Sök i Ratio Lex

6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42

1875-05-13 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1875:42, 6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

skola betala gratialtionde till Landskrona stads kyrka eller om de derifrån

kunna befrias.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 12 Maj 1875.

V

42,

Uppläst och godkänd af Riksdagens Första Kammare den 13 Maj 1875.

-— — — — — Andra Kammare — — — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i fråga om ändring i gällande

bestämmelser om dikning.

(Lag-Utskottets Utlåtande K:o 7 och Memorial N:o 18.)

S. A. K.

Uti underdånig skrifvelse den 14 Mars 1863 hafva Rikets Ständer

anhållit, det täcktes Eders Kong!. Näjd låta, rörande såväl afledande som tillledande

af vatten, utarbeta förslag till ny lag, hvaruti bolde bestämmas jordoch

strandegares rättigheter och skyldigheter i förhållande både till hvarandra

och till innehafvare af vattenverk eller annan egendom, hvars rätt af en eller

annan anledning kunde vara deraf beroende.

Då emellertid nu gällande stadgande!! om dikning, i anseende till den

utveckling, jordbruksnäringen numera erhållit, icke kunna anses tillfredsställande,

samt frågan om införande af eu förbättrad lagstiftning i detta hänseende

synes vara af den vigt, att den icke bör uppehållas i afbidan derpå, att lag
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

stiftningeu angående vattenrättens öfriga delar må erhålla sin slutliga lösning,

har Riksdagen beslutat att för sin del antaga en författning, så lydande:

''Med ändring af Byggningabalk»!^ 4 Kap, 2 §, sådan den lyder i

förordningen den 21 Februari 1858, och 6 Kap. 2 § samt med upphäfvande

af 6 Kap. .'') § samma balk, förordnas som följer.

§ 1-

Vill man för jords odling eller förbättring dike gorå, och möter annans

jord, då må denne ej hindra vattnets aflopp. Kan det ej föras af utan dike

och åsämjer dem ej, då skall dikningsskyldigheten fördelas efter thv, en hvar

af dikningen nytta hemtar. Har den, som nedanföre är, af diket mindre gagn,

än mot kostnad och intrång svarar, värde dikningsskyldigheten för honom i

mån deraf jemkad eller ersättning honom lemnad af den eller dem, som i

dikningen deltaga, allt efter hvad skäligt pröfva».

Hvad nu stadgadt är, galle oek, der någon vill för jords afdiknin

begagna afloppsdike, som å annans egor upptaget är, eller omlägga, invid g

eller fördjupa sådant dike.

§ 2.

Der grannars egor intill hvarandra ligga, och dike dem emellan tarfva»,

skall halfva diket af hvardera» jord tagas, och galle om dikningsskyldigheten

s fördelning hvad i § 1 sägs.

Delägare i samfäld mark skola afloppsdike hålla, hvar efter thy, som

hatt del eget- i den mark, för hvilken diket göres.

§ 4.

Dikningsskytdighet skall så bestämmas, att den mark, för hvilken dikas

skall, må kunna torrläggas till fyra fots djup, der det ske kan och delo gar ne ej

annorlunda åsämjas.

Dike må läggas Öppet eller täckt efter thy lämpligt pröfvas.

bo <3

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:u 42.

§ 5.

Uppstår emellan den, som dike tarfva!1, och den, genom hvars jord det

skall gå, tvist om dikets läge, storlek eller beskaffenhet; värde derom så förordnadt,

att ändamålet af diket med minsta olägenhet för den, genom hvars

jord det går, vinnas må.

Afdikning af vattendränkt mark må ej så ske, att skada genom öfversvämning

eller annorledes uppkommer.

§ 6.

Jord, som kastas upp ur Öppet dike, må ej läggas så, att den kan

skada dikets bestånd eller hindra vattnets afrinnande till diket.

A hvar sida om Öppet dike räknas ren till högst två fots bredd.

§ 7.

Dike må ej öfver annans egor upptagas innan den ersättning, som till

följd af stadgandet i 1 § utgå bör, blifvit gulden; är den ersättning ej bestämd,

innan dikningen skall företagas, vare den ersättningsskyldige pligtig att

derför ställa nöjaktig säkerhet.

§ 8.

Försummar den, som dikningsskyldigheten åligger, att hålla dike i

gild! stånd, och bättrar han ej skyndsamt derå befunnen brist, då han tillsagd

varder, ersätta afl den skada och förlust, som deraf tillskyndas annan. Vill

den, som af försummelse!! lida kan, bristen sjelf bota eller bota låta, kulle då

två ojäfvige män, Indika äro ledamöter i egodelningsrätt, skiftes godo män

eller nämndemän, att syn hålla, och ege, sedan bristen af dem vitsordad är,

a,tt arbetet på den försumliges bekostnad verkställa.

§ 9.

Vill någon, utan att sin talan genast till Rätten instämma, hafva fråga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

9

pröfvad, som angår dikning, hvaraf annans rätt är beroende, söke hos Konungens

Befallningshafvande förordnande för statens landtbruksingeniör, landtmätare

eller annan lämplig person att vid syn på stället ärendet handlägga, och

bifoge uppgift å dem, hvilka ega i saken del.

klar sökanden någon till synemän föreslagit och finnes ej förslaget godkändt

af öfrige sakegare, förelägge Konungens Befallningshafvande dem genom

kungörelse, som uppläses från predikstolen i den eller de socknar, hvarinom

den ifrågavarande murken är belägen, att inom viss kort ticf vid talans förlust

inkomma med yttrande, huruvida de hafva något att erinra mot förslaget.

Yppas ej stridighet derom, värde den föreslagne, derest han finnes lämplig

eller laga hinder ej möter, förordnad. I motsatt fall, äfvensom när icke någon

blifvit till synemän föreslagen, förordne Konungens Befallningshafvande så,

som skäligt pröfvas. Den sålunda utsedde synemannen bestämme i samråd

med sökanden tid för synen och utfärde till densamma skriftlig kallelse, hvilken

skall genom sökandens försorg minst fjorton dagar före synen öfrige sakegare

delgifvas.

Synemän biträdes af två gode män, hvilka äro antingen ledamöter i

egodelningsrätt eller skiftes gode män; och ege synemän att efter eget val

gode männen tillkalla.

Om jäf emot synemän eller god man galle hvad i 31 § af stadgan om

skiftesverket i riket den 9 November 1866 i tillämpliga delar stadgas.

§ io.

Uteblifver å den för synen utsatt a dag sökanden, vare frågan förfallen

och denne skyldig godtgöra så väl förrättningsmännen som öfrige inkallade

deras resekostnad och tidspillan. Försummar annan kallad sakegare att sig

inställa, gånge förrättningen för sig utan hinder deraf.

§ 11-

Finna förrättningsmännen, att frågan rörer annan, än den, som blifvit

kallad eller vid förrättningen eljest är tillstädes, värde förrättningen för nämnde

sakegares inkallande, såsom i 9 § sägs, till annan dag uppskjuten.

Bill. Ull Riksd. Proi. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band 11 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens underd. Skrifvelse,R:o 43.

§ 12-

Förrättningsmännen hafva att undersöka alla de omständigheter, h vil ka

kunna på frågans afgörande inverka, samt söka mellan sakegarne åstadkomma

förening, som skall af dem alla underskrifvas. Kan förening icke åstadkommas,

höra förrättningsmännen afgifva utlåtande, hvaruti bestämmes:

l:o. Dikets läge, storlek och beskaffenhet;

2:o. Hvarest och huru broar och trummor höra inrättas;

3:o. Huru, med afseende å nyttan af dikningsföretaget, arbetet och kostnaden

bör beräknas, fördelas eller jemkas;

4:o. Om dikesjorden bör bortföras eller i motsatt fall om godtgörelse till jordegaren

hör gifvas;

5:o. Huruvida och i hvad mån påfordrad upprensning af dike skall ske;

6:o. När dikningen må påbörjas och senast skall vara fullbordad; samt

7:o. Huru synekostnad, hvilken alltid bör af sökanden förskjutas, skall mellan

dem, som af dikningen hafva båtnad, fördelas eller eljest utgöras, med

mera sådant, som till fullständig utredning hörer och till förebyggande åt

framtida tvister lända kan.

§ 13-

Stanna synemannen och gode männen uti stridiga meningar i de fall,

då beslut eller utlåtande af dem meddelas skall, gånge efter hvad de fleste

säga. Har hvar sin särskilda mening, gälle synemannens; dock skall hvarderas

mening med skälen dertill kortligen i protokollet antecknas.

§ 14-

Synemannen åligger att, innan han efter förrättningens afstötande från

stället afreser, tillhandahålla sakegarne afskrift af det i ärendet förda protokoll

jemte förrättningsmännens beslut.

Inom tre månader efter förrättningens afslutande skall synemannen insända

det dervid förda protokoll med bilagor till Konungnes Befallningshafvande

för att uti länets landtmäterikontor förvaras.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens underd. Skrifvelse, N\o 42.

11

§ 15.

Är sakegare missnöjd med förrättningen, bär han att inom trettio dagar

från dess afstötande till Rätten instämma sin talan, vid påföljd att beslutet

eljest anses hafva mot honom vunnit laga kraft; hvarom underrättelse skall

i protokollet meddelas.

Förening, som enligt 12 § hlifvit träffad, må genast till verkställighet

befordras.

§ 16-

Dike, som för afledning af vatten från annans mark redan upptaget är,

skall af den, som, då denna författning träder i kraft, är dertill förbunden,

fortfarande underhållas, till dess förändrade bestämmelser derom enligt de i

denna lag stadgade grunder varda i vederbörlig ordning meddelade.

Donna förordning skall tillämpas från den 1 Januari 1876.”

Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 13 Maj 1875.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.