Sök i Ratio Lex

Skrifvelse, om befrielse för vissa kyrkor i Lunds stift att aflemna spannmål eller s. k. gratialtionde till Landskrona stads kyrka.

1875-05-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1875:41, Skrifvelse, om befrielse för vissa kyrkor i Lunds stift att aflemna spannmål eller s. k. gratialtionde till Landskrona stads kyrka.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 41.

Då slutligen måste antagas, att af de i fråga varande äldre mynten en

rätt stor mängd i betalning mottagas i alla öfriga kronans kassör, hvilka äro

skyldig!, att dem mottaga intill belopp af eu krona, och då det för myntens

snabba indragning måste vara af största vigt, att de sålunda i offentliga kassör

inkomna icke åter i rörelsen utlemnas, får Riksdagen härmed i underdånighet

hos Eders Kong!. Maj:t anhålla, det täcktes Eders Kong!. Magt i nåder påbjuda,

afl tjensteman vid kronouppbörden, vid tull-, post-, telegraf-, jernvägseller

andra kronans kassör, då de i betalning mottaga kopparmynt, preglade

efter myntordning äldre än 1855 års myntordning, ej få dessa mynt åter i

rörelsen utsläppa, utan skola dem till landtränteri eller till Riksbankens hufvudkontor

för invexling mot gångbart mynt insända.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den It Maj 1875.

m

l:o 41.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1875.

— — — — Andra Kammaren — — — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om befrielse för vissa kyrkor i

Lunds stift att aflemna spannmål eller s. k. gratialtionde

till Landskrona stads kyrka.

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 14 och

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6).

S. A. K.

Hos Riksdagen har förslag framställs derom, att Riksdagen måtte i

underdånighet anhålla, det Eders Kong!. Maj;t täcktes befria Vestra Karaby,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens .underd. Skrifvelse, N:o 41.

5

Norrhviddinge, Olja, Åsmundtorps och Störa Harrie kyrkor inom Lunds stift

från att hädanefter aflemna spån mål eller så kallad gratial tionde till Landskrona

kyrka.

Vid den handläggning detta förslag hos Riksdagen undergått- har åt

tillgängliga handlingar inhemtats, att, i anledning af Landskrona städs år 1660

gjorda ansökning att till sin kyrkas uppehållande åtnjuta den spanmålstionde,

som förut tillkommit Helsingörs hospital, Kong!. Maj:t förordna!, att af donna

hospitalsafgift skulle till Landskrona städs kyrkas "reparation och förbättring

årligen utgå 20 tunnor spannmål af den nä stbelägna’ kyrkotionde!!; hvarefter

generalguvernören i Skålig, som hirs tändigats att derom draga försorg och

ansett donna spanmål bäst kunna erläggas af Rönnebergs härad, befäl! att

densamma skulle derifrån utgöras; att donna afgift städse varit fördelad emellan

nämnda härads kyrkor, fastän fullständig kunskap om det sätt, hvarpå

fördelningen skott, i följd af bristfälliga räkenskaper icke lärer kunna erhållas;

samt att Landshöfdinge-embetet i Malmöhus län, i samråd med (konsistorium

ecelesiasticum i Lund, den 24 November 1716 föreskrifvit, att enär

Q vistoft a, Glumslöf och Vadensjö kyrkor, hvilka då jemte Olja och Asmundtorps

kyrkor berörde afgift erlade, voro ”i serdeles fattigt tillstånd och

stodo i ansenlig och högnödig reparation” samt redan en så lång tid betalt sin

del af ifrågavarande afgift, skulle desamma tills vidare derifrån befrias och

andra kring staden belägna kyrkor i stället samma afgift åläggas; i enlighet

hvarmed fastställs, att de förstnämnda tre kyrkornas andelar skulle öfvertaga^

af Vestra Kamby, Norrhviddinge och störa Ilande kyrkor, men Olja och Asmundtorps

fortfarande betala sina andelar, dervid det äfven förblifvit intill

närvarande tid.

Då åtminstone 1746 års förutnämnda beslut lärer få anses hafva tillkommit

genom godtycke, och då det numera torde vara förhållandet, att Landskrona

städs kyrka är i lika god, om ej bättre, ekonomisk ställning än ifrågavarande

landskyrkor, har Riksdagen äfven från donna synpunkt ansett det

kunna med skäl ifrågasättas, huruvida icke sagda landskyrkor må höra befrias

från all afgift till Landskrona städs kyrka; men då i denna fråga, som berör

förhållanden ett par århundraden tillbaka, Riksdagen ej varit i tillfälle att

inhemta fullständig kännedom, och det möjligen kunde vara händelsen, att

ofta nämnda landsförsamlingar, när de ålades afgift till Helsingörs hospital,

eller när de sedermera förpligtades betala till Landskrona kyrka, i ersättning

härför befriades från något annat besvär eller i vederlag erhöllo någon förmån,

får Riksdagen, med anledning af förberörda förslag, i underdånighet anhålla,

det täcktes Eders Kong!. Maja låta undersöka och pröfva, om det med rättvisa

och billighet kan vara öfverens täln mande, att Vestra lvaraby, Norrhviddinge,

Olja, Asmundtorps och Störa Harrie kyrkor inom Lunds stift fortfarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

skola betala gratialtionde till Landskrona stads kyrka eller om de derifrån

kunna befrias.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 12 Maj 1875.

V

42,

Uppläst och godkänd af Riksdagens Första Kammare den 13 Maj 1875.

-— — — — — Andra Kammare — — — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om ändring i gällande

bestämmelser om dikning.

(Lag-Utskottets Utlåtande K:o 7 och Memorial N:o 18.)

S. A. K.

Uti underdånig skrifvelse den 14 Mars 1863 hafva Rikets Ständer

anhållit, det täcktes Eders Kong!. Näjd låta, rörande såväl afledande som tillledande

af vatten, utarbeta förslag till ny lag, hvaruti bolde bestämmas jordoch

strandegares rättigheter och skyldigheter i förhållande både till hvarandra

och till innehafvare af vattenverk eller annan egendom, hvars rätt af en eller

annan anledning kunde vara deraf beroende.

Då emellertid nu gällande stadgande!! om dikning, i anseende till den

utveckling, jordbruksnäringen numera erhållit, icke kunna anses tillfredsställande,

samt frågan om införande af eu förbättrad lagstiftning i detta hänseende

synes vara af den vigt, att den icke bör uppehållas i afbidan derpå, att lag
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.