värde i rikets mynt, utan afdrag af myntskatt eller andra afgifter;
att guldet, utan bestämmande om dess användning, får hos Myntverket
qvarligga för Riksbankens rakning kostnadsfritt under en tid af en
månad, men öfver donna tid endast mot den afgift, som Kong!. Maj:t finner
höra fastställas, och att Riksbanken mot aflemnande af depositionsbeviset
eger bestämma, om guldet skall myntas eller till Riksbanken utlemnas för
annat användande.
Stockholm den 8 Maj 1875.
*
N:o 32.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 Maj 1875.
— ..... — — Andra Kammaren den 8 —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående vilkoren för tillverkning
och för försäljning af bränvin.
(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 2 och Memorial N:o 5.)
S. A. K.
Efter pröfning af de vid Riksdagen gjorda framställningar i afseende
å nu gällande författningar, angående vilkoren för tillverkning och för för
-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.